Hej!
Roligt att intresse finns även om projektet av ovan nämnda anledningar endast sakta kryper framåt. Om jag räknar rätt så finns det f n manus till åtta ätter. Tre till är på gång innan häftespublicering. En är Sandbroätten, där marken är väl beredd av Sigge Rahmqvists artikel i PHT 1978, kontakt är tagen med honom så att man kan arbeta in ev tillägg och rättelser. Själv har jag inventerat källmaterialet för två ätter: den under Albrekt av Mecklenburg invandrade van Vitzen samt Folkungaättens äldsta led, en slags 'paraplyartikel' i förhållande till alla grenar som redan är publicerade i ÄSF. Eftersom jag är fullt upptagen med ett annat projekt fram till sommaren så kommer jag att ta tag i materialet först efter semestern. Båda ätterna kommer att kräva ordentliga arbetsinsatser, men som läget är nu så skulle jag gissa att ett häfte kan finnas i tryck inom två år.


En tråkig sak är att Kaj Janzon har lämnat skutan för andra uppgifter. Givetvis hålls dörren på glänt om han skulle få möjlighet, men f n verkar det enligt honom själv inte troligt. Som det ser ut nu så seglar jag alltså vidare i bräcklig farkost. Det är dock min förhoppning att jag så småningom får sällskap och hjälp att fullborda övriga ätter.


Bästa hälsningar!

Pierre!


Liljeholm publicerade redan 1955 (PHT, s 133) belägg för att Magnus Porse hade två döttrar med namnet Katarina, en i vardera av hans två belagda äktenskap. Jag har inga problem med hans argumentering; inte heller Gillingstam verkar ha haft det (ÄSF 1, s 313).


Hälsningar,
Roger

Ian Hamilton skriver: ”Det blir allt längre mellan nya argument och infallsvinklar i den här debatten.”. Jag tycker för min del att Micha?l Lehmans frågor gällande Chris Hennings position och valberedningens roll är en ny och intressant infallsvinkel. Inte blir den mindre intressant av att Lehmans frågor tydligen i likhet med Kaj Janzons tillhör kategorin besvaras ej.
 
mvh
Roger AJ

En utredning om kvarlåtenskapen efter ingenjör Stake finns i UD:s arkiv i Riksarkivet. Dödsorsak var tuberkulos.
 
Om man ska beställa kopia så ska man hänvisa till: UD 1902 års dossiersystem, vol 3798b, akt 75 G 33.
 
Mvh
Roger A

Snarare den främste bland häradsrättens nämndemän, den som efter 1734 ibland kallades häradsdomare.
Slå på Forskialamaþer i http://spraakbanken.gu.se/fsvldb/!

Den som fört in namnet på svensk mark kan eventuellt vara skånskan Pernilla Nilsdotter (Sparre av Ellinge, d omkr 1556) som i början av 1500-talet gifte sig med riksrådet Sten Kristiernsson (Oxenstierna, d 1516) på Salsta, Tensta sn (Uppland). Hon levde länge efter mannens död och bodde på sin ålderdom på Vik, Ballingsta sn (Uppland). Hon var säkert uppkallad efter sin fars farmor Pernille Pedersdotter (Tott) som är belagd i slutet av 1300-talet.
 
mvh
Roger AJ

Om medeltida bärare av namnet, se SMP (Sveriges Medeltida Personnamn) som nu finns utlagt på nätet fram till bokstaven H. Adressen är http://www.dal.lu.se/sofi/smp/pdf/botgher.pdf och det krävs Acrobat Reader för att kolla på uppgifterna.
 
mvh
Mvh Roger AJ

Bonden heter Torrels, alltså Torgils, och byn han bor i heter mycket riktigt Hals. Bilden kommer av allt att döma från en fodringslängd. Torgils står uppsatt för två årliga hästar och två biskopshästar som han avlöser med sammanlagt 12 öre (6+6).
 
Angående fodring se t ex Nordisk Familjebok (http://runeberg.org/nfbh/0384.html)
 
Mvh
Roger A

Han flyttar 1831 till Döderhult. Där finns han upptagen i Döderhultsvik (nuv Oskarshamn) (Döderhult AI:5 f 148, GID 17.6.82500). Därifrån utfärdas attest 1835 till Högby på Öland där han dör som torpare på Vedborm nr 3 1843 23/8 (Högby AI:5 f 169, GID 60.5.88700).
 
Mvh
Roger
 
(Meddelandet ändrat av rax 2009-09-14 13:52)

Det är svårt att lösa ut varenda bokstav utan att ha jämförelsebokstäver i den övriga texten, men heter inte gubben i fråga Olof skrivare? Jag har svårt att få ihop både snickare och svarvare.
 
mvh Roger AJ

Hej!
Då Ester var kusin till min mormorsmor har jag hennes möderneanor katalogiserade. De första fem generationerna följer här:
 
1 Ester Callersten, född 1902 5/7 i Mörlunda, död 1993 18/6 i Mörlunda. Lärarinna. Bosatt på Sockenvägen 18, Mörlunda.
           
 
                     *** I ***
 
2 Albert Johansson. Skollärare i Mörlunda.
           
Gift 1891 med  
 
3 Amanda Emilia Svensdotter, född 1860 11/11 i Saxtorp, Kristdala.
           
 
                     *** II ***
 
6 Sven Peter Samuelsson, född 1818 22/3 i Fallebo, Kristdala, död 1911 11/2 i Saxtorp, Kristdala. Bonde i Saxtorp, Kristdala.        Brukade 1/8 mtl.
           
Gift 1836 31/12 i Kristdala med  
 
7 Kajsa Lisa Hansdotter, född 1817 14/7 i Malghult, Kristdala, död 1889 13/12 i Saxtorp, Kristdala.
           
 
                     *** III ***
 
12 Samuel Persson, född 1782 20/3 i Skinshult, Kristdala, död 1849 29/11 i Saxtorp, Kristdala. Bonde i Fallebo och Saxtorp, Kristdala.
           
Gift 1811 11/8 i Kristdala med  
 
13 Katarina Samuelsdotter, född 1792 9/2 i Fallebo, Kristdala, död 1869 25/3 i Saxtorp, Kristdala.
           
 
14 Hans Nilsson, född 1791 8/12 i Bjälebo, Kristdala, död 1874 28/4 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 3, Kristdala.
           
Gift 1813 14/11 i Kristdala med  
 
15 Stina Karlsdotter, född 1797 15/5 i Malghult, Kristdala, död 1855 10/2 i Malghult, Kristdala.
           
 
                     *** IV ***
 
24 Per Persson, född 1744 i Skinshult, Kristdala. Bonde i Skinshult, Kristdala.
           
Gift med  
 
25 Elisabet Samuelsdotter, född 1754 3/3 i Systertorp, Kristdala, död 1789 22/2 i Skinshult, Kristdala.
           
 
26 Samuel Nilsson, född 1757 6/6 i Fallebo, Kristdala, död 1832 12/3 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Fallebo 2, Kristdala.
           
Gift 1785 i Kristdala med  
 
27 Elisabet Eriksdotter, född 1751 1/9 i Bråhult, Kristdala, död 1840 9/8 i Saxtorp, Kristdala.
           
 
28 Nils Hansson, född 1767 18/5 i Bjälebo, Kristdala, död 1822 22/9 i Bjälebo, Kristdala. Bonde i Bjälebo, Kristdala.
           
Gift 1785 19/10 i Mörlunda med  
 
29 Lisa Johansdotter, född 1770 i Libbershult, Mörlunda, död 1797 27/5 i Bjälebo, Kristdala.
           
 
30 Karl Samuelsson, född 1757 11/9 i Malghult, Kristdala,död 1820 31/5 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala.
           
Gift 1779 i Kristdala med  
 
31 Brita Jonsdotter, född 1761 23/11 i Malghult, Kristdala, död 1844 17/12 i Malghult, Kristdala.
           
 
                     *** V ***
 
48 Per Persson, född 1688 29/8 i Skinshult, Kristdala, död 1772 i Skinshult, Kristdala. Bonde i Skinshult, Kristdala.
           
Gift 1731 13/6 i Kristdala med  
 
49 Karin Andersdotter, född 1710 20/2 i Hundekulla, Kristdala, död 1753 i Skinshult, Kristdala.
           
 
50 Samuel Månsson, född 1725 14/2 i Bankhult, Kristdala,död 1798 2/12 i Systertorp, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala.
           
Gift 1746 14/9 i Kristdala med  
 
51 Karin Olofsdotter, född 1728 25/8 i Systertorp, Kristdala, död 1811 23/6 i Systertorp, Kristdala.
           
 
52 Nils Svensson, född 1726 17/7 i Ävernäs, Kristdala, död 1799 18/8 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Äversnäs och Fallebo,Kristdala.
           
Gift 1753 14/10 i Kristdala med  
 
53 Bengta Samuelsdotter, född 1729 23/11 i Fallebo, Kristdala, död 1808 31/1 i Fallebo, Kristdala.
           
 
54 Erik Larsson, född 1710 4/8 i Källtorp, Kristdala, död 1777 23/11 i Bråhult, Kristdala. Bonde i Bråhult, Kristdala.
           
Gift 1739 21/9 i Misterhult med  
 
55 Helena Fast, född 1721 21/9 i Plittorp, Misterhult, död 1761 10/3 i Bråhult, Kristdala.
           
 
56 Hans Nilsson, född 1729? i Bjälebo, Kristdala, död 1811 1/1 i Bjälebo, Kristdala. Bonde i Bjälebo, Kristdala.
           
Gift 1763 3/4 i Mörlunda med  
 
57 Lucretia Gustavsdotter, född 1736 26/1 i Kulltorp, Mörlunda.
           
 
58 Johan Jönsson, född 1749 21/5 i Höckhult, Kristdala. Bonde i Libbershult, Mörlunda.
           
Gift med  
 
59 Agneta Nilsdotter, född i Libbershult, Mörlunda.
           
 
60 Samuel Persson, född 1707 15/9 i Malghult, Kristdala, död 1790 14/8 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala.
           
Gift 1732 8/10 i Kristdala med  
 
61 Elisabet Samuelsdotter, född 1713 25/1 i Fallebo, Kristdala, död 1779 22/12 i Malghult, Kristdala.
           
 
62 Johan Gabrielsson, född 1720 11/9 i Stora Bråbo, Kristdala, död 1812 21/1 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala.
           
Gift 1747 7/6 i Kristdala med  
 
63 Brita Månsdotter, född 1727 26/12 i Malghult, Kristdala, död 1812 16/1 i Malghult, Kristdala.
 
Mvh Roger AJ

Någon person med namnet Kristoffer Siggesson finns inte nämnd i Riksregistraturet. Detta enligt personregister 1561-1620-talet, förvarat i RA:s forskarexpedition. Om man inte bor i Stockholm så torde man telefonledes kunna få enstaka namn kollade (08-737 64 74).
 
mvh
Roger

Leif,
jag uttryckte mig kanske inte helt klart, men min id? var snarast att herr Sigge hänvisar till sockennamnet i sin lilla rebus, inte klostret. Något av det inte helt invändningsfria som jag nämner ovan är att socknen som sagt kallas en massa andra saker genom tiderna än det nutida Vårfruberga. Det finns dock medeltida belägg på att den kallats 'Vårfru' socken.
 
Peringskiölds uppgifter om herr Sigges härkomst, vilka utgavs i tryck 1718, redovisade jag för en tid sedan i Bure-tråden om runstenar. Du hittar den säkert om du använder dig av AF:s sökfunktion. De sakuppgifter han lämnar, och dess trovärdighet bör granskas på samma sätt som alla andra sakuppgifter, d v s med källkritiska verktyg. Bara för att han haft rätt tidigare så betyder det ju inte att han inte kan ha fel i just detta fall, eller tvärt om! Jag vänder mig alltså mot att använda generella utsagor om någons trovardighet i specifika sammanhang.
 
mvh
Roger

Jan!
 
Du har säkert rätt. Att Johan Siggesson skulle ha varit ståthållare på Kalmar finns hos Peringskiöld 1718, men saknas i Gen 53. Uppgiften är alltså att betrakta som obekräftad och bör strykas från hans CV så länge ingen kan presentera äldre källor som styrker den (jfr ÄSF 1 s 309 där Gillingstam har utmönstrat den).
 
Mvh Roger

Efter att ha läst dina inlägg här på AF så är faktiskt den bestående känslan att det är du som driver med oss andra, Ulf! Jag kan till att börja med rekommendera arkiv och bibliotek framför att häcka framför datorn i månader. Övervägande delen av den medeltids- och 1500-talsgenealogi som läggs ut på Internet av privatpersoner är faktiskt undermålig ur vetenskaplig synvinkel sett. Detta beror naturligtvis inte på att de vill sprida felaktigheter. Medeltidsgenealogi är faktiskt ganska svårt och det är lätt att trampa snett.
 
Har tyvärr inte den ovan nämnda artikeln av den i dessa diskussioner allerstädes närvarande Urban Sikeborg tillgänglig men ett citat ur släktartikeln Björnram i standardverket SBL kanske kan vara av intresse. Nils Ahnlund författade stycket redan 1924, men det han skrev då gäller i stort fortfarande.
 
/.../
Med dessa medeltida frälsesläkter äger Gustav Vasas hövitsman och fogde Lars Olofsson (se nedan 1) ingen förbindelse. Den släkt denne tillhörde var bevisligen ofrälse, och dess ursprung i äldre led är obekant. Genealogiska kombinationer, som vid närmare skärskådan snart visa sig ohållbara, ha visserligen låtit honom härstamma från en finländsk adelsman, Olof Nilsson till Lappträsk, gift med Margareta Bosdotter till Björnhälla. Upphovet till dessa slutledningar röjer sig lätt. L:s verksamhet under 1530-talet i norra Finland men framför allt sonen Hans Larssons (se nedan 2) senare ställning som en av de främste männen i den östra rikshalvan ha fört gissningarna på villospår. L. får sålunda heta herre till Isnäs i Pernå, ehuru det står fullkomligt fast, att detta gods genom giftermål förvärvades av sonen, varom för övrigt de äldsta genealogerna visa sig tillfyllest underrättade; Johannes Bureus uppgiver i sin släktbok, att H. blev gift med ?förra hustrun på Isnäs?. Även på andra sätt har den genealogiska kombinationen drivit sitt spel med denna redan på 1500-talet på manssidan utslocknade ätt. Den har nämligen sammanlänkats med den 1643 på riddarhuset introducerade, ett par decennier därefter utgångna ätten Björnram från Finland, vars av Johan III adlade stamfader Mats Andersson i ättartavlorna med orätt gjorts till son av ärkebiskop Andreas Laurentii, H:s broder (se nedan 3). Genom slutledningar a posteriori har därefter L. på denna väg godtyckligt utrustats med ännu ett finländskt stamgods, Domaregården i Karis socken.
/.../
(Svenskt Biografiskt Lexikon, band 4 s 651 [1924])
 
Anar dessutom att du är något svävande beträffande vad en frälseman egentligen är. Om du är intresserad av den juridiska grunden för det svenska frälset så har du här en länk till  kungabalken i Magnus Erikssons landslag. Begrunda XI:e flocken så kanske din förvirring minskar något. Men om jag tänker efter så tror jag nog att den ökar istället! J

Hej,
 
Några kommentarer:
Lars Olsson som nämns ovan hade en son som adlades 1561. Före det så var släkten ofrälse. Anledningen till att han ansetts vara frälseman framgår av Nils Ahnlunds utredning om björnram-släkterna i SBL (Svenskt Biografiskt Lexikon) band 4. Det är inte mycket att orda om.
 
Jag hoppas att du någon gång kan kasta alla andra- och tredjehandskällor överbord, Marc! Du har ju på fötterna i detta fall. I Genealogica 53 (f 25v, 26) finns hela historien om hur Johan Siggesson plockade med en sköld och en bok från Sköns kyrka. Uppgiften kommer från en intervju 1601 med herr Peder i Skön som i sin tur fått den berättad för sig av sin far som ska ha varit kyrkoherde när händelsen inträffade. Jag vet att Sikeborg har återgivit historien i sin Bure-artikel från -96. Den får INTE större tyngd för att du hänvisar till en massa senare forskare som oxå läst notisen! Det är inte forskning att rapa gammal skåpmat.
 
Det är inte osannolikt att historien är korrekt, att en sköld och en bok togs från kyrkan, men det väcker dock snarast frågor än ger svar. En är den om vapnet som ju borde vara en böjd arm och inte en genomborrad häst?
 
Och varför inte släppa tesen om Johan Siggessons nyadling?! Ställ honom bredvid hans samtida 'fusk-adliga' kompanjon Anders Sigfridsson (Rålamb) och jämför de bådas sätt att ta sig fram här i livet så tror jag att du ser vissa likheter. Om du inte gör det så finns det nog pedagoger här på AF som kan förklara. Om Sigfridsson kan man t ex läsa i ÄSF s 247f. J E Almqvist skrev dessutom en artikel om Jöran Perssons eventuella sköldebrev i  SoH-artikel 1964 som oxå med fördel läsas för vissa insikters skull.
 
I Genealogica 53 nämns en i övrigt okänd brorsa till Johan, Mårten Siggesson i Gävle (figurerar inte ej i Gävle tryckta tänkeböcker). Han kan vara identisk med den MS som förekommer i Uppsalatrakten två ggr under 1550-talet (GR 25 s 585 [1555 25/10], GR 28 s 555 [1558 12/2]), men det är långt ifrån säkert. Han hade två söner: Sigge i Stockholm (tyvärr inte identifierbar i tänkeböckerna) och Påvel som dräptes. Det finns en poäng med att berätta om den förhållandevis obemärkte brodern Mårten. Om det funnits en tredje brorsa, en Kristoffer som också adlats så skulle han ha nämnts
 
Mvh
Roger

Mors!
 
En enkel sökning på dokument i Sturearkivet visar att löpnummer INTE har något som helst med datering att göra. För de som bor i Stockholm finns dessutom kapslar med hyfsade avskrifter i RA:s expedition (väggen mot lilla forskarsalen) med vilka man kan bilda sig en uppfattning i denna pseudofråga. Upprepar: löpnumren har INGENTING med datering att göra!
 
Min förslagsvisa datering utifrån innehållet i SA (StureArkivet) nr 1055 (daterat år 1509, inte år 1055 J) till 1508/09 verkar inte falla på läppen. Undrar varför? Dokumentet beskriver ju problem i trakten som kan bilda kontext till nr 1489. Lägg därtill att ärkebiskopen bevisligen varit på besök 1507 och då alltså hade möjlighet att personligen förmana bönderna till både det ena och det andra.
 
mvh
Roger AJ

Ett dokument jag hittade i Sturearkivet (nr 1489) för länge sedan:
 
 
 
Fotade det p g a att Anders Burman nämns. Ev identisk med den av Buraeus nämnde? Tyvärr är det odaterat. Stammar själv från en brorsa till honom om jag minns rätt. Är det måhända det äldsta originalbelägget på en person ur Buresläkten? Någon som vet?
 
mvh
Roger AJ

Fabian!
Saknar uppgift om han är Catharinas far, men Nils Vimundsson och hans hustru dör båda år 1670 i Äspenäs, Kristdala (C:1 s 33). Han finns där senast 1655 (MTL). Omtalas t ex på Tunaläns häradsting 14/2 och 30/5 1659 som Carl Jönssons (Sabelsköld) på Bråhult landbofogde boende i Äspenäs. Carl Jönsson (d 1663) var gift med Ingeborg Rosenstråle (d 1674). Skriver detta på jobbet, har ev mer anteckningar hemma. Återkommer i så fall.
 
/rax

Fogden Lasse bältare, d 1590 i Gursten, Lofta sn (H), hade en dotter Ingrid. Hon var enligt volymen E 8881 i Skoklostersamlingen på Riksarkivet gift med en Henrik S. Han bör ha varit verksam under slutet av 1500- och början av 1600-talet.
 
mvh
Roger AJ

Trevligt att forskningen om Silkelockarna fortsätter. Uppgifterna på min hemsida, ej uppdaterad de senaste 5-6 åren, utgör ett försök till en erratasida (rättelser och tillägg) till Humlenäsboken (2001). Beträffande Silkelockarna så har jag inte ägnat dem någon aktiv forskning sedan boken släpptes men har naturligtvis inte kunnat undgå att notera när namnet dykt upp. Vill därför gärna bidra med några nedslag förutom de som finns på erratasidan.
 
I Gärder och hjälper 1535, KA, nämns en Anders S i Karlevi, Vickleby sn på Öland. Det är mig veterligt det äldsta belägget på tillnamnet S. Per S i Himmelsberga, Långlöt, är som sagt samtida.
 
Vid flera tillfällen nämns kvinnan Metta (kortform för tyskklingande Mechtild, som hon också en gång kallas [SmH 1574:10, A0047418_00052]) i Kalmarräkenskaperna. Själva S-namnet är antagligen en genitivbestämning till mannen hon är hustru till, eller änka efter. Se t ex Metta ion Silkelocks (1569:3, A0047306_00018, A0047306_00022) eller Älvsborgs lösen 1571: Mätta Joenn Silchelåchz.
 
Per S:s aktiviteter efter Stångebroslaget kan man till viss del kartlägga. 1599 9/1 står Per Sÿlkeloss dreng bland dem som i en obligation svär hertig Karl trohet. Vad detta innebär beträffande PS själv är osäkert. Antagligen är han utomlands sedan föregående höst. I Sigismunds registratur finns nämligen ett brev från mars samma år enligt vilket PS får i uppdrag att för kungens räkning i L?beck beslagta gods som tillhör hertigens anhängare. Av andra källor vet vi att PS troligen uppehöll sig i Danzig under sin landsflykt. Vid rättegångarna i Linköping nämns han bland de som i detta inbördes krig wikit ur landet: de skulle komma tilbaka, inställa sig för oveldige domare och utföra deras sak, så framt de ej wille anses för Sveriges fiender. Det kan ju hända att skeppskaptenen i RR 1609 är en annan PS även om jag hypotetiskt antar att identitet föreligger. Återger med moderniserad stavning: Vi Karl göre veterligen att vi have uti fullmakt och befattning givit denne vår tjänare och ärlig man /.../ att han ska draga till Kalmar och taga med sig hit upp en vår skeppskapten Per Silkelock benämnd och ska han strax med samme kapten begiva sig hit upp till oss. Befalle för dens skull förnämnde kapten, att han bliver denne vår enspännare strax hit till oss följaktlig. En person vars namn inte framkommer i texten ska alltså frakta upp PS till kungen. Anledningen går inte att utläsa.
Vill man spåna så kanske kungen fått uppgifter om att PS återkommit från sin landsflykt och därför rannsaka och göra processen kort. Man kan ju påminna om hur PS:s svärfar Jöns Gustavsson enligt Hertig Karls slaktarbänk behandlades vid Stångebro: 'honom sköt hertigen själv ihjäl'. PS saknas i 1609 års hjonelagslängd för Kalmar stad. Han nämns som avliden 1618 vid ett mål i Tjusts häradsrätt som uppmärksammats av Bo Persson. Det krävs dock mer forskning för att avgöra om PS gick ett så dramatiskt öde till mötes att han likt svärfadern till sist hamnade i kungens klor. En första fråga att lösa är om PS som flyr utomlands efter Stångebro är identisk med skeppskaptenen 1609. Jag tror det, men jag kan inte presentera säkra bevis.
 
/rax

För Trued Hagelbeck (d 12 juli 1822, Fulltofta C:4 f 297) finns en bouppteckning i Frosta hdrätt 1822 18/10 (1821-22:149). Har själv inte haft möjlighet att kolla i den. Kanske någon har möjlighet att kolla om några Hagelbeckare nämns som kan kasta ljus över hans ursprung?
 
(Meddelandet ändrat av rax 2010-10-07 14:16)

Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, Östersund 1943-, är enligt Libris utgiven av Jämtlands läns biblioteks diplomatariekommitté. Wisénska bokhandeln står som distributör. Senaste volymen, fram till 1530, verkar ha kommit ut 1995.
 
mvh
Roger A

Då Gregers Birgersson i källorna framträder som en utpräglad upplänning och Margareta enligt ÄSF äger jord i två sörmländska härader och ett västgötskt gör det mig lite nyfiken på vilka forskare som gjort bedömningen på grundval av respektive personers godsinnehav?
 
Jodå, Adelas anor går enligt gängse furstegenealogier att belägga ned till Karl den Store m fl.
 
Beträffande den Sahlinska kedjan så känns det bättre att följa ÄSF som anger en Kristina Tunadotter som moder till Magnus Kristinasson (d 1309). Samma verk fastslår dessutom att en dotter till Magnus Minnesköld (d 1208) var gift med Sigtrygg Bengtsson (bel 1219) som var fader till Bengt Sigtryggsson. Inte många rätt där inte! Släkttavlor på internet bör man i likhet med all annan information på nätet utsätta för en noggrann källkritisk granskning, speciellt om de börjar med Ottar Vendelkråka.
 
mvh
Roger AJ

Hej Britt-Maria
Varifrån har du uppgiften att nunneklostret skulle ha ägt en gård i Kristdala? Jag har tittat lite i klostrets räkenskapsbok från omkr 1480 (sign D 9 i RA) och vad jag minns så nämndes endast en klockare i Kristdala vid namn Henrik.
För klara besked skulle du kunna kontakta nordisten Henrik Williams, bl a verksam inom projektet Medeltidens ekonomiska texter (http://www.nordiska.uu.se/projekt.html) vid Uppsala universitet. Han håller på att förbereda en utgåva av D 9 som i princip är färdig för tryckning.
 
mvh
Roger A J

År 2000 påbörjar DMS ett tvåårigt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla och anpassa applikationer för att i digital form kunna tillgängliggöra det material som publiceras inom projektet. Arbetet som bekostas av Riksantikvarieämbetets  forsknings- och utvecklingsmedel sträcker sig över två år. Tjusts härad i norra Kalmar län är tänkt att vara pilotområde varför ett råmanus över detta kommer att förfärdigas inom projektets ramar.
 
Nu föreligger en testversion som visar hur DMS-material skulle kunna presenteras digitalt. Den omfattar ingressen till Sevede härad (ur DMS 4:4, den senast utgivna volymen) samt hela Frödinge socken. Presentationen omfattar alltså inte någon information utöver den som finns i häftet. Den är ännu inte optimerad för någon specifik skärmstorlek eller webb-läsare varför formateringarnas utseende kan variera något.
 
Med detta meddelande hoppas projektet kunna initiera en informell, elektronisk referensgrupp bestående av personer med olika DMS-behov: personer knutna till universitet och högskolor, aktiva inom kulturmiljövården samt hembygds- och släktforskningsrörelsen.
 
Redaktionens förhoppning är även att så många som möjligt ska skicka e-post med kommentarer och önskemål om innehåll och utformning av kommande DMS-versioner, samt vidarebefordra internetadressen ovan till andra intresserade personer. Vi har tyvärr inte möjlighet att reagera på alla meddelanden, men lovar att vart och ett kommer att läsas och begrundas. Kommentarerna får gärna röra både tekniska, grafiska och innehållsliga spörsmål, allt enligt principen 'det kostar inget att önska'. Sedan är det upp till redaktionen att sy ihop något utifrån de ekonomiska, och tidsmässiga ramarna.
 
mvh
Roger Axelsson,
Det medeltida Sverige,
Riksantikvarieämbetet

Ett rykande färskt svar på denna fråga lär du få i nya ÄSF-häftet som förhoppningsvis kommer ut under januari. Där ingår en artikel över ätten Örnsparre. Det kan beställas från Riddarhuset (http://www.riddarhuset.se/).
 
Mvh Roger AJ

Angående Bengt Filipsson ovan så har säkert ÄSF rätt moder till hans två söner Magnus och Gotskalk. Dels genom att som verket självt påpekar att 'mödernehärstammningen torde framgå av den äldre sonens förnamn', men även att Gotskalk skrev sig till Aspnäs i Östervåla, ett godsinnehav som förklaras av att hans av ÄSF utpekade morfar Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) tidgare ägt och bebott gården.  
 
Om Peder Svensson i Malmö, Kvillinge sn, som inte tillhör Ulvarna, och hans hustru, se Jan Liedgren i Släkt och Hävd 1988 s 5.
 
Mvh Roger AJ

Nils Magnusson, som var riddare och häradshövding i Dals och Lysings härader, var son till folkungarnas marsk Magnus Nilsson (stolpe, d 1365 3/3 vid Gata) och Helena Jonsdotter (sparre). Då Magnus åtm en gång (1346) har tillnamnet 'Röde' har hela hans ätt ibland givits detta namn trots att tillnamnet säkert var knutet till honom personligen. Hans Brask har i sin släktbok kallat hans annars helt okände far för 'Nils Röde', ett namn som antagligen tillverkats med hjälp av Magnus patronymikon + tillnamn.
Nils' morfar var riksrådet och ståthållaren i Skåne Jon Kristinasson (sparre, d 1359/61) på Mjöhult, Sandviks sn, som var gift två gånger. Endast andra hustrun Kristina Fellesdotter är känd till namnet. Helenas mor är till namnent okänd.
 
Mvh Roger AJ

Tror inte att så mycket nytt tillkommit sedan Hans Gillingstam publicerade Medeltidsätten Slaweka i Personhistorisk Tidskrift 1947 (s 1-51, pers- och ortreg s 115-25). Vapensköldar och sigill finns återgivna på s 3-6, 11 och 30.
 
Mvh Roger AJ

Hej Benny!
 
Sigge Larsson var gift två ggr. Första gången med Birgitta Bengtsdotter (Öra, d 1485) och andra 1486 med Kerstin Månsdotter (Natt och Dag). Dottern Ingeborg var född i giftet med Kerstin.
 
Svaret på dina frågor finns f ö på ditt lokala bibliotek i Luleå (där du enl din AF-profil bor)! Där finns både Svenska adelns ättartavlor i nio band (vanligen kallad Elgenstierna efter utgivaren) och Äldre Svenska frälsesläkter (ÄSF) band 1:1-3. Svenskt biografiskt lexikon finns oxå. Mitt råd är att du betar av dessa verk innan du söker i diplomatariets databas. Om du sedan hittar problem så kan kanske frågor på AF lösa det hela.
 
Lycka till,
rax

Ingen riktighet så vitt jag vet. Anders Jonsson är ättens äldsta kända medlem
 
Mvh Roger AJ

Leif!
Fina pikar är väl de bästa...? Nä, skämt å sido, om du anser att vissa svar saknas i artikeln så kan du väl i rimlighetens namn formulera frågorna? Antagligen har jag missat något ovan!? Kom nyss hem från en semesterresa och upptäckte tråden här på AF. Har endast ögnat den.
 
Hypotes...? Ja, all forskning är väl i någon mån preliminär vare sig det handlar om human- eller naturvetenskap, så visst... Jag tycker dock att den är begriplig samt tungt fotad i ett redovisat källmaterial. Därmed är den också öppen för en kritisk bedömning. Om du anser den vara tveksam (endast 'ganska rimlig', inte 'rimlig' eller 'trolig'?) så uppskattar jag om du så tydligt som du förmår förklarar på vilka grunder. Jag anser att varje forskare bör vara sin egen värsta kritiker och söka svagheterna i de egna hypoteserna samt utifrån detta bedöma om de bör godtas eller förkastas. Om du kan hjälpa mig med detta så är jag tacksam.
 
Allt gott,
Roger

Jo, Per-Åke, vad jag uppfattar som saken i detta fall är din tveksamhet angående tillnamnet Jungfru, samt därmed sammanhängande hypotes att Peter Jungfru skulle vara en tidigare okänd son till den år 1251 avrättade folkungaledaren Filip Petersson.
 
Att komma med den typen av extrainformation som du gör i inlägget 10 mars 2004 kl. 00.20 kan uppfattas som ett svårbegripligt sätt att argumentera. Du är naturligtvis fri att skriva vad du vill var du vill, men du får också med de skrivningar du ägnar dig åt finna dig i att bli ifrågasatt och ibland missförstådd. Jag trodde i min enfald att dina uppgifter var till för att stödja någon i dina inlägg förekommande hypotes. Men så var det alltså inte!?
 
Eftersom den här diskussionen så mycket fjärmat sig från sina ursprungliga frågeställningar så sätter även jag streck här.
 
Mvh Roger AJ

Som Kaj och Bo skriver så finns det inget konstigt i tillnamnet Jungfru. Ovanligt är det dock. Söderwall nämner ytterligare ett belägg martinum dictum jomfru (DS 3146, dat Uppsala 1335 30/5). Det torde ju vara av intresse då det i likhet med 1307 års brev har uppländsk anknytning.
 
Jag kan heller inte se konstigt fel i att, som DMS 1:7, kalla Peter Jungfru just så. Det finns åtskilliga exempel i diplomen på enskilda personer som i bland skrivs med dictus+tillnamn, bara med tillnamn och  ibland endast med patronymikon. Ett exempel ur den egna forskningen är häradshövdingen i Tjust Anders Slatte som i ett enstaka brev från 1428 skrivs 'Anders Larsson nämnder Slatte. I övrigt kallas han Anders Slatte, någon gång endast Slatte. Det finns absolut ingen anledning att anse Jungfru vara att öknamn bara för att det föregås av ett dicto.
 
Medeltida tillnamn är som sagt ganska festliga, och inte behöver de väja för det religiösa heller. Jfr t ex Johannes dictus pater noster i brev 1296 och Ingemund dictum langafreadagh i 1335 års brev ovan.
 
Att i enlighet med Liljeholm hävda att dilecto just i detta fallet antyder släktskap är metodiskt tvivelaktigt om man inte kan backa upp det med ytterligare indicier beträffande just Filip Ulfsson och Peter Jungfru. Vad jag förstår så kan man inte det. Att det ibland är på ett visst sätt säger ju absolut ingenting om det enskilda fallet, eller hur? Skrivningen dilecto et fideli nostro, fritt översatt 'vår käre och trogne' skulle snarare antyda en annan bindning typ tjänsteförhållande, framför allt användningen av fideli. Det ena utesluter dock inte det andra! Det är bara så att vi aldrig kan få reda på om det var antingen/eller eller både och.
 
Slutligen så kan jag inte se något som stödjer tesen att Peter Jungfru skulle vara en ättlingsrest efter de utdöende 'folkungasläkterna', som Birger Jarl och hans kungliga söner gärna ville dekapitera och, att man därför med brevets utformning vill skydda från avslöjande. Det enda man gör när man staplar ett antal obevisade hypoteser på varandra är ju faktiskt att man bygger luftslott.
 
mvh
Roger A

Kort svar:
Niclas, säkert har du rätt angående Hans Hansson, vid närmare kontroll visar det sig att Almquist gjort samma identifiering (4:1 s 548 n 144a med hänvisningar till HT 1961 och PHT 1962). Borde ha utgått från, och testat den innan jag kommer med nya förslag.
Återkommer om jag kan tillföra mer uppgifter.
 
mvh
Roger AJ

Om Jakob är av danskt ursprung så skulle hans farfar förslagsvis kunna vara Jep Hvid i Holstebro, broder till kung Kristians räntmästare Kristian Hvid (d 1536). Detta är dock bara en gissning, ett spår att jobba vidare på.
 
Identifieringen med Jakob Jute är jag dock lite tveksam till. Det hela kräver mer källforskning, men jag identifierar honom hellre med hingstridaren Jakob Jute som 1555 tillsammans med Hans Holst och Nils Jute (en broder?) tar danaarv efter Severin Holst, och 1558 sägs, mot lagen, ha tagit sig en 'friboren kvinna' (d v s adlig dito) till hustru. Denne JJ var med andra ord ofrälse, därom råder ingen tvekan. Han är eventuellt identisk med den JJ som besatt frälsejord i Lofta och Bankeryds snr och bodde på Hasselby, Lofta sn, i Tjust. Att han i höga nämnden anges vara utan gods utgör inget problem eftersom de formellt sett var hans frus. Troligen rustade någon av hennes släktingar för godset. Uppgiften om JJ 'till Billa' förblir dock oförklarad.
 
Jakobs patronymikon var Kristiernsson, så han var nog son till den Kristiern Jute som är belagd i Hasselby på 1550-talet. En Kristiern Jute är f ö belagd som underhäradshövding i Tjust redan 1480, vilket implicerar att Tjust-Jutarnas ev danska bakgrund ligger flera generationer tillbaka i tiden.
 
Vilka är beläggen för att herr Jakob i Ljuder är son till Olof Hvit?  
 
Mvh
Roger AJ

J A Almquist har i sin historia om den civila lokalförvaltningen i Sverige i likhet med Hofr?n Lyder Pedersson som fogde på Strömsrum 1561 (tilltr 28/1)-68, med tillägget att han figurerar som levande ännu i 1575 års förläningsregister.
 
I litteraturen finns mig veterligt inga uppgifter om Lyders ursprung. Om jag skulle våga mig på en gissning så kan han dock vara identisk med den Lyder Persson, Axel Erikssons (Bielke) gårdsfogde på Herrsäter, som 1551 9/8 skriver två kvittenser och sigillerar med bomärkessigill krönt av bokstäverna L P (han är alltså ofrälse).
Kvittenserna finns i Axel Erikssons privata arkiv sign E 1986 på Riksarkivet.
 
mvh
Roger AJ

Hej,
här kommer först en antavla med Håkan Skytte, Peder & Ingegerds son, som proband. Den enda av Caggarna som nämns i samtida handlingar är vad jag vet Ingegerd, övriga personer är endast kända från biskop Brasks släktbok. Möjligheten att få reda på mer om dessa är därför begränsad.
 
Därefter följer en stamtavla med vad jag vet om Peder Skyttes ättlingar. Hoppas att källförkortningarna är begripliga. De återfinns annars i källförteckningen i valfritt grönt DMS-häfte.
 
mvh
Roger AJ
 
---
 
Håkan Skytte. Bel 1508 PHT 1989 s 7 Gift med Ingegerd Sonesdotter
(silfversparre). (PHT 1989 s 7)
 
                                Barn:
   Håkan Skytte. HBSb s 104
   Märta Håkansdotter. HBSb s 104
   Birgitta Håkansdotter. HBSb s 104
 
 
-- Generation I --
 
f
Peder Skytte. PHT 1973 s 118 Gift med efterföljande ana.
 
                                Barn:
   Håkan Skytte.
   Erik Skytte. HBSb s 104
   Cecilia Pedersdotter. Bel 1508 HBSb s 104
 
m
Ingegerd Larsdotter (Cagge). Adress Sinnerstad, Mörlunda. Bel 1508 PHT
1973 s 118, DMS 4:4 s # Gift med föregående ana.
 
 
-- Generation II --
 
mf
Lars Cagge. Adress Hult, Pelarne. DMS 4:4 s # Gift
 
 
-- Generation III --
mf f
Bengt Larsson. HBSb s 104 Gift
 
                                Barn:
   Lars Cagge. Adress Hult, Pelarne.
   Jöns Cagge. HBSb s 104
 
 
----------------------
STAMTAVLA
----------------------
Tabell 1
Peder Skytte. PHT 1973 s 118 Gift med Ingegerd Larsdotter (Cagge).
(Bel 1508 PHT 1973 s 118, DMS 4:4 s #) Far: Lars Cagge.
 
                                Barn:
   Håkan Skytte. Se tabell 2.
   Erik Skytte. HBSb s 104
   Cecilia Pedersdotter. Se tabell 4.
 
 
Tabell 2 (generation 1, Från Tabell 1)
 
Håkan Skytte. Bel 1508 PHT 1989 s 7 Gift med Ingegerd Sonesdotter
(silfversparre). (PHT 1989 s 7) Far: Sone Haraldsson (Silfversparre).
vp. Död efter 2 januari 1481 (PHT 1989 s 7). Mor: Brita Pedersdotter.
 
                                Barn:
   Håkan Skytte. Se tabell 3.
   Märta Håkansdotter. HBSb s 104
   Birgitta Håkansdotter. HBSb s 104
 
 
Tabell 3 (generation 2, Från Tabell 2)
 
Håkan Skytte. HBSb s 104 Gift
 
                                Barn:
   Peder Håkansson. HBSb s 104
   Margit Håkansdotter. HBSb s 104
 
 
Tabell 4 (generation 1, Från Tabell 1)
 
Cecilia Pedersdotter. Bel 1508 HBSb s 104 Gift med Johan Botulfsson.
(Bel 1508 HBSb s 104)
 
                                Barn:
   Erik Johansson. HBSb s 104
   Jöns Johansson. HBSb s 104

Här följer en kort redogörelse över Kristinas ursprung.
 
Mvh Roger AJ
 
---
 
I:1  
Kristina Magnusdotter (en bjälke?).  (Far II:1, s , Mor II:2, s )  
Gift med Jöns Abjörnsson (stjärna). vp. Död efter 1393.  
 
Generation II
II:1 f  
Magnus Gislesson (en bjälke). Anges 1370 som avliden då räfstetingsdom med stöd av hans morgongåvebrev till hustrun tilldömer henne de av honom skänkta arvegodsen i Vällersten, Värnamo sn, vilka hennes broder Hemming djäkn (tinnskura) redan mottagit fasta på (SRP 919). Nio år senare döms Jöns Abjörnsson (stjärna, MG:s svärson) saklös med avseende på det arv han tog efter Magnus i Tovaryd, och som tillfallit denne efter herr Sone i Kulltorp (SRP 1654, jfr HT 1891:2 s 158 n 3). Sätesgården Tovaryd bebos 1424 av sonen Nils Magnusson (en bjälke) (RAp 1424 24/6). SRP 919 (1370 10/2), 1654 (1381 29/11, dat Ås), RAp 1424 24/6, Härenstam 1946 s 394, 404. (Barn I:1, s , Far III:1, s )
 
Gift med efterföljande ana.  
 
II:2 m  
Katarina Jönsdotter (tinnskura). Belagd 1370 (Barn I:1, s )  
 
Gift med föregående ana.  
 
Generation III
III:1 ff  
Gisle i Vällersten. Representerar Nydala kloster vid en gränstvist 1310 26/9 (DS 1698, Härenstam 1946 s 394). (Barn II:1, s )

Han har hävdats vara son till den Magnus Haraldsson som förde två nedvända sparrar 1346 och -63 (DS 4501, 6808).
Forskningen är dock inte helt enig: Bengt Hildebrand i Personhistorisk tidskrift 1934 s 27 not 75 hävdar det ovan skrivna. Jan Liedgren i Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1988 s 234 not 58 finner inte tesen trolig. Då jag inte ägnat frågan någon egen forskning har jag tills vidare lämnat frågan öppen. För att vara på säker mark tycker jag dock att du ska hålla en slant på Liedgren i väntan på ytterligare inlägg i debatten.
 
Mvh Roger AJ

Herman Kyles hustru Märta Andersdotter (Hålbonäsätten), var dotter av Anders Håkansson i Hålbonäs (bel 1447-81) och Ingrid Ingevaldsdotter (Gillingstam, Hans, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia (1949) s 45, Raneke, Jan, Svenska medeltidsvapen (1982-89) s 728).
 
mvh
Roger A

Halvid i Thyulsta är faste på Oppunda häradsting 1378 och så även 1381 (i Tjulstom). Den by i Oppunda som passar bäst verkar vara Kulsta i Blacksta socken.
 
Mvh Roger AJ

Inte en susning, tyvärr. Är distansanställd och stationerad i Stockholm. Håller på med norra länet f.n. (Tjusts hd). Hoppas AF-värden ursäktar denna utvikning då den ju inte faller så väl in under trådens rubrik.
 
mvh
Roger

Den Katarina som nämns i SD 2515 (dat 1418 9/8) bodde på Tyresö utanför Stockholm och var dotter av sörmlandslagmannen Erengisle Nilsson (Hammerstaätten, ÄSF 1 s 236). I brevet nämns varken Solberga eller Vik. Det stadfäster däremot en jorddonation till Vadstena kloster i vilken hennes far skänkte jord där 1398 (regest i SRP 2923). Hon var i övrigt mycket uppsvensk till släktkrets och jordägande. Brask lär inte ha funderat över henne i detta sammanhang.
 
Beträffande nytryck av Brask så undrar jag om det inte har diskuterats inom SGS (Svenska Genealogiska Samfundet), men planerna är väl knappast så värst långt gångna ännu. Nog vore det en välgärning med en nyutgåva utökad med Östensons randanmärkningar från PHT!
 
mvh
Roger

I  SMP är Gunhild uppfattad som en person belagd mellan 1391 och 1423, och deras (SMP:s) identifieringar är oftast fullt korrekta.
 
Eftersom hon är gift redan 1391 och gifter om sig 1413 så får man väl förmoda att av Magnus Haraldssons (två sparrar) i litteraturen kända barn Harald, Henrik och Staffan så kan endast den sistnämnde (bel 1462-67) p g a sitt förnamn knytas till det senare äktenskapet. De övriga skulle jag av kronologiska skäl med frågetecken hänföra till ett för oss okänt tidigare gifte.
 
Mvh Roger AJ

Per-Åke!
Det finns flera personer som ofta nämns i lagman Birgers närhet utan att vi för dens skull kan ta detta som ett tecken på släktskap. Att försöka belägga släktskap via 'guilt by association' bör aldrig vara ett bärande argument i bevisningen, endast stödjande. Hittar man inga tyngre bevis eller indicier typ uttryckliga släktskapsbestämningar i diplomen, vapenlikheter, gemensam geografisk struktur i jordägandet, lika namngivningsseder för barn osv, så bör man nog låta teorier om släktskap falla.
I fallet Gasabog verkar det troligare att de, Johan d ä och eventuellt d y, stod i något slags tjänsteförhållande till Birger P. Om de ingick i hans följe skulle det förklara att de så frekvent dyker upp i hans närhet.
 
mvh
Roger AJ

Bengt!
 
Angående din fråga om någon känner till vilken Helena det är som år 1315 finns på gården Vinstena i Vassunda socken [DS 2599]? Det tycks finnas en koppling till Germund Håkansson (två spetsar uppifrån) via denna gård [DS 5946].
 
Vilken menar du att kopplingen mellan brevet 1315 och 1358 är? 1315 bor Helena i byn och 1358 bevittnar en Lars i Vinstena en jordförsäljning i en annan by i socknen. Så långt är jag med. Är det kopplingen, eller stöder du dig på något annat brev som du inte refererar till ovan?
 
mvh Roger AJ

Hej Tomas!
Har inte så mycket att tillägga till diskussionen beträffande sakfrågan, arbetet med Öland och Stenåsa var roligt men känns hemskans avlägset. Kan bara hålla med beträffande ditt referat av Liedgren. Om jag kommer på något nytt att bidraga med så hör jag av mig.
 
Brevet DS 6390i har dock daterats något snävt i diplomatariets utgåva. Den senare gränsen är satt till 1363 då Magnus Knutsson (Aspenäsätten), som i egenskap av östgötalagman sigillerar brevet, sista gången nämns med denna titel. Detta är dock felaktigt. Magnus K blev i samband med kung Albrekts tronbestigning avsatt från ämbetet till förmån för Nils Jonsson (Rickebyätten), men återkom ganska snart. Han är lagman ännu 1366 6/2 och är troligen död 6/7 samma år då Bo Jonsson (Grip) övertagit posten. Brevet bör därför ha utfärdats mellan 1356 3/2 (Anund Hatt omtalas för första gången som riddare) och 1365 20/1 (samma person omtalas som död), eller med tanke på datumet något av åren 1357/65 den 6/1. Detta medför att det tidigaste datum då Håkan Fadersson d ä med säkerhet kan anges som avliden är 1365 6/1.
 
mvh Roger AJ

Standardverket för adelsforskning i vårt södra grannland är Dansk Adels Aarbog. Ätten Brahe har enligt registret till senaste årgången behandlats två gånger. I årgångarna 1888 respektive 1950.
 
mvh
Roger Axelsson

Birgitta är dotter till den östgötske väpnaren Harald Jakobsson (vädurshorn) och Sigrid Pedersdotter. Mer uppgifter om dessa personer och deras närmaste släkt finns i Släkt och Hävd 1988 sid 5. Där finns också ytterligare litteraturtips.
 
mvh
Roger A

Torleif!
Jag avslutar gärna diskussionen om Baggenamnet även om den från början var anledningen till att jag bestämde mig för att göra ett inlägg. Att Peter Bagge inte ska ses som en lokal person i Möre är dock inte ett konkret resultat av vår diskussion! Det räcker med att studera ÄSF 1 s 111 och relevanta delar av Det medeltida Sveriges produktion (företrädesvis häftena 4:1-3), två standardverk inom området, så ser man det. Resultatet av denna diskussion är i bästa fall 'intet nytt'.
 
Beträffande stycket om RPB 88 och DS 4862 så väljer jag att inte kommentera det. Regesten i RPB motsvaras nämligen av DS 4870! Nummer 4862 är ju hämtad ur en av de sparreska kopieböckerna och förekommer inte ens i RPB där endast RA:s originalpergament är registrerade. För övrigt så antar jag att bytet mellan Peter Bagge och Bo Jonsson som du refererar till är det daterat 1380 (se inlägg ovan).
 
Hittills har jag agerat felfinnare i hopp om att diskussionen så småningom kan leda någon vart, t ex till ny kunskap om Peter Bagge och hans släktkrets, men nu börjar jag tröttna. Varför struntar du i att kolla dina hänvisningar? Det är faktiskt rent oförskämt att lämna till eventuella meddebattörer att bringa reda i oklarheterna innan de ens kan börja tänka på att formulera ett svar! Belysande är din kommentar till att du felaktigt gjort Rörik och Anund Sture till bröder: ”Vad som betyder något här.” Att lämna korrekta uppgifter är alltid en oavvislig självklarhet. Dina ständiga småfel gör att man till sist måste kolla varenda uppgift du anför. Vad som  verkligen betyder något här är att du på ett märkligt sätt slösar bort det förtroendekapital som varje forskare har i och med att han åtminstone initialt förväntas lämna korrekta faktauppgifter.
 
Av din bostadsort och e-postadress att döma så pysslar du med elementarpartiklar och liknande till vardags och bör därför vara någon form av forskare. Att du hyser ett starkt intresse för medeltida personhistoria framgår också. Därutöver förstår jag inte mycket. Jag får bilden av någon som sitter nere i Europa och försöker bedriva grundforskning med hjälp av diplomatariets CD-kartotek? Om så är fallet så är det omdömeslöst. Det geografiska avståndet till svenska arkiv och källor ursäktar inte de felaktigheter som återfinns i dina inlägg - möjligen förklarar. Medeltidsforskare pläderar alltid, ofta för döva öron, för att källforskning ska bedrivas med originalkällor eller källutgåvor av god kvalitet. De gamla texterna är inte alltid under av grammatisk klarhet. Lägg därtill att saker som för 500 år sedan togs för självklart ofta underförstås, de utsägs inte klart. I sådana lägen krävs det en omfattande erfarenhet för att inte övertolka materialet. Beseglingsförhållanden, arkivprovenienser, dateringar samt inte minst fornsvenskan och medeltidslatinet är saker och ting som man åtminstone bör ha grundläggande kunskaper om när man ger sig i kast med den medeltida personhistorien. Att gedigna kunskaper i källkritik och historisk metodik är en självklarhet behöver knappast sägas. Jag är medveten om att jag lite granna pinkar in revir här, men betänk ändå det omvända. Om jag som historiker skulle börja amatörforska i kvantfysik utan relevanta färdigheter, komma med svävande och ofta helt felaktiga påståenden, hur skulle jag då bli bemött? I detta forum har dina inlägg fått ett sakligt och kritiskt bemötande trots uppenbara och upprepade felaktigheter samt bristande referenser.
 
Frågor kan vara hur dumma som helst, det är helt OK, men kommer man med faktapåståenden så måste man backa upp dem, det gäller här liksom i alla andra seriösa diskussionsfora. I och med detta har jag sagt mitt i denna diskussion förutsatt att inget kvalitativt nytt dyker upp.
 
Mvh Roger AK

Hej Torleif!
Känner mig som lite av en gnällspik, men jag skrev mitt inlägg för att få klarhet, något som jag inte känner att jag har fått. Det finns några påståenden som jag ställer mig frågande inför och för vilka belägg inte redovisades ovan. Hoppas att du vill göra det.
 
Antar att jag övertolkade ditt första inlägg, du skriver ju 'anknytning till gränstrakter', men  jag förstår fortfarande inte kopplingen Bagge - norrbagge just i Peter Bagges fall. Själva tillnamnets ursprung alltså? Varför skulle, enligt dig, Peter kallas Bagge om han inte hade norskt ursprung?
 
Jag måste ansluta mig till Anbytarvärden ovan i hans påpekande om källhänvisningar. Bristande sådana orsakar extra arbete för meddebattörer. Vilket av de brev jag hänvisar till är utfärdat i Fristad? Vad jag förstår så saknar de tre breven dateringsort. Detta skrives med reservation från hemmet där jag endast har div anteckningar samt diplomatariets databas tillgänglig och inte DS tryckta utgåva.
 
Du redovisade inte din källa till att Peter Folkessons hittills till namnet okända dotter Sestrid i giftet före det med Magnus Håkansson varit gift med en Anders Nilsson (båt). I senaste ÄSF-häftet (II:1 s 68) saknar hon namn och Gillingstam har ansett det troligt att hon senast 1353 är gift med Magnus Håkansson. Detta på grundval av att denne detta år bevittnar svågern Folke Peterssons morgongåvebrev (DS 4906). Än en gång: vilken din källa?
 
Du klargjorde inte heller de senare baggarnas koppling till Botorp i Linderås. Du hävdar en sådan i inlägg 23/4, kl 23.07 och rättelser kl 17.16 dagen därpå. Jag är nyfiken då jag inte själv kan se någon sådan.
 
Jag förhåller mig som sagt skeptisk till dina påståenden men hoppas samtidigt att du kan presentera belägg för vad du skrivit i inläggen ovan.
 
Mvh Roger AJ

I PHT 1968-69 s 197 skriver den förträfflige Stig Östenson:
 
Olof Jöransson var son till Jöran Olofsson till Håkentorp (bel. 1537-74) och sonson till en ofrälse Olof som enligt Riddarhusgenealogiernas overifierade uppgifter skall ha hetat Olof Jöransson Skåning och ha blivit adlad av konung Hans, och hans adliga hustru Bengta Abjörnsdotter (Lilliesparre).
 
Han hänvisar till Elgenstierna 4 s 758, Anrep 2 s 742 samt till Brasks släktbok s 47.
 
Att den annars okände Olof Jöransson skulle ha blivit adlad bygger troligen på en sen 1600-talsuppgift (Gen 50 f 119, RA). Har dessutom en i hast nedskriven notering om att denne man även förekommer i Gen 41 f 188, 199, dock ej i vilket sammanhang, tråkigt nog.
 
Ställer mig tveksam till att förnamnet Aron ö h t förekommer bland det svenska, medeltida frälset? Om inget annat framkommer så skulle i alla fall jag avfärda Margareta Aronsdotter som en produkt av de forna, vanligtvis ganska fantasifulla Riddarhusgenealogerna.
 
mvh
Roger A J

Hej igen,
Glöm inlägget ovan. Slätteryd har ju bara bytt sockentillhörighet. Dax för en slurk kaffe, kickstarta hjärnan så här efter helgen kanske?!
 
Roger AJ

Jöran Jönsson (Svan) i Kålltorp, Gerums sn, Skånings hd, adlades 1537 7/6. Han skrivs även till Hammar, Väse sn o hd. Vid tiden för adlandet är han fogde i Sunnerbo, där han skulle göra reda för allt utom biskopsgästningen, sakören och fogdegästningen, för vilket han däremot skulle ge 140 ungerska gyllen och därtill rida färdig med 8 hovmän och 4 hakeskyttar, kallas befallningsman på Kronoberg 1543, fick samma år kungens brev på Kronoberg och Ingelstorp, 'illistigen ihjälskjuten 1545 av en förrädarhop' i Småland då han skulle till Konga häradsting.
G m Brita Pedersdotter (Hård, nr 17) dtr av rr Peder Hård och Karin Tordsdotter (Store), samt änka efter ryttmästaren Arvid Olofsson (drake)
 
Uppgifterna är hämtade ur div standardlitteratur som Elgenstierna, Schlegel-Klingspor, Lagsagor & domsagor m m. Adelsbrevet är tryckt i Gustav den förstes registratur 1537 (s 321 f). Alla dessa verk finns på välsorterade bibliotek.
 
Mvh Roger AJ

Uppgiften om Märtas börd härrör från Rasmus Ludvigsson vars relation är tryckt i Historiskt Bibliotek 4 (1877) s 400ff.
   Gillingstam sätter i sin avhandling om ätterna Oxenstierna och Vasa (1952) ett '?' framför Märta som dotter till Kristiern Johansson. Vid samtal under våren har jag förstått att han vidhåller frågetecknet. Märta bör rimligtvis inte behandlas som en biologisk dotter till Kristiern Johansson. Relationen bär alla trovärdighetens tecken.
   Ätten Vasa kommer att behandlas i nästa häfte av Äldre Svenska frälsesläkter.
 
mvh
Roger A J

Hej!
Den Birger Trolle som åsyftas är väl den som 1424 gifte sig med Katarina Knutsdotter, samt dog 1471 som riddare och riksråd. Han brukar kallas 'den yngre' i litteraturen. Katarina tillhörde en ätt som brukar kallas Aspenäsätten, i äldre litteratur ofta kallad 'Blå' då man förut - felaktigt - ansåg den härstamma från den i Erikskrönikan nämnde kungamakaren Joar Blå.
 
Birger och Katarina hade vad jag vet tre barn: Erik (1425-1459), Arvid (d 1505) och Katarina (g m Lars Haraldsson /Ängaätten/). För Katarina och hennes ätt kan hänvisas till Äldre Svenska Frälsesläkter, band 1 s 15. En koll på Libris.se visar var detta bokverk finns att tillgå. Om ätten Trolle före 1505 har Paul Sjögren skrivit en avhandling som är väl läsvärd för släktforskare med medeltidsintresse. Den heter 'Släkten Trolles historia intill år 1505' (Uppsala 1944).
 
mvh Roger J

Hej,
nedan finns några generationer Stenfelt och vad jag har i fråga om Grimberg. Källorna till Stenfelt är till 90 % Elgenstierna. Stenfelt-anorna kan byggas på nästan hur långt som helst via handbokslitteratur som Elgenstiernas ättartavlor, Äldre Svenska frälsesläkter o dyl. T ex så var Magnus Stråle (IV:3 fm f nedan) barnbarnsbarnbarn till självaste Gustav Vasa.
 
mvh Roger A
 
[OBS! Detta är skrivet ovetande om Bos inlägg men jag låter det stå kvar ändå.]
 
===============================================
 
 
I:1
Karl Ulrik Stenfelt. Född 20 november 1756 i Fliseryd. Död 2 juli 1840
i Grimhult, Fliseryd. Frälserättare. Adress Grimhult, Fliseryd. (Far
II:1, Mor II:2)
 
Gift 17 juni 1783 i Fliseryd med Katarina Grimberg. Född 2 november
1767 i Svarvartorpet, Fliseryd. Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd
(H).
 
II:1 f
Karl Johan Stenfelt. Född 22 december 1715. Död 23 maj 1779 i Ekelund,
Fliseryd. Löjtnant. Adress Ekelund, Fliseryd. (Barn I:1, Far III:1,
Mor III:2)
 
Gift 24 januari 1758 i Fliseryd med efterföljande ana.
 
                                Barn:
   Magnus Georg Stenfelt. Född 16 mars 1755. Död 9 januari 1832 i
     Horn, Högby. Volontär. Adress Horns kungsladugård, Högby.
   Karl Ulrik Stenfelt. Född 20 november 1756 i Fliseryd. Död 2 juli
     1840 i Grimhult, Fliseryd. Adress Grimhult, Fliseryd. (Se I:1).
   Adam Gustav Stenfelt. Född 19 oktober 1757 i Fliseryd. Död 26 maj
     1814 i Ekelund, Fliseryd. Volontär. Adress Ekelund, Fliseryd.
   Johan Fredrik Stenfelt. Född 6 mars 1760 i Ekelund, Fliseryd. Död
     10 januari 1836 i Fliseryd. Volontär.
   Erik Gustav Stenfelt. Född 26 november 1763 i Fliseryd.
   Karl Axel Stenfelt. Född 4 april 1765 i Fliseryd. Rustmästare.
     Adress Ekelund, Fliseryd.
   Anders Johan Stenfelt. Född 23 juni 1767 i Ekelund, Fliseryd. Död
     25 mars 1822 i Björkelund, Fliseryd. Sergant. Adress Björkelund,
     Fliseryd.
   Anna Lisa Stenfelt. Född 14 september 1769 i Ekelund, Fliseryd. Död
     31 oktober 1847 i Fliseryd.
 
II:2 m
Ulrika Queckfeldt. Född 1727. Död 16 juli 1804 i Fliseryd. (Barn I:1,
Far III:3, Mor III:4)
 
Gift 24 januari 1758 i Fliseryd med föregående ana.
 
III:1 ff
Georg Stenfelt. Född 9 maj 1678. Död 21 september 1758 i Stora
Möckhult, Fliseryd (H). Kapten. Adress Stora Möckhult, Fliseryd. (Barn
II:1, Far IV:1, Mor IV:2)
 
Gift 1:o 20 juni 1712 med efterföljande ana.
 
                                Barn:
   Magnus Georg Stenfelt. Född 15 maj 1713. Död 25 november 1787 i
     Grimsgöl, Långasjö. Fänrik.
   Anna Charlotta Stenfelt. Född 23 maj 1714. Död 22 augusti 1714.
   Karl Johan Stenfelt. Född 22 december 1715. Död 23 maj 1779 i
     Ekelund, Fliseryd. Adress Ekelund, Fliseryd. (Se II:1).
   Lorentz Stenfelt. Född 15 februari 1718. Död 30 juni 1780 i
     Gökhult, Fliseryd. Löjtnant. Adress Gökhult, Fliseryd.
   Adam Gustav Stenfelt. Född 2 februari 1720 i Åsbo. Död 29 augusti
     1792 i Stora Möckhult, Fliseryd (H). Volontär. Adress Möckhult,
     Fliseryd.
   Eva Elisabet Stenfelt. Född 11 mars 1722 i Äng, Åsbo. Död 13 juli
     1802 i Gräsgöl, Stora Möckhult, Fliseryd (H) (Handbörd F 6 s
     707).
   Maria Kristina Stenfelt. Född 28 juni 1724 i Äng, Åsbo. Död 6
     januari 1725.
   Fredrik Vilhelm Stenfelt. Född 27 juli 1726 i Bottnaryd (F). Död 5
     augusti 1799 i Stora Möckhult, Fliseryd (H). Förare. Adress
     Möckhult, Fliseryd.
   Maria Kristina Stenfelt. Född 1730. Död 18 augusti 1755.
   Brita Katarina Stenfelt. Född 3 september 1733 i Stora Möckhult,
     Fliseryd (H). Död 5 december 1801 i Bockara, Mörlunda.
 
Gift 2:o 7 mars 1757 i Nöbbele med Andreetta Margareta Ehrenborg. Född
14 maj 1724. Död 25 juni 1792 i Väderlanda, Nöbbele.
 
III:2 fm
Elsa Charlotta Stråle av Sjöared. Född 26 september 1696 i Åsbo. Död
22 november 1754 i Högby. (Barn II:1, Far IV:3, Mor IV:4)
 
Gift 20 juni 1712 med föregående ana.
 
III:3 mf
Jonas Queckfeldt. Född 1678. Död 30 maj 1745 i Ekelund, Fliseryd.
Korpral. (Barn II:2)
 
Gift med efterföljande ana.
 
III:4 mm
Karin Johansdotter. Född 1692. Död 28 september 1772 i Ekelund,
Fliseryd. (Barn II:2)
 
Gift med föregående ana.
 
IV:1 ff f
Lorentz Stenfelt. Född i L?beck Sockerbagare.
Adress Malmö. (Barn III:1)
 
Gift med efterföljande ana.
 
                                Barn:
   Karl Stenfelt. Löjtnant vid amiralitetet.
   Georg Stenfelt. Född 9 maj 1678. Död 21 september 1758 i Stora
     Möckhult, Fliseryd (H). Adress Stora Möckhult, Fliseryd. (Se
     III:1).
 
IV:2 ff m
Anna Göransdotter Rode. Född Rodhe, Landskrona. (Barn III:1)
 
Gift med föregående ana.
 
IV:3 fm f
Magnus Stråle av Sjöared. Född 25 december 1646 i Näs, Åsbo. Död 29
april 1708 i Näs, Åsbo. Överstelöjtnant. Adress Näs, Åsbo. (Barn
III:2)
 
Gift 1668 med efterföljande ana.
 
                                Barn:
   Anna Katarina Stråle av Sjöared. Född 8 september 1679 i Hökfors,
     Tuna. Död 1705 i Neum?nde.
   Elsa Charlotta Stråle av Sjöared. Född 26 september 1696 i Åsbo.
     Död 22 november 1754 i Högby. (Se III:2).
 
IV:4 fm m
Elisabet Schildt. Född 1650. (Barn III:2)
 
Gift 1668 med föregående ana.
 
===============================================
 
I:1
Katarina Grimberg. Född 2 november 1767 i Svarvartorpet, Fliseryd.
Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd (H). (Far II:1, Mor II:2)
 
Gift 17 juni 1783 i Fliseryd med Karl Ulrik Stenfelt. Född 20 november
1756 i Fliseryd. Död 2 juli 1840 i Grimhult, Fliseryd. Frälserättare.
Adress Grimhult, Fliseryd.
 
II:1 f
Gustav Andersson Grimberg. Född omkring 1718.
Död 28 mars 1802 i Grimhult, Fliseryd (H). Ryttare. Adress Grimhult,
Fliseryd. (Barn I:1)
 
Gift med efterföljande ana.
 
                                Barn:
   NN Gustavsdotter. Född omkring 1747. Död 1760.
   Israel Isberg. Född 16 april 1749 i Grimhult, Fliseryd (H).
     Ryttare. Adress Läggevi, Fliseryd.
   Lars Gustavsson. Född 2 april 1751 i Svarvartorpet, Fliseryd.
   Kristina Gustavsdotter. Född 20 januari 1753 i Svarvartorpet,
     Fliseryd.
   Daniel Gustavsson. Född 3 mars 1755 i Grimsmåla, Grimhult, Fliseryd
     (H). Död 26 april 1837 i Hultstugan, Bankeberg, Fliseryd (H).
     Krutbruksarbetare och torpare. Adress Hultstugan, Bankeberg,
     Fliseryd.
   Kerstin Gustavsdotter. Född 28 augusti 1756 i Grimhult, Fliseryd
     (H).
   Lena Gustavsdotter. Född 11 november 1757 i Grimhult, Fliseryd (H).
   Karl Gustavsson. Född 5 maj 1763 i Grimhult, Fliseryd (H).
   Sara Gustavsdotter. Född 12 februari 1765 i Grimhult, Fliseryd (H).
   Katarina Grimberg. Född 11 februari 1767 i Svarvartorpet, Fliseryd.
     Död 30 juni 1849 i Grimhult, Fliseryd (H). (Se I:1).
 
II:2 m
Ingeborg Olofsdotter. Född omkring 1725 . Död 12 januari 1807 i Grimhult, Fliseryd (H). (Barn I:1)
 
Gift med föregående ana.

Mitt avfärdande bygger på de källor som Hildebrand och Gillingstam refererar till; så länge man inte kan visa på samtida källor som stöder en slattekoppling så får den helt enkelt utgå. Bengt Eriksson för enligt dessa källor en falk i vapnet (inte slattevapen alltså) och Rasmus Ludvigsson placerar honom i en släktkrets som har mycket perifer kontakt med slattarna. Resonemanget framgår klart hos Gillingstam 1962. Inte heller i Brasks (ej Bratts) släktbok som utgavs 1970 är Bengt Eriksson en Slatte. Om nu Hildebrands artikel är gammal så hoppas jag att du bedömer den utifrån hur väl han redovisar källorna för sina slutsatser och inte bara tänker på dess ålder. Minns att det du och jag skriver också en dag är gammalt. Min förhoppning är att man då bedömer vad vi skrev, inte när vi skrev det ...
 
Om Nils Hemmingsson finns uppgifter i den litteratur jag hänvisar till ovan. Vad som dock inte verkar stå där är att han enl Rasmus Ludvigsson var gift med en Karin Håkansdotter (Genealogica 18, f 131v, RA). Då dottern Brita enligt samme Rasmus skriver sig till Gräsgärde, Arby sn, i Möre skulle Karin kunna vara syster till den Jon Håkansson som bodde där 1496 (DMS 4:1 s 34). I övrigt saknas uppgifter.
 
Bengt Erikssons far hette Erik Månsson! Enligt den gode Rasmus (se ovan) var han son till Erik Månsson 'till hovgården på Åkerö' (vilket Åkerö framgår ej!) och sonson till en Måns Eriksson i Glottsta, Alunda sn, Uppland (om byn se DMS 1:4 s 197). Dessa personer är i övrigt okända och uppgifter saknas om dem i medeltida material.
 
Med vänlig hälsning,
Roger A

Charlotte!
Några reflektioner. Det verkar som att du blandar ihop saker och ting ibland. Erengisle Gjurdsson (Fot) var enligt Brasks släktbok gift med en i övrigt okänd Ingrid. Den Christina Brynjesdotter du gör till hans hustru är i inlägg av dig ovan i stället gift med Erengisle Nilsson (Slatte). Du gör henne alltså till hustru till två Erengislar i olika århundraden!
 
Kanske var otydlig beträffande Gudmund Pedersson. Ingen har lyckats visa att han är besläktad med Slattarna på något vis. Han har, som jag skrev, sammanblandats med namnen Gudmund Sonesson. Så har t ex olyckligtvis skett i standardverk som J A Almquists Civila Lokalförvaltningen i Sverige (del 4 s 63). Gudmund Pedersson har med andra ord inget i denna tråd att göra.
 
Svar på vem Sone Pederssons far var finns i DMS 4:5 s 316.
 
Joan Håkansson var inte riddare. Han var väpnare och häradshövding i Södra Möre (se DMS 4:1). Svärsonen Gudmund Sonesson (Slatte) blev inte ihjälslagen av Dacke själv, dock av personer i hans anhang (se även där DMS 4:1).
 
Antagligen finns det en koppling mellan de lågfrälse, medeltida Slattarna i Tjust och Sevede och borgarna med samma namn i Kalmar, Västervik och Stockholm. Den är dock hittills outredd.
 
Som förtydligande avslutning: Varken Bengt Eriksson eller Gudmund Pedersson tillhörde eller var besläktade med Slattarna.
 
/Roger

Eva!
 
Anders Slattes patronymikon var Larsson, ingen tvekan. Se mitt inlägg sept 2000 ovan. Källan, ett brev 1428 som han bevittnar, återges till innehållet i DMS 4:5.
 
Släkttavlan är ingalunda fullständig. Den återger endast hur sätesgården Lidhem ärvdes inom samma släktkrets från 1400-talets början till mitten av 1500-talet. Den mest fullständiga bilden av ätten får man fortfarande via Gillingstams och Östensons uppsatser.
 
Anders Slatte och Asrun Nilsdotter var föräldrar till Nils Slatte.
 
Nils kom visa sitt gifte att bo i Botorp, Ljungby sn, utanför Kalmar (se DMS 4:1 s 74 f).
 
F ö så har jag i egenskap av forskare ibland sänt en illasinnad tanke till Nils' sonsons dotter Margareta Slatte som ligger begravd i Örtomta kyrka. Om henne säger Riddarhusgenealogierna att hon 'uppbrände åtskilliga gamla brev släkten till harm och förtret'.
 
/rax

Elgenstierna har gjort Ingeborg till svärdotter i stället för dotter till Anders Slatte, se EÄ 7 s 336 under Tabell 15.
Av Hans Brasks släktbok (s 76) framgår att Ingeborg Andersdotter var gift med en i övrigt okänd Jöns Trulsson som kanske hade rötter i Möre-trakten. Där finns även uppgift om några av hennes ättlingar.
Hans Gillingstam har i Personhistorisk Tidskrift 1962 publicerat en släkttavla som utgår från 'Braskens'
Anders Slatte, kallas 1428 Anders Larsson 'nämnder Slatte'. Han bodde i Lidhem, Locknevi sn, söder om Västervik och var häradsdomhavande i Tjusts härad åtminstone 1433. Han förde en liggande halvmåne med ett kors över i sin vapensköld (jfr ättens senare vapenbild). Riddarhusstamtavlornas patronymikon är med andra ord fel och bör utgå. Varken samtida källor eller Brask känner namnet på någon hustru till Anders varför även hennes namn ovan bör utgå.
 
Mvh Roger AJ

I äldre litteratur kallas Hammerstaätten ofta 'natt och dag på längden'. Britta(?) Natt och Dag och Birgitta Erengisledotter (Hammerstaätten) är antagligen en och samma person. I övrigt sällar jag mig till Kalles uppmaning att jämföra med Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF) där både Hammerstaätten och Gädda finns utredda.
 
Mvh Roger AJ

I mitt ex av Karl Knutsson-biografin står det på s 66 (ej 64!) att Otte Ulfsson förefaller ha tillhört samma frälsekrets som herren till Fågelvik. Ulfs citat är alltså felaktigt både i fråga om sidhänvisning och innehåll.
 
Hoppas att skillnaden mellan frälsesläkt och frälsekrets är klar? I annat fall redovisas här uppslagsorden enl NE:s nätversion av dagens datum:
Krets (ofta plur.) sluten grupp av personer som i ngt avseende bildar en enhet vanl. i de högre samhällsskikten e.d.: konstnärskretsar; affärskrets; bekantskapskrets; familjekrets; kundkrets; i intellektuella ~ar; röra sig i finare ~ar; i den inre ~en; tillhöra de invigdas ~
Släkt (troligen av medellågty. slecht(e) 'släkt', 'härstamning'), de individer som har gemensam härstamning. Bruket av fäderneärvda släktnamn har föranlett att benämningen företrädesvis använts om personer som är befryndade på fädernet.
 
Harrison påstår alltså inte att Otte och Karl Knutsson tillhör samma släkt, för det gör de inte. De tillhör däremot samma politiska gruppering. Närmaste belagda släktkopplingen dem emellan består i att Ottes hustru och Karl Knutssons första hustru var sysslingar (3-männingar). Hon var dessutom brylling (4-männing) med Karl Knutssons far. Ottes egna släktförhållanden vet vi i princip ingenting om. Om någon vill hävda annat än nuvarande forskningsläge, som återfinns i ÄSF 1 s 20-22, så är det dennes skyldighet att redovisa klara och tydliga källor för detta om han/hon ska bli tagen på allvar.
 
Om man dessutom med detta ovan vill hävda att Otte och Karl tillhörde samma frälsesläkt så torde man göra begreppet så urvattnat att det blir poänglöst att använda i en diskussion som denna. I övrigt så finns inte mycket att tillägga till Björnram-diskussionen i sig så länge inte båda läger kan enas om en gemansam terminologi samt om vad som är god genealogisk forskning.
 
Mvh
Roger

Sedan Lauritz Weibull 1911 avrättat Sigrid som historisk person i sin Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring år 1000 har trenden varit att hon gradvis återtagit sin plats i historien. De tyngsta inläggen för detta har levererats av professor Gottfrid Carlsson (PHT 1957 s 37-43 och 149-51) och hans son professor Sten Carlsson (SoH 1973 s 274-77).
De norröna berättelserna om hennne uppvisar dock så många allmän-germanska drag att man bör vara försiktig med att tillskriva henne några av de bedrifter som omtalas t ex hos Snorre.
 
mvh
Roger

På uppslagsordet 'dottir' (man måste tyvärr slå på den fornnordiska grundformen) finns en betydelse:
- i andlig mening. KL 352, 353, 356, 357. mina älskelika oc andelika dötter i gudhi LfK 139.
 
Det är väl närmast en sådan betydelse av ordet som skulle kunna komma i fråga. Eller?
 
mvh
 
Roger Axelsson

Om Erik Johanssons (Vasa) barn skriver Hans Gillingstam i sin avhandling Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952) s 724f:
 
Om dessa barns ålder är - utöver vad som kan framgå av ordningsföljden hos Rasmus Ludvigsson - blott känt, att Gustaf, såsom i det föregående nämnts, var född 1495, 1496 eller 1497, och att Sten Sture d. y. den 28 februari 1516 inbjöd en fru Karin - troligen Karin Eriksdotter (Gyllenstierna), som var gift med Erik Trolle och kusin till riksföreståndarens gemål, - till sin dotters bröllop pa Stocholm den 30 mars mellan Jakob (Joakim) Brahe och Margareta Eriksdotter. Det stämmer väl med den av Rasmus Ludvigsson angivna ordningsföljden, att sålunda något av de yngsta barnen föddes kort före den tydligen i slutet av 1490-talet födda Margaretas bröllop.
 
Längre än så lär det tyvärr inte gå att komma.
 
mvh
Roger Axelsson

Gun-Britt!
 
Hon hette Birgitta Kristiernsdotter (Vasa, d något av åren 1472-78), och var syster till kung Gustavs farfar Johan Kristiernsson. Du kan läsa om henne och hela Vasaätten i 'Äldre Svenska Frälsesläkter 2:1' (Sthlm 2001) s 102-14. Birgitta redovisas på s 105f.
 
mvh
Roger

Som den lata människan jag är låter jag början av F-artikeln i Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), band 16, sid 260 (Sthlm 1964-66) tala för mig. Författare är den allerstädes närvarande Mr G(illingstam). Denna redovisning står sig väl efter snart 40 år. För den som vill studera den latinska 1400-talstexten som det nedan hänvisas till så finns den tryckt av Nils Ahnlund i Historisk Tidskrift 1945:4 s 340.
 
Observera att De båda äldsta av dessa generationer är icke kända från andra källor. Alla uppgifter om bostads- och dödsorter bör med andra ord tills vidare avfärdas. Åtminstone så länge vi inte hittar hittills okänt material.
 
mvh
Roger AJ
 
---
Folkungaätten, sedan Johannes Messenius (1616) gängse beteckning för den ätt, till vilken hörde konungarna i Sverige 1250-1364, Norge 1319-87 och Danmark 1376-87. S Bolin visade 1935, att Messenius' terminologi vilar på en i slutet av 1400-talet efter äldre källor från Värnhems kloster utredigerad men endast i 1500-talsavskrifter bevarad uppteckning, enligt vilken dessa konungars stamfader Birger jarl härstammade från personer med förnamnet Folke liksom vissa mot Birger jarl och hans söner upproriska 1200-talsstormän, som i samtida källor kallas folkungar. Bolin och efter honom E Lönnroth menade i anslutning till R Pipping, att folkungar var ett partinamn liksom de samtida visserligen icke på personnamn bildade norska partibeteckningarna heklungar, kuvlungar, ribbungar och slitungar och ursprungligen betecknade anhängare till den i slaget vid Gestilren 1210 stupade jarlen Folke, i sammanhang med vilken ifrågavarande partinamn tidigast uppträder. Sistnämnda faktum torde vara ett avgörande hinder för F Dovrings och A Sch?cks 1952 resp 1957 framförda förslag till andra etymologier för beteckningen folkungar. S Carlsson sammanställde 1953 folkungarna med den samtida isländska släktkonfederationen sturlungarna och visade, att de flesta av de såsom folkungar i äldre källor betecknade stormännen var befryndade med eller härstammade från Folke jarl, om man, såsom under medeltiden icke var ovanligt, även medräknar härstamning på mödernet, samt att starka indicier talar för att denne verkligen tillhörde samma ätt som Birger jarl. Enligt den ovan åsyftade 1400-talsuppteckningen, vars avskrifter utgivits i parallelltryck av N Ahnlund 1945, härstammade F från hedningen Folke filbyter, av vars tre söner Ingemund, Halsten och Ingevald den sistnämnde blev fader till en Folke ?grossus? (den tjocke enligt den äldsta översättningen, Olaus Petris). Dennes son Bengt snivil blev enligt denna uppteckning fader till jarlarna Birger (brosa) och Karl (den döve) samt till Magnus minnesköld. De båda äldsta av dessa generationer är icke kända från andra källor, om man bortser från A Sch?cks påekande 1952 av namnet Ingevalds förekomst på en runsten vid Bjäbo kyrka i Ötergöland. Folke den tjocke nämnes även av Saxo, enligt vilken han var ?Svetic? gentis nobilissimus? och g m den danske konungen Knut den heliges dotter Ingegärd (?Ingertha?). Enligt Saxo, vilken också uppger Folke vara farfar till den med honom själv samtida jarlen Birger (brosa), hade Folke utom sonen Bengt även en son Knut, men i motsats till den ovan refererade 1400-talsuppteckningen vet han ej, till vem av dem Birger brosa var son. /.../

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) finns sedan en tid på Facebook. SBL är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917, sedan 1962 i statlig regi. Lexikonet har hittills kommit ut i 32 band (A-Stigzelius). Totalt har hittills närmare 9000 släkt- och personartiklar publicerats på sammanlagt cirka 25000 sidor och lexikonet är vid sidan av Svenska akademiens ordbok det största uppslagsverket i Norden.
 
På Facebook-sidan räknar redaktionen med att lägga ut information om när nya häften publiceras, på sikt även tidsplan för digitalisering och tillgängliggörande via Internet m m. Dessutom uppmärksammas med ojämna mellanrum olika bemärkelsedagar, bemärkta personers födelse- och dödsdagar o dyl, genom utläggande av personens lexikonartikel.
 
Rekommendation: Följ denna Facebook-länk och klicka på gilla.

Info om SBL:s databas på Internet har postats på  i Anbytarforum.
 
/Roger

Nu har Länsstyrelsen i Kalmar fixat en beställningssida.
Den finns på denna länk. Inklusive porto kostar boken 248 kr.
mvh
Roger

DMS 4:5 Tjusts härad, Västerviks stad utkommer 5/2.
 
Volymen som är utgiven av undertecknad genom Kalmar Länsstyrelse omfattar de 15 socknar som ingick i det medeltida Tjusts härad: Hjorted, Gladhammar, Hallingeberg, Locknevi, Blackstad, Törnsfall, Gamleby, Lofta, Odensvi, Dalhem, Ed, Ukna, Gärdserum, Tryserum, Hannäs samt Yxnerums skate.
 
 
Boken omfattar 596 sidor och är illustrerad med översiktskarta samt detaljkartor över samtliga socknar. Den innehåller även 15 släkttabeller som i några fall redovisar tidigare okända genealogier över traktens frälse. Diverse andra illustrationer samt omfattande register över personer, orter, sätesgårdar och kyrkliga institutioners godsinnehav ingår också.
 
Som ovan framgår av denna tråd kan man inte beställa denna volym från RAÄ, som tagit sin hand från verkets utgivning. Istället görs det via Kalmar Länsstyrelse. Det är sagt att de ska lägga upp en beställningssida, men fram tills dess kan man kanske klicka sig in på http://www.h.lst.se/h/Kontakta/.
 
mvh
Roger A (som härmed gör sitt första inlägg sedan november 2006!)

Damen i fråga heter Birgitta Nilsdotter, dotter av Nils Slatte på Botorp, Ljungby sn, och Margareta Nilsdotter (Bagge av Botorp, om denna se Äldre svenska frälsesläkter 1 s 112). Hennes och maken Lasse Olssons ursprung finns redovisat i  Humlenäsboken s 179ff.
 
mvh
Roger AJ

För kännedom (2)  
Nu finns även en SBL-app för iPhone och iPad tillgänglig. Den hämtas gratis från iTunes. Om du vill ladda ner appen i din telefon, använd sökorden Riksarkivet eller SBL för att hitta den.
 
Många har hämtat appen, men redaktionen hoppas på fler - dels för att vi tror på den som produkt - men också för att många nedladdningar är ett tydligt mått på lexikonets relevans för svenska forskare. Detta är mycket viktigt i en tid då, på gott och ont, allt bör vara mätbart. Vi hoppas därför att detta meddelande sprids till alla som kan tänkas vara intresserade!
 
Eventuella app-frågor besvaras fortfarande bäst via vår Facebooksida då redaktionen inte har Anbytarforum under kontinuerlig bevakning.  
 
/Roger, SBL-redaktör

Olle!
OCR är som du säkert vet inte så exakt alla gånger. Det har varit mycket korrläsning senaste året! Databasen är f n genomgången ungefär till mitten av band 27 (motsvarande halva bokstaven N). Ungefär 6 ½ band (= dryga 5 000 boksidor) kvar att korrläsa alltså. Källor o litt samt tryckta arbeten har tills vidare inte lästs alls och kommer antagligen att nedprioriteras även i fortsättningen. Förhoppningsvis får vi resurser att klara av de 6½ banden under hösten, men säkert är det inte. Under tiden är redaktionen tacksam för alla inkommande rättelser, speciellt sådana av betydelsebärande art och sådana som riskerar göra sökningar mindre träffsäkra. OCR-fel rättas relativt snabbt medan rena faktafel dubbelkollas och därför tar längre tid.
 
Niclas Silfverskiöld ska snart åtgärdas.
 
Redaktionen tackar för de uppskattande kommentarerna!
 
/Roger

Hej Leif!  
Resurser finns, det är tiden som är bristvara... men den kan ju oxå betraktas som en resurs, kanske så du menar.
 
Vad jag vet har det aldrig förekommit samarbete på institutionell nivå, utan kontakterna har alltid varit personliga, t ex mellan Hans G och Anthoni.
 
Du får gärna komma med en 'önskelista' på ätter från finska riksdelen som du tycker saknas. Eftersom man ännu inte betat av riksrådsätterna så är det i princip ett krav att åtminstone en person inom ätten ska ha varit riksråd för att den ska komma på tal.
 
/Roger  
 
(Meddelandet ändrat av rax 2016-01-14 10:12)

Det sist utkomna häftet var ursprungligen tänkt att omfatta 25 ätter. Efter fyra ätter kom dock Gillingstam att lägga ned arbetet p g a meningsskiljaktigheter med Riddarhuset. De 21 ätterna var då inte påbörjade, så material- och rättighetsproblematik existerar inte vad jag kan förstå. Då Riddarhuset väl innehar rätten till namnet ÄSF och av allt att döma inte tänker fortsätta utgivningen är namnet blockerat. Men fixar man bara finansiering och författare så finns det väl inga hinder att nystarta en serie SÄF (Svenska Äldre frälsesläkter)?

Om det bara hänger på Hans Gillingstam så lär nästa häfte komma ut under året. Så vitt jag vet är han snart färdig med genomgång av slutmanus. Så här ur minnet kan jag räkna upp ätter som Grip, Vasa, Ängaätten, Hallkvedsätten, Stallare, Rossviksätten, Svan, Gera, Gädda osv.
 
mvh
Roger AJ

Katekismilängder eller katekesförhörslängder som de ibland kallas är en slags föregångare till husförhörslängder. Kyrkolagen räknade inte dessa till de egentliga kyrkoböckerna varför de ofta hamnade bland sockenprästens privata handlingar. Regelrätta husförhör (förhör i hemmen) förekom inte före 1726.
 
De få katekesförhörslänger (som jag föredrar att kalla dem) som bevarats finns ofta att söka i domkapitelarkiv. Detta därför att biskopen vid visitation enligt kyrkolagen skulle erhålla senaste längd som underlag vid katekesförhör med församlingen. Längderna följde sedan ofta med biskopen tillbaka till domkyrkan och dess arkiv.
 
Mvh Roger AJ

Har inte ägnat mig åt Nils Söderberg på länge, men skickar gärna vad jag har om honom med källhänvisningar till AD, Genline och SVAR. Söderberg är mormors mormors morfar till min fru.
 
Roger A  
 
---
 
Nils Söderberg. Uppbördsskrivare, senare kronolänsman. Född 1779-05-09 (Sörby AI:1 (1822-1845) sid 71 (AID: v101377.b36.s71)). Död 1826-06-28 i Sörby 17, Sörby (Västra Göinge häradsrätts arkiv, Bouppteckningar, Huvudserie, SE/LLA/10076/F II a/53 (1826), bildid: L0000037_00191).
 
Först belagd i Ankarlöv, Vedby sn 1802- åtm 04 (MTL 1802 f 103, 1803 f 113, giftermål i sn 1804 27/12, saknas i MTL 1801). Står då som skrivare. Antagen som kronolänsman i Hjärnarp, Barkåkra, Rebbelberga och V Karups snr 1806 22/3; avsatt genom Göta hovrätts utslag 1816 16/12 (Lindberg, Otto, Landstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö 1919, s 314). Enligt bouppteckningen avled NS på Kristianstads lasarett.
 
Gift 1804-12-27 i Vedby (L) (GID 1717.17.17300) med  
 
Beata Cecilia Holst. Född 1772-06-22 i Ekeryd, Silvåkra (GID 1341.31.23000). Död 1844-04-17 i Hjärnarp (L) (Bjäre häradsrätt FIIa:36 (1844-1845) sid 121 (AID: v157551.b1330.s121); Hjärnarp C:4 (1836-1860) sid 580 (AID: v99465.b167.s580)). Far: Holst, Anders. Skräddarmästare.
 
Barn  
Anders Söderberg. Född 1805-01-25 i Örkeljunga, Örkeljunga (Örkeljunga C:5 s 62, GID 1456.32.91100).  
Maria Sofia Söderberg. Född 1806-02-21 i Örkeljunga, Örkeljunga (Örkeljunga C:5 s 95, GID 1456.32.92700).  
Botilla Katarina Söderberg. Född 1807-11-07 i Hjärnarp (L).  
Johan Vilhelm Söderberg. Född 1810-02-26 i Hjärnarp (L).  
Johanna Söderberg. Född 1813-04-13 i Klockaregården, Hjärnarp (GID 1660.18.84000). Död 1890-10-02 i Härslöv 13, Härslöv (GID 1264.2.1700). Gift med Persson, Lars. Statdräng. Född 1817-11-10 i Svedala (M) (Svedala C:3 (1801-1859) sid 39 (AID: v112329.b25.s39)). Död 1904-07-31 i Viarp 5, Härslöv (SvDb 5).  
Ingrid Karolina Söderberg. Född 1815-03-02 i Klockaregården, Hjärnarp (GID 1660.18.87300).

Titel: Anundsjö : släkter och gårdar
Upplaga: 2. uppl.  
Ort/Förlag: Anundsjö : Anundsjö hembygdsfören.  
Utgivningsår: 1996  
Omfång: 553 s. : ill., tab.  
Serie: Örnsköldsviks kommuns skriftserie ; 5  
Anmärkning: S. 521-553: Rättelser och tillägg  
Faks. av: 1. uppl. Bjästa : Cewe-förl., 1982  
Medarbetare: Näslund, Anna-Greta, 1918-
 
Ovanstående bok (uppgifter från LIBRIS) bör beaktas. Den omfattar alla jordägande bönder i socknen 1535- slutet av 1800-talet, och är vad jag förstår mycket pålitlig.
 
mvh
Roger A J

Margareta var troligen Erik Nilssons andra fru. I det äktenskapet fick de åtminstone barnen
Per (1678-1762), Anders (1685-1755) och Karin (1687-1756). I övrigt är mina uppgifter om henne sporadiska. Sonen Per lät registrera hennes testamente (dat 1728 25/4) på tinget 1729 26/2. Uppgiften om hennes födelseår är från dödboken och födelseförsamlingen står Tyko Lundkvist för. Saknar för ögonblicket möjlighet att kolla i vilken av hans böcker uppgiften står.
 
Mvh Roger AJ

Jag söker ursprunget för rotebåtsmannen Johan Henrik Hörling i Hörnett.
 
Enligt Strömbergs båtsmansregister (http://www.gstromberg.nu/index.htm) föddes han 1743 i Stockholm, och antogs som båtsman Hörling 1782. Han erhöll avsked 1805 och dog 22 juli 1806 året därpå i Hörnett [Själevad F:2 sid 116 (AID: v122267.b120.s116)]. Bouppteckning är kontrollerad, men ger tyvärr inga spår [Själevads tingslags häradsrätt FII:2 (1800-1808) sid 152 (AID: v152519.b690.s152]. Kommunionslängden 1797-1815 ger inte heller något (Själevads kyrkoarkiv, DII:2a (1797-1815), SVAR:s bildid: C0033418_00016).
 
Min nuvarande hypotes är att Hörling är identisk med sidenvävargesällen Johan Henrik Suck, f 13 juli 1740 i Sthlm, Nicolai. Han gifte sig i Riddarholms förs 28 maj 1762 med  Catharina Elisabeth Berggren. De erhöll boskillnad i sept 1772. Johan Henrik Suck är enl reg över kronotaxeringslängderna 1775 ännu kvar i Sthlm boendes på Ladugårdslandet. Enl en uppgift 1791 var han då rotebåtsman i Norrland.
 
Min förhoppning är att någon kan bekräfta eller fälla min hypotes. Vad hette Johan Henrik i efternamn innan han 1782 antogs till båtsman Hörling? Suck, och hypotesen är i princip bekräftad; något annat och jag kan avskriva den.
 
/Roger

Tack för beriktigandet, flyttar frågan till rätt församling.
Mvh Roger AJ

Far: Anders Ersson f. 1746-09-11 i Ledusjö, Nordmaling, död 1820 därstädes,
gift 1777-06-24 i Nordmaling med
Mor: Christina Göransdotter f. 1757-06-18 i Ledusjö, Nordmaling, död 1822 därstädes.
Källa:  Kråken databas
 
Mvh Roger AJ

Med denna fråga öppnade jag Umeå-diskussionen för 1½ år sedan. Då jag fortfarande står och stampar på samma ställe väljer jag att något bryta mot detta forums regler och upprepar den härmed än en gång.
Jag anor till Anna Catarina Nilsdotter, född 1794 27/10 i Täfteå, Umeå landsförsamling, död 1874 20/5 på Fattighuset, Arnäs. Hennes föräldrar var soldaten Nils Ersson Liten och Maria Andersdotter i Täfteå. Har någon forskat om
dessa? Anna Catarina gifte sig 1818 29/11 i Arnäs sn med båtsmannen Johan Näsman.
 
Mvh Roger AJ

Olof Fattenborg har nämnts på denna diskussion. Vad vet man om honom förutom:
 
Olof Fattenborg, född 1652(?), död 1740 14/1 i Kråkånger, Lövånger. Sockenskrivare i Kråkånger, Lövånger.
                 
Gift med  
Barbro Olofsdotter, född 1655(?), död 1729 26/12 i Kråkånger, Lövånger.
 
Barn:
Kerstin Olofsdotter, född 1682 28/1 i Lövånger, död 1766 20/12 i Kråkånger, Lövånger.
Anders Fattenborg, född 1684 i Lövånger.
Anna Olofsdotter, född 1686, död 1732.
Barbro Olofsdotter, född 1692 i Lövånger.
 
Har han anknytning till den Viborgska släkten Fatebur (se http://www.genealogia.fi/genos/52/52_81.htm). Varifrån kommer hustrun?
 
Mvh Roger AJ

Hej Sam!
Brita Catarina Stenfelt föddes enl Elgenstiernas ättartavlor (del 7 s 590) 1733 3/9 i Möckhult, Fliseryds sn. Hon var dotter till kapten Georg Stenfelt (1678-1758, adl 1719) och Elsa Charlotta Stråle af Sjöared (1696-1754). Hon gifte sig enl samma källa 1757 26/5 i Halnabo (säkert fel för Gällnebo) med drängen Peter Månsson.
 
mvh
Roger A J

Nils Israelsson anges då han gifter sig första gången 8/10 1738 komma från Bjälebo, Kristdala sn. En lämplig fader skulle kunna vara ryttaren i Lilla Bråbo - en av grannbyarna - Israel Ersson Sörberg f omkr 1689 i Mörlunda sn, antagen som ryttare i sept 1709, i tjänst ännu 1729. Han får enl mina anteckningar tre barn:
 
Per f 1714 d 1718
Anders f 1717
Erik f 1720
 
Om Nils tillhör syskonskaran så saknas han i födelselängden, eller är född i en annan socken (kanske Mörlunda, den presumtive faderns födelsesocken?)
 
mvh
Roger

Bo,
Din kommentar gav mig inspiration att undersöka innehavarna av Skinshults lilla gård lite närmare. Skinshults-kusarnas förmodade stamfader Nils är belagd 1581-99. En Måns, förmodligen Måns Kuus i 1624 års försäljning,, står därefter för gården fram till sin död 1613/14. Hans änka heter Ingeborg. I fastebrevsvolumen anges Måns Kuus som levande 1624. Eftersom denna uppgift vad jag förstår återgår på en avskrift från 1689 av ett brev från 1636 som återger innehållet i 1624 års brev bör man nog tillmäta samtida uppgifter större värde och till vidare anse de brorsbarn som nämns vara den avlidne Måns'. Därefter övertas gården av Nils Kuus som i Älvsborgs lösens sista uppbördstermin kallas Nils Månsson. Enligt samma källa bör han ha gift sig 1617/18 vilket gör det kronoligiskt sannolikt att han är son till företrädaren Måns. Nils Kuus står för gården fram till 1625, kusarna säljer den ju 1624, och är troligen identisk med den Nils Kuus som 1629 är sventjänare i Höckhult. Vidare uppgifter om honom saknas för närvarande.
   Hur domboksnotisen 1651 ska passas in i sammanhaget är inte helt klart. Bröderna Måns och Claes Nilsson Kuus (Bankeström läser Nils i stälet för Claes - själv har jag hittills litat på hans läsning utan att kontrollera den - se Bankeström 1982 s 235) skulle kunna vara brorsöner till Börje Kuus i Krösås, men ett så nära släktskap skulle antagligen framgå av dombokstexten. En mer antaglig hypotes är att de är söner till Nils (Månsson) Kuus ovan. Om man förutsätter identiteten mellan BK i Skinshult och BK i Krösås (något som min genomgång av hans bostadsorter ovan starkt talar för) så är de alltså brorsons söner till honom? Hur som helst så bortfaller härmed belägget för att Skinshults-kusarnas patronymikon skulle ha varit Nilsson och därmed grunden för att, enligt min mening, göra två Börje Kuus av en. Bankeströms hypotes om faderskapet Nils i Skinshult (1581-99) - syskonen Kuus i Skinshult (1624) försvagas därmed och alternativet Persson blir lika sannolikt som Nilsson för hela syskonskaran. Vidare forskning krävs.
 
mvh,
Roger

Jag söker förfäder till inspektorn på Berga gård, Högsby sn, Anders (Nilsson) Wideman och hans första, till namnet okända hustru. Med henne hade han åtminstone två döttrar: Stina (g m bonden Olof Jonsson i Huseby, Högsby sn) och Elisabet (ca 1683-1763, g m länsmannen i Tunaläns hd Gabriel Fast, d 1745).
Mvh Roger AJ

DMS är ett historiskt-geografiskt uppslagsverk som har andra utgångspunkter än diplomatarieutgivares. Om diplomatariets primära objekt är brevet och brevtexten så är DMS intresserade av gården, byn, socknen och häradet. Någon har kallat projektet 'ett medeltida fastighetsregister'.
Redovisningen utgår från Gustav I:s jordeböcker omkr 1540-60. Brukningsenheterna (gårdar, utjordar, ängar, kvarnar, fisken m m) redovisas byvis. De medeltida beläggen följer därefter i form av kortare notiser med avseende på jord och ägoförhållanden. Beträffande de medeltida beläggen utgår man från Ortnamnsarkivets samlingar i Uppsala. Kompletteringar av dessa utifrån eget arkivarbete sker tämligen frekvent. Dessutom redovisas numera även uppgifter av rent kulturhistoriskt värde ur annaler, krönikor och helgonberättelser, något som den klassiska diplomatarieutgivningen inte ägnar sig åt (undantaget t ex det trevligt oortodoxa 'Dalslands diplomatarium'). Försök görs dessutom att, där det går, knyta samman fornlämningar med skriftliga källor (se exempelvis senaste häftet DMS 4:4 s 227).
Om man vill veta 'allt' om ett geografiskt område under medeltiden så är, i de fall området är behandlat av DMS, dessa volymer den naturliga startpunkten. Vid behov kan man därefter gå vidare i det tryckta och otryckta källmaterial som redovisas där.
På DMS hemsida (för adress, se ovan) finns en bild på ett pergamentsbrev från 1425 (som även pryder Lars Nylanders hemsida) tillsammans med en moderniserad tolkning. Bifogar nedan en i all hast inscannad bildfil som visar början av den byredovisning där brevet återfinns (saxat ur DMS 4:4 s 89).
 
mvh
Roger AJ
 

Ovanstående fråga har sin rot i det föredrag om 'Digerdöden i mellersta Kalmar län' som jag höll i Oskarshamn lördagen 13/11 1999:
 
Marianne,
Kristdala blev säkert egen socken senare än Vena och Mörlunda. Redan det geografiska läget 'mellan' två härader, en bit bort från områdets centralbygder, talar för en senare permanent bosättning. Att socknens uppkomst skulle ha samband med 'kusarna' har inget med historia att göra. Vad jag förstår så är det en svårutrotad idé som kyrkoherde Erik Meurling förde fram i flera föredrag och skrifter. Den bygger mest på hans önskan att visa hur nära förbunden hans släkt var med socknens historia, som om ett 350-årigt prästadöme, enastående inom kristenheten, inte skulle vara nog. Enligt honom skulle alltså Meurlingarnas förfäder, 'kusarna' även ha grundat socknen. Allt detta är vederlagt av Sven Bankeström i hans första Kristdala-bok från 1982.
 
Hagelsrum, Målilla sn, med underlydande gods ägdes i början av 1300-talet av Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren), heliga Birgittas mor. Vid arvskiftet efter henne 1320 kom H i Birgittas ägo, och i och med Vadstena klosters grundande donerade hennes ättlingar godset dit. Mitt val av Bråhults och Ålhults godskomplex i föredraget beror på att de kronologiskt väl belyser den turbulens på jordmarknaden som bör ha följt i digerdödens spår enligt den modell jag skisserade. Hagelsrum är i högfrälse ägo, troligen fram till slutet av 1300-talet och belägg för denna tubulens saknas där p g a den stabila ägostrukturen. Om jag däremot hade valt att mera allmänt belysa den senmedeltida agrarkrisen i området skulle Hagelsrumskomplexet vara ett utmärkt exempel eftersom Vadstena klosters jordeböcker redovisar flera ödetorp under Hagelsrum som saknas på moderna kartor.
 
En gård i Munetorp, Tveta sn, (som kallas Torp åtm 1545) försäljs 1479 av Sven Larsson (tre sjöblad) till Arvid Trolle och anges då vara Svens arvegods. Byns andra gård är av skattenatur. Inga munkar i *Munetorp enligt bevarade källor alltså. För övrigt är det ljudlagsmässigt ytterst tveksamt att förutsätta ett borttappat k. Om man skulle försöka sig på en gissning så kan det ligga ett förvanskat mansnamn *Ö(d)mun(d) eller *E(d)mun(d) dolt i namnets förled. Dessutom så svämmar vårt land över av i källorna ej bestyrkta kloster och kapell. För det mesta är de lärda konstruktioner som inte kan beläggas före romantikens tidevarv då ruiner och riddare, munkar och nunnor var högsta mode.
 
Vi saknar samtida belägg på 'lediga' gårdar i Gårdveda-Mörlunda-Tveta. Detta betyder inte att digerdöden inte slog mot denna del av länet, bara att vi saknar samtida skriftligt material. Spekulationer i frågan blir alltså ganska meningslösa eftersom de varken kan underbyggas med argument eller sänkas med motargument. Munkar bedrev ej heller jordbruk på klostrens landbogårdar. Dessa brukades av landbor som betalade arrende till klostret.
 
För ytterligare frågor i ämnet hänvisas till DMS' hemsida.
 
Mvh Roger AJ
 
 

Erik Torrenius, kyrkoherde i Fliseryd, föddes 1708 i Norra Bäckebo som Erik Nilsson, son av Nils Persson (enl herdaminnet född omkr 1684, d 1753 i Fliseryd). Modern bör vara den Karin Eriksdotter (d  1713 1/2 i N Bäckebo) som Nils 1705 22/10 gifter sig med. Nils är belagd i jordeboken åren 1706-30. Enl Jb 1715 skatteköptes hans del av byn (3/8 mtl) 1704 7/12 av 'Olof och Änkan' för 40 riksdaler varför Kerstin Eriksdotter kan vara änka efter en Nils Olofsson som figurerar i Jb under 1700-talets första år.
Nils Persson vittnar 1738 på häradstinget, säger sig då vara 66 år och barnfödd i Tålebo, Ålems sn (se Ålems socken /Ålem 1949, red Hofrén/ s 458).
Söker uppgifter om Nils Persson och Kerstin Eriksdotter samt förfäder till dem.
 
mvh
Roger AJ

Hej Bengt!
Din skepsis är till vissa delar befogad. Den Gnöttlerumska kronologin erbjuder problem, dock inte oöverstigliga. Redan det faktum att Lasse Pedersson i Gnöttlerum, som bevisligen är son till Peder Porse (se mitt inlägg under Vena socken fredag den 12 febr 1999 kl. 21.32 och Bo Perssons måndag den 4 dec 2000 kl. 23.58), i jordeböckerna dyker upp först 1559 och är belagd till åtminstone 1594 gör att Peder Porse bör ha uppnått hög ålder. Det första av mig kända födelseåret bland hans ättlingar är 1597. Omkring detta år ska hans sonsons dotter Anna ha varit född (Sjöö 1979 s 73). Om vi räknar tre generationer på 100 år, vilket man väl brukar göra, så bör Peder Porse alltså ha varit född omkring  1497 vilket han uppenbarligen inte är eftersom han figurerar i bytesbrevet redan 10 år tidigare. Att dessutom Lasse Pederssons systerson Brunte i Målen, Södra Vi socken, så sent som 1617 hänvisar till jordbytet som hans morfar gjort 130 år tidigare gör att generationerna i släkten måste ha varit ”långa”.
För övrigt så är det vanligare än man tror att människor i äldre tid var verksamma under lång tid. Bland mina egna förfäder kan jag vid en snabb sökning hitta åtminstone 5 bönder under 15- och 1600-talet som har brukningstider på 40-50 år i jordeböckerna där t ex eftersläpning med säkerhet inte är fallet. Då jag i min egen forskning har medeltiden som område kan jag svårligen undgå att nämna den sörmländske väpnaren Esbjörn Blåpanna, belagd i samtida källor 1372-1438, samt marsken och lagmannen Karl Ulfsson (Sparre av Tofta, bel 1349-1407). Deras verksamhet i källorna spänner alltså över 66 respektive 58 år. Eftersom det här rör sig om andra socialgrupper är källäget naturligtvis annorlunda, men ändå .
Som konkret svar på din fråga så tycker jag inte att det är orimligt att Peder Porse 1487 är samma person som 1538. Jag anser att Peder Porse hade en mycket lång verksamhetstid. Att sätta 1538 som hans slutår i källorna kan ses som ett sätt att markera detta. Med andra ord är identiteten inte hundraprocentig. Kanske borde jag ha satt ett (?) efter årtalet i Humlenäsboken. Antavlorna i boken består av utskrifter från släktforskarprogram som under tidspress redigerades och kompletterades så långt tiden medgav. Jag har i efterhand inte hittat några sakfel, dock finns det skrivningar som kunde ha förtydligats. Som jag i boken med en blinkning påpekar så är inget arbete ”någonsin fullkomligt, i bästa fall endast näst intill” (Humlenäsboken s 70).
Att namnet Peder Porse kan fästas på åtminstone två individer i Vena är högst troligt. PP den yngre dyker dock upp först på 1540-talet, och då i Blaxhult om jag inte missminner mig. Om han är son, sonson, brorson eller dylikt till PP den äldre vet jag inte.
 
Mvh Roger AJ

Enligt Veine Sjöös bok om Kroxhult, Krösås ... från 1979 så var Anna Rasmus- ev Lagesdotter (f omkr 1597) i Kroxhults norregård från Gnöttlerum. Jag vet att Lasse Pedersson i Gnöttlerum hade en son Lage. Är Anna dotter till denne? Lasse Pedersson är enligt landskapshandlingarna belagd i Gnöttlerum från 1559.
   Ägarlängden före 1559 är:
Åke i G åtm 1476
Peder Porse åtm 1514-38, fjärdingsman
Peder 1543-44
Folke åtm 1545-50
Truls 1551-58
Lasse Pedersson 1559-
   En Peder Porse är belagd i Blaxhult åtm 1544-55. Det är inte klarlagt om han är samme person som PP i Gnöttlerum, eller kanske hans son. En Peder Porse är belagd i Vena-trakten så tidigt som 1487 då han enligt pergamentsbrev utgivet av häradshövding Mats Perdersson (dubbel ring) i Tuna, Tuna sn, gjorde ett evärdeligt jordskifte med Nils Karlsson i Ruda, Mörlunda sn, 'om Främsteby emot Ruda gård'. Brevet, som nu är förkommet, framläggs 1617 av Peders dotterson Brunte i Målen, Södra Vi sn, (bel -1596-1626) vid en tvist om Främsteby med hustru Marit i Hamra, Vimmerby sn.
   Tecken tyder på att Erik Emundsson i Fallebo, Kristdala, var från Vena sn (Bankeström 1982 s 140, 293; Sjöö 1993 s 120). Misstänker att han var broder till Lars Emundsson i Norrhult, ev även till den Jon Emundsson som köpte en gård i Dalsebo 1619 av Måns i Västrahult. En koppling till Gnöttlerum kan också anas. Var de möjligen söner till Emund i Versnäs (bel 1545-87) och hans (mycket yngre?) hustru som var dotter till Lasse Pedersson i Gnöttlerum? En Erik i Versnäs är belagd i hjonelagslängden 1609 tillsammans med en änka (SmH 1609:3B).
 
Med vänlig hälsning
Roger Axelsson

Kan det vara fråga om en för Elgenstierna okänd dotter till kornetten Anders Johan Schildt (1682-1729) som 1722 hemkom till Tuna från 13 år i sibiriskt fångläger. För hans gifte och förfäder se Elgenstiernas ättartavlor band VII.
 
mvh
Roger AJ

Söker fadern till Johannes Benedicti Hircinius (lat hircus = 'bock'), död 1656 som kh i Rumskulla. För några år sedan fick jag av Anders Bockgård i Skrickerum tips om ett köpebrev daterat 1657 7/10 som 1687 upplästes på Tjust-tinget vari Olof Esbjörnsson (omkr 1621-1679) köpt sin farbrors, salig Bengt Botvidsson, andel i Skrickerums skattegård, Tryserums sn, för 21 rdlr, vilket fördes till protokollet.
Kan denne Bengt Botvidsson vara fadern till herr Jöns i Rumskulla? Flera tecken tyder på det. I Skrickerum sitter åtminstone från 1420-talet bönder med tillnamnet Bock vilka kan följas generation för generation fram till Bengt Botvidssons far Botvid Olsson i Skrickerum (d omkr 1608). Att köpet sker just 1657 kan bero på att herr Jöns arvingar då, i samband med arvet efter denne, sålde av den ej utskiftade arvedelen i Skrickerum.
Tacksam om någon kunde bekräfta eller vederlägga min teori!
 
mvh
Roger AJ

Hej Cläes!
Du hänvisar 23 jan 2002 kl. 22.31 till Beerståls uppgift från 1989 att Sven Eketrä (adlad 1607) skulle ha varit av Vasa-ursprung. Detta vederlades redan året efter av Hans Gillingstam i PHT 1990:3-4 s 126.
 
Mvh Roger AJ

Bo,
jag tackar för svar och vill gärna bjuda igen med lite information. Nils Knutsson bör vara den person med samma namn som bor i Björnhult till 1646 och från året därefter står skriven i Mörlunda till sin död 1656/59. Om så är fallet är han son till ryttaren Knut Andersson i Björnhult (bel 1603-41-). Denne är  1603 ryttare under Johan Abels fana. Företrädaren på hemmanet hette Nils och var 1601 knekt och profoss under Nils Finne. Knut får 1622 'fritt och kvitt' alla Björnhults persedlar på behaglig tid av Kungl Majt (dat Stockholm 7/4). Han har enl boskapslängd 1627 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 14 kor, 5 stutar, 7 ungfår, 8 getter, 1 gammalt svin, 6 ungsvin och 3 tunnors utsäde.
Mvh Roger AJ

Riksdagsmannen Nils Persson i Fagerhult (omkr 1715-1783) saknar i min antavla förfäder. Han var gift med en dotter till länsman Thorn i Fagerhult och således inte från byn.
 
mvh
Roger Axelsson

Hej och tack Barbro!
Tänkte starta en Misterhults-grupp och börja med en fråga som vi diskuterat, förut.
Se vidare under Misterhult.
 
mvh
Roger Axelsson

Hej Hans!
Maria Wickenberg (ej Wetter-) f omkr 1666, d 1741 5/4 i Stighult, Målilla, var dotter till Per Brahes på Visingsö kamrerare Peder Hansson Wickenberg som avled på Höviks gård 1692 3/2. Modern var Maria Jonsdotter, d 1708 26/5 på Hövik. Vill minnas att hon i litteraturen omväxlande förekommer med efternamnen Palmgren och Höök samt påstås vara prästdotter från Gränna. Om så är fallet vet jag ej.
 
mvh
Roger A J

Bengt!
Angående din Baggetorpsfråga ovan (se måndag den 12 nov 2001 kl. 18.14) så har jag nu hunnit friska upp argumenten. Här kommer referat av två domboksnotiser:
 
Vid tinget 1676 2/10 uppvisade major Arvid Hammarskjöld på Fårbo en skriftlig berättelse undertecknad av Per Nilsson i Baggetorp och Anders Persson i Stora Fighult angående ägoskillnaden mellan Fårbo och Baggetorp. I denna skrivelse säger Per Nilsson att han är barnfödd i Baggetorp och bor där nu, att hans salig fader bodde där före honom och att hans farfar som också är död i mästa sin liffztijd bott i Baggetorp.
 
Pers fader Nils Eriksson processade 1652 om gränsen mot Sulegång. Det vart ny handläggning 1663 20/5 då Erik i Bankhult, Kristdala sn, vittnade. Han yttrade då bl a Item haffr Niels och hans s. Fader Erik hafft dhen parken dhe tvista om i possession något öffuer 40 åhr.
 
Den rimligaste tolkningen av dessa notiser är att Erik Larsson kommit till Baggetorp vid 1620-talets början. Skrivningen 'i mesta sin tid' utesluter naturligtvis inte att han varit barnfödd i Baggetorp, en tid varit verksam på annan ort, för att senare återvända. Att hävda detta kräver dock belägg för att så varit fallet. Om någon hittar ett sådant är jag villig att diskutera Erik Larssons ursprung. Med den information jag för tillfället har anser jag det vara höljt i dunkel. Erik Larsson dog f ö 1657 1/3 i Baggetorp, ett dödsdatum som saknas i Humlenäsboken.
 
Mvh Roger AJ

Tack för tipsen ovan!
En ytterligare fråga:
1687 16/10 gifter sig i Misterhults sn Ingrid Larsdotter med Per Nilsson i Ängelstorp, Döderhults sn. Hon dör 1711 6/1 i pesten och bör enl uppgift i dödboken vara född omkr 1666. Vilka var hennes föräldrar?
Mvh Roger AJ

Intressant diskussion om Långvik/Skräddartorpet! Nils Isaksson hade åtminstone 11 barn. Det framgår av arvskiftet efter första frun som finns bevarat i Sevede (sic!) häradsrätt FIIIa:1 s 13 samt 1695 års domboksnotis och kyrkobokföringen. Hustrun var antagligen identisk med den hustru Maria Nilsdotter i Långvik som framträder som vittne på häradstinget 1673. Eftersom hennes son Samuel i vittnesmål 1709 anges ha 'ägt' Äspenäs så har jag antagit att Maria var syster till Jon Nilsson i Äspenäs vars ättlingar väl skatteköpte byn i början av 1700-talet. Flera domboksnotiser från 1700-talets början anger att Olof Karlsson i Ytternäs var morbror till barn i andra giftet.
 
Problemet Anna Karlsdotter/Svensdotter har jag f n ingen lösning på. Handbördsmaterialet är nytt för mig.
 
En något redigerad utskrift ur DisGen:
  Nils Isaksson. Bonde, rättare och nämndeman. Begravd 1695-01-20 i
   Långvik, Kristdala (H). Adress efter 1651 Skräddartorpet (Långvik),
   Kristdala.
------------------------------------------------------------------------
Gift 1:o med
   Maria Nilsdotter. Död mellan 1673-10-20 och 1680-06-11 i Långvik,
   Kristdala (H). Far: Börgesson, Nils. Död mellan 1669 och 1670 i
   Äspenäs, Kristdala (H). Bonde. Mor: , NN. Död efter 1655 i
   Äspenäs, Kristdala (H).
Gift 2:o omkring 1680 med
   Anna Karlsdotter.
------------------------------------------------------------------------
Barn i första kullen
   Samuel Nilsson. Rättare. Död mellan 1678-01-23 och 1680-06-11. Gift
   med Olofsdotter, Brita. Född omkring 1643 i Malghult, Kristdala (H).
   Död mellan 1703 och 1705 i Malghult, Kristdala (H).
   Johan Nilsson. Död före 1680-06-11.
   Daniel Nilsson. Född omkring 1647. Död mellan 1705-06-14 och
   1706-03-12 i Mellingerum, Kristdala (H). Bonde.
   Gift 1:o med NN,. Gift 2:o 1678-02-17 i Misterhult (H) med Nilsdotter,
   Karin. Född 1656-04-20 i Baggetorp, Misterhult (H). Begravd
   1711-12-10 i Mellingerum, Kristdala (H).
   Anders Nilsson. Död efter 1680-06-11.
   Anna Nilsdotter. Född omkring 1651 i Skräddartorpet, Kristdala (H).
   Död efter 1703 i Ävernäs, Kristdala (H). Gift med Jönsson, Nils. Född
   omkring 1643. Död efter 1703 i Ävernäs, Kristdala (H). Bonde.
   Isak Nilsson. Född omkring 1656. Död 1669-10-07 i Långvik, Kristdala
   (H).
   Måns Nilsson. Född 1657 i Långvik, Kristdala.
------------------------------------------------------------------------
Barn i andra kullen
   Maria Nilsdotter. Döpt 1681-12-18 i Långvik, Kristdala (H). Gift med
   Olofsson, Per. Född omkring 1666 i Skinshult, Kristdala (H). Begravd 1739-02-18 i
    Skinshult, Kristdala (H). Bonde.
   Zakarias Nilsson. Född omkring 1682 i Långvik, Kristdala (H). Begravd
   1736-07-18 i Mellingerum, Kristdala (H). Gift 1704 med Börjesdotter,
   Maria. Döpt 1681-07-18 i Mellingerum, Kristdala (H). Död i
   Mellingerum, Kristdala (H). Begravd 1741-11-08 i Mellingerum,
   Kristdala (H).
   Isak Nilsson. Döpt 1684-09-21 i Långvik, Kristdala (H).
   Begravd 1751-12-22 i Källeryd, Kristdala (H). Gift
   1708-10-18 i Kristdala (H) med Svensdotter, Ingrid.
   Samuel Nilsson. Döpt 1690-09-28 i Långvik, Kristdala (H).
 
(Meddelandet ändrat av rax 2015-08-04 21:58)

Det handlar inte om upprördhet, Marianne, snarare en viss oro. Om den vana som du här ovan visat, att frejdigt blanda fakta och fiktion (och dessutom tycka att det är OK!), är genomgående i din forskning så bör man kanske hissa varningsflagg för CD-skivan med Sabelsköldättlingar som du gjort reklam för. Trojkan Bankeström-Erlandsson-Heiding har verkligen lyft Sabelsköldforskningen. Det vore synd om deras forskningar blandades upp med kritiklöst ihopplockat strunt. Då får nästa forskargeneration ändå börja om från början. Betänk också att forskare till stor del lever på sitt rykte. Du skjuter dig själv i foten om du fortsätter plädera för det Lindénska sättet att fantasiforska. Beträffande Örjangård och hans ägarlängder så verkar du inte ha läst Bankeströms avfärdande av dem utifrån två stickprovsundersökningar (s 308ff). Gör det!
 
Bo!
Jag är beredd att köpa en identifiering av farfadern Jon Jonsson i dina domboksutdrag med den som dyker upp i 1626 års boskaps- och utsädeslängd. Det verkar som att det är fråga om ett antal fäder och söner på storgården 1626-89-. Kronologin ställer i alla fall inga hinder i vägen.
För övrigt så är Skinshult inte helt okomplicerat. Det finns för många Per och Jon där under 16- och 1700-talet! Håller på med en erratalista till Humlenäsboken, där jag misstänker att byn kommer att figurera. Ska försöka lägga ut den på min hemsida så snart som möjligt. Det är min förhoppning att tilläggen kommer att överstiga rättelserna till antalet, men man vet aldrig. Hoppas att det finns några hugade som kommer att meddela ytterligare rättelser och tillägg utöver de jag hittat. Meddelar på denna sida när rättelserna finns utlagda.
 
Mvh Roger AJ

Då Olof Larsson och Karin Henriksdotter gifter sig i Kristdala 1728 är han från Skinshult och hon från Svarvaretorpet. Då de får sitt första barn 1729 bor de i Svarvaretorpet. Karin är säkert dotter till den Henrik Håkansson i Svarvaretorpet som begravs 1733 23/12. Om Olof Larsson är född i Skinshult så är han antagligen identisk med det barn med samma namn som döptes där 1704 4/9 som son till Lars Bengtsson (f omkr 1676, begr 1715 13/11) och Kerstin Andersdotter (f omkr 1677). Farfader var Bengt Persson i Skinshult (d 1688).
 
Mvh Roger AJ

Vill något kommentera Mariannes anlista ovan.
 
Per Gustavsson (ana 44) är född i Munketorp under Fallebo, son till Gustav Persson (om denne se Sjöö 1993 s 166) och sonson till Per Eriksson i Fallebo.
 
Beträffande Carl Sabelsköld så stämmer det att man varken kan fastställa födelse- eller dödsdag. Man bör dock låta den tidigast kända åldersuppgiften ha företräde. Då han 1675 inskrevs i Kalmar skola med namnet Carolus Sabelskiöldh, son till en kvartermästare under kavalleriet, anges han vara 13 år (Barbro Edlund i Sancte Christophers Gilles Chroenica XXXIIII, Kalmar 1984 s 41). Han bör alltså ha varit född omkring 1662, okänt i vilken församling. Beträffande dödsdag så har Sven Bankeström ringat in den till mellan 1700 5/9 och 1701 27/6, inte nödvändigtvis 1701 med andra ord (Heiding-Bankeström 1982 s 32f).
 
Anna Lagesdotter (ana 259) var fram till 1651 gift med Per Rasmusson i Gnöttlerum, Vena sn. Hon gifte sig med andra ord först på gamla dar med Nils Jonsson i Kroxhult i dennes andra gifte. Jag har själv felaktigt angett henne som mor till Nils Jonssons barn (Humlenäsboken s 118) men har senare efter inlägg av Bo Persson här i Anbytarforum ändrat uppfattning. Detta innebär att ana 259, 518, 1036 och 2072 i antavlan utgår.
 
Ingrid Nilsdotter av Kusesläkten (ana 533) är en ren konstruktion. Bo Persson har på detta forum övertygande visat att källorna endast belägger en hustru till herr Nils i Kristdala, uppgifterna i litteraturen bygger på spekulationer (E Meurling) och felläsning (S Bankeström). Tyvärr så har jag själv bidragit till denna förvirring i Humlenäsboken s 156.
 
Varifrån kommer uppgiften att Jöran Bock (ana 1176) är fader till Bengt Bock? Jag har istället tentativt sett honom som farbror eller liknande. Namnen Bengt Bock och Bengt Svensson förekommer omväxlande i jordeboken för Vallsberg 1584-1621. Det hela kompliceras dock av att Bengt Bock först 1621 får fasta på Vallsbergs skattegård. Dessutom figurerar en Bengt Bock i Ryckelsby, Ekeby sn, i domboken vid några tillfällen 1610-19. Antagligen är det fråga om två personer, men frågan väntar ännu på sitt svar. Man kan dock anta att Peder Bock i Vallsberg som på 1540-talet får frihetsbrev på flera gårdar är någon form av stamfader till Bockarna i Vallsberg med omnejd.
 
Angående Dags fråga om Jöns Gustavssons dödsår så är det noterat i flera jordeböcker åren efter 1598 att han föll i Linköping. Uppgiften i Hertig Karls Slaktarbenck att hertigen själv sköt ihjäl honom tycker jag stöder teorin att hon dog dagen för slaget. Karl var tidvis lika brysk som far sin, men han tog vad jag vet aldrig på sig bödelns uppgift och avrättade folk efter laga dom.
 
Dags fråga om födelse- och dödsår är berättigad. För äldre tid så dyker det i antavlan generellt upp födelse- och dödsår som inte har stöd i källorna. Som exempel på födelseår utan källstöd kan ana 264, 291, 298, 380, 528, 736 och 760 nämnas. Alltför tvärsäkra dödsår finns t ex för ana 150, 267, 290, 291, 298, 528, 534 och 1160. För dödsåren så verkar sista gången en person nämns i livet ofta tas som dödsdatum. Exempel på detta finns t ex beträffande ana 267, 290, 291, 298, 528, 1160. Personerna kan ju faktiskt ha levt i åratal efter dessa datum!
 
Mvh Roger AJ

God försommar Bengt!
 
Korta svar på frågorna ovan:
 
1) Har mina aningar. Jordeböckerna under senare delen av 1500-talet är tyvärr inte bevarade år från år. Någon eller några gånger inträffar två bondebyten i källglapp på ett eller flera år. Detta gör att man inte kan vara helt säker på vilken av de nya bönderna som hamnar på vilken gård. Som hypotes kan man kanske ha att Jon sitter på Utebyn (se fråga 3) och Måns Persson på Mellangården (förnamnet Måns är släktnamn på Mellangården under 1600- och 1700-talen). Kvarstår Västergården och Nästebyn. Där avstår jag från att spekulera. Men sätter man sig med jordeböcker och tiondelängder och börjar pussla så kan frågan säkert lösas. Om någon är hugad så . ;-)
 
2) Som jag skriver i boken så ”har inte några efterforskningar gjorts angående vilken som är identisk med den i 1541 års jordebok nytillkomna” (s 205). Namnet Utebyn har säkert sitt ursprung i gårdens geografiska förhållande till kyrkan, d v s att den ursprungligen var den av byns gårdar som låg längst bort från denna.
 
3) Bonden Jon står skriven för en gård fram till 1557. Några gånger under 1530-ralet nämns han med efternamnet Börjesson. Om det är en och samma person hela periden kan inte avgöras p g a förnamnents vanlighet. 1558 finns Karl Eriksson för första gången upptagen som bonde i byn (Karls eventuella släktskap med Jon är oviss). Detta gör att det med all säkerhet är Jons gård som är identisk med Utebyn. Ingen relation till Kettilbjörn Olofsson med andra ord. Kettilbjörn sitter på Västergården eller Nästebyn (se fråga 1).
 
Mvh
Mvh Roger AJ

Dag,
i en tingsnotis från 1650-talets början (1653?) omtalas att Elisabet Persdotters far Per Silkelock var borgare i Kalmar. Bo har säkert en mera exakt källhänvisning!?
 
Mvh Roger AJ

Vad jag vet så figurerar kalmarborgaren Per Silkelock inte i Systertorp. Det är helatiden fråga om ryttaren PS. Humlenäsboken borde väl vara tillgänglig på KB vid det här laget, men om du är intresserad så har jag några 'köpeexemplar' av den liggande. Hör gärna av dig om så är fallet
 
Mvh Roger AJ (rax@hem.utfors.se)

Angående Olle Elms fynd i Gregorius Borastus' pamflett Slaktarebenck så är det nytt för mig. Min insats i den Silkelockska forskningen inskränker sig till genomgångar av domböcker, landskapshandlingar och riksregistraturet.
 
Till Bengt Pettersson: Tack för beröm ovan. Angående fråga tisdag den 14 aug 2001 kl. 14.50 bör du ta kontakt med min morbror Birger Einarsson, helst per telefon (nummer ovan) då hans dator nyligen skurit ihop.
 
Mvh Roger AJ

Humlenäsboken utkommer i början av juli. Den är författad av Birger Einarsson med bidrag av undertecknad, hans systerson, omfattar 288 sidor samt är illustrerad med ett 70-tal fotografier. Priset blir 350 kronor plus porto. Beställningar kan göras via epostadressen einarsson@post.netlink.se eller per telefon av Birger Einarsson på nummer 0491-600 53. Boken kommer att skickas per post med medföljande faktura som skall betalas inom 10 dagar till angivet postgiro. Eftersom över halva upplagan redan är tingad bör beställning ske snarast.
 
För att ge en uppfattning om bokens innehåll följer nedan Förord respektive Innehållsförteckning:
 
Förord
Huvudpersonerna i denna bok heter Nancy och Karl Axel och boken är skriven för deras ättlingar. I en tid av folkomflyttningar, urbanisering och internationalisering är det lätt att tappa bort sitt ursprung. Om boken kan ge några svar till de som har frågor om detta så vinner den sitt berättigande och författarna når sitt mål.
 
Som framgår av innehållsförteckningen så består boken av tre delar. I avsnittet om Släkten redovisas Nancys och Karl Axels ättlingar. De omfattar idag över 200 individer fördelade på dryga 90 familjer. Dessutom publiceras deras förfäder i 10:e led med en förgrening ner i svensk och europeisk medeltid. Jorden beskriver socknens uppkomst, byn Malghults äldsta historia och släktgården Humlenäs med omnejd. Den tredje delen som vi har kallat Minnena är ett försök att förmedla doft och smak av en tid som ingen av oss nu levande har upplevt och få av oss hört berättas om. Med åberopande av författarens poetiska licens återges här i litterär form händelser som verkligen skett. Dessa är naturligtvis sedda genom hans sentida ögon och något kryddade med hans fantasi. Därmed förstår säkert läsaren att denna del av boken skiljer sig från de övriga. Den är inte att betrakta som ett renodlat historiskt arbete. Vi vet t ex inte om Karl Axel sköt sex orrar julafton 1875, vi vet inte ens om han var ute och jagade denna morgon. Poängen är att han kan ha gjort det! Sist i boken finns ett avsnitt med fotografier som lånats ihop från de olika släktgrenarna. I samma ögonblick som ingen längre vet vem ett fotografi föreställer förlorar det en stor del av sitt värde. Med detta fotogalleri vill vi ge Nancys och Karl Axels ättlingar ett gemensamt fotoalbum som undgår denna devalvering som så många av våra gamla kort annars riskerar att utsättas för.
 
Följande tre avsnitt i boken är författade av Roger Axelsson: Syskonen Karlssons antavla i 11:e led, Jöns Gustavssons antavla i 15:e led samt Socknen, byn och gården. De övriga är författade av Birger Einarsson.
 
Flera personer har genom åren delgett författarna uppgifter som återfinns inom denna boks pärmar. Magnus Ekstrand, Oskarshamn, Florence L Lindahl, Salina, Kansas, Nichlas Malmdahl, Huddinge, Bertil Nilsson, Stockholm, Bo Persson, Linköping, och Barbro Sander, Kristdala, är några av dem som bidragit mest. Därtill har ett antal släktingar och vänner varit behjälpliga med information, ställt gamla bilder till förfogande och visat intresse som uppmuntrat till bokens tillkomst. Stort tack! Nämnas kan även att släkttabeller och antavlor utformats med hjälp av det förträffliga släktforskarprogrammet Holger 6.0.
 
Humlenäs och Stockholm i maj månad 2001.
 
 
Innehållsförteckning
 
Förord
 
Släkten
Familjen Nancy och Karl Axel Olsson
Nancy och Karl Axels ättlingar
Stamlistor för syskonen Karlsson
En stammoder
Sven Peter Larssons ättlingar i Amerika
Amerikabreven
Syskonen Karlssons antavla i 11:e led
Jöns Gustavssons antavla i 15:e led
 
Jorden
Socknen, byn och gården
Malghult - de många skiftenas by
Humlenäs i äldre tider
Sjön Hummeln och kalkstensåsen
 
Minnena
Karl Axel och Nancy blir hemmansägare
En oförglömlig julhelg
Gamla minnen återkommer alltid
Olle Djerf - ett matematiskt underbarn
 
En fotokavalkad
Källor och litteratur
 
 
Mvh Roger AJ

Hej Bengt!
Per Hemmingsson anor är hittills okända men han hade i alla fall två bröder i Högsby socken: Jon Hemmingsson i Bjärshult, gift där 1636, och Håkan Hemmingsson i Skurebo (omkr 1614-1704). Bl a så var Per Hemmingssons barn arvsberättigade efter Lars Brun, Jon Hemmingssons son. Som ursprung för Brun-släkten i Högsby skulle man kunna se det halva skattehemman i Aboda, Högsby sn, som 1533-56 innehas av Henning Brun, och därefter av sonen Bengt Henningsson (1557-88, d 1588/89) och sonsonen Erik Bengtsson (1590-98, fasta 1592 19/7). För några år sedan letade jag utan resultat efter är en lämplig Hemming trakterna av Aboda, Bjärshult eller Skurebo. Sedan kom annat i vägen och spåret blev liggande.
 
Mvh Roger AJ

1.
Per Gustavsson ovan (30 dec 2000 kl. 20.02) ställer till problem för mig. Undrar om Bo eller någon annan som har kyrkobokföringen tillgänglig kunde slå en koll ang vem han egentligen gifter sig med 1719.
   Det föds uppenbarligen två PG år 1695. Den ena i Mellingerum döps 30/7, den andra i Systertorp döps 29/9. Jag har en anteckning att en av dem gifter sig 1719 med Karin(?) Botnedsdotter. Att en PG i Stora Bråbo begravs 1722 4/2 tyder på att det är han som 1719 gifter sig med Botvid Perssons i Bråbo dotter Karin (döpt 1697 26/9 i Stora Bråbo). Är det säkert att  PG i Malghult = PG som gifter sig 1719?
   PG, d 1762 i Malghult,  gifter sig antagligen i början av 1720-talet med Brita Bertilsdotter, då vigsellängder saknas för ett antal år. Han får första sonen Gabriel omkr 1723 (saknas i fb), och andra Gustav 1724, döpt 31/5.
   Den PG som föds i Mellingerum är utan tvekan son till ryttaren Gustav (Jonsson) Ram i Mellingerum, f där 1666(?), ej känd efter det att han rymde vid Helsingborg 1710 7/3. Han var son till bonden Jon i Mellingerum, bel där åtm 1669-75, och Maria Nilsdotter f 1644(?), d i Mellingerum före 1705.
   Gustavs hustru Kerstin var född 1666(?) i Malghult, dotter till bonden Jöns Klasson (1639(?)-1708 27/9) i Malghult och Margareta Persdotter. Jöns var broder till Mattis Klasson i Malghult ovan.
   Frågan verkar kvarstå! Vem är vem? Vill minnas att det i Tunaläns dombok någon gång under 1710-talets slut (1719?) avhandlas något om Mellingerums ägoförhållanden. Har kopia på notisen nere i Småland; misstänker att lösningen finns i den.  
 
2.
Erik Larsson i Bråhult var vad jag vet gift tre gånger och hade sju barn:
 
Erik Larsson, född 1710 4/8 i Källtorp, Kristdala, död 1777 23/11 i Bråhult, Kristdala. Bonde i Bråhult.
Gift 1:o 1734 21/9 i Mörlunda med Maria Olofsdotter, född 1719 23/2 i Sörebo, Mörlunda, död 1735 23/3 i Bråhult, Kristdala.
Gift 2:o 1739 21/9 i Misterhult med Helena Gabrielsdotter Fast, född 1721 21/10 i Plittorp, Misterhult, död 1761 10/3 i Bråhult, Kristdala.
Gift 3:o 1766 2/7 i Vena med Katarina Svensdoter, född i Sönnerhult, Vena.
 
En dotter till Erik saknas i uppräkningen ovan (31 dec 2000 kl. 13.19):
Elisabet ('Lisken') Eriksdotter, född 1751 1/9 i Bråhult, Kristdala, död 1840 9/8 i Saxtorp, Kristdala.
Gift 1:o med  
Jon Bertilsson, född 1748(?) i Bjälebo, Kristdala, död 1784 8/2 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Fallebo, Kristdala.
Gift 2:o med  
Samuel Nilsson, född 1757 6/6 i Fallebo, Kristdala, död 1832 12/3 i Fallebo, Kristdala. Bonde i Fallebo 2, Kristdala. Sjöö 1993 s 139                                                    
 
Barn i första giftet:
Lena Jonsdotter, född 1779 14/7 i Fallebo. Sjöö 1993 s 132.
 
Barn i andra giftet:
Jonas Samuelsson, född 1785 25/4 i Fallebo.
Ingrid Samuelsdotter, född 1787 2/1 i Fallebo.
Stina Samuelsdotter, född 1789 26/7 i Fallebo.
Katarina Samuelsdotter, född 1792 9/2 i Fallebo.
 
Erik Larssons syster Elisabet Larsdotter, som nämns ovan (31 dec 2000 kl. 00.41), avled 1768 24/4 hos sonen Johan Persson i Färgshult, Mörlunda sn, som var bonde i byn.
 
3.
Har nyligen per e-post diskuterat Samuel Perssons i Norrhult härkomst med Anders Norin i Södertälje. Vi kom i princip fram till följande: Per Gabrielsson i Malghult, helbroder till bl a Kals Gabrielsson ovan, hade sannolikt en son Samuel som 1728 gifte sig med Kerstin Johansdotter i Systertorp. Två av hans yngre syskon kom via syskonbyte till Pukemåla, Vena sn. Mantalslängderna under 1730- och 40-talen är något motsägelsefulla, men vad som händer är troligen att Samuel Persson lämnar gården i Malghult varefter svågern Samuel Hermansson tar över densamma. Några årtionden senare sitter Anna Olofsdotter (f 1736 i Pukemåla) och hennes man Anders Persson (f 1733 i Skinshult) på gården. Om ekvationen ska stämma så är hon alltså brorsdotter till Samuel som ungefär samtidigt avlider i Norrhult.
 
Samuels av mig kända syskon är
Lucia Persdotter, född 1697 17/1 i Malghult, Kristdala, död 1770 15/7 i Bankhult, Kristdala.Gift 1717 30/10 i Kristdala med Måns Jönsson, född 1691 20/5 i Bankhult, död 1766 2/2 i Bankhult. Bonde i Bankhult.
Olof Persson, född 1710 3/4 i Malghult, död 1738 i Pukemåla, Vena. Bonde i Pukemåla. Gift 1732 18/9 med Kerstin Hermansdotter, född 1709 21/11 i Pukemåla.
Elisabet Persdotter, född 1718 1/1 i Malghult, Kristdala. Gift med Samuel Hermansson, Pukemåla.
 
Samuel Persson i Malghult döpt 1707 15/9 i Malghult d där 1790 14/8 var son till Per Bertilsson och Elisabet Bertilsdotter i Malghult. Om Samuel och hans frus syskon se Sjöö 1993 s 138.
 
 
Mvh Roger AJ

Jag har följande barn till Isak registrerade, födelsedatum = dopdatum osv:
 
Kerstin Isaksdotter, född 1750 23/11, se ovan.
 
Katarina Isaksdotter, född 1756 14/11 i Systertorp, Kristdala, död 1838 28/4 i Malghult, Kristdala.
Gift med Klas Johansson, född 1755 19/1 i Malghult, Kristdala, död 1813 1/12 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 2, Kristdala.
 
Maria Isaksdotter, född 1759 2/9 i Systertorp, Kristdala, död 1836 29/3 i Kroxhult, Kristdala. Barnlös.
Gift 1802 14/6 i Kristdala med Karl Karlsson, född 1769 12/1 i Kroxhult, Kristdala,död 1829 14/6 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala.
 
Nils Isaksson, född 1762 12/3 i Systertorp.
 
Lisken Isaksdotter, född 1767 9/5 i Systertorp, Kristdala, död 1805 27/4 i Systertorp, Kristdala. Bouppteckning Tunalän F11 s 3
Gift 1787 18/11 i Kristdala med Lars Svensson, född 1757 i Bergebo, Kristdala, död 1807 11/1
i Systertorp, Kristdala. Bonde i Systertorp, Kristdala.
 
Nils Isaksson, född 1769 11/4 i Systertorp, Kristdala, död 1806 17/9 i Kristdala.
 
Ingrid Isaksdotter, född 1773 1/4 i Systertorp, Kristdala.
Gift med Gabriel Johansson, född 1769 6/8 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult 3, Kristdala.
 
Angående Karin Matsdotter har jag dessa uppgifter:
 
Karin Matsdotter, född 1681 ../11 i Malghult, Kristdala, död 1761 14/5 i Sörebo, Mörlunda.
 
Gift 1699 10/6 i Kristdala med  
Nils Nilsson, född 1673(?) i Kroxhult, Kristdala, död 1710 13/1 i Kroxhult, Kristdala. Bonde i Kroxhult, Kristdala.
 
Gift 1713 21/1 i Kristdala med  
Olof Börgesson, född 1689(?) död 1735 24/6 i Sörebo, Mörlunda.
 
Barn i första giftet:
Olof Nilsson, född 1700 26/8
Elisabet Nilsdotter, född 1702 28/11
Nils Nilsson, född 1706 3/9
Kerstin Nilsdotter, född 1708 29/3
 
Ingen av syskonskarorna är med säkerhet komplett.
 
Gott Nytt År önskar Roger AJ

Hej Bengt!
 
Bertils antavla redovisas nedan. Dopdatumet är antingen det riktiga, eller så tillhör det en äldre avliden broder. Detta under förutsättning att 'din' Bertil ej införts i födelselängden. Kerstin Isaksdotters antavla redovisas i nästa meddelande.
 
1 Bertil Persson, döpt 1736 20/12 i Malghult, Kristdala, död 1806 22/6 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Hans börd bevisas av att han vid Olof Anderssons i Malghult bouppteckning 1796 kallas att bevaka sin omyndiga systerdotter Karins rätt. Karin Olofsdotter var dotterdotter till Per Gustavsson nedan.
 
Gift 1770 25/11 i Kristdala med  
Kerstin Isaksdotter, döpt 1750 23/11 i Systertorp, Kristdala, död 1826 30/9 i Malghult, Kristdala.
 
 
*** I ***
 
2 Per Gustavsson, döpt 1695 29/9 i Systertorp, Kristdala, död 1762 18/4 i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Ev son av soldaten Gustav Persson i Munketorp g m Karin f 1663 (Sjöö 1993 s 166)
     
3 Brita Samuelsdotter.
 
 
 
*** II ***
 
5 NN, begravd 1735 12/10 i Kristdala.
 
 
6 Samuel Nilsson, död 1678?.
  Bosatt i Hägerum, bel 1671.
 
7 Brita Olofsdotter, född 1643(?) i Malghult, Kristdala.
 
 
*** III ***
 
12 Nils Isaksson, död 1695 i Långvik, Kristdala. Bonde i Skräddartorpet (Långvik), Kristdala. Belagd i Långvik från 1654.
   
14 Olof Månsson, född 1613? i Malghult, Kristdala, död i Malghult, Kristdala. Bonde i Malghult, Kristdala. Kyrkvärd 1649-65.
   
15 Kerstin Hemmingsdotter.
 
 
*** IV ***
 
28 Måns Månsson. Bonde i Malghult, Kristdala. får fasta 1599.

Olof Karlssons fader bör vara den Karl i Malghult som är belagd där från 1558. Han finns upptagen som soldat i Krigsarkivets rullor under 1560-talet och har då några gånger efternamnet Eriksson. På 1570-talet blir han länsman och avlider 1583/84 varefter änkan Lucia står för gårdsbruket fram till början av 1600-talet då Olof Karlsson först uppträder i skattelängderna.
Mvh Roger AJ

Två barn finns i Elgenstiernas supplement (bd 1 s 361), Eva Juliana f 1752 o Nils f 1761.

Söker förfäder till damen nedan. Misstänker att hon är dotter till en av de 'Månsar' som finns i Gilberga vid mitten av 1700-talet.
 
Mvh Roger AJ
 
---
 
Katarina Månsdotter. Född omkring 1757 i Högsby (H). Kallas vid giftet 1782 'pig Kajsa Månsdotter i Gillberga'.
Gift 22 december 1782 i Högsby (H) med Lars Lamberg. (Född 19 maj 1761 i Strömsnäs, Högsby (H). Död 17 april 1835 i Långemåla kyrkby, Långemåla (H). Soldat, kyrkvaktmästare. Åren efter giftermålet försörjde han sig som skomakare i Gillberga, Högsby sn (H), där bl a första barnet Magnus föddes. Han var därefter soldat för livkompaniet, rote 107 Lamnhult april 1789- juni 1797 (längd 5 fot 6,5 tum), senare kyrkoväktare i Långemåla.) Far: Bengt Jonsson. Född omkring 1726 i Strömsnäs, Högsby (H). Död 22 januari 1788 i Strömsnäs, Högsby (H). Torpare. Mor: Elin Larsdotter. Född omkring 1727. Död 5 maj 1765 i Strömsnäs, Högsby (H).  
 
Barn:
Magnus Lamberg Eld. Född 21 mars 1784 i Gillberga, Högsby (H). Död 15 maj 1863 i Långemåla kyrkby, Långemåla (H). Kyrkoväktare.  
Elin Larsdotter. Född 3 augusti 1787 i Barnebo, Högsby (H).  
Brita Larsdotter. Född 26 november 1790 i Barnebo, Långemåla (H). Död 26 november 1790 i Lamnhult, Långemåla (H).  
Jonas Lamberg. Född 14 september 1793 i Lamnhult, Långemåla (H). Död 5 januari 1874 i Fliseryd (H). Sjudareverkmästare.  
Kajsa Maria Larsdotter. Född 12 juli 1796 i Lamnhult, Långemåla (H). Död 12 juli 1796 i Lamnhult, Långemåla (H).  
 Brita Larsdotter. Född 11 maj 1798 i Lamnhult, Långemåla (H). Död 29 maj 1874 i Gillberga, Högsby (H).

Hej,
 
i äldre tid låg ett Solberga mellan kyrkbyn och Nagelstad. Det är belagt på 1480-talet (Tjustbygden 1987 s 28ff), men saknas i 1500-talets jordeböcker. Enligt PLF:s CD 1 så föds tre barn i Solberga mellan åren 1675-1736, två personer dör där 1675 och en piga bor där vid gifte så sent som 1804. Vid sistnämnda tillfälle gifter hon sig med en dräng från Lilla Spånga varför det känns rimligt att identitet föreligger mellan 1400-talets ortnamn och det på PLF:s CD? Dock inte helt säkert!
 
Mellan Nagelstad och kyrkbyn låg prästgårdens ägor. Kan man i yngre material, 16- och 1700-tal, se hur prästgården och Solberga förhåller sig till varandra?
 
Min förhoppning är att det finns en äldre karta som kan precisera mer exakt var bytomten låg.
 
Mvh
Roger A

Det finns mycket intressant folk i Årena under 15- och 1600-talen, framför allt utrett av Stig Östensson. Kan man koppla nedanstående Samuel Nilsson till dessa? Listar hans antavla utifrån kyrkoböckerna:
       
1 Samuel Nilsson, född 27/4 1733 i Västra Årena, Gårdveda,
         död 10/5 1767 i Lilla Bråbo, Kristdala. Bonde i Lilla Bråbo,
         Kristdala.
         
         Gift 26/12 1756 i Kristdala med  
         Maria Samuelsdotter, född i Höckhult, Kristdala.
         
         Barn:
         Stina Samuelsdotter, född 13/4 1760 i Lilla Bråbo, Kristdala.
         Nils Samuelsson, född 10/7 1763 i Lilla Bråbo, Kristdala,
           död 17/7 1763 i Lilla Bråbo, Kristdala.
         Nils Samuelsson, född 6/4 1766 i Lilla Bråbo, Kristdala,
           död 26/6 1805 i Sörebo, Mörlunda. Bonde i Lilla Bråbo och Sörebo,
           Kristdala och Mörlunda.
           Gift med  
           Anna Katarina Olofsdotter, född 27/12 1774 i Sörebo, Mörlunda.
           
 
                     *** I ***
 
       2 Nils Olofsson, född 1694?, död 24/10 1775 i Västra Årena, Gårdveda.
         Bonde i Västra Årena 2, Gårdveda.
         Gift 3 ggr, 6 gifta barn och 34 barnbarn vid sin död.              
         
         Gift 5/10 1729 i Mörlunda med nästa ana
 
         Barn:
         Samuel Nilsson, född 27/4 1733, se ana 1.
         
       3 Kerstin.
         
         Gift 5/10 1729 i Mörlunda med föregående ana
 
 
                     *** II ***
 
       4 Olof Svensson. Bonde i Västra Årena 2, Gårdveda.
         
         Gift med nästa ana
 
         Barn:
         Nils Olofsson, född 1694?, se ana 2.
         
       5 Maria Nilsdotter, född 1673?, död 13/6 1758 i Västra Årena,
         Gårdveda.
         
         Gift med föregående ana
 
mvh
 
Roger Axelsson

Spännande!
Att Sven inte var identisk med soldatsonen i Södra Vi hade jag väl på känn, . Jag jobbade vidare med att identifiera brodern Jonas Hasselqvist som nämns i Svens bouppteckning och kom fram till att han antagligen är identisk med gästgivaren med samma namn i Gottåsa, Skatelöv, som gifter sig där med  Maria Ekström 15 okt 1733. Han bodde på 1750-talet i Ingelstads Bengtsgård, Östra Torsås, och anges vara född omkr 1708  (Östra Torsås AI:2, sid 41). Sedan kom annat emellan, som det brukar heta ...
 
Nils! Med  under Norra Sandsjö är frågan plötsligt ett stort steg närmare sitt svar. Har du klart för dig om alla sju syskonen är helsyskon, eller finns det halva dito i skaran?
 
Med vänlig hälsning,
Roger A

Hej Swenerik!
Tar mig friheten att saxa från Rötter som svar på din fråga:
 
Filmade bouppteckningar
Säljes: Avskrift av ingresser till samtliga filmade bouppteckningar (ca 5.600 st) från Handbörds härad, Kalmar län 1703-1864. Socknarna Fagerhult, Fliseryd, Högsby, Kråksmåla och Långemåla ingår. CD-skiva 200:- + frakt.  Stig Gräntz, tel. 0491-50452 (5 april 2005)
 
Tjuståsa överflyttades 1933 från Fliseryd till Döderhult.

Hej Swenerik,
följande utdrag ur Stig Gräntz' utmärkta bouppteckningsregister torde lösa frågan om Maria Jaensdotters föräldrar. Alla med anor i Handbörd borde skaffa registret!
 
mvh Roger A
 
F 5 s 197, 1793 09 30 i Sibbetorp, Fliseryd sn
Efter Johan Nilsson, död 2/7, efterlämnar hustrun Ingeborg Svensdotter och 8 barn, Nils Johansson i Sibbetorp, Sven Johansson i
Sibbetorp, Olof Johansson omyndig, Maria Johansdotter gm Olof Olofsson i Mjölerum, Annica Johansdotter gm Måns Svensson i N.
Skärshult, Ingeborg Johansdotter gm Lars Månsson i Gökhult, Elin Johansdotter gm Jonas Danielsson i Långemåla och Lisa Johansdotter
omyndig.
 
F 9 s 1061, 1812 05 27 i Mjölerum under Sibbetorp, Fliseryd sn
Efter Maria Jaensdotter, död 5/5, efterlämnar mannen Olof Olsson och deras 4 barn, Nils Olsson, Sven Olsson, myndiga, Maja Lisa
Olsdotter 24 år och Stina Olsdotter 17 år, vars rätt bevakades av morbrodern Sven Jaensson i Sibbetorp.
Barnen har haft en halvbroder Magnus Nilsson, som för omkring 11 år sedan begivit sig från orten, och sedan för flera år sedan genom brev
blivit förspord ifrån Köpenhamn.
Skuld till bl.a. Nils Jaensson i Sibbetorp.

Gustaf Fredrik Höggren var son till Johan Fredrik H (f 1793 13/8 i Norra Skärshult, Fliseryd, d där 1846 13/6). Dopvittnena i fråga är Johan Fredriks syster och svåger, tillika undertecknads  farmors farfars far och mor.
 
mvh Roger AJ

Hej Ir?ne!
Jag stammar från Elias Isberg (1736-1790) i Norra Skärshult, kvartermästare vid Ostindiska kompaniet. Han var son till ryttaren Per Andersson Isberg (omkr 1686-1752) i Läggevi som senare blev klockare i Fliseryds kyrkby. Dessa båda herrars familjer har jag hyfsad koll på. Beträffande övriga Isbergare kan jag tyvärr inte stå till tjänst med någon information.
 
mvh
Roger AJ

Vet inte om det är samtliga, men i mina anteckningar finns följande barn till Jonas Ågren:
 
Karl August f 1821 30/1 i Ekelund
Brita Sofia f omkr 1822
Emma Charlotta f 1827 13/8 i Ekelund
Adolf Vilhelm f 1828 14/9 i Ekelund
 
Mvh Roger AJ

Hej Monica,
även om efternamnen inte stämmer överens så tror jag efter en kontroll i herdaminnet att det är nedanstående familj du är ute efter. Jag har nyligen ställt frågor om prästen i fråga i detta forum (under Ålems socken).
 
Erik Torrenius, född 1708 13/9 i Norra Bäckebo, Ålem, död 1769 12/5 i Prästgården, Fliseryd. Kyrkoherde i Fliseryd.
Efter påbegynnta studier i Skytteanska skolan, Ålem, intogs han 1722 i Kalmar skola. Student i Uppsala 19/7 1732. Prästvigd 14/4 1736 i Kalmar. Komminister därstädes 10/11 s å. Tillträdde   tjänsten 1737. Kyrkoherde i Fliseryd 3/11 1744, tillträdde 1/5 1745.  
(Kalmar stifts herdaminne II:375f, Bouppteckning Handbörd F4 s 535)                  
 
Gift 1737 3/4 i Kalmar stadsförsamling med Margareta Hjort, född 1715, död 1799 15/12 i Norra Skärshult, Fliseryd. Enligt Kalmars herdaminne född på en marknad i Vimmerby.          
 
Barn:
Anna Katarina Torrenia, född 1738 18/1 i Kalmar stadsförsamling.
Andreas Torrenius, född 1739 12/11 i Kalmar stadsförsamling, död 1740 11/1 i Kalmar stadsförsamling.
Margareta Kristina Torrenia, född 1740 6/12 i Kalmar stadsförsamling, död 1741 6/4 i Kalmar stadsförsamling.
Maria Sofia Torrenia, född 1741 16/12 i Kalmar stadsförsamling, död 1742 18/9 i Kalmar stadsförsamling.
Margareta Sofia Torrenia, född 1743 20/3.
Kristina Ulrika Torrenia, född 1744 10/7 i Kalmar stadsförsamling, död 1817 24/5 i Fliseryd?. Ogift. Drabbades våren 1768 av slag vilket gjorde henne sängliggande och mållös i åtm 1½ är.
Gustava Lovisa Torrenia, född 1745?, död 1746 7/2 i Fliseryd.
Anders Nicolaus Torrenius, född 1751 17/3, Klockare i Fliseryd.
Erik Peter Torrén, född 1754 27/2 i Fliseryd, död 1830 7/2 i Örebro. Postmästare i Örebro.
 
mvh
Roger AJ

En man vars ursprung har gäckat mig hur länge som helst är arklimästaren E J Höggren, stamfar för en stor släkt i Kalmar län med detta namn. Ev så är han född i Högsby, men inga födelsenotiser stämmer. Nedan är en uppställning över hans familj. Tacksam för tips och förslag.
 
Erik Johan Höggren                                                        
Född 1741?                                                                
Död 1812-01-03 i Norra Skärshult, Fliseryd                                
Arklimästare i Norra Skärshult, Fliseryd                                
     
                                         
Gift 1779-04-28 i Fliseryd med  
Hedvig Isberg        
Född 1764 i Norra Skärshult, Fliseryd                                    
Död 1832-11-12 i Norra Skärshult, Fliseryd                                
                                                 Far:Elias Isberg                                                  
Mor: Anna Katarina Torrenius                                        
 
Barn:                Född:                            
Greta Lisa      1781-10-17 Basebo, Högsby                        
Anna Katarina   1784-02-22 Hälleforshult, Fliseryd  
Anna Maria      1785-03-04 Hälleforshult, Fliseryd  
Erik Johan      1788-05-18 Norra Skärshult, Fliseryd  
Karl Peter      1791-05-02 Norra Skärshult, Fliseryd  
Johan Fredrik   1793-08-13 Norra Skärshult, Fliseryd  
Hedvig Kristina 1796-08-02 Norra Skärshult, Fliseryd  
Nils Magnus     1799-04-02 Norra Skärshult, Fliseryd  
Gustav          1801-12-04 Norra Skärshult, Fliseryd  
 
 
Enligt HFL fick Erik avsked från sin tjänst som arkliemästare            
1793. Bouppteckning Handbörd F9 s 911.
 
Mvh
 
Roger Axelsson

Söker förfäder till Jonas Karlsson f 11/6 1807 i Bäckebo sn, d 6/9 1856 i Kalmar stadsförsamling. Han var eventuellt född i Kolningsmåla; fadern Karl Jonsson bodde där åtminstone en tid.
 
mvh
Roger AJ

Slaktaren Karl Oskar Ahlgren (f 1849) bodde 1890 i Södra Förstadens Yttre område, Sankt Petri.
 
En Karl Gustav Ahlgren (f 1812 i Ystad) gifte sig 1836 i Sankt Petri. Är han månne far till Karl Oskar?

Söker föräldrar till slaktaren August Ahlgren f 1800 1/1 i Göteborg (Malmö Sankt Petri AIA:11 s 92). Den oprecist angivna födelseorten ställer till problem. I vilken församling var han född?
 
I HFL 1832-34 för Sankt Petri i Malmö anges han som inflyttad 1831 från Riseberga sn i nuv Klippans kommun. En flytt till Göteborg finns antecknad 1834, men överstruken med kommentaren 'resan till Göteborg blev ej av'. Under kolumnen anmärkningar står dessutom Slagtare Ahlström, kanske arbetsgivaren? (Malmö Sankt Petri AIA:43 s 106)
 
mvh
Roger A