Jan-Erik Björk. Källa: om att det fanns en Ingeborg Ivarsdotter som dotter till Ivar Larsson Pasainen är Lars-Erik Olsson (L-E Larsson) i Umeå. Primärkällan vet jag inte (tyvärr).

VAR ÄR DISNEYS SVENSKA ANOR NÅGONSTANS?

Nej ingenstans!

Jag tycker att denna tråd ska FLYTTAS till ett annat ställe.

Mvh.

Till ansvarig för sidan. Hasse har tyvärr avlidit för inte så länge sedan. Tack Hasse för all härlig underhållning!

Nils Månsson är dubbelt införd i Josef Sjögrens bok Acta Genealogica Malungensia (=AGM) i två familjekolumner. dels i nr 1 för Västra Fors där det står att han bott i Ryan, dels nr nr 1 för Östra Fors, samma sak, men även tillagt "död". At han var gift med Kerstin år 1729 står på båda ställena, fast för Västra kallas hon Christina. För hustrun anges döddatum som du skrev och födelse år 1702. I Västra står även Värmland som hennes födelseort. I båda fallen anges antal barn vara 3 stycken. Sidorna i AGM är 181 och 327.

Nej, jag vet inget om födelseplats. Följ mantalslängderna. Du kan numera, helt gratis söka på Riksarkivets Digitala Forskarsal i mantalslängderna. Länk här nedan till detta;
https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder

MVH Björn

Hej igen, nu drygt 3 år senare så har min lilla grupp vuxit. Vi är nu cirka dubbelt så många som förut, ca 15 st och 1-2 är utanför Norden. Åldern på vår mutation bör vara ganska gammal!
mvh Björn

Nu finns boken att studera fritt hemifrån, tack vare Googles bokprojekt. Den kan kosta över 9000 kronor på antivariat, enligt ZVAB:s hemsida idag. Det finns även en nyutgåva av detta tryck år 2017. Boken finns här:

https://books.google.se/books?id=mWdUAAAAcAAJ&pg=PP9&lpg=PP9&dq=Historische,+Genealogische+und+Critische+Beschreibung+des+Edlen,+Freyherr-+und+Gr%C3%A4flichen+Geschlechts+von+B%C3%BClow&source=bl&ots=T73t82PO62&sig=AvlGYoHhCWw8g1pXxAO_Xlsd2jI&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi9mpv6t5TYAhWnBZoKHexHCMwQ6AEIQzAE#v=onepage&q=Historische%2C%20Genealogische%20und%20Critische%20Beschreibung%20des%20Edlen%2C%20Freyherr-%20und%20Gr%C3%A4flichen%20Geschlechts%20von%20B%C3%BClow&f=false

Hej. Värdefull information om personer Wulff i Falun finns på tråden för släkten Moraeus här i inlägg postade i juni år 2015: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=72778.0

Personer som hade fallenhet för studier, studiebegåvningar eller "läshuvud" som folk på 1700-talet skulle ha sagt, fick privatundervisning av präst med motiveringen "han har ju läshuvud eller liknande" (vanligen skolpräst) eller klockare. Detta kunde också ske långt senare, 1800-talets andra hälft. Fattiga bondsöner elelr t.o.m. torpar- eller statarsöner kunde få stipendium för att få läsa. Statliga stipendier fanns. Därför kunde fattiga prästsöner, jodå dåna fanns också, en komminter tjänade litet jämfört med prosten. En av dessa var min anfader Daniel Godenius. tack vare ett statligt stipendium kunde han läsa i Uppsala i många år, ja längre än vad jag gjort med mina 5 år där! Källa: Skinnarebygd årgång 2015, artikel om släkten Godenius. Se även Ekström: Västerås stift herdaminne, 1700-talet. Förresten, just levnadsteckningar om olika präster i herdaminnena bör vara en god källa för hur kunskap inhämtades på olika sätt. --- Från och med slutet av 1600-talet måste alla församlingar ha en skolpräst. 1686 års Kyrkolag stadgade om att prästerna i församlingen hade undervisningsansvar så att ungdoamrna skulle kunna läsa i bok och förstå sina kristendomstycken. I länken nedan kan du läsa om de olika skolor som fanns och finns. http://www.bgf.nu/historia/9/skolan.html

Hej! Efterlyser ett svenskt ord!
 
För några månader sedan läste jag någonstans, i en släktforskartidskrift eller eventuellt på Internet om ett speciellt ord.  
 
Detta särskilda ord gällde specifikt en anfader som jag eller du är släkt med genom många besläktade ättlingar genom att släktingar har gift sig med varandra så att s k anförlust uppstår. Det vill säga det blir samma anor på flera ställen i släktträdet.  
 
MVH Björn

Det finns ett särskilt ord, begrepp för en anfader eller anmoder som man härstammar ifrån. Jag lässte det nånstans men har glömt var och har efterlyst här på AF. Tyvärr inget svar på min fråga.  
 
Sone Toresson (e uppgift i dödbok född 1637) och Ingeborg Larsdotter (e uppg i dödbok f 1635) hade 8-12 barn. Återkommer med mer exakta födelsedata och andra data senare. Paret bodde i Östra Tönnet. jag härstammar från 4, ev flera barn, 1-2 ytterligare
Tore född 1665
Lars född 1668
Jöns född 1673
Per  
(Marit)
(Kerstin)
 
Jag återkommer senare, kompletterar och beskriver mitt forskningsläge just nu  
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-06-12 08:55)

Nej Kenneth, du har fel, det finns inget som heter år noll när det gäller den gregorianska kalendern! Det har bland annat att göra med att årtal från början är ordningstal. Se följande sidor:  
 
http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/arnoll2.htm
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/0
 
Annan variant mot ovan. Kan man ta 100 år om man vill före år 1 e kr och vad gäller ídag? Vilken regel har svenska historiker när de skriver om t ex det antika Grekland?
 
100 f Kr- 1 f Kr - nu blir det 100-talet före vår tideräkning, 100 år!  
200 f Kr - 101 f Kr är nu 200-talet före vår tideräkning  
300 f Kr - 201 f Kr är nu 300-talet före vår tideräkning  
 
Mvh Björn
 
Understruken text är förtydligande. Naturligtvis kan alla ha sin egen tideräkning och där ha noll med. Talet noll har indierna kommit på som koncept (tycks det som). Det var länge okänt i antiken och kom ganska sent till mellanöstern och Europa från Indien med arberna som mellanhand. (såvitt jag vet) Men indiska heliga män (guru) vet man fanns i Alexandria redan under romersk tid. Men för den gregoriska kalendern så tillämpades inte detta tal noll. Jag antar att samma sak gällde den föregående julianska kalendern som Gaius Julius Caesar fått äran av att ha skapat.  
 
Svar på min egen fråga i detta inlägg. Efter en stunds fundering framstår det senare alternativet som mest naturligt och logiskt och man slipper konstiga 99 års århundraden också. Min förmodan tills jag ev får svar som säger något annat är att detta också är historikernas linje. 99 år var lite lustigt så här sett i efter hand ... man kan bli nollställd ibland.  
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-29 10:29)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-29 20:42)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-11-29 20:50)

År 1800 är eg. sista året på 1700-talet (1800-talet på engelska). Svensk tideräkning är inkonsekvent. Ta första århundradet, det börjar med år 1-100 och århundradet före är år 100 till år -1 eller 100 till år 1 före vår tideräkning eftersom år 0 aldrig har existerat och inte kan finnas av logiska skäl.  Den svenska tideräkningen är ologisk och gör att vi säger 2000-talet för detta sekel när det ska heta 2100-talet!

Namnet Sone har gått i arv sedan urminnes tider i min farssläkt. Ett närmare studium av de källor som finns skulle nog kanske ge mig en eller två generationer ytterligare. Men bönderna i Värmlands skattelängder saknar ofta patronymikon och domböckerna börjar först omkring år 1600 (för Älvdals härad). Mitt hopp står också till vad ett studium av och dess resultat skulle ge utav domböcker, militära rullor och mantalslängder!  
 
Jag härstammar på flera sätt från bonden Tore Sonesson. Ett av anlistorna följer nära mitt raka fäderne nämligen;  
 
ffff fffm ffff Sone Född troligen på 1500-talet. Känd till namnet.  
ffff fffm fff Tore Sonesson, född cirka 1610 (mkt ungefärligt)
ffff fffm ff Sone Toresson (1637-170 )  
ffff fffm f Lars Sonesson (1668-17  )
ffff fffm Gunilla Larsdotter (170 )
ffff fff Sone Persson (172(7))
ffff ff Per Sonesson (176(3)-181(4))
ffff f Sone Persson (1793-1839)
ffff Lars Sonesson (1833-1911)
fff Sone Larsson (1865-1942)  
ff Gustaf (Gösta) Konrad Sonesson (1898-1952)  
Samtliga här ovan har levat hela sitt liv i Ekshärad som numera är en del av Hagfors kommun, Värmland.  
Sedan kommer då min far och sedan jag, Björn Sonesson, född 1971.  
 
Jag är lite osäker på årtalen och har inte data till hands - därför dessa dubbla paranteser vid personerna!

De flesta av porträtten av Shakespeare är målade EFTER hans död. De är därför inte pålitliga som källa gällande eventuellt ringbärande.  
 
Det finns dels en målning (den berömda som har en ring), dels ett mycket mindre känt porträtt (inte målning) och tittar man noga så saknas örsnibb på den ena målningen, men finns på den andra. Även andra detaljer på ansiktet skiljer.  
 
Den mer okända porträttet offentliggjordes först för några år sedan.  
 
Anledningen till att det hållits hemligt skall vara att Shakespeare och hans privata krets önskade vara hemliga pga utövande katolicism med gudstjänster i en (privat) gårdskyrka med insmugglade präster. Shakespeare skall ha varit katolik och den släkt som äger porträttet var -  och tror jag är fortfarande katoliker. Det var en förmögen familj med kontakter ibland skådespelare och konstnärer som skaffade tavlan. Just i den trakt som Shakespeare anses komma ifrå, så är ovanligt många katoliker ännu under tidigt 1600-tal. Då det var straffbart att utöva katolism så är det ett tungt argument för att det är denna avbildning som skulle vara den rätta och inte den mer kända med tydligt guldörhänge som många menar egentligen föreställer en adelsman.  
 
Men striden om vilken bild som är den rätta anses inte avgjord än vad jag förstår.

Personer begravda i ovigd jord och särskilt grövre förbrytare, ville folk gärna låta begravas på öar. Enligt traditionen skall Tjuvön nära gränsen till Västmanland-Dalarna ute på Dalälven vara en sådan plats. En annat ställe var en ö i Ullerud ute på Klarälven, Värmland. En av prästerna på 1600- eller 1700.talet ahr i sin dagbok beskrivit färden dit och från med båt. Det var ett oväder den gången, men mycket folk ändå ty jag tror många var utkommenderat dit och ofta SKYLDIG att närvara. Folknöje och varning sågs det som. Så var det ofta då detta var offentlig tillställning något som inte USA har idag fastän de avrättar folk ... Avrättningar skedde på särskilda avrättningsplatser, i varje fall när mord eller skada på annan person skett inne i byn. När dådet skett i utskogen så var sedvänjan i Malung i vart fall ca 1670 att stegla de två soldaterna där. Nu kom det en snöstorm så det skedde på en annan plats av tvång p,g,a. vädret. Annars är traditionen den att fyra personer skall vara avrättade och begravda vid gränsrå mellan socknar som då Malung-Lima rå. Carl Linnaeus (senare Carl von Linné) på sin dalaresa berättar att han fick se det ruttnande liket (luktade vämjeligt) efter en man från Lillmon i Malung som till yrket var soldat. Å andra sidan en annan person blev avrättad norr om kyrkan och kyrkbacken i Lima och dessutom Agneta blev bränd som dömd såsom häxa där nu Agnetabacken är. Tydligen fanns olika regler att följa och undantag också från dem. Finns detta sammanställt någonstans? (skall lägga ut denna text även i Anbytarforum.) Kommentarer emotses!

Hej Patrick!  
Det fanns två kanslier. Det tyskspråkiga och det svenskspråkiga kansliet. Dessutom skickades en del skrivelser ut på latin ännu under 1600-talet. Riksarkivet gav år 1996 ut boken Brev ur askan. Författare är just Hans Gillingstam. En annan bok är Sverige i franska arkiv som gavs ut år 2000. Det tycks inte finnas fler liknande böcker just nu i SVAR:s bokhandel - OBS! Det finns en kort beskrivning av böckernas innehåll där. (har sökt på ämne A).  
Dels finns det sådant som räddats ur askan, dels fanns på annat håll avskrifter gjorda före branden som historiografer med flera hade gjort. På Uppsala Universitetsbibliotek (UUB), Kungliga Biblioteket och naturligtvis Riksarkivet med Krigsarkivet bör dessa handlingar finnas idag. Kolla gärna beståndsöversikterna som Riksarkivet och Krigsarkivet har givit ut.  
mvh Björn

Hej! Jag får obehagskänslor av följande inlägg om (von) Kanitz. I alla fall något inlägg skulle väl plockas bort, ev redigeras. Man går hårt åt den stackars Alv som sedan får ännu en tillrättavisning där HAn beskylls för att ha en hård ton. Istället ser jag klart och tydligt att det är anklagaren och 2 andra, de 2 sista är/var kända genealoger. Britt-Marie Kämpe skriver ett förskrämt inlägg - så får det naturligtvis iNTE vara! Vett och etikett brister avsevärt här!!! Stackars Norge som har Are ...
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/37102.html?1174147283
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-03-05 07:44)

Hej igen!  
 
Jag har hittat ett bra och tydligt svar angående häradshövding och underhäradshövding/vikarie/lagläsare under Anbytarforums Yrken F-I:Häradsdomare i Rolf Liljhammars inlägg den 7 januari 2000.  
 
Det jag anser vara mest troligt är att en underhäradshövding/lagläsare tjänstgjorde som häradshövdingens vikarie vid häradsrätten med de praktiska sysslorna när Beata uppbar häradshövdingeräntan. Det kan ha varit samma sak, redan under Beata Nilsdotter (Grip) makes Holgers livstid.  
 
Före 1300-talet finns det sannolikt inga belägg för häradshövdingar. Fogdeväldet inrättas först omkring år 1300 i Dalarna. Skriftliga dokument ökar också först efter år 1300 och hänger samman med stärkt kungavälde i Dalarna. En parallell kan dras med området som idag kallas för Småland, där finns inte heller mycket dokument före 1300-talet.  
 
mvh Björn

Hej, vill här meddela och sprida kunskap om en kvinnlig domare, Sveriges första? Beata Nilsdotter (Grip av Hammersta) var häradshövding åren 1541-1547 i Skärkinds härad i Östergötlands län.  
 
Min källa är Jan-Eric Almquists bok Lagsagor och domsagor i Sverige, del II, tryckt 1955, sidan 48. Jag har inte första delen, men registret hänvisar till sidan 314. Hon anges också av Almquist vara nämnd på sidan 92 i Schlegel & Klingspors Den ointroducerade svenska adelns ättartaflor (1875).  
 
mvh Björn
 
Detta inlägg och den följande diskussionen har flyttats hit 2009-10-24 från Ointroducerad adel - Grip. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

Hej finns en koppling mellan släkten Hiimainen i Trysil och Hiimainen i Öjeberget i Nyskoga?  
 
Öjebergets grundare var Skägga-Lasse Lars Himainen. Denne hade en son Pål som blev kvar i Öjeberget, medan en annan son Lars, slog upp sina bopålar i Malungs svenskbygd, i byn Jägra. Flera gårdsnamn i Jägra som börjar på Finn- minner oss om denne finne än idag. Han finns belagd i mantalslängder från 1660-talet.  
 
Mer härom om denne finns på mina tidigare inlägg under Malung eller Tyngsjö. Leif Mörkfors nämner i ett inlägg här på AF att han hittat ett domstolsprotokoll där Pål Larsson Hiimainen i Öjeberget omnämner sin bror Lars i Malung. Tyvärr anger Mörkfors inte närmare var detta hittas!  
 
mvh Björn

Många av soldaterna i den värvade delen av Värmlands krigsmakt i Värmland (Lantvärn och Fältjägare) kom från de nordvärmländska områdena med skogfinsk befolkning, ättlingar till östfinnar, främst savolaxare. Detta är belagt genom generalmönsterrullor och kyrkböcker.
 
Savolax Fothjägarkår var förebild till Värmlands Fältjägare.  
 
I norska Hedmark sattes 1786 upp Det Norske Jegerkorps och det bestod mestadels av soldater från Vingererske Infanterikompani, Vinger är en del av det norska finnskogsområdet. Många av soldaterna här, bar samma skogsfinska efternamn som sina svenska motståndare.  
 
Läs mer på;  
http://www.faltjagare.se/docs/historia.html
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-09-03 11:59)

Hej, det finns en fråga under Frykerud, Värmlands län, socknar, om skogsfinnar funnits i Frykerud. Frågan borde ha ställts här, men frågeställaren känner nog inte till just den här diskussionstråden. Kanske har någon ett svar.  
 
mvh Björn

Man kan se det som att man som MÄNNISKA kan ha olika kulturella överrockar på sig som bär på olika företeelser som är kopplade till det som är svenskt, finskt o.s.v.  
 
I äldre tider finns det mycket som tyder på att man såg sig inte som finne annat än i språklig och i kulturell betydelse. Den poltiska aspekten kom väldigt sent och först hos medel- och överklassen som - trots att den till stora delar hade finskt påbrå istället för rikssvenskt/västsvesnkt eller östsvenskt/finlandssvenskt påbrå - ofta talade en dålig finska. Även Carl-Axel Gottlunds savolaxiska var inte alltid så korrekt (i alal fall till en början utan han var bättre på svenska.  
 
Sannolikt var det inga politiska problem med att vara svensk undersåte (före 1800-talet var befolkningen officiellt inte medborgare utan undersåtar enligt äldre samhällsordning och samhällssyn). Adeln gjorde ingen skillnad på etnicitet när den tog ut skatt.  
 
En stor utvikning om estlandssvenskar: Att många estlandssvenskar av tradition hade det gynnsammare än sina estniska bondekolleger skall ha att göra med särskilda avtal eller privilegier-undantag från tillämpandet av feodala lagar som tillkom under medeltiden, när de anlände från Finland (bl a Nyland) - och troligen även från dagens Rikssverige (Uppland) - för att täcka upp områden som avfolkats i Estland - efter begäran från fint folk. För att locka dem till Estland, så kunde man inte gärna försämra deras villkor - vilket bara hade lett till att de snabbt lämnat landet.  
 
Jag har FÖR MIG att det var också dessa privilegier som gjorde att estlandssvenska bönder var obekväma för en godsägare på 1700-talet. I alla fall på ett rättsvidrigt sätt tvångsförflyttades de från Ösel för att till sist hamna i Ukraina och byn Gammalsvenskby. (Jag tror inte att det var i enlighet med lagen även om det var på Tsarryssslands tid.)  
 
Det är de olika estlandssvenska målen som ger en fingervisare om varifrån de kom från början, liksom en del muntliga traditioner. Det finns också en del skriftliga dokument också samt historiska krönikor om Estlands och Livlands historia.  
 
God fortsättning!

Hej Kristina!
 
ok är förkortning för oklanderlig(t)
 
mvh Björn

P g a erosion orsakad av ändrat lopp i älvfåran kunde mark spolas bort. Detta har hänt t ex i Mora och Leksand i Dalarna och i Ekshärad i Värmland (del av byn Haras mark försvann ca 1750 - skattemantalet nedsatt). I dalasocknarnas fall försvann t o m hela byhemman. Skattetalet blev då noll och byn nedlagd som enhet och så fördes kvarvarande ängar och åkrar till grannbyarna efter att laga tings beslut. Grannbyarnas skattetal utökades då, antar jag.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-01-27 16:35)

Hej! Här är järnhandlaren. Karl Wilhelm Brandfors, järnhandlare;  
 
(Sveriges befolkning 1890):
 
Post 4804619
 
Brandfors, Karl Wilhelm
Hand.
 
f. 1859 i Stockholm (Stockholms stad)
 
Ogift man, ensam i familjen
 
34:de Qvarteret
Luleå stadsförs (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Födelseort i källan: Stockholm
 
År 1900 är han ännu ogift. Hans namn stavas Karl Vilhelm nu och han bor i kvarteret Hönan - kan vara identiskt som det 34de kvarteret 1890. (Sv befolkning 1900)
 
Det finns ett litet antal människor med nanet Brandfors födda i Hed 1833, 1839 och i 1840 Västanfors i Västmanland. Av dem bor några i Stockholms län inklusive en änka som skulle kunna vara järnhandlarens mor boende i Skoby i Norrsunda. I person född i Stockholm bor istället i Väst-Tärna i Kumla i Västmanland.  
 
Här är kvinnan jag nämnde nyss:  
 
Post 312164
 
Brandfors, Greta Lisa
Egarinna
 
f. 1833 i Västanfors (Västmanlands län, Västmanland)
 
Ogift kvinna, ensam i familjen
 
Skoby
Norrsunda (Stockholms län, Uppland)
 
Födelseort i källan: Vestanfors Vesterås l.
 
Hon kallas Margareta i Sv bef 1900.
 
Några andra personer med namnet är födda i Borgvik och flera bor i Värmland, men en av dem i Axelshill, Bromma, Stockholms län, en hustru Augusta Brandfors (född 1857). En skogvaktare och gift man Klas Viktor Brandfors, född 1859 finns på Borgviks bruk, Borgvik, Värmland.
 
Men den person som kanske bor närmast din ana är följande piga (hur nära det är mellan Sparrsätra och Almunge vet jag inte):  
 
Post 426214
 
Brandfors, Anna Stina
Piga
 
f. 1856 i Söderbärke (Kopparbergs län, Dalarna)
 
Ogift kvinna, ensam i familjen
 
baptist
 
Hesselby
Sparrsätra (Uppsala län, Uppland)
 
Födelseort i källan: Söderbärke Falu l.
 
 
Intressant att det i 1900 års folkräkning finns detta barn i Luleå. Noterar att hans mor är änka, men det är nästan 20 år till de två andra barnen, så kanske det är en utomäktenskaplig förbindelse med järnhandlaren?
 
Post 3955988
 
Brandfors, Nils Johan
 
f. 1870 i Nederluleå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Persön
Nederluleå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Födelseort i källan: Neder Luleå
 
Modern var:  
Post 3955987
 
Larsson, Lena Charlotta
Inhyseshjon
 
f. 1848 i Råneå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Änka, mor i familjen
 
Persön
Nederluleå (Norrbottens län, Norrbotten)
 
Födelseort i källan: Råneå Norrb. l.
 
 
MVH Björn
mvh Björn

Den 10 maj år 1713 begravdes Locretia Andersd:r uthi Löfbäken - 80 åhr gammal. Bjurtjärn, C:1, sidan 163.

I Malungs församlings södra del finns det några byar längs Västerdalälven som med ett gemensamt namn kallas för Yttermalung,d.v.s. 'den nedre liggande bygden'. Övriga Malung förutom Finnmarken och möjligen Öje, utgör 'Övermalung'. Termen Övermalung används sällan idag - därför är jag osäker om Öje ska räknas dit. Malung ligger i Dalarna och gränsar i väster till de värmländska kommunerna Torsby och Hagfors.  
 
Men nu till saken. Det finns två byar på östra sidan av älven i Yttermalung. Bjuråker i söder och Nordanåker i norr. I Bjuråker fanns under 1600-talets slut en Jesper Eriksson. I mantalslängden 1693 står det hans namn och i summakolumnen att en person skattar för hushållet, vilket visar sig vara en person i hustrukolumnen, sannolikt hans hustru. Jag har sett hans namn i äldre mantalslängder än 1693 också, men har inte antecknat då jag var på jakt efter annat. Än idag finns det en eller flera gårdar med namnet Jäsp i Bjuråker.  
 
Möjligheten är ju ganska stor att denna Jesper Eriksson var barnbarns barnbarn till en annan Jesper Eriksson, Knecht Jesper Erichs[on] som betalar 3 öre i årliga räntan för år 1571. I samma skattelängd, hittar vi Lasse Iesp[er]sson i Yttermalung. Yttermalung används här i betydelsen Nordanåker. Kneckt betyder soldat.  
 
mvh Björn

Ænderich Jonsson omtalas som en av parterna i ett skifte mellan honom och Johan Fastafson vid laga ting i Malung i ett dombrev som är daterat 1417-12-08. De båda parternas bostadsorter nämns inte. Jorden och skogen som det hela gäller, ligger inom det som fram till nyligen var två egna församlingar Järna och Äppelbo församlingar i Dalarna, numera åter liksom år 1417 en församling! Se Skinnarebygd, årgång 1987, sidorna 20-21 i Per-Axel Wiktorssons artikel Gamla handlingar angående Malung t.o.m. 1545. Namnet bör väl vara Enderik eller Endrik. Observera att man har moderniserat stavningen fel i nyssnämnda artikel. Där står det Endrid i den inledande kommentatorstexten som föregår själva avskriften Wiktorsson gjort.  
 
Originalet från år 1417 är tyvärr borta, utan det som är närmast är ett dokument där det står i marginalen; afskrifwit efter en ny afskrift ifrån Nås kyrka i Dalarne. Dokumentet finns på Kungliga Biblioteket i Stockholm, i den Engeströmska samlingen som kopiebok B.IV.1.16, fol. 9r-v. Det finns tryckt i Diplomatarium Dalecarlicum. I. (1842), s. 74 (nr 73). Till och med ett referat finns i Diplomatarium Dalecarlicum 2 (1844), s. 13 (nr 299), ur en enligt Wictorsson nu förlorad dombok, under 1624-02-02 [är det säkert att den är helt förlorad eller finns kanske renovation bevarad?].  
 
En mycket intressant omständighet är att i byn Västra Utsjö Malungs socken fanns gårdsnamnet Enders/Änders under 1700- och 1800-talen. Detta namn bör komma av Ænderiks. Utsjö ligger för övrigt i sydligaste delen av de övre malungsbyarna som utgör Övermalung i dagens Malung-Sälens kommun. Därefter kommer Lugnet, Edets kvarn och byarna i församlingsdelen Yttermalung innan man sedan kommer till Äppelbo gamla socken och Vansbro kommun.  
 
mvh Björn

Sari, 422 är regementsnummer. Se mitt första inlägg den 22 november.

I onsdags frågade Sari om regementsnummer 684. Att Hallor får behålla numret trots ny rote TROR jag kan ha med att det Yngre Indelningsverkets införande i Sverige. Rotar får nya nummer men även att rotebönder eller snarare rotegårdar kunde få lov att byta till en annan rote. Utan lokalkännedom är ändå min tro att Hallor flyttats till en helt ny rote.  En del rotar har förresten inroterat fler än EN by. Varje rote hade inom sitt kompani ett rotenummer s k kompaninummer. Varje rote hade inom sitt regemente ett regementsnummer.

Det står p. dache sonn. /=Per Dackes son/ Namn förkortas ofta i skattelängderna både vid denna tid och under 1500-talet.  
 
Dacke ser ut att vara ett personnamn, men det saknas faktiskt i förnamnslistan här på AF.  
 
Nils Dacke kallas upprorsledaren som tidvis var framgångsrik i sin kamp mot kung Gustav Eriksson Vasa. Frågan är om han kanske hette Dackesson egentligen?  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-09 14:39)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-09 14:44)

Kommentar: Tider betyder i detta fall nyheter, jämför namnet med en känd dansk tidning hade fram till namnförkortningen år 2011, Berlingske Tidende.  
 
Ordet ingår också i ordet tidning för övrigt!
 
mvh Björn

Det finns 7 levande personer i Sverige idag med efternamnet Fyrhake, samtliga i Stockholms län med efternamnet Fyrhake, två av dem frekvent förekommande vid sökning på namnet.  
 
Har försökt i avancerade lexika att se vad namnet betyder, men utan att lyckas. Inte ens SAOB på internet tycks kunna hjälpa.  
 
mvh Björn

Orvar, svar på din fråga 25 augusti: Anna Eriksdotter i hfl Norra Råda AI:2 sid 180, är noterad till Hedlin.  
 
Hedelin var en släkt som fanns i Värmland.  
 
mvh Björn

Heikki har inte skrivit upp alla faddrar: här kommer resten (efter Hesselgren);  
 
Sold: Simon Simonson Sand, i Söd: nolby, och Mad: Britta Edberg, och p: Kierstin Pärsdr, Södre nolby
 
Sold: betyder soldat och Mad. betyder att Edberg inte var en bondmora utan tillhörde en annan smahällsgrupp, betyder madam - fru. P betyder piga, tjänstepiga.

Här följer uppgifter ur boken Gårdar och folk på Malungs finnmark (har förstq upplagan tryckt år 2011). En 2a är tryckt senare.  
 
Sidan 184: Far: Anders Olofsson som enligt Gottlund var son till Olof Larsson Tillman. Anders fick tillstånd år 1728 att kvarsitta på torpet i 5 år.  
 
Olof vid Avradstjärnen är belagd från och med mantalslängden år 1682. Gården kallas Tillkråka i gamla tingshandlingar och låg på Yttermalungsbornas allmänningsmark där slogar fanns för Yttermalungsborna. Carl Axel Gottlund påstår i sin postumt publicerade dagbok att Anders Olofssosn far var Olof Larsson Tillman och även att denne skall ha varit en prästson ifrån Karlskoga. Denna var soldat en tid och hade bott i de äldre finntorpen Bredsjön och Avradsberg i Malungs finnmark.  
 
Anders Olofsson anges i boken son gift med Lisa Persdotter, men sedan står att de inte fick gifta sig. Hon var född i Björnåsen i Lövåna av Per Johansson och Maria Henriksdotter. Fick ej gifta med Maria utan de bodde 8 år i Fryksdalen.. Senare blev hn gift med Maria Eriksdotter.
Barn anges vara 4 stycken (jag vet det ver fler!); Marit född 1711, Sven född 1713, Gustav född 1728-01-04, Maria, född 1731 (de har INTE din uppgift i boken med datum 26 mars 1731!).
 
Min förmodan är att det är andra hustrun som var mor till din Maria.  
 
För mer uppgifter hänvisar jag till boken.  
 
Mvh Björn

Vilken födelseort och socken är detta? Andra kan vara intresserade! Jag är det.
Mvh Björn

Undrar om man hittar några Svensbarn i Lindås i Lindås i AI:1? Nu dog Per Svensson ganska tidigt, så han finns säkert inte i livet i AI:1. Men Erland Brun och hustrun Kerstin borde finnas där. Diskussion om Bergenhem har förts tidigare på Rötter. Länsmannen i Fryksdals härad Nils Botolfsson och Abelona Persdotters barn tog sig namnet Bergenhem (lokal variant av Appolonia). Askerud och Svineberg var de i från.  
 
Återkommer om mina uppgifter. Men mycket har gått att hämta från Gunnar Almkvists domboksutdrag ur Fryksdals härads domböcker som givit fut i flera volymer för tiden 1600-1750. Tiden 1600-1699 finns även på CD-skiva.  
 
mvh Björn

Hej Anders! Texten är följande;  
 
Har Kappa af 1739 åhrs mondering, hatt,  
Råck, Wäst af dat. 1741 utfallit Nya  
hanskar gehäng och Kiortel, ährat  
och med ett gevär, Gl: Banseler med  
Tillbehör, Ränsel tillstädes, Koppar-
-flaska Skinbyxor med de öfrige sina monderings Sorter  
försletne.  
 
Jag är osäker på ordetBanseler. Det kan vara Bandeler. Äldre synonum på persedlar? kanske?  
 
mvh Björn

Ja, Leif, det var den skriften som jag syftade på. Där omnämns även medlemmar i Columbus-släkten.  
 
Skall nämna att det finns en del skrivet om Samuel Columbus, bl a en vetenskaplig avhandling, sök i dataabsen Libris på www.kb.se. Kommer inte in på denna sajt just nu.
 
mvh Björn

Hej, jag har också en T2b med en extra mutation. Jag vet om att vi är 8 st skandinaver med denna mutation. Ingen testperson hittlls utanför Skandimavien har denna ENDA EXTRA mutation.
 
mvh Björn

Pröva med någon person i hembygdsföreningen i Bollnäs och visa denna bild. Har ni tur har föreningen kanske har någon liknande bild eller vet direkt vilken gård det är. Det ska också finnas en släktforskarförening för trakten. Det bör framgå på annan plats här i Rötter vilken det kan vara.  
hälsar Björn

Hi, I would like to get attetion the the fact that it´s now 200 years since the modern Sweden was born. The first important steps. Tke king was expelled in a revolt 1809 and new more democratic laws was created in 1810. Sweden lost Finland, the smaller eastern part of Västerbotten east of Torne river (Norrbotten was not created yet) and Åland in the peace Treaty in 1809 with Russia and the old believing of itself to be a superpower and retake earlier lost parts of Finland vanished (which had been in mind by leading Swedish ruiling classes even after Russia defeated Sweden of Poltava in 1709 and in 100 years). Our nationalism now is a lowlouded nationalism, except when we go in sport events. There dan you see people be non-swedish (osvenska) in behaviour. Shouting, big gestures etc.  
 
From about 1810-ies the goverments policies is the be neutral, prefering peace. only exception are the early years of Karl Johan as Crown Prince, the conflict about Åland with the new indenpendant state of Finland and some affairs with Nazi Germany during second world war.  
 
German troups were allowed to used swedish railways to transport from Finland och Norway to Germany or vice versa. The train with iron from the mines of Norrbotten to the occupied harbour of Narvik in Norway was also a well of irrition from the allies. Sweden was badly armed in 1939. Luckily our leader prime minister Per Albin Hansson lied about it and the germans believed the lie? Probably they did. I think Germany had invaded Sweden if they had known the truth. By one occasion in 1940-ies several thousands of German was in occupied Elverum in eastern Norway. The attention was that they should go into Sweden and occupy it. It was stopped in a late moment when much of the perparations was finished. The town of Elverum is not far from the northern part of province Dalarna. We also know today the truth that official neutral Sweden was in a near military cowork with U.S.A. American spy technology was in some of the planes that the Sovietunion was shooting down in the 1950-ies. (The Catalina affair). Only a few in the govermant with Tage Erlander and a few military few that military secret. So now we better understand the accusions Soviet did against Sweden in those days for not being neutral! There was a true behainds these accusions!  
 
The Swedish nationalism occurs from the loss ot Finland, the eastern half of the riket. Finland had same laws like Sweden. The part that was left was called Lillsverige (Small Sweden) in 1810-ies in contrast to the big Sweden-Finland Sweden. The overseas provinces in Baltic and in Germany was never a part of Sweden in juris but belonged to the Swedish crown, the King and the flag det svenska väldet (weald). The poetes did writings about Sweden in the new modern way, the romantic way. The writer's visons was that the People should create a new nation, so 19th Century was very etnocentric. The sami people and other minorities was not included, they was excluded. The sami didn´t get good teaching posibilites until about 1950. Teaching in sami languages and about their history have actually not been a reality until recently!  
 
In the end of 20th Century it seems that people in general is to have a more openminded view than my grandparents generation had. One million of nine million Swedish citizen is born abroad. Many of them from countries outside Sweden. We can now have a more wide definition of what Swede is if we want. Sadly a small minority had strong difficulties with the new multicultural Sweden and go into groups that is neonazi.  
 
We also lost our last province of significance, Svenska Pommern in 1810-ies. As owner of this part, Sweden was represented in The holy Roman Reich with possibilty to speak in their parliament. Sometimes Sweden was forched to see that one roll out people of Pommern to warduty against Sweden because of this situation! But before 1810-ies the the influence of Romantism in Germany came mostly from Pommern to Sweden. Important culturally for Sweden of course.  
 
The question of Åland (Ålandsfrågan) was peacefully regulated in nationernas förbund (union of states) about 1919. It is still a good example for other nations to solve, compromise in conflicts.  
 
The depth of compromising is very Swedish I think. Because of the less populated country of Sweden and building of easily movable timber cabins, the farmers could moved if the landlords was bad. But the upper classes in Sweden was both smaller in number of per centage of the population and poorer than in the Eurpean continent (that my pict, correct?). The main part of north and inner parts of middle Sweden had free farmers, that only needed to pay taxes to the goverment and the fee the the church and local govermant. The basic, the agriculture was very low developed still in beginning ot 19th Century. The feudalism with dependent farmers under landlords forbidden to move, was never strong in old Sweden. (In Skåne was it much different, but it belonged to Denmark until 1658.) That reasons impact so different classes were forched to compromies. Another piece is that the Swedish states during most of the goverments from Gustav I Eriksson (Vasa) to to death of Karl (Charles) XII had a repressive controlling function. You had to obey the king, but king had in exchange to promise the farmers certain things. The free farmers was in our old parlaliment, the king could not ask about new taxes without asking the parlaliment. The entusiasm about oyr king today I do believe has connection from this old time! Therefore we have only a few revolutions and revolts (mostly in the 15th Century).  
 
The poor Sweden in 1809 is now one of the riches countries in 2009. That is an amazing revolution in the silence. We have been good to make deals between laboreers and employers for decenniums nows. A few backlashes happened even here in Sweden. 1909 was a strike that ended bad the the workers (1909 års storstrejk) and 1931 was hungry workers in demonstation killed by military (skotten i Ådalen).  
 
You are welcome to get your rewieved of what I just written down here. Critics, happy comments, facts etc.  
 
With regards, Björn Sonesson

Hej!
 
Apropå XI:113 ff fm mm ff ff  
 
Holsten Persson. Namnet Holsten kommer av äldre Holmsten liksom Holger kommer av Holmger! :-)
 
https://www.abc.se/~m6921/slaktfiler/mansnamn.html
 
mvh Björn

Hej Anders och tack för snabbt svar.  
 
Kan namnet Karl vara ett namn som ärvts länge inom släkten Moraeus? Jag tänker om det är så att både Kalles oah hans farfars kusins linjer ahr en anfader Karl bakåt i tiden?
 
För övrigt var Kalle Moraeus med i förra säsongens TV-serie Vem tror du att du är?.  
 
Bla framgick där att han var en ättling till ett syskon till den läkardotter i Falu stad Sara Moraea som gifte sig med Carl von Linné.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-27 14:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-27 14:03)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-09-27 14:04)

Bellmans anor finns publicerad i tryck någonstans. Var?

Folkräkning 1890 med Silfverinare;  
 
Familjen bodde 1890 i Björksjön, Hjulsjö socken, Örebro län. Fler barn här med, alla födda i Hällefors utom Fredrik. Här finns också Maria Wilhelmina, född 1874; Johanna Sofia, född 1879; Anna Lovisa född 1883 och Karl Oskar född 1885. (Födelseår enligt denna sekundära källa. så det kan vara fel.)
 
I samma by, Björksjön, hos en annan familj - Björk, finns Hulda Kristina som piga, född 1872 i Grythyttan. Hon är sannolikt släkt med familjen ovan.  
 
Äldsta person i databasen (CD) Sveriges befolkning 1890. (Marias make kanske var en släkting till familjen ovan?) :
 
Silfverin, Maria
Skomak.enka fattighj.
f. 1812 i Varnhem (Skaraborgs län, Västergötland)
Änka, ensam i familjen
Tredje Qvarteret
Köpings stadsförs (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseort i källan: Varnhem Elfsb. l. Skarab.
 
-------------------------------------------------
 
Post 3541562
 
Nils. Silfverin, Johan
Inhyseshj.
f. 1824 i Filipstad (Värmlands län, Värmland)
Gift man, far i familjen  
Södra Gräs
Sunnemo (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: Filipstad
- HÄR i Södra Gräs, Sunnemo, BOR OCKSÅ hans hustru och en son, skogsarbetaren Karl Johan född år 1866.  
 
Två kvinnor - Ewa och Gustafva - som troligen är Anders Silfverins systrar finns gifta år 1890 i Finnerödja i Västergötland:  
 
Post 3137071
 
Silfverin, Ewa
f. 1847 i Grythyttan (Örebro län, Västmanland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
N:a Nyborgsängen
Finnerödja (Skaraborgs län, Västergötland)
Födelseort i källan: Grythyttan, Örebro. l.
 
----
 
Post 3136872
Silfverin, Gustafva
f. 1855 i Grythyttan (Örebro län, Västmanland)
h
Gift kvinna, mor i familjen
Lindhultsmosse
Finnerödja (Skaraborgs län, Västergötland)
Födelseort i källan: Grythyttan, Örebr. l
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-11-18 12:59)

Hej Mats!  
 
Dan finns sällsynt som förnamn, är väl troligare Daniel som har förkortats? Daniel Moraeus i så fall.

En sådan släkt Karelius med norskt påbrå på farssidan finns i Malung-Sälens kommun. Charkföretaget Karelius finns i Lima, norr om huvudorten Malung. Ursprungligen går det även här på fadersnamnet Kareliussen/Kareliusson.  
 
mvh Björn

Här finns information om Robert Holmén!  http://www.boija.com/archive/flygcirkus1921.htm

Vad står det här? Löjtnanten gifter sig med Catharina Olufsdotter Carl..... Jag har tolkat det först som Carlström, sedan som Carlsteen (se ovan) och nu har man i Värmlands kyrkoboksregister tolkat hennes namn som Karlström samtidigt som Catharina C i originalet har blivit Katarina K i registret (normalisering av stavning här då). Det är pyttesmå krumelurer. Hjälp! TACK å förhand! Ekshärad EI:1 (1687-1853) Bild 5 / sid 3 (AID: v6423.b5.s3 Öppna, NAD:  SE/VA/13100

Hej Mikael!  
 
En intressant hypotes är det förstås om hennes ursprung. Men jag vill varken säga bu eller bä. Svaret kan dock finnas i Karlstad!  
 
I Karlstad på Värmlandsarkiv eller hos Folkrörelsernas arkiv för Värmland finns arkiv eller en samling handlingar som rör släkterna Carlsten och Karlsten. Jag vet inte om detta bara är olika stavningar för samma släkt eller om det är två olika släkter. På något av dessa institutioner finns också material om Hasselrot och Hasselroth. När det gäller släkter är chansen av naturliga skäl störst att de återfinns på Värmlandsarkiv.  
 
På Karlstads Stads- och länsbibliotek finns också en del handskrifter av genealogiskt intresse.  
 
Papper om släkten Carlstaen finns på antingen på Värmlandsarkiv eller hos Folkrörelsernas arkiv för Värmland och dessutom på Lagergrenska samlingen på Värmlands museum. Uppgifterna om dessa arkiv eller samlingar kommer från en enkel lista i Värmlands släktforskarkatalog 1999, utg?vet av Värmlands Släktforskarförbund. Listan återgår på ett mer detaljerat kortregister som finns i forskarexpeditionen vid Arkivcentrum Värmland. Expeditionen är gemensam för Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkiv och tror jag även Landstinget Värmland. Jag har tyvärr inte fått tillfälle att undersöka dessa handlingar!    
 
Annars har nog handskriftsavdelningarna på KB (Kungliga Biblioteket i Stockholm) och UUB (Universitetsbiblioteket i Uppsala) kanske en hel del godbitar. Det finns genealogiska samlingar om släkter, samlingar med de särskilda tryckta likpredikningar som rika eller åtmisntone någorlunda bemedlade personer kostade på sig m.m.  
 
På Värmlandsarkiv borde Karlstads magistrats arkiv finnas. Men p.g.a. branden i Karlstad år ? 1862 ? finns det kanske inte mycket kvar.  
 
Kompletterande material hos Kommerskollegium eller hos handelsmännen i Göteborg och tullmyndigheter kan nog hjälpa upp en del i alla fall.  
 
Under diskusionen Introducerade släkter/ätter: Carlström hade jag 2003 en fråga om hennes ursprung 2003, innan jag senare kom underfund med att jag hade läst fel på namnet som istället stavades Carlsteen.  
 
Elisabeth Thorsell besvarade mig 2003-11-11 att i Fredrik Fryxells Wermlands Slägtebok (handskrift från 1700-talet, på kort hos SVAR) finns Börje Olofsson med, men han anges endast ha sönerna Johan Börjesson Carlberg och Gustaf Börjesson Karlström, någon Olof syns det inga spår efter..  
 
mvh Björn

Catharina Olofsdotter Carlsten (står Olufsdotter Carlsteen) gifter sig 1688 med Petter Jonsson Hasselrot (står Joensson Hassellrot) i Ekshärads socken i Värmland. Hon bodde då på Öna (Önna) som på den tiden var kompanichefsboställe för Älvdals kompanichef, d.v.s. kaptenen. Petter Hasselrot var då korpral som blev sist löjtnant. (Parenteserna är efter stavningen i Ekshärads vigselbok.)
 
Senare, när de köpt delar av byn Hjällstad i Dalby socken, Värmland, så flyttar hennes syster Kerstin Olofsdotter till dem. För systern står det i Dalby kyrkböcker att hon var född i Karlstad.  
 
Allt om Catharinas och Kerstins ursprung är jag intresserad av!  
 
Skicka INTE mejl till bj.sonesson@telia.com - den funkar inte längre! Inte till sprayadressen heller! Skicka till bjornsone@hotmail.com.

Kommentarer till mitt inlägg ovan!  
 
Födelseuppgifter och döduppgifter ifrån Ekshärads kyrkböcker, Dalby kyekböcker, Gustav Adolf födelsebok 1815, döduppgift Kungsgården 1913,  döduppgift Lockne år 1895, (Jämtland) och Norrtälje födelsebok.  
 
Askersund och Sunne kyrkböcker och Gustaf Adolf födelsebok 1789 och 1796 ej kollat. Sekundära upppgifter där fr hfl. och inlägg av Erik Lundin, Hugo Smith och Arne Bergman ovan!  
 
Döddatum 18 OKTOBER 1824 Stakberg, Ekshärad,inte kollad men platsen var verkligen Stakberg för i hfl har jag varit och tittat.  
 
Ej kollat de två yngsta barnens födelsedata.  
 
Amerika; större delen USA-primärkällor, något litet kan vara ifrån antavlor på Ancestry. (Jag har dock sovrat på Ancestry!)
 
Källa för yngsta sonens döddatum och vistelseort var inlägg av Arne Bergman ovan!  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-03 01:08)

Hej!
 
Vad jag vet finns det två släkter Barchaeus. En äldre och en yngre släkt. Den yngre kom till på så sätt att stamfadern skall i tacksamhet över styvfadern ha tagit dennes efternamn Barchaeus i stället för faderns namn Troninus (efter Tröno i Stora Tuna socken i nuvarande Borlänge i Dalarna.  
 
Min fråga är : Vilken av dessa släkter tillhör Fredric Barchaeus, f. 1827. Jag härstmmar från den yngre släkten.
 
Tack på förhand / Björn Sonesson

Hej Johanna!  
 
Jag har lagt in mitt svar under Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter: Landgren, eftersom detta inte var en smedsläkt.  
 
mvh Björn

Om dottern Sara Cambou , gift med Barthold Sadlin/Sadelin  död 1723 Enligt Karin Nilsson var Sara en de Grais. I salubrevet till Finska kyrkan från 1727-01-27 då Pierre Cambou' hus säljs för 4000 daler kopparmynt så heter hon Sadlin. Se sidan 28 och fotnoten i detta dokument, ettt SOU - varning för att det kan ta tid att ladda ned från Kungliga Bibliotekets sajt - https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1947/1947_56%28librisid_13537819%29.pdf  
 
Men Sara kunde knappast ärva och sälja det om hon inte var Cambou,s dotter??? Karin menar att hon var dotter till Pierre de Grais änka och född 1650, död 1744. Min ana Judith var född 1659, dld 1731 i Gävle.  
 
mvh Björn
 
PS har hittat efter tips, Pierre Cambou,s hushåll i mantalslängd för Stockholm, inre staden, år 1676.Sök på kamrerarexpeditionen i sökrutan på Riksarkivets Digitala Forskarsal så kommer bl a denna volym fram: Källa: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1676, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:5/1 (1676) DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-10 21:35)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-10 21:37)

Hej släktforskarvänner!
 
Undertecknad öppnar denna sida för få in alla upplysningar som finns om denna släkt som ibland förekommer med en eller annan stavning på släktnamnet. Det tycks finnas väldigt lite skrivet om släkten. Finns det namnbärare kvar av denna släkt? Måhända dog släkten ut tidigt på raka fädernet?  
 
Jag härstammar från skol- och religionsläraren vid Lövsta bruk, Österlövsta sn 1656-1674 Pierre Cambou eller Mäster Petter. Han nämns 1676 som språkmästare i Stockholm. En intressant fråga är förstås Pierre Cambou ursprung? Eventuella bevarade kontrakt kunde kanske lösa frågan?
 
Genom hans dotter Judit Cambous (165(9)-1731) gifte 1679 i St Nicolai församling, Stockholm med dåvarande bokhållaren Markus Hansson Holst, d. 1725 i Gävle, finns en stor krets ättlingar, bl.a. överstelöjtnnaten Otto W. von Knorrings alla ättlingar. Uppgifterna om Cambou har jag dels hämtat från Erik Sehlbergs manuskript Gefle och dess Slägter (anses pålitlig), dels från Kjell Lindbloms Vallonsläkter under 1600-talet, del 3 (1992), s. 59. De återfinns även i Svenska Antavlor nr 240 (7/1998).  
 
 
/Björn Sonesson
 
P.S. I antavla nr 240 i Svenska Antavlor finns enligt min mening en del felaktiga eller tveksamma uppgifter. Detta gäller dock andra anor än de ovan refererade. D.S.

Folk kunde visst ha dubbla namn. Mats är kristningsnamnet medan det andra namnet erhölls vid födelsen efter troligen gammal nordisk sedvänja. Jag tycker inte är termen binamn är lämplig för att förklara denna sedvänja. Mest berömt i Sverige är kung Olof Skötkonungs son kung Anund Jakob. Jakob erhöll han som namn vid sitt dop. Anund var det hedniska som han fick efter hävdvunnen sed.
 
Källorna berättar för oss att Ragvald Odenskarl är däremot en helt annan sak, för där är Karl förstås epitet till Oden som Kaj också så noga förklarar.
 
Sjaellandsläkten Unkersönerna ahr förmodligen koppling till Hvideslöäkten som också den kom från Sjaelland. Under 1000- och 1100-talen var det bl a en hednsik storman och två biskopar emd namnet Odinkar. Längre fram udner 1300-talet så ändras det til Unker, om det är en försköning elelr bara en rent språklig förändring vet jag inte. En släkttavla av denna släkt från i Dam(m) nya bok om Hvide -släkten.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:43)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-09-23 12:47)

Rekommenderar er att läsa två kapitel i The Viking World med redaktörerna Stefan Brink och Neil Price. En bok på 717 sidor. Mycket läsning och litteraturreferenser också som fyller 2 sidor vardera artikeln. Utgavs år 2008, men här skall nyare forskningsresultat presenteras.  
 
Kapitel 35 Torsten Edgren: The Viking Age in Finland, sidorna 470-484. Edgren ser jag har använt ganska mycket äldre litteratur använda, en del nyare. Kapitel 36: The Vikings and the eastern Baltic av Heiki Valk, sidorna 485-495. Valk däremot använde sig mycket av nyare litteratur, dvs från 1995-2007.  
 
Mvh Björn
 
PS Har nyss sett sidorna, hinner inte läsa dem just nu ... DS

Ja, vi avskriver Ragnvald i Polotsk.  
 
Däremot är berättelsen om en Ragnvald i Aldeigjuborg mer intressant angående Jarl Ragnvald. Hur trovärdig är den berättelsen, att Ingegerd ska ha överlåtit förvaltningen av sitt morgongåvelän (Ingermanland med ev något mera) till Ragnvald?
 
mvh Björn

Apropå sista meningen i Leif Perssons senaste inlägg: Havtorn är en buske som växer än idag längs bl.a. Upplands kust, den har en C-vitaminrik gul frukt. Den finns INTE i vilt tillstånd i Sveriges inland!
 
Men hawthorn på engelska är hagtorn, det är en annan buske ... Crataegus. https://en.wikipedia.org/wiki/Crataegus
 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rundhagtorn
 
Dock kan ju språkvetare och översättare ha förväxlat med havtorn, en annan grupp växter. https://sv.wikipedia.org/wiki/Havtorn
 
Mvh Björn
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-07-16 16:24)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-07-16 16:32)

Att en god del av Västergötland var stabilt kristet år 1015 är nu fastställt. Skara och Varnhem. : http://svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=4604
 
Den gamla Uppsala-ätten som gravlades i kungahögarna enligt traditionell historieskrivning (osäkerhet förstås, men många exempel i världen finns att en och samma släkt behållit makten).  
 
En kvinna som var högättad var ägarinnan av detta smycke (ej foto) som anges vara tillverkat i England eller Frankrike. Hon kan ha haft manliga släktingar som bar Rurikidernas speciella  N1c1. En annan grupp kallad varangerna av forskare har snarlikt N1c1. Möjligt att en del personer i Uppland begravda under vendeltid var pre-Rurikider, i släkt med Rurik. För det talar avvikande gravskick (ej brandgrav utan jordfästning) som finns öster om Sverige och på få ställen i Sverige. Mer om detta längre ned. : http://www.unt.se/inc/print/default.aspx?name=Skriv+ut&articleid=3791575
 
Ny kungshög är funnen i hjärtat av det område där vi har speciella gravar i Svitjod; alltså i Gamla Uppsala. http://www.unt.se/uppland/uppsala/ny-kungshog-kan-ha-hittats-3781921.aspx
 
Nestorskrönikan finns här; http://pages.uoregon.edu/kimball/chronicle.htm
 
Andrey Agramov föreslog 1997n en alternativ linje för Rurikiderna nämner Peter Lawætz på denna sida. http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Artikler%20B/Rurik-Roerik.htm
 
Dock är denna hypotes FELAKTIG, vilket DNA-test visar att ättlingarna har N1c1 och bevisar Ruriks existens och härstamning från Sverige och Roslagen! CITAT från andra stycket i nedanstående länk:  
 
However, not all of them were found to be genuine descendants of Rurik or of Gedimin, respectively. Besides, it was discovered that a couple of Volkonsky, Obolensky and Bariatynsky princes belong to Slavic (genetic haplogroup R1a1) branch. However, in another project one of the Volkonsky princes was found to belong to the N1c1 haplogroup and he is well matching other Rurikids. So, we can say that by all means a NPE event occurred in case of some of these princes. Besides, thanks to this, i.e. Rurikid project, we can now say that Rurik was a historical person who was born on the Roslagen seashore (slightly north of Stockholm, Sweden). However, he was of Finno-Ugrian descent (haplogroup N1c1 (earlier described as N3a)). Although all of well matching N1c1 Rurikid princes are descended from Yaroslav Mudry (978 - 1054), it seems that his ancestors including Rurik (b. ab. 820 - 876) himself, also belonged to this haplogroup. A group of Swedes, whose ancestors lived in or close to Uppsala, and whose genetic haplotypes are very close to these of the Rurikids, seems to be confirming the theory that Rurik, in fact, originated from Sweden.  
 
Se denna sida om DNA-tester. Rurikiderna har N1c1. http://freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com/~mozhayski/teksty/ydna.html
 
En bild säger mycket: http://www.kolumbus.fi/geodun/YDNA/SNP-N-TREE-FIN.jpg
 
Förutom Rurikid-Clan, en anna storsläkt (clan) är känd kallas Varangians, haplogrupp för Y-DNA är N1c1-L550 ; http://www.semargl.me/haplogroups/maps/153/
 
Peter Lawætz pekar här på namnet Sven som är unikt förutom då Svend Estridsen bland danska kungar ... och har tankar vem Gunhild var som går åt västerut och ej norrut till Sverige eller österut till Polen ...  
http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Artikler%20B/Svend%20Tveskaegs% 20navn.htm
 
Styrbjörn hade möjligen en dotter Oloffa som Peter Lawaertz håller för trolig och identifierar henne som sagornas Allogia som 977 gifte sig med Vladimir den store (Velicky) af Kiev, der på det tidspunkt er i Skandinavien for at samle støtte til sit comeback i Rusland. Ollovas son Vsevolod kommer till Sverige. men bliver dræbt under skærmysler ved Olav Tryggvasons frieri til enkedronning Sigrid. 1018-19 är Vsevolods halvbror Jaroslav i Skandinavien för att få stöd. CITAT: I Sverige indgår han ægteskab med Olof Skötkonungs datter Ingegerd, mens han i Danmark får arrangeret  et giftermål mellem Estrid og sin voksne søn Ilya.
 
Mera här om nyss nämnda under stycket Emund-slægten#.  
 
Män med namnet Ragnvald nämns här i stycket Stenkil-slægten. http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Sverige/Den%20svenske%20kongesl aegt.htm
 
MVH Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-08-11 20:18)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-08-11 20:22)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-08-11 20:29)

Rökstenen syftar på herulerna enligt Troels Brandt 2013-05-28. De var allierade med goterna. Sjökrigarna var herulerna. Theoderik var deras beskyddare, då deras härskare blviit vapenbroder med denne. (Hoppas jag uppfattade tolkningen rätt nu.) Se http://www.gedevasen.dk/roekstenensv.html
 
Men Rökstenen kanske hamnar utanför ämnet, om vi godtar det Bo Ralph skriver som Leif Tennare omnämner i sitt inlägg 22 juni. Ralpph menar att någon kung Theoderik över goter finns inte nämnd på stenen. istället ska man läsa på ett nytt sätt. De fysiska furstarna faller bort. Istället då gåtor och gudar. http://www.idunn.no/file/ci/4651899/maal_2007_02_gaatan_som_lsning_-_ett_bidrag_ till_frstaaelsen_av_rkstene.pdf

Rubriken bör ÄNDRAS till Zweiffeln, von. [Fixat! mvh Moderator] Denna ätt är dock märkligt anonym. Jag får upp anmärkningsvärt få bra träffar ur genalogisk synpunkt.  
 
Dock fann jag detta: att det finns en borg Zweiffeln i Berg.  
 
http://www.dasbergische.de/de/poi-details/poi/6601/burg-zweiffel/index.html
 
I västra Tyskland, på Rhenlandet finns de gamla furstendömena Mark och Cleve/Kleve som kom att tillfalla Brandenburg 1614, slutligen bekräftat 1666. Brandenburg bytte senare namn till Preussen. Motsidan var det katolska Pfalz-Neuburg som erhöll J?lich och Berg 1614, slutligen först 1666. Mer om detta se: http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/regenter/tyskland/julich-kleve.htm
 
I Berg finns alltså Zweiffeln. Släkter som Vietinghoff (1300-tal), och Dellvig från slottet Dellwig i Dortmund i grevskapet Mark (sistnämnda först sent 1400-tal i Baltikum). Redan tidigare hade ätterna Dönhoff och Brakel kommit till Ordensländerna, nämligen under 1200-talet, även de var från Westfalen.  
 
Därför är min tanke att denna ätt Zweiffeln har inkommit till Baltikum under 1400-talet.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-15 20:01)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-15 20:02)

Gunnar kan enkelt översättas till eller från Gunter, så där faller ett argument!  
 
Torald/Toralde en varant av Torvald, Thorvaldr. Rent nordiskt namn.
 
Vapnet är detsamma som den tyska släkten von Kanitz. Ingen skillnad.
 
http://de.wikipedia.org/wiki/Kanitz_%28Adelsgeschlecht%29
 
Därför bör man inte avvisa möjligheten till samband. Namnlikheten Kane-Kanitz är ytterligare ett samband.
 
Det nordiska namnet Torvald är ett för svagt motargument. Släkten anser jag sannolikt har varit i Norge en tid. man bör försöka hitta Torvaldar i olika källor. På så sätt kan i bästa fall ingifta släkter hittas.
 
Under Albrekt av Mecklenburgs tid på 1300-talets senare hälft kom många tyskar till Sverige. Unionstiden från just slutet av 1300-talet och 1400-talet innebar att andra tyskar kom till Norden. Även med kung Kristoffer av Bayern kom några bayerska adelsmän till Norden. Erik av Pommern hette Bogislav från början och bör väl också ha haft med sig några män till Norden? Någon av dem kanske var en von Kanitz (Canitz)? Hypotetiskt men kan ha kommit ifrån Västergötland och sedan till Norge. Axevalla var ett av få ställen i Västergötland som hölls av Albrekts män. Resten av landskapet och hela Värmland kontrollerades av den landsflyktige Magnus Eriksson och dennes trogna fogdar. Sägnen om att kapellkyrkan i Likenäs, Dalby i Värmland, den som revs på 1600-talet,v ar byggd under norska tiden, kan därmed fastställas till 1300-talet.  
 
mvh Björn

Den intressanta ryska sidan, fick jag översatt emd Google,s hjälp. Inte helt till 100% perfekt men långt på väg i alla fall. :-)  
 
Tyvärr är det okommenterat om de tre äldsta leden före Melchior den äldre Delwig. (Tydlgien stavas det i Tyskland mest som Dellwig.)
 
Men nu syns litteraturen med latinska bokstäver.  
 
http://wikipediya.100sm.ru/wiki/%D0%94%D0%B5%D0%BB%D1%8C%D0%B2%D0%B8%D0%B3%D0%B8
 
mvh Björn

Om Delwigs äldsta släktled se följande två sidor; dels Wikimedia commons där någon har lagt in de äldtsa generatioenrna på 2 stycken blad (datafiler som finns ibland vapenbilderna); dels om ätten Delwig på Wikipedia (tyskspråkig) http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Genealogisches_Handbuch_des_Adels?use lang=de    http://de.wikipedia.org/wiki/Delwig_(Adelsgeschlecht)
 
Fast mer specifikt vr slottet finns  slottet Dellwich i kretsen Dortmund i grevskapet Mark, Westfalen står här; http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Dellwig_nr_1771
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-05-12 18:15)

Hej igen, i dagboken fanns ingenting, men däremot fann jag en Maria Magdalena Örnström uppförd i Mats Hellgrens rekonstruktionsarbete Ekshärad (S) församlingsbok 1665-1750 som givits ut och försäljs genom Värmlands släktforskarförening.
 
Under kronohemmanet Öna som förresten under lång tid användes som kaptensboställe finner vi på sidan 174:  
HANS STUART  
ca 1680-1732  
Son till kammarherren Johan Anders Stuart  
Kapten 1716-1717  
Gift med  
MARIA MAGDALENA ÖRNSTRÖM.  
 
Hans Stuarts maka hette alltså Maria Magdalena och inte Elisabeth Magdalena. Dessutom har vi en andra dotter till Olof Örneström; Anna Catharina Örneström.  
 
Mats Hellgren förklarar i sitt förord till nyss nämnda arbete att han bl.a. använt sig av mantalslängder, kyrkoräkenskaper, roteringslängder och generalmönsterrullor.  
 
När Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) förhoppningsvis har kommit fram till Ö bör du förstås komma över artikeln om släkten Örnström. Tyvärr är den fortfarande under utgivning - är under R, S eller T just nu - första delen kom ut 1918. Men det har varit en del långa avbrott och för närvarande går arbetet med att ge ut nya delar rätt så fort. Det finns förresten en del att läsa om Carlström under släkten Carlberg.  
 
mvh Björn
 
P.S. Om du hittar någon uppgift om någon Olof Carlström/Karlström i 1600-talets Värmland vill jag väldigt gärna få reda på det. Genom Catharina Olofsdotter Carlströms gifte med en officer Hasselrot, vars barn kom att bli bönder i Dalby, Värmland har jag denna anknytning till Carlström. Min epost är bjorn.sonesson snabel-a spray.se (jag skrev inte ut @ för att förhindra s.k. epostspamm som trålar runt efter epostadresser i texter på internet). Tack på förhand. DS.

VILKEN Eva Christina Taube?  
 
Efterlyser födelsedatum och fader! Hur skall jag annars göra. Det är MÅNGA Evor i denna släkt!
 
Mvh Björn

Hej Mathias!
 
Jag ser att mannen som fick detta begravningsvapen hette Simon von Kothen. Det fanns två kaptener von Kothen som residerade på bostället Öna i Ekshärad. Det var far och son vid Älvdals kompani. I 1800-tals-journalisten Maximilian Axelsons (1823-1884) publicerade resedagbok Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar  berättade folk för honom om betydelsen av kotabad. Det betydde att man fick stryk. Ordets ursprung var att en den stränge kapten von Kothen inte bara gav sina underlydande stryk när han fann detta lämpligt utan även bönder ur Ekshärads allmoge. Denna resedagbok tryckets första gången 1852 och andra gången 1978. Andra upplagan har förklaringar och efterskrift av Knut Varmland.  
 
Mvh Björn

Den av Gert Påhlsson efterlysta Friedrich (Fritz) von Knorring återfinns i boken Ätterna Knorring på sidan 117 och tabell 192. Där finns mer uppgifter om honom. Däremot är hustruns trolovning och förra fästman inte alls nämnd.

Hej! Upprepar först den väsentligaste informationen, ifall den gömdes i mina två föregående inlägg;
 
Jag har två systrar Catharina och Kerstin som ska vara födda i Karlstad. Om det är lands- eller stadsförsamlingen vet jag inte, men eftersom den ena har påträffats med namnet Karlström och brukspatronen Johan Karlströms stammade från borgaren Börje i Karlstad, antar jag att det ska vara staden Karlstad och inte socknen. Båda har påträffats i samtida källor med patronymikonet Olofsdotter.  
 
Fråga 1: John Winblad von Walter nämner en Olof Jonsson (Karlström) som anges i Svenska Adelns Ättartavlor ifrån år 1857. Vem var Olof, när levde han och bodde han i Karlstad? Kan han vara eller är han rent av fastställd som far till Catharina och Kerstin?  
 
Fråga 2: I Karlstad ska det idag finnas det en samling handlingar som rör släkten Karlström, antingen på Värmlandsarkiv eller på Karlstads Stads- och länsbibliotek. Finns det någon som kan kolla efter en Olof där?  
 
Jag är beredd att inom rimliga gränser betala för besväret eller efter överenskommelse i gengäld forska åt vederbörande. Jag har tillgång till Genlines databas med skannade kyrkböcker i flera månader framöver! Jag har även Kopparbergs (Dalarna) läns mantalslängder inom räckhåll, liksom en hel del av samma läns domböcker för tiden ca 1543-1830, dock främst Västerdalarna och Västerbergslagen. Men för tiden ca 1543-ca 1620/30 med en del stora luckor har vi i princip nästan hela Dalarna i en gemensam dombok.  
 
mvh Björn S.

Finns släkten Carlström (ursprung: Karlstad) i Elgenstierna?
mvh Björn

Jag vill gärna veta om Daniels morfars farmor som skulle vara från Ekshärad.  
 
Vem var hon, vart flyttade hon och är hennes anor utredda? Är denna info tillgänglig nånstans?
 
mvh Björn

Inom de tyskbaltiska släkterna von Ungern, Tuve-Taube, Uexkull och von Tiesenhasuen har jag sett att det förekommer uppgifter om släktskap med en ungersk kung Andreas respektive någon/några ryska furstar. men källäget är minst sagt svagt - har inte hittat något säkert att stödja sig på. Bara sentida utsagor och påståenden. Tyvärr. Om vanligt folk gärna vill ha något adligt påbrå, så var furstligt påbrå fint för adeln, så då kan en god portion önsketänkande förvanska beskrivningen av verkligheten.

Genealogisk vetenskap av hög kvalitet finns i andra länder, i USA, England (en genealogisk enhet vid University of Hull) och tror jag i Tyskland, I Sverige saknar ämnet alltjämt status som universitetsdisciplin och professor med doktorander lyser med sin frånvaro! Det kallas ju i bästa fall för hjälpvetenskap i Sverige!
 
mvh Björn

Någon som vet om Kopparbergs läns kungörelser finns skannade och digitaliserade? Och om namn och ord däri är sökbara i databas eller liknande media? De finns i fyra olika serier. Dels kungörelser som gäller landskontoret och dels kungörelser som gäller länskansliet. Sedan finns det till dessa kungörelser även s k bihang som också är numrerade som kungörelserna för varje år från 1 och framåt.

Finland har ett slags generalregister! gar Sverige något liknande ÖVERHUVUDTAGET? Under alla år som släktforskare ocha rkivarie har jag aldrig hört talas om ett sådant motsvarande för Sverige!  
 
Här kommer så denna text som jag med beredvilligt tillstånd har fått av författaren Andree Glader, ursprungligen publicerad tidigre i dag (2016-02-11) på Facebook sajten Släktforskning.  
 
Det finns ett register att använda i din Släktforskning i Finland.
Generalregistret över bosättningen i Finland ”GBF”.
På Finska Suomen Asutuksen Yleisluettelon Opas ”SAY”.
 
Släktforskar man i Finland så har man nytta av detta register. Kanske finns liknande i Sverige?
Registret påbörjades av författaren Jalmari Finne som bedrev släktforskning i stor stil. Han hade som mål att samla in uppgifter om Finlands bebyggelse för tiden 1539-1809.  
Insamlingen av bebyggelseuppgifter fick år 1929 hjälp av riksarkivet med medel som riksdagen beviljat. Finne ledde registerarbetet fram till sin död 1938.
 
Registret består av en systematisk ordnad, årsvis uppställd materialsamling, som innehåller socken- och byvis insamlade uppgifter från Kronans räkneskapsmaterial om gårdar och övriga bebyggelseenheter, om deras ägare och andra innehavare samt om medlemmar i deras hushåll (från ca 15 år till 63 år).
Generalregistret omfattar enbart lantbefolkningen och eftersom registerarbetet utförts av flertal personer har det inte varit möjligt att undvika vissa ojämnheter i utförandet.
 
Källmaterialet i registret består av längder över skatteskyldiga, jordeböcker, landbolängderna, frälselängderna, tiondelslängder, matskottslängder, näbbeskattlängder, mantalslängder och även ödeslängder och är samlade i ett enda register då så att säga. Och dom olika längderna är skrivna med olika färger i registret, se guiden för mer information om detta.
 
Generalregistret finns på det Finska riksarkivets digitala arkiv:
http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=12345.KA
(Tryck på kaikki för att expandera listan och leta sen upp din församling som här står skriven på Finska)
 
För att komma åt Generalregistret på Digital Index följer du denna länk:
http://digihakemisto.appspot.com/index_sarja...
 
Här kan du ladda ner en fullständig guide till Generalregistret på det Finska riksarkivets hemsida, den är skriven på både Svenska och Finska:
http://www.narc.fi/Arkistolaitos/SAY/SAY_opas.pdf
 
Och här är Riksarkivets officiella informationssida om SAY (GBG på Svenska):
http://www.narc.fi/Arkistolaitos/SAY/
Den är dock på Finska.

Skinnarebygd är en årsskrift som ges ut av Malungs Hembygdsförening, ofta en gång per år, men ibland har det varit mer sällan så en del volymer kallas t ex Skinnarebygd 1969-1973 och 2002-2008. Nu tog jag de två mest extrema exemplen, båda utkomna efter att Niss Hjalmar respektive Kajsa Bondpä gick bort. När Täpp John-Erik avled fanns Kajsa som snabbt kunde ta över rodret för årstidskriften.  
 
Korrekturen på Skinnarebygd är inte idag vad den har varit om man ser hur det var på redaktörerna Niss Hjalmars Matssons, Täpp John-Erik Petterssons och Kajsa Bondpäs tid. dvs fram till omkring år 2000. Och det är lite synd, med tanke på att de nya krafterna har lyckats få ihop fler sidor och en snygg layout på första sidan. Men en bra  faktabok skall faktiskt i första hand ha djup och inte yta. Nu finns det en del författare som har käll- och litteraturförteckning ordentligt redovisat, men inte alla. De ovannämnda redaktörerna hade med sin noggrannhet, klokskap, kunnat sätta stopp där det förekommer uppenbara fel eller text som är delvis obegriplig och behållningen blir därmed sämre utav boken. T ex Han bor bl.a. i Ålands socken i Uppsala län under ett Efter två år gifter Snickar Anders om sig med Christina Johansdotter från Hjälsta utanför Enköping. [slut citat på sidan 76]. På samma sida nämns arkivet efter järnbruket Molnbo finnas i Morgongåva utan att ge någon närmare angivelse trots att där finns förstahandsuppgifter, alltså källor! På sidan 81 finns en störande text Kristi hängande i luften mellan två stycken. Tyvärr har jag kunnat se att redaktörerna även i tidigare utgåvor, då och då under 2000-talet har släppt igenom liknande fadäser. Jag hade hoppats att amn hade blivit mer stringent och tuff gentemot författarna, men icke! Synd, för Skinnarebygds rykte som mycket vederhäftig källa är lite i fara iadag!  
 
Jag hoppas jag kan skriva om något år; att nu har korrekturen blivit bättre igen. Jag väntar och väntar på det - och längtar förstås! Jag är sådan, jag avskyr dåligt redigerad text, särskilt när det är tryckt för stora pengar!
 
Mvh Björn Sonesson

Har köpt den, men inte från förlaget utan genom Amazon varigenom jag sparade några hundralappar ...Härlig läsning.

Länken är död Mikael Persson! :-(

Kommentar till Martin Anderssons inlägg 6 oktober 2010 för 2 av de sista namnen.  
 
Sälsjön bör vara det Sälsjön som finns /fanns i Sunne socken nära Gräsmark (Fryksdal, Värmland) och som gränsade till Stensjön/Stentjärn. Jag tycker jag känner igen namnet Tomas Andersson.  
 
Medskogen kan vara det Medskogen som ligger i Södra Finnskoga församling (nu är det ihopslaget med en annan församling), Torsby kommun, Värmland. Båda boplatserna är uppröjda av finnar.  
 
Mvh Björn
 
PS Inlägget besvarat av Martin A. - se nedan! DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-05-18 15:33)

Hej igen. Ibland kan mantalslängder ha med fadersnamnet när kyrkböcker eller soldatrullor inte har det.  
 
Även när i Jöns egen bouppteckning om sådan finns kan anhöriga finnas nämnda.  
 
Annars om födelseböcker finns bevarade för ev barn. Titta på vilka faddrarna är. Finns det något syskon, förälder kusin eller till dessa ingift person som är fadder. Eller åtminstone någon som kanske har med Jöns' ursprung att göra, en granne till föräldrarna, barndomsvän etc?
 
Även domböcker kan vara en väg. Häradsrätts- och tingsrättsarkivens originaldomböcker och länsstyrelsens renoverade (kopia) exemplar finns på de regionala statliga Landsarkiven, medan de renskrivna domböckerna finns på Riksarkivet. På nätet finns mycket som kan hjälpa, jag har hittat sajten domboksforskning, http://www.domboksforskning.se/
 
Jöns är soldat. Krigsarkivet och även Riksarkivet i Stockholm har material av olika slag. Kanske finns det andra rullor över Jöns utöver de vanliga. För krigsmakten fanns särskilda domstolar under lång tid. Jag är inte så kunnig i detta. Men vet att det är ett stort material. Både Krigsarkviet och Riksarkivet har givit ut s k Beståndsöversikter över sina arkiv. På kb.se finns datanbasen libris över utgivna böcker i Sverige, så där hittar du dem om du söker på beståndsöversikt. Det är översiktlig information, ingångar som ges där och inga arkivförteckningar. Många av deras arkivförteckningar hittar du däremot på NAD, Nationell Arkivdatabas www.nad.ra.se
 
Jag kan rekommndera lån av boken Hembygdsforska som visar på bredden i de källor som finns, inkl militära källor. Jag tror inte den finns i handeln längre så där får man nog gå på antikvariat. antikvariat.net är en mycket bra sajt för sökning av utgången litteratur.  
 
mvh och God Jul & Gott Nytt År/  
Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-12-21 17:11)

Nej detaljer i originalen saknas ibland i renovationerna. Originalen kan t ex innehålla mer utförliga redogörelser för släkter. Jag vet också att vid ett tillfälle läste jag att det stod uttryckligen ungefär så här detta år hölls inget ting i XXXX socken. Kommer nu inte i håg socknen men det var en socken i Västerdalarna. Om hela mål saknas kan jag däremot inte uttala mig om.
 
Mvh Björn

Rättelse: Försäljaren på ABM-produkter heter Magnusson. Priset var i broschyren på 4.900 kr inkl moms.

Hi again. I see that here we have abbreviations that makes that the endings -ården and -er arent't outspelled.  
 
My completions of what Niklas wrote earlier today.  
 
1.) vid Backegården
 
2.) i Hede Bössagården (it was two kind of s in old swedish)
 
3.) på Tokaslätt under Smälteryd ...
 
4.) på Klätten på Kronoallmänningen  
 
The last words in this document is about the fee they paid to the church. I think it means one (1) Skilling Banco. (swedish shilling)  
 
Yours sinserely, Bjoern Sonesson
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-04-14 16:27)

Detta är huvudsidan tror jag, ungefär som Rötter kanske? http://wiki-de.genealogy.net/Hauptseite
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-10-06 21:32)

Hej, jag vill tipsa om en härlig artikel om emigration till och om familjens kvarblivande i Panama. Historien om hur det gick till när Carl Axel Janson kom till Panama 1922 berättas i  
 
http://www.escape360.com/nyheter/jansons-kaffe
 
Där berättar en son till Carl Axel om familjen Janson. Lite väl kort artikel om saken tyvärr, men intressant.  
 
Med vänliga hälsningar / Björn Sonesson

Det finns ett särtryck; Grafen, Freiherren und Barone v. Tiesenhausen. Redaktör: Hans Friedrich von Ehrenkrook. Utg, 1962 av C A Starke Verlag, Limburg an der Lahn. Det finns även några illustrationer med. Ättevapnet tyvärr bara svartvitt denna gång. Här finns nästan alla dina anor von Tiesenhausen förutsatt då att Geni stämmer denna gång med fakta. Med hjälp av att kika i Geni så kunde jag snabbt finna dina anor.  
 
Det var två huvudgrenar. Erla och Berson. Dina släktingar hörde till Bersongrenen. Din linje på s 383-384, 459, 465-466. Här finns den utpekade farfadern till Dorothea v. T; Frommhold här med enbart i en kort notis, död i utlandet står det. Om Casper v. T., morfadern finns det mera. Hans linje kan följas fram i tiden för andra grenar i artikeln. Det finns bara två söner till honom upptagna tyvärr, s 467-468.  
 
Fabian von Tiesenhausen och hans fru Magdalena von Kruse var det par som Peeter Gr?nberg syftade på.  
 
Förlagets adress: http://www.starkeverlag.de/startsites/homepage.html
 
Vid sökning på släktnamnet i dag kom följande 14 träffar upp: http://www.starkeverlag.de/shopfactory/contents/de/search.html?searchphrase=ties enhausen
 
Ett annat företag, både förlag och antikvariat, är von Hirschheydt. Specialist på Tyskbalter coh släkten är från Baltikum. De håller dock lite högre priser.  
 
http://www.hirschheydt-online.de/
 
http://www.zvab.com/antiquariat-harro-v-hirschheydt-wedemark/1295538/sf
 
En bra söksajt på tyska böcker är http://www.zvab.com/ Jag har personligen beställt flera rara böcker via denna sida. :-)  
 
Böcker som återger urkunder är tex dessa (digitaliserade utlagda på nätet (polsk adress);  
http://kpbc.umk.pl/publication/44043
 
Till sist; Du kan ju vända sig till våra släktingar i Tyskland. De har en gemensam organisation;  
http://www.baltische-ritterschaften.de/
 
MVH Björn
 
PS VIKTIGT; Om den lilla skriften, särtrycket, Sonderdruck nämner förlaget C A Starke så här; Einzeldruck aus Band 27 GHdA (Freiherrl. Häuser A IV) und Band 28 GHdA (Gräfliche Häuser A A IV).
112 Seiten, 8 Bildseiten, 1 Textwappen.
 
Det är alltså hämtat text ifrån två av böckerna som nämns ibland de 14 träffarna. Således samma information. Bra att veta. DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 19:46)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 20:42)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-11-16 20:55)

Tiesenhausen var aldrig i Sverige? Lägger in detta. Tipsar om denna livliga diskussion om von Tiesenhasuen och även om von Treyden i följande tråd. Mycket är på finska men numer kan man hjälpa översätta genom diverse hjälpmedel på nätet. Vissa begepp som ahr med släkt lär man sig också. http://suku.genealogia.fi/archive/index.php/t-4692.html

Britt Marie Wetterstrand!
 
Församlingen Kiika ligger längst västerut i det historiska landskapet Birkaland (tror det kallas Pirkala el liknande på finska - och gränsar i väster till Satakunta där staden Björneborg (fi. Pori) ligger. Administrativt hör Kiikka till Västra Finlands län.  
 
En passus här angående Birkaland:
Från Birkaland tros de första av de så kallade birkarlarna ha kommit ifrån. De upptog skatt för den svenska kronans räkning (men behöll en hel del också för sig själva) hos samerna i lappmarkerna under senmedeltid och under 1500-talet. Detta medförde bland annat att den svenska statsmakten under 1610-talet kom göra anspråk på den nuvarande norska ishavskusten, något som Sverige för övrigt senare fick ge avkall på.  
 
mvh Björn Sonesson

Svar till Erik Holmlunds inlägg 2012-05-23: Troligen är det släktnamnet Bröms som jag vet fanns i den bemärkta familjen Bröms som bodde i Gävle med omnejd. Jag vet inte, men det är väl inte omöjligt att medlemmar av samma släkt även fanns längre norrut.
Titta i Erik Sehlbergs Gefle Slägter och se om du hittar något. Verket finns i två ex vad jaf vet; ett på Sthlms stadsarkiv eller stadsbibliotek och det andra på Gävle Stadsbibliotek. Det är både på SVAR:s mikrokort och digitaliserat på internet hos SVAR:s hemsida. Googla på hans namn i länken till vänster Sök i anbytarforum så hittar du en källhänvisning till arbetet som jag gjort. Jag har även presenterat något om vem Sehlberg var.
 
MVH Björn

Jag söker anorna för komminister Benedictus Andreae i Övre Ullerud och hans hustru Kerstin Hansdotter. Han skall vara född i Västergötland  och hon i Mariestad som dotter till en remsnidare Hans. Ovanstående uppgifter är hämtade från några anteckningar som jag har gjort direkt från Anders Edestams bok Karlstads stifts herdaminne.  
 
Jag har några xeroxkopior av de aktuella sidorna någonstans som jag inte återfinner just nu. Jag vet också att det i herdaminnet finns lite ANDRA uppgifter, bl.a. om när Benedictus tjänstgjorde i Övre Ullerud. Däremot finns inga ytterligare uppgifter om just deras ursprung i Västergötland som jag nu alltså önskar få klarhet i.
 
Makarna bör vara födda i början av 1600-talet. Detta då de har bl.a. en dotter Britta Ullberg, född ca 1660 i Övre Ullerud och gift med länsmannen i Ekshärads (S) socken Daniel Nilsson Bergenhem. Efter dessa makar finns massor med människor i Värmland och andra håll. Enbart Bergenhemarna är många - se deras släktsida under Anbytarforum!  
 
mvh Björn
bjorn.sonesson@spray.se - använd denna adress i första hand ej teliaadressen!

Det är nog så att namnet sällan har kommit att bäras av barnen. Soldatnamnet Löf/Lööf däremot av roten Löv i Norra Loffstrand tycks brukas av flera släkter. Sök på eniro.se under privatpersoner, för där fann jag EN person med namnet Yggfält. Sökningar på Yggfäldt, Yggfelt och Yggfeldt gav ingen träff. Sveriges Släktforskarförbund och SVAR m.fl. har givit ut flera databaser du kan söka i, Sverige 1890, Sverige 1970, Sverige 1980, Emigrantern 2, Sveriges Dödbok (ny version av denna kommer ut våren -05 tror jag) o.s.v.

Hej Johan!  
 
Är detta din farfar? Uppgifterna kommer ifrån CD:n Sveriges Dödbok 1947-2003 (Dödbok 3) som nyligen utkommit i en nyare version ifrån Sveriges Släktforskarförbund (som Sv. Dödb. 1947-2006 alias Dödb. 4).
 
mvh Björn
 
PS Smedsläkten Björn är en av de större smedsläkterna i Värmland. Kjell G. Åberg har en hemsida och han har gjort en databas på CD som han säljer - över smeder i Värmland. På systrsajten Smedsrötter finns att läsa om en CD med smeder, med data om smeder över hela Sverige. DS
 
19001113-0010
 
Björn, Emil Einar Natanael
 
Soprangr 46
162 46  Vällingby
 
Död 18/11 1990.
 
Kyrkobokförd (1980) i Vällingby, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1980) på samma ort.
 
Född 13/11 1900 i Götlunda (Västmanlands län, Närke).
 
Änkling (10/8 1977).
--------------
Födelseförsamling i källan:
GÖTLUNDA (Örebro län)
 
Källor:
RTB 90 / SPAR 92

Sökt på Stina och Krist i Emibas. Hittar 10 stycken som flyttar till Norge som anges vara födda i Värmland.  Hittar jag tre STINA födda år 1853 om flyttar till Norge   Post 839759  Olsdotter, Märta Stina Piga (ogift kvinna)  f. 18/6 1853 i Tveta, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 22/ 1874 från Snåret, Tveta, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 251  Emibas emigrationsakt: Tveta S 1874 002  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Oslo Destinationsland: Norge  --------------  Post 740110  Olsdotter, Stina Lisa Piga (ogift kvinna)  f. 13/9 1853 i Bogen, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 18/2 1882 från Bogen, Bogen, Värmlands län (Värmland) till Kongsvinger, Hedmark fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 72  Emibas emigrationsakt: Bogen S 1882 011  Onormerade namnformer:  Destinationsland: Norge  ----------------------  Post 790648  Olsdotter, Stina Piga (ogift kvinna)  f. 24/1 1853 i Köla, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 8/10 1877 från Skällarbyn, Köla, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 399  Emibas emigrationsakt: Köla S 1877 013  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Oslo Destinationsland: Norge  -----------  En KRISTINA född år 1853 flyttar till Norge enligt Emibas:   Post 765832  Olsdotter, Kristina Hemmadotter (ogift kvinna)  f. 15/7 1853 i Karlanda, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 16/10 1875 från Vrängebol, Karlanda, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 410  Emibas emigrationsakt: Karlanda S 1875 021  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Kristiania Destinationsland: Norge   ------------  Sistnämnda kvinna borde vara densamma som namnen (:-)) Kristina Gunnarsdotter nämner. fel på födelsedatum för när nästan räkna med. Den som skrivit av kan ha skrivit fel eller så redan i originaldokumentet. Kolla födelse- och dopbok för rätt datum.  Så 1854:  Ingen Kristina född 1854 i Värmland flyttar enligt Emibas till Norge. Men några Stina finns, sex (6) stycken:   Post 788637  Magnell Olofsdotter, Stina Dotter (ogift kvinna)  f. 12/5 1854 i Gräsmark, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 6/4 1868 från Ulvsby Utskog, Gräsmark, Värmlands län (Värmland) till Nannestad, Akershus fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 544  Emibas emigrationsakt: Gräsmark S 1868 056  Onormerade namnformer:  Destinationsland: Norge  ----  Post 1021412  Olofsdotter, Stina Hustru (gift kvinna)  f. 27/8 1854 i Mangskog, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 12/6 1888 från Köja, Bjärtrå, Västernorrlands län (Ångermanland) till Nordamerika  Källa: Husförhörslängd, s. 458  Emibas emigrationsakt: Bjärtrå Y 1888 006  ----  Post 738309  Olsdotter, Anna Stina Piga (ogift kvinna)  f. 7/3 1854 i Blomskog, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 15/10 1880 från Näresbyn, Blomskog, Värmlands län (Värmland) till Dillingsö, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 218  Emibas emigrationsakt: Blomskog S 1880 033  ---  Post 769110  Olsdotter, Maria Stina Piga (ogift kvinna)  f. 30/10 1854 i Gunnarskog, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 28/10 1881 från Backa Södra, Gunnarskog, Värmlands län (Värmland) till Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 209  Emibas emigrationsakt: Gunnarskog S 1881 068  ----  Post 823976  Olsdotter, Stina Piga (ogift kvinna)  f. 29/3 1854 i Sillerud, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 17/11 1875 från Snarkils Bruk, Sillerud, Värmlands län (Värmland) till Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 430  Emibas emigrationsakt: Sillerud S 1875 038  ----  Post 790758  Olsdotter, Stina Piga (ogift kvinna)  f. 23/9 1854 i Köla, Värmlands län (Värmland)  Utvandrad 29/6 1883 från Älgestad Övre, Köla, Värmlands län (Värmland) till Oslo fylke, Norge  Källa: Husförhörslängd, s. 50  Emibas emigrationsakt: Köla S 1883 049  Onormerade namnformer:  Destinationsort: Oslo Destinationsland: Norge  ----   Mvh Björn

Karin, Jag vill precis som du veta mera.  
 
Din anfader var född omkring år 1653, inte år 1653 och död 1738.  
 
Jag är ättling efter Lisbet Matsdotter från Flatåsen. Hon var gift två gånger, med en Olof Kropp och en Kukkoinen, båda i Västra Näsberg.
 
Men har sett två eller kanske tre olika presentationer om hennes anor. Ett förslag är att hon stammar från just Mattes Nilsson Mojainen. Jag vet inte vad som är rätt.  
 
Grundare av Nikela i Södra Flatåsen var Niki alias Nils Mojainen i början av 1600-talet.
 
Rekommenderar följande två böcker till att börja med: Dels Finsk invandring till mellersta Sverige. Av Richard Broberg,  Red. Erik Olof Bergfors. 1988
Reviderad version av tidigare artikel med samma namn. Postumt  utgiven i Svenska landsmål och svenskt folkliv.  
 
Dels: Skogsfinnarna i Skandinavien av maud Wedin, Finnsam.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-02 19:11)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-02 19:11)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-09-02 19:22)

Finns det skogsfinnar bland dessa? Jag stammar bl.a. från Per Mickelsson Arpiainen i Stentjärn i Sunne som också tidvis bodde i Humsjön i Gräsmark. Möjlighet kan ju finnas att Arpianen som levde under 1600-talets andra halva och 1700-talets första halva antingen själv bodde i Treskog/Gunnarskog eller hade släkt där? Per blev gift till Stensjön, med en ättling till Stensjöns uppodlare. En brasklapp: En eventuell direkt koppling till Stensjöns uppodlare, Lars Larsson, kan inte uteslutas bara för att nu kända källor är magra. Dock påstås i (?) Rickard Brobergs arkiv (Finnkulturcentrum) att Lars kan ha varit av finskt ursprung.  
/Björn

Norra Öjenäs och Södra Öjenäs i Ekshärads församling finns också.
 
mvh Björn

Hej Kenneth och tack för utförligt svar. I en av Jarl Ericsons böcker finns finnar i Treskog i Gunnarskog upptagna. Ett tag hade jag en hypotes att mina förfäder skulle finnas där. Men det har jag släppt nu.  
 
Men jag undrar ändå; var i Gunnarskog låg Treskog? Tack på förhand - jag avslutar här min diskussion om Tolvmilaskogen.  
 
Tack till Sten också för svaret.  
 
Mvh Björn som blivit lite kunnigare genom er hjälp.

Hej. Nu får frågan ett ordentligt svar. Tolvmilaskogen ligger i sydvästra Värmland mellan Sunnebygden och Gunnarskogsbygden. Se boken Gunilla Öhnberg nämner i hennes inlägg 2001. Tiomilaskogen mellan Klarälvsbygdens älvdal och Västerdalarnas älvdal.  
 
Mvh Björn

Hej, här kommer lite tips.  
 
Kontakta berörd kommun angående arkivet.  
 
Arkivet kan vara kvar i Ny kommunarkiv på orten eller också i det kommuns centrala arkiv dit Ny uppgått i efter sammanslagning.  
 
Annars kontakta den lokala hembygdsföreningen eller kanske Värmlandsarkiv i Karlstad som har gemensam forskarexpedition för flera arkiv, bla Värmlands Folkrörelsers arkiv. Vissa äldre f. d. arkiv kan finnas där? För några år sedan gav Värmlandsarkiv ut en arkivguide för Värmland som ger en översikt över vad som finns i arkivväg.  
 
Telefonkataloger finns alltid sparade på Kungliga biblioteket (KB) och Lunds universitetsbibliotek (LUB) pga pliktleveranslagen. Och ofta också i Carolina Rediviva (=Uppsala Universitetsbibliotek; UUB) som förr var det 3.e biblioteket dit man var skylidga att leverera till.  Men det kravet för medieproducenterna slopades för ett antal år sedan. Sedan har vi Karlstads stads- och länsbibliotek som bör ha alla telefonkataloger. Mer osäkert om det finns kvar på ortens bibliotek eller kommunbibliotek, men kan finnas några årgångar där eller på t ex hembygdsgård om du har tur.
 
Mvh Björn

Hej!
 
Stackerud känner jag väl till i kyrkböckerna , men har aldrig bott där själv. Min familj bodde där från okänd tidpunkt fram till cirka 1830 då de å sålde sin gård/bytte till en gård i Östra Tönnet. Ett avgärdahemman och därför utbrutet ur (bol)hemmanet Hornäs i Ekshärad under 1500-talet. 1565 är det (nyskattlagt) torp udner just Hornäs. Under 1600-talet är det eget hemman.
Planerar att dammsuga på alla Sone i Ekshärad före cirka 1940, så smånignom kanske i hela Älvdals härad för att se om jag kan få fram släktträd. Både på farfar och farmors sida har jag många rötter ifrån flera barnbarn till Tore Sonesson på Sonegården i Östra Tönnet, nämndeman på 1640-talet. På köpet har min mor också anor till Sonesabrn i Norra NY och Värnäs med ursprung i just Ekshärad. Hela Värmland blir nog för vidlyftigt att forska fram dem på. Men i Gåsborn i Färnebo_Filipstads bergslag (Värmlandsberg)  har namnet funnits. En sonegård fanns också i Norra Ny (Värnäs?) och en Sonegård i Dalby i en av Transtrandsbayrna om jag minns rätt.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-02-05 12:47)

Hej!
Jag vet att storviltjägaren Llewellyn Lloyd hade en jaktkamrat, kronoskogvaktaren Jan Finne, född i Västra Näsberg i Norra Ny socken. Västra Näsberg ligger mycket nära Malungs sockens västgräns. Denne Jan Finne bodde i skogen mellan Ekshärad och Fryksände/Vitsands socknar, stället hette Rann eller något sånt på R i alla fall. Tid: ca 1820- och 1830-talen. Det står lite grand om Lloyd och Finne i del 4 av Malung ur en sockens historia, sidorna 257-262.  
mvh Björn

Kontakta Riksantikvarieämbetet (raä), så får du veta om de känner till om några fornminnen i Fogdhyttan är kända officiellt. Kanske blir det en träff?
 
Hemsidan http://www.fmis.raa.se/ har bl a databasen fornsök. Kollat där, 29 träfar på Fogdhyttan, men inget av objekten verkar gälla begravningsplats. Däremot husgrunder, gruvhål m m.  
 
mvh Björn

Hej Ingvar.  
 
Det finns ingen naturlig koppling i folkbokföringen annat än att de OM de två bröderna båda var ogifta på 1910-talet kan de ha bott kvar hos föräldrarna och då varit kvar på samma uppslag. En notering kan då finnas om brorsbarnet eftersom fadern erkänt det vara hans framavlade, men troligen inget mer. I de flesta fall finns den ogifta modern på ett anant uppslag med barnet.  
 
Under 1800-talet och i början av 1900-talet var det svårt för utomäktenskapliga att ärva, ebns efter sin föräldrar i Sverige och Norge. Detta TROR jag var upphävt under den tid bouppteckningen var gjord, d v s 1970-talet.  
 
Hur han spårades upp kan ingen svara på utan att veta vilka personer det gäller och vilka som utredde.  
 
Ofta var det en advokat eller ibland Frälsningsarmén genom deras stora internationella nätverk (de gör det fortfarande) som sökte och letade upp om släktingar fanns kvar. Släkt eller grannar kan också ha haft kontakt med brorsonen ifråga hela tiden eller återupptagit den.  
 
MVH Björn

Hej!  
 
år 1621 fastställdes kronvärde å saktterna in natura, dvs naturapersedlarna värderades första gången i Sverige i slaget mynt i penningar. Under 1600-talet utarbetade därefter Kammarkollegiet orternas undervisning. (Se mer om detta strax här nedan.)  
 
En J. Falk gav år 1860 ut en bok. Denna bok återgav Orternas undervisning i tryck! Annars finns dessa uppgifter som är detaljuppgifter om varje landskaps grundskatteförhållanden, naturapersedlarnas beskaffenhet och mått för varje hel gård och deras kronvärde dels i kammarkollegiets arkiv, dels i respektive läns landskontors arkiv (länsstyrelse). I dessa arkiv elelr i boken, så borde svaren på din fråga finnas. Då markegångstaxorna var tryckta och kungjordes i kyrkorna ch var uppsatta i sockenstugorna så borde sådana gå att få tag i. Sådana upprätatdes varje år i varje län.
 
Jag hänvisar i övrigt till bl a sidan 217 och sidan 120 i boken HEMBYGDFORSKA STEG FÖR STEG. Den är slutsåld men finns på bibliotek. Sök på markegångstaxa, markegång etc,.
 
Mvh Björn

Hej Åsa.  
 
I Marstrand finns Karlstens fästning (Carlsten) i Bohuslän är väl den mest berömda fängelsefästningen. Straffarbete där redan på 1600-talet.  
 
Mest kände fången på Karlsten var Lars Lasse-Maja Molin som var fånge 1813-1838. Lasse-Maja var född Larsson 1785-10-05 i Djupdalen, Ramsberg, Västmanland, död 1845-06-04 i Arboga, Västmanland.  
 
Läs gärna mer på  http://sv.wikipedia.org/wiki/Karlstens_f%C3%A4stning
 
Om Lasse-Maja:  
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lasse-Maja
 
mvh Björn

Hej Mathias.  
 
1. Mantalslängder, uppställda efter härad och socken (SVAR:s Digitala forskarsal som kräver abbonemang eller att du uppsöker ett kommunalt bibliotek; www.svar.ra.se
1. domböcker, finns för städernas del i form av magistratsarkiv, men mer svårforskat. Kolla Värmlandsarkivs (=VA) hemsida. Jag tror att det finns en skrift de gjort som har namnet Forska i Värmland, men är osäker på titeln. men ordet guide ingick i titeln!? Den vet jag är orange i färgen. De har också gjort en skrift i litet format på 150 sidor som heter Arkivatlas Värmland. Enskilda och Kommunala arkiv vid Värmlandsarkiv 1997. Kontakt- och öppettider till arkivinstitutionen VA är inaktuella i denna bok.  
1 & 2. det finns diskussionssidor här på Anbytarforum, där får du veta mer. KOLLA RUNT I AF. Annars finns det litteratur att kolla i. Gå till sektion L, det är biografi och genealogi på biblioteken.  
3. & 5 Finns uppgift i äldre hfl - AI:1? Om inte kan Karlstads stads- och länsbibliotek ha uppgifter. Det finns många samlingar eller arkiv på detta bibliotek, tex Bromanderska samlingen. Värdefull samling, men finns kanske istället på Värmlandsarkiv i Karlstad. Den finns tillgänglig på nätet genom AD Online. Helmer Lagergrens samling ska finnas på Värmlands museum. Tidningar kan vara bra källa. Post- och inrikestidningar, där fanns notiser när förmöget eller betydande folk avled. Den finns delvis på Internet, se Stefan Dakes inlägg härnäst. Genealogiska föreningen i Sthlm kan ha uppgifter. De har en hemsida som det är gratis att söka i. Se länk under Rötter och Medlemsföreningar inom förbundet eller liknande, kommer en flipflopmeny då. För icke medlemmar kan det förstås kosta mera t ex om man vill ha papperskopior. SVAR har även mikrofilmat Nordiska muséets s. k. Älvdalsarkivet. Det är ett forskararkiv efter Lars Bäckvall. Några volymer gäller Karlstadssläkter. Kolla på www.nad.ra.se på namnet under Arkiv och du får en arkivförteckning med alla volymerna specifierade. Dessa mikrofilmade volymer finns idag även i digital form att läsa på SVAR:s hemsida. Där finns också förteckning över arkivet.  
Sök hans namn på www.antikvariat.net. Kanske finns det en tryckt likpredikan efter honom. Har man tur så uppges det i den när han dog. Kungliga Biblioteket i Sthlm och Carolina Rediviva (=Uppsala Universitetsbibliotek) har massor med sådant gammalt s.k. tillfällighetstryck där oväntade fynd kan göras. Tyvärr är mkt av detta långt ifrån så katalogiserat ännu. Men Otto Waldes fantastiska katalog är digitaliserad och finns via SVAR:s hemsida. Information om denna katalog över enskilda arkiv finns här; http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=9460&refid=1189  
4. Bouppteckning, både bouppteckning och register finns hos AD Online, 2 st. Ett efter förnamn och ett efter efternamn.  
 
Värmlandsrötter här på nätet har nog fina litteraturtips a la Värmland!  
 
För egen del är jag på jakt efter min anas Catharina Olofsdotter Carlstens ursprung. Hon och hennes syster Kerstin var födda i Karlstad. Har tyvärr inte fått tillfälle att undersöka samlingar och arkiv i Karlstad som kan innehålla det jag söker. pappa borde vara en borgare Olof i Karlstad? Känner du igen namnet Carlsten? Min ana blev gift i Ekshärad med dåvarande Petter Jonsson Hasselrot, bördig från Dalsland, men till sist löjtnant och hemmansägare i Hjällstad (Gällstad) i Dalby, Värmland. Se också min efterlysning under Carlsten under Släkter här i AF.  
 
mvh Björn
 
OBS! Rättelser är gjorda i texten, särskilt då det som gäller Helmer Lagergrens samling och Otto Waldes katalog.  
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-08 10:33)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-08 10:39)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-08 16:12)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-06-08 18:31)

Hej Tomas Lind!
 
1890-12-31 var Anders Gustaf Andersson dräng hos Anders Huld?n (f. 1858) i Flatvik, Östra Fågelviks församling. Källan är även här CD-skivan Sveriges befolkning 1890.  
 
Det finns två stycken Anna K. Olsdotter att välja på som är födda år 1857 i Väse 1890-12-31. Källa: CD-skivan Sveriges befolkning 1890.  
 
 
Den ena var Anna Katrina Olsdotter som var gift och bodde i Lermarken i Lungsunds församling.  
 
Men jag tror den sökta personen var Anna Kajsa Olsdotter som bodde inhyses och var ogift med ett utomäktenskapligt barn. De bodde på Allmänningen, Nytthöjden i Väse församling. Barnet hette Karl Gust. Karlsson, född 1879 i Väse församling.  
 
mvh Björn

Riksarkivet kan svara om fotofrågan.
 
mvh Björn

Sökte på Filurius genom Google. Bortsett från maskoten Filurius som Säfsen Resort/Alpint använder sig av för att få upp barnfamiljer för skidturism så var det magert. men några sökträffar gällde en bok av Nils Parling Filurius och andra luringar från 1984. (Tror att det är din Filurius.)  
 
Se länkar.  
 
http://www.prisjakt.nu/bok.php?p=1166306
 
http://www.bokborsen.se/?issearch=1&sall=1&scat=0&maincat=1&extendedsearch=1&med iatype=0&screator=Nils%20Parling
 
Den finns säkert att låna också.  
 
mvh Björn

Prova med att kontakta Filipstads kommun och fråga efter Rämmens kommunarkiv. Rämmen är numera en del av Filpstads kommun. En ingång att börja med är att titta på protokoll från år 1938. Politikerna borde ha tagit upp testamnetet i sin dagordning! Sedan kan man hoppas att man använde sig av en diarieföring redan då. I så fall är det lätt att följa detta ärende framåt i tiden.  
 
Mvh Björn

AD Online har skannat både bouppteckningar och både namnregistret till bouppteckningar för Älvdals nedre härad och föregångaren Älvdals härad. Prova där med att söka efter föräldrarnas namn. Finns det då en bouppteckning, så borde Lisa omnämnas där!  
 
Även på www.svar.ra.se finns digitaliserade bouppteckningar, fast då är det inte direkt från originalen utan man har skannat de svartvita filmrutorna av rullfilmerna. Rullfilmerna var avfotograferade på 1950- 1960- eller 1970-talen. Men på hemsidan finns bouppteckningsregistret för varje förnamn i volymerna FII:1-41 åren 1690-1860 registrerat. Tydligen gäller detta både den övre och nedre delen. Registret över efternamn och själva boupptecknignarna har SVAR inte digitaliserat ännu. Finns att låna eller köpa på mikrokort från SVAR förstås.  
 
Antalet bouppteckningar före 1747 är inte så väldigt många sedan blir det fler och det var ny lagstiftning som gjorde att det blev obligatoriskt med bouppteckning för i stort sett alla utom de fattigaste.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-04-20 11:44)

Uppgifter om denna avrättning saknas i Rötters databas Avrättade. Vore fint om du Lennart har möjlighet att lägga in detta där också.

Hej Steinar.  
 
Detta är sannolikt familjen, far, mor ,bror, syster och Halvar själv. Södra Finnskoga församling ligger i Älvdals härad & Värmland och har inte med Dalarna och Kopparbergs län att göra.  
 
MVH Björn
 
Ur Sveriges befolkning år 1890 - familjen står som boende i Kinsjön, Södra Finnskoga, borde stå Kindsjön OBS Sv bef 1890 är sekundär källa, avskrifer från kyrkböckerm fel kan finnas! Föräldrarna anges vara födda i Norge och barnen vara födda i Södra Finnskoga.
 
Post 3552505
 
Christiansson, Olof
Eg.
f. 1836 i Norge
Gift man, far i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: Norge
 
Post 3552506
 
Christiansdr, Dorothea
f. 1839 i Norge
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: Norge
 
Post 3552508
 
Christian
f. 1866 i Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseort i källan: S. F
 
Post 3552509
 
Halvar
f. 1871 i Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
s.
Ogift man, barn i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: S. F
 
Post 3552507
 
Olivia
f. 1873 i Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
d.
Ogift kvinna, barn i familjen
 
Kinsjön
Södra Finnskoga (Värmlands län, Värmland)
Födelseort i källan: S. F

Två tips:  
 
Generalstabskartan (koncept 1910-tal) Generalstabens topgrafiska karta, tryckt något senare i mindre detaljerad skala ELLER den sk Häradskarta, en äldre ekonomisk karta kanske kan hjälpa? Båda finns gratis att ttta på http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html
 
http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/digitala-historiska-kartor/kartornas-hist oria/
 
Mvh Björn

Ransby betyder troligen Ranes gård, by betydde på fornsvenskan boplats helt enkelt. Jämför med norskans Bopael. Rabe är ett manligt förnamn.
 
mvh Björn

Kyrkböckerna för Råda är borta pga brand tror jag. Men det det finns kyrkoräkenskaper kvar för samma socken som börjar redan i slutet av 1600-talet. Traditionellt anses socknen först ha varit en del av Ekshärads socken. Men denna avsöndring skedde redan under medeltiden.

Det finns ett Granstuga, Bränntorp, Skedevi (E), dvs i socken Skedevi i Södermanland. Det kom upp när jag googlade för de 2 översta träffarna var 2 st ansedlar.  
 
Vid sökning på Granstuga i Ortnamnsregistret så fick jag hela 52 träffar när jag sökte för hela Sverige. Men inget för Värmland men flera för bl a Skaraborgs län. Men jag tror alls INTE att Ortnamnsregistret verkligen har ALLA ortnamn så mycket dokument som det ändå finns ... Adressen är:  
 
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm  
 
Mvh Björn

Ortnamnsregistret,  
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/
 
Här finns namnen Koltorp och Koltorpsheden. Dessa verkar gälla samma plats. Vi har även namnet Kolaretorp som verkar vara en skriftform och inte uttalat i vardagslag. Koltorp (känt år 1690), Koltorpsheden finns på ekonomiska kartan.  
 
Koltorpön borde ligga nära Koltorp, alternativt vara samma plats. Uttal Koltorpön dialekt Költörpöa eller Kötörpöa, skriftform Koltorpsön. Benämns som avsöndring, avstyckning (min tolkning av avs). Platsen ligger under herrgården Allström som är känd sedan 1300-talet i varje fall (1326).  
 
Värmlands Släktforskarförenings ortregister ger uppgift om ett Kolaretorp som inte var skattlagt. Det nämns som torp och var av frälsenatur. Torpet var frälsejord och inte skattejord. Det tillhörde alltså någon adlig person eller en oadlig person med rätt att besitta adelsjord. Det sista infördes efter kung Gustav III:s reformpaket (vilket var en av anledningarna till att en grupp inom adeln lät mörda samma kung´några år senare).  
Ju längre in på 1800-talet vi kommer, desto fler icke-adliga kommer över frälsegods i Sverige. År 1901 avskaffar den svenska riksdagen den urgamla distinktionen mellan frälse-, skatte- och kronojord i Sverige och jordnatur upphör därmed att vara ett juridiskt begrepp.  
 
http://www.varmlandsrotter.se/varmland/s-alster-start.htm
 
Koordinater över var Koltorpsön ligger saknas tyvärr i föreningens ortlista.  
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2013-03-18 10:16)

Föreslår att ovanstående inlägg 19-22 september flyttas till tråden för Sunne församling istället. Det handlar här inte om vilken socken Årås ligger utan var på vilka husförhörsbokssidor Årås finns och i Linnaruds AVSKRIFT det finns Åråsbor med. Det är bättre för Sunneforskarna också. Trevlig helg till er alla!  
 
Mvh Björn

Hej, Tvengsberg är på norska sidan, i det stora område i Hedmarks fylke som kallas för Solör. Solör i sin tur uppdelas traditionellt i flera finnmarker. Vilken finnmark som gäller i detta fallet, det vet jag inte.  
 
Inom föreningarna Finnsam (=Finnbygder i Samverkan) och Värmland-Solörs Finnkulturförening (VSFF) - om jag nu har ju skrivit ut det fullständiga namnet rätt - finns mycket kunskap. Hemsidor finns.  
 
Torsby Finnkulturmuseum som har lokaler på gamla Torsby herrgård har fina boksamlingar och arkiv. Har egen hemsida, annars en del info genom Värmalands museum också.  
 
mvh Björn

Hej B-M Persson!  
 
Södra Finnskoga är utbrutet ifrån Dalby socken (den gamla storsocknen Dalby, inte dagens) omkring år 1829. Sök i Dalbys hfl.  
 
En utförlig sockenkatalog för Dalby finns förresten att köpa från SVAR. Har själv haft stor nytta av den, har sparat söktid.  
 
Kan nämna att vigselboken Ekshärad E:2 omfattar hela prosteriet Älvdal, d.v.s. även Dalby gamla storsocken.  
 
mvh Björn

Hej Kaj!
 
Ta kontakt med Valter Berg, Gustavsfors Magerås 13, 683 91 HAGFORS. Tel. 0563-26074. All post till Sällskapet är adresserad till Valter Berg. Hälsa honom ifrån mig. Malungs Kommunbibliotek har ett ex av dessa hfl:er. Hur det är på andra bibl. vet jag inte, men Valter borde veta.  
 
Brunkölsberg finns i följande längder:
Malung AI:1a (1803-1814) sida 171;
Malung A2:a (1815-1824)sid 387-388;
-\\- AI:3d sid 59 (1825-34);
-\\- AI:4d sid 63-65 (1835-44);
_\\- AI:5e sid 34-35 (1845-55);
-??- AI:6e sid 42-43 (1855-1865).
Avradsberg hittar du före Brunkölsberg i de fyra äldsta längderna och i AI:5e och AI:6e efter Brunkölsberg. Det är inte så många sidor emellan dem. Avradsberg finns både i Malungs och Tyngsjös hfl. Tydligen har uppdelningen gått rakt igenom Avradsberg. Se Avradsberg:
Malung AI:7g sid 50-51;
-??- AI:8g sid 68;
-??- AI:9g sid. 60-61.
 
Brunkölsberg återfinns efter 1855 och fram till ? i Tyngsjös böcker - därefter Malung igen:
Tyngsjö AI:1 sid 9-10 (1855-1864);
-\\- AI:2 sid 13-14 (1865-74);
-\\- AI:3 sid 14-15 (1875-84);
-??- AI:4 sid 12-13 (1885-1894).
Avradsberg återfinns i Tyngsjö hfl från sidan 1 och framåt, med undantag för AI:1 då hushållen finns påbåde sid 1-4 och sid 7. Ett Södra Avradsberg återfinns på sid 32 i AI:4.  
 
Källan för uppgufterna är SVAR:s mikrokortkatalog. Den nya varianten finns ännu inte utgiven, utan den är den gamla sockenkatalogen som SVAR säljer för endast 30 kr. Det finns en del sidor i husförhörslängderna som inte angivits i SVAR-förteckningen. Flera byar är drabbade. Det jag vet är att för finnmarkens del saknas Västra Gåstjärnsberget i AI:9g, Östra Gåstjärnsberget i AI:5, AI:6g; AI:7g; AI:8g och AI:9g samt Medskogsberget i AI:5e.  
 
mvh Björn

Mantalslängder för 1803 och 1805 finns bevarade;  
 
http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=mantalsl%C3%A4ngder&EndastDigitaliserat=true&A vanceradSok=False&FacettLimits=qLer1g%3A0%7CmcrcWA%3A0%7C5Vsy4A%3A0%7CyXb4Pg%3A0 &FacettState=J9GOVQ%3Ac%7CTydDYA%3Ao%7Cundefined%3Ac%7CKS3kNQ%3Ao%7CpscXcA%3Ao%7 Cl9ynbQ%3Ao%7CyXb4Pg%3Ao%7COsL56Q%3Ac%7C&page=2&FacettFilter=register_facet%24Sk atter%3A%7Cregister_facet%24Skatter%2FMantalsl%C3%A4ngder%3A%7Cort_facet%24Sveri ge%2FV%C3%A4rmlands+l%C3%A4n%3A%7Cort_facet%24Sverige%2FV%C3%A4rmlands+l%C3%A4n% 2FKils+kommun+(1971-)%2FStora+Kils+f%C3%B6rsamling%3A#tab
 
Eller lite enklare och bara åren 1802-1810 med;  
 
http://sok.riksarkivet.se/mantalslangder?Lan=V%C3%A4rmlands+l%C3%A4n&Forsamling= Stora+Kil&Harad=&DatumFran=1802&DatumTill=1810
 
krävs abonnemang hos SVAR eller gå in på bibliotek som har abonnemang hos SVAR (Svensk Arkivinformation, en avdelning under svenska Riksarkivet).  
 
mvh Björn

Alla släktnamn före 1800-talet finns i ett på maskinskrift skrivet register över Värmlands församlingar gjort av Göteborgs landsarkiv. Finns digitaliswrat och skannst på Arkiv Digital (AD). Någon här kan säkert kika efter Killen åt dig  A8ud.

Grytsjöfjäll nära Brunnberg. Nedlagt ställe som var ett slags torp under Brunnberg. Kristoffer Vild-Huvvunen Tomasson Havuinen avhyste två familjer tillika hans hustrus släktingar därifrån cirka mitten av 1690-talet. Sedan skall ingen ny bebyggelse ha blivit där. Sjön heter något annat idag än Grytsjön.
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-03-03 14:53)

Daniel är ovanligt namn i Sunne vid denna tid. Det kan vara släkt till mig. Min anfader Daniel Nilsson Bergenhem var länsman i Älvdalens härad i slutet av 1600-talet, men hade anknytning även till Fryksdals härad. Länsmannen hade många barn. En dotterson till länsmannen var Daniel Eriksson född i Norra Öjenäs, Ekshärad år 1700 som kan eventuellt vara far till Ingeborg.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2014-08-25 10:24)

Enligt Blomskogsboken är detta barn en Per, född omkring 1752. Dock tycks ingen födelsebok finnas. Men din Jon kan faktiskt vara född nånstans år 1748.  
Per Algotssons dödnotis finns, Blomskogs dödbok datum 1799-01-07. Kanske alla barnens antal eller tom namn finns med där? Födelsenotiserna för Elin 17431002 i Låbbyn (trolig dog ung) och Anders 17590202 i Vik, Blomskog har du kanske redan? Sedan Elin född ca 1751 och Anna född ca 1753. Per Prersson född ca 1752 blir bonde på Tone gård i Mon, Blomskog
 
Per var från Mon och Böret från Låbbyn, också i Blomskog. Både far och farfar till Per finns i Mon och farfars far med hustru i Sundstabyn medan hustru Börets föräldrar inte anges. Men det fanns en Jon Persson och Böret Olsdotter i Låbbyn som är troliga föräldrar.  
 
mvh Björn

Hej!  
Födelseåret 1720 för Lisas mor Ingeborg är lite väl tidigt om vi jämför med födelseår 1734 för Lisa!  
 
Brasklappen är att unga barnaföderskor förekommer ju både idag och förr i världen förutsatt att de kommer tidigt i puberteten och därmed kan få möjligheten (eller risken) att få barn. Jag har läst att det är bra allsidig mat som underlättar detta.  
 
Det anses att många kvinnor förr fick en något försenad pubertet p.g.a. dålig kost. Det låter sannolikt. Dock har jag inte läst medicin.  
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2010-01-29 16:59)

En bra lista med orter finns här på Värmlandsrötter. : http://www.genealogi.se/varmland/varmland/s-ostra_fagelvik-start.htm
 
På Finnklturcenter där även Nordvärmlands Släktfoskarförening har sina lokaler har de säkert CD Svenska Ortnamn 1999. För internetkartor rekommenderar jag eniro.se!
 
mvh Björn

Hej!
 
Ett bra foto sökes på gravstenen efter min farmors far Lars Nilsson Löf, född 1855 i Ekshärad, bosatt i Bäck i Östra Fågelvik och begravd i Östra Fågelviks församling! Gärna en beskrivnng var den finns om det går.  
Även hustruns gravsten ifall den är separat (men troligen är det väl samma sten). Här uppgifter med bl a dödsdatum för både Lars Nilsson Löf och min farmors styvmor (hustrun) Kerstin Löf, född Olsdotter från CD-databasen Sveriges Dödbok 1901-2009;  
 
Tack på förhand! MVH Björn
 
-------------------------------------------------
 
18551025
 
Löf Nilsson, Lars
 
Bäck
 
Död 20/5 1936.
 
Kyrkobokförd i Östra Fågelvik (Värmlands län, Värmland).
 
Född 25/10 1855 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Gift man (14/3 1903).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Väse-Fågelvik, Karlstads kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
DB, FS
 
-----------------------------------------------------------------------
 
18570609
 
Löf f. Olsdotter, Kerstin
 
Bäck
 
Död 23/9 1942.
 
Kyrkobokförd i Östra Fågelvik (Värmlands län, Värmland).
 
Född 9/6 1857 i Ekshärad (Värmlands län, Värmland).
 
Änka (20/5 1936).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Väse-Fågelvik, Karlstads kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ekshärad (Värmlands län)
 
Källor:
DB, FS

Använd gärna sökfunktionen till vänster. Jag hittar några sidor om folk Box, bl.a. just din anfader, Boxarnas anfader som borde FLYTTAS till Boxsidan ... http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/135830.html?1388765885
 
Ja, HELA denna diskussion skulle gärna flyttas hit till denna Boxsida:  
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/22472.html?1018044100
 
Och så finns Nils Olofsson Box nämnd av Stefan Björn i inlägg 2010-11-18 på Lungsundsidaan (Socknar Värmland) som generation III:1 i en anlista (utan att S.B. vet om dennes föräldrar som vi vet). Tydligen blev denne Nils Box anfader för folk med namnet Box i Lungsund, Karlskoga etc ställen i Värmlands bergslag. idag finns ättlingar till Box i Amerika.
 
Även ytterligare sidor med Boxfolk finns.
 
Mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2015-01-07 15:55)

Hej Rune! Var ifrån har Du fått uppgiften om moderskapet till de två pojkarna, undrar jag.
 
Namnet Erik gör att man kan ha en teori om att morfadern kanske, men bara kanske, hette Erik.
 
Mvh Björn

Hej!  
Det ska vara A J von Henel och inget annat. Jag ber om ursäkt för missen i mitt förra inlägg som saknade prefixet von!
Vänligen / Björn

Marianne! Infanteriregementet hette Närke-Värmlands Regemente. Så Adelin fick säkert en ny tjänst i värmlandsdelen av regementet.  
 
På Krigsarkivet finns det även biografiskt material om officerare. Du kan ju alltid fråga forskarexpeditionen. Krigsarkivet har givit ut en arkivbeståndsöversikt i flera delar och den borde i varje fall alla länsbibliotek ha anser jag. Genom översikten kan man sedan få reda på vad som finns i stora drag och om det finns arkivförteckningar upprättade över arkivet i fråga. Kanske något bibliotek accepterar fjärrlån? (finns på internbokhandeln på www.svar.ra.se att köpa)
 
mvh Björn

Hej!  
 
Jag läste nyligen att det skall vara genom hustruns arv som Jöns Markusson i Fensbol erhöll del i Fensbol. Se Marcus Bomans inlägg den 1 augusti 2001 16:09 här på AF under kändisars anor; Selma Lagerlöf och anor nr 42 och 43.
 
Bonde Jönsson i Likenäs stammar jag ifrån. Nu minns jag inte säkert, men har för mig att Jöns Markusson var denne bondes far.
 
Tack än en gång Björn E. för intressanta inlägg.  
 
Ja nationaliteter pratar man om idag. Etnicitet lagt på personer som levde förr, de talade finska men kallade de sig för finnar? Inte säkert att de såg sig som finnar, före Carl-Axel Gottlunds ankomst i bygden på 1820-talet. Såg de sig som en etnisk grupp? Kanhända, men inte alla,s särskilt inte i assilmileringsfasen. I regel hade de inga problem. De höll sig förstås inom gruppen men samverkade precis som Jan-Erik Björk säger med svenskarna där så krävdes.  
 
Skogsfinne är en svensk beteckning, motsvarande på finska känner jag inte till om det finns eller har funnits. Svedjefinne användes av en del forskare men den har väl gått ut nu. Lejonparten av dessa östfinnar kom från Savolax eller från de av savolaxare svedjeodlade ödemarkerna i norra Tavastland. En mindre del av dessa östfinnar kom ifrån Karelen. De kan likafullt ha varit savolaxare som karelare. Utifrån släktnamn kan man se att de flesta var savolaxare, men en del karelare var det också. Väl i det nya områdena så förlorade nog detta sin betydelse, endast släkten i sig var viktig. Men eftersom svedningstekniken hängde ihop med släktnamnet så förlorade släktnamnet sin betydelse när de förbjöds att svedja eller slutade svedja av andra orsaker, den s k huuhta-tekniken - granskogssvedjande. Storklanens område var gemensam skog att svedja enligt gammal sedvänja. (Dock blev det ev. kvar där man fortsatte tala finska, verkar det som.) Sista finskspråkig personerna bodde kanske i Nyskoga och Finnskoga i Värmland? Nitaho-Jusse har jag hört om.
 
MEN FINNSAM och andra organisationer och enskilda personer måste av praktiska skäl använda sig av begreppet skogsfinne för annars vet ingen vilka finnar som omtalas! Forskare idag - och jag också - är medvetna om att begreppet är en konstruktion. (Allmänheten kanske inte alltid vet det dock.) Den är inte heller perfekt för vi har t.ex. finsktalande från östra Finland som går in och arbetar i bergshanteringen. Ja, egentligen var folk mångsysslare och där ingick att kunna smide också för att kunna överleva. Det här om bergsbruk börjar forskningen nu ta till sig. Tills vidare i alla fall har vi kvar denna beteckning skogsfinne. Svensk östfinne känns för tillrättalagd att använda och konstigare också. Skogsfinne är det bästa av alla dåliga förslag som vi har just nu för att travestera sir Winston Churchills ord om demokrati. jag tänker fortsätta använda begreppet där det behövs. ;-)
 
Nomader var de inte utan de slogs sig ned på ett ställe. Deras jordbruk var däremot rörligare, då de växlade mellan olika marker. Om möjligt på jungfruliga marker, Annars på den mark som varit outnyttjad längst - skogen hade då växt upp igen - vid nytt svedjande. Detta är den ideala bilden när förutsättningarna var goda. När skogsfinnarna blev flera måste de antingen emigrera eller söka ny utkomst. I Sverige blev de dessutom förbjudna att svedja efter skogsförordningar på 1640- och 1660-talen.  
 
Detta är min hållning. Därmed har jag sagt min mening med respekt för andras hållningar.  
 
mvh Björn

Lars Snith! Markusnamnet ursprung (Mången 1826) , KANSKE är följande;  
 
Det fanns en Jöns Markusson (troligen på gården Markusfolk) i Fensbol, Fryksände socken på 1600-talet. Han var (klar-)älvdaling. Således finns hans rötter i Likenäs i Dalby socken. (Hustrun har jag inte koll på.)
 
I Älvdalsarkivet skapat av Lars Bäckvall, arkitekt i Stockholm, bördig från Dalby finns mycket framforskat. originalböcker på Nordiska museet, men mycket, kanske hela arkivet är avfotat och fört till mikrokort. jag tror det finns även online nu för tiden hos SVAR? Arkiv Digital?
 
mvh Björn

Björn, detta var överkursuppgifter som du kommer med.  
 
Men visst, jag var för snäv ...
 
Kapellet i Vitsand, Björn, ligger det i Kyrkonäs, därav namnet?
 
Rattsjöberg och Björbysätern är så kallade avgärda byar; d.v.s. byar som inte är bolbyar som just Gunsjögården är enligt den äldre lagstiftningen för landets inägor som jag antar inte längre är gällande juridiskt sett.  
 

Bengt Piscator bör han nog heta. Namnet Bengt finns där. De bodde som präster i två generationer i Ekshärads socken, där prosten för Älvdals prosteri bodde. Det hade då samma utbredning som Älvdals härad. Se mer härom på Värmlandsrötter, där de också har dagbok skriven av präster Piscator i Ekshärad till försäljning under namnet En kyrkoherdes vardag, Ekshärad 1700-1750 för 150 kr. Jag erinrar mig nu att en av dessa hette Bengt Piscator. Sök på Piscator på Anbytarforums egen sökfunktion - se under rubriken Funktioner här till vänster i marginalen!  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone den 14 augusti, 2008)

Har någon hittat Gertrud Nilsdotters (född 19 februari 1813 i Åsteby, Fryksände församling (senare Vitsand fs) fader i sin forskning? Mor var Lisa Persdotter (Arpiainen) på Åsteby som vid tillfället bodde hos sin mor änkan Gertrud Jonsdotter.  
 
Har ni möjligen forskat på Gertrud Nilsdotters dotter Lisa Stina Persdotter Nyström, född utom äktenskap 1833 i Åsteby?  
 
Dessa två fäder är mina två sista stora hinder sedan några klutar i en norsk motsvarighet verkar ha löst sig. (Men där i Norge är fadern angiven i födelseboken och Gustav III;s förordning, det så kallade barnamordsplakatet gällde självklart inte i Norge.)
 
mvh Björn

Det förekommer att prästerna av en aller annan orsak TYCKS hoppa över ett år, men är inte speciellt vanligt utan ovanligt.  
 
Alkoholism, väntan på ny präst som kanske inte kom i tid att ersätta föregångaren eller brand? I Malung var det brand år 1797 som gjorde att man tappade lusten att föra husförhörslängd. Kyrkoherden berättas att han hade nästan inte kläder kvar efter branden - uttrycket var ungefär kunde kanppat visa sig som präst. Först år 1803 började en asisterande räst med at göra det hans chef, kyrkoherden inte längre förmådde att göra. Därför finns husförhör först 1803. man tycker ju så här efteråt att kollegorna i Västerås stift borde ha skickat upp hjälp och mer hjälp om viss hjälp fanns, för uppenbarligen ahr man INTE stött prästen i Malung ordentligt! (husförhörslängderna förstördes, men tur i otur var att senaste födelse, vigsel- och dödböcker kvarglömts i sakristian när prästgården brann ned. Arkivskåpet var nytt, men detta hjälpte inte för det var av trä ...
 
Vissa delar av socknarna avstod prästerna eller deras medhjälpare som klockare från att göra husförhör. Orasken var avstånden och dåliga vägar. Gäller t ex de s k finnmarkerna i Ekshärad under 1700-talet och finnamrkerna i Malung under tidigt 1800-tal. Det syns då årtal överst samt datum och markeringar nedan på motsvarande ställe saknas jämfört med andra sockendelar.  
 
mvh Björn

Well Eric,  
 
I guess you have tried already with Karin's mail? [karin.mattsson@bonetmail.com] (This adress I get by clicking on her name from discuss in 2006.) Karin Mattsson is a rather usual name combination in Sweden, so I can not use any Index (see above) without more info.
 
I was almsot sure that the very active member of Anbytarforum Mr Per Göthe was an older man. Now Per Göthe is an unusual name combination so I can go to an Index made on CD; I'm afraid that he has deceased and is the very same man as this man in Swedish Death Index 1901-2009.  
 
19200411-7095
 
Göthe, Per Artur
 
Myrbovägen 4, Fagersta
 
Dead 7/28/2009.
 
Registered in Västanfors-Västervåla, Fagersta kn (Västmanlands län, Västmanland).
 
Born 4/11/1920 in Västervåla (Västmanlands län, Västmanland).
 
Married man (8/21/1943).
--------------
Parish of birth in the records:
Västervåla (Västmanland)
 
Source records:
FK 09 / man91
 
 
 
Yours sincerely, Björn Sonesson
 
I really hope someone else can help you more!  
 
Sorry, I had either deeper knowledge or family connections in the parish you zre doing research in. DS