Hej Erik! Tack för att Du som den ende, uppmärksammade detta. Själv tyckte jag att det pekade på något som kunde vara mycket intressant om man bara hade lite mera kunskap om folk i Nyland vid den tiden... Nåja, vad gäller Mårten, så har jag försökt få fram så mycket som möjligt omkring dels hans militära liv och då särskilt hans avsked vid Fraustadt där regementet blev illa tilltygat och han som premierkapten var särskilt illa utsatt, dels om hans "civila" liv i Burträsk där han (som så många vid den tiden) var i ständiga bråk vid tinget.

Roade mig att göra sammanställning av det jag vet om honom, bifogar den om någon skulle vara intresserad och vill gärna veta vad som saknas.

Denne Mårten Nilsson Rhein har jag inte stött på, men ser jag något hör jag givetvis av mig.
Fortsatt god jakt!   

Hittar honom här ombord på Prins Gustaf bild 540, Tössebo Compagni, numret stämmer men skrivet Larsbom. Men, först noteras soldater av Sprengtportens reg fr bild 450, sedan sidan 510 "af Westergiöthland Regementet" överstruket, följt av "Anförare af Calmare Regemente". Under Tösseby compagnie stämmer dock nummer o namn med de närmaste kollegorna till honom enligt 1789 års GM. Har dock inte gått på djupet med det eftersom jag aldrig sysslat med Västgöta Dahls regemente tidigare.Se bilderna.

Häst hustru? Jag tycker nog att "Karl och häst vid frij Corpsen" är väldigt intressant! Din anfader Eskil var alltså uttagen till eliten inom hela kavalleriet under Pommerska kriget. Borde ju vara intressant, eller?

Synd att du inte anger källan, dvs generalmönsterrullan i första hand.  "LifSquadronens 4de trupp" är dock knappast ett regemente. Livskvadronen är regementschefens / överstens eget kompani i regementet (skvadron i kavalleriregementen) och 4:e corpralens ryttare, troligen motsvarande vad vi idag skulle kallat en pluton. Utan källan går det inte att säga mera.

Hej Markus, och stort tack för detta tillfällighetsfynd!               
Södra Skånska och Göinge Compagnies ryttare för No 84 Njura Måns Palm  tappade jag bort i rullor och rapporter efter Thorn 1707 (liksom de flesta andra av regementets ryttare). Han antogs den 13 juli 1693 och utskeppades från Karlshamn till Kurland den 13 november 1701. Därefter de vanliga noteringarna 1705, 1706 och sist 1707. Återfanns inte heller i någon lista över återvändande från ryska fångenskapen.
Att få veta här att han var med till Bender och nu 1712 ingick i Benderska dragonerna var väldigt intressant!                                                       

Hej Ann!
Du ställde frågan för mer än ett år sedan, men jag såg den först idag. Kanske Du fått svar på annat håll, men här är vad som hände Johan Ekström. Han var ju bland dem som mobiliserades för att tjänstgöra ombord på flottan våren 1790. 103 ryttare av Livcompagniet embarkerade flottans fartyg i Carlscrona den 23 - 26 april 1790, varav 14 man ombord på linjeskeppet Lovisa Ulrica.

No 2 Johan Ekström var en av dem. Han var med när ryska flottan attackerades i Reval (nuv. Tallinn) och i sjöslaget vid Kronstadt den 3-4 juni där 2 ryttare dog och 5 sårades, men ingen på Lovisa Ulrica. Därefter gick hela flottan in i Viborgska viken med Gustav III som överbefälhavare, men blev instängda av hela ryska flottan och en envis vind som hindrade dem att slå sig ut. I gryningen den 3 juli blev det möjligt och man bröt igenom den ryska flottan i det som kallas Viborgska gatloppet.

I det kaos som uppstod förlorade örlogsflottan 7 linjeskepp och 3 fregatter och bland dessa var 4 av regementets fartyg. 256 ryttare stupade eller blev tillfångatagna. Lovisa Ulrica gick på grund och bordades av ryssarna och ingen av Livcompagniets män ombord på henne återkom.  Johan Ekström var en av dessa. Av Livcompagniets 103 man överlevde bara 43.

Det bör vara i Livkompaniet, Rote 17 Råneå socken.
 Antagen 1718-02-00 Avgått 1728-07-11 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; 1719: 25 år Wästerbottning ogift 1 5/6 tj.-år. 1728: 33 år 10 tj.-år Wb gift, har ärfvt stort hemmansbruk och får låf att sig utbyta emot Per Knutsson 18 år Wästerbottning.


Uppgiften från Kenneth Mossbergs eminenta forskning.



 

Hej,   
noterar att inget har skrivits här sedan 3 år, och undrar bara om verkligen inget nytt har tillkommit om Mårten och hans härkomst?

Glömde fråga om Du kollat igenom vad som kan finnas i domböckerna, men det har Du väl...

Hej Kennet,
vet inte om Du behöver närmare uppgifter om Jon Ljungbergs korta tid i kriget, men här är vad jag vet.
Han embarkerade linjeskeppet Lovisa Ulrica (70 kanoner) på Carlscrona redd den 23 april 1790 tillsammans med 14 andra ryttare från Överstelöjtnantens Compagnie. Deras huvudsakliga uppgift var som kanonbetjäning som de var helt utan erfarenhet av, så det blev hårda dagar med ständiga övningar innan ens flottan kom iväg. I gryningen den 30 april seglade hela flottan ut från Carlscrona redd, 58 fartyg och 16.000 man, en imponerande flottstyrka.

Det första målet var Reval, nuvarande Tallin, där man den 13 maj anföll en stor rysk flottstyrka som låg förankrad här. Lovisa Ulrica hade en tillbakadragen roll här, varför man kan gissa att det inte var av sårskador som Jon Ljungberg fördes över till ett sjukskepp en dryg vecka senare, den 21 maj, utan sjukdom är nog den troligaste orsaken.

Sedan försvinner alla spår av honom i rullorna konstigt nog, annars brukar dödsdatumet vara noterat någonstans. Så när han dog, eller av vad lär vi aldrig få veta.

Hej Desirée,
glöm inte att hela Finland var ockuperat av ryska trupper från hösten 1714 och framförallt Österbotten härjades svårt av ryska kosacker. Din lilla grupp kunde knappast ta sig tillbaka hem. Bristen på mat var också närmast total i hela landsänden.

Vet inte vad Du menar med "svenska kosacker"?

Denna litteraturhänvisning slaktade Anbytarforum i förra svaret, typsnittet omvandlades från 11 till kanske 0,5... totalt oläsligt trots flera försök:
 På flykt i eget land. Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget, Johanna Aminoff-Winberg, Åbo Akademis Förlag, Åbo 2007. (Finns nerladdningsbart på nätet.
 Kan Du nog ha nytta av!

En väldigt intressant historia Du har! Skulle vara intressant att få veta mera, eftersom jag lagt mycket tid och intresse på just krigstiden i norra Sverige och alla små och stora historier är av intresse.

Hur har Du stött på denna grupp? Egen forskning eller i någon bok? Tacksam för all information Du kan avvara om detta.

Lägger in ett utdrag ur min forskning om min mf mf mm ff Jöran Leibholtz där Du kanske hittar någon info av intresse.

Hej Klas!
Eftersom Gabriel Falck är gratialist 1735 är det ju ingen mening att söka honom i samtida rullor. Gratialist innebär nämligen att han är avskedad med beviljat underhåll, dvs pensionär. Du bör söka honom antingen bakåt i rullorna hela vägen, hitta avskedet och sedan vidare. Eller eftersom Du har att han är ryttare 1721, söka i de närmaste rullorna först. Har tyvärr inte möjlighet att själv kolla just nu.

Så här lyder texten, med stavfel o allt:
 Föregående mönstring 1735:
Hans Olsson som har hemmansbrûk får afskied och betalar 1 daler. Pär Hansson är frisk gillas.
 
Denna mönstring 1740:
Af Officerare och hela Compagniet intygades, at denna Karl har så swag syn at han ei kan giöra tienst, fass ei något ûtvärtes eller synbart fel på des ögon fans, enligit Fältskiärens attest, och derföre i anseende till det förra Casseres, dock ståendes tills Rotan blifwer ärsatt.
 

Hej Hans Inge!
Gjorde en sökning på friryttare och då dök denna din drygt 2 år gamla fråga upp. Av någon anledning missade jag den då, trots bevakning? Du har kanske fått svar på annat håll, om frågeställningen kvarstår så sänd mig ett mejl, eller svara här. Jag kanske har några klargöranden då jag rotat en del i ämnet.

 I all hast: Nils Henningsson är ryttaren,
”Nilss Henningsson Nilss Xxxxss: St: (Sventjänare) i Baggetorp.”   Har lite svårt att tolka namnet på Nils No 2  och hinner inte ta fram rullan o jämföra med övrig text nu. Men Du kanske vet det namnet redan?

Vet inte, och det är just därför jag samlar ihop hela gänget i en tabell. Det verkar slumpmässigt vem som noteras med " Commenderad till  Neumunde..."  eller med en bock.  För båda sorterna finns det sedan senare noteringar om "Död i Refel d. 21 Sept" etc. Dock inget alls för många, som ändå aldrig kommer tillbaka, som Moses och även mina anor. Troligen för att de dör av pesten ombord på hemresan, kanske i finska skären.


Jag kommer att lägga in hela regementet och försöka få helhetsbilden klar för mig. Skellefte-filen är klar, skickar gärna den om Du är intresserad. Mejla mig i så fall.


//Christer

Hej,
Troligen på grund av att det för de flesta soldater i rullorna står "Westerbottn.", "Westgiöthland" etc. för födelseplatsen när den nämns, dvs länet eller landskapet och ibland en stad. Nyland är ju ett landskap i östra Sverige eller Finland. Du ser aldrig någon by som födelseplats här i rullorna.

//Christer E

Väldigt få bevarade. Du hittar en del på Rullor 1620-1723, ex. vis : 1677:2,

Några exempel:

RA bildid: A0053973_00277 Armén i Skåne. Del 2. Kavalleri och dragoner. Överste Hans Ramsvärds värvade kavalleriregemente  "Ûti Gredbÿ(?) i Skåne och Willands Härad den 11 Jûnÿ Anno 1678". RA bildid: A0053983_00001 för 1679.

Dessutom: 1671 Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet (K, L, M, N) GIIIc4 (1670-1672) m fl.
                 1690 - 1703:Regementsräkenskaper -1723: Sverige, Södra Skånska rytteriregementet.
Bara som några exempel.
 

Hej,

eftersom han dog  den 25 mars 1758 så har han med största sannolikhet fallit offer för fältsjukan, såhär skriver Gustaf von Schantz i "Försök till en Historia öfver det förra Pommerska kriget": "---att i början af Mars, af 7.000 man, knappt 4.000 kunde komma under gevär.---"

Har själv en anfader i Södra Skånska, Majorens Compagnie, som dog av fältsjukan i Stralsund samt åtminstone 3 anfäder i Västerbottens regemente som dog denna vinter...! Sjukdomar tog många gånger fler liv i krigen än direkta krigshandlingar.

Hej igen Frank,
bara en tanke, för min kartläggning av Södra Skånska Kavalleriet under dessa dimmiga år har jag hittat en hel del för mig ny info i Defenskommissionens inkommande rapporter om läget i regementena. Nya utsända ryttare, döda o försvunna etc. Tyvärr refererar man ibland bara till numren och då blir det ju kinkigt. Finns också andra källor att undersöka, regementsräkenskaper mm

Västerbottens regemente har ju också sina årliga rapporter som jag inte hunnit kolla ännu (kartlägger Skellefteå, Lövånger och Överstelöjtnantens compagnier där mina många anfäder tjänstgjort). Kanske dags att ta tag i den biten och se om det kan finnas någon liten pusselbit för rote 57?

Återkommer om jag hittar något!

Arkivet använder det sista namnet, men för att citera Hans högman: "Uppsatt 1658, benämnt Skånska kavalleriregementet (Skånska regementet till häst eller Lybeckers Skånska ryttare),  1676 Norra Skånska regementet till häst (1680 indelt), 1682 Norra Skånska kavalleriregementet, 1801 Skånska  linjedragonregementet (Lätta dragonregementet), 1807 Skånska husarregementet, 1893 värvat regemente. 1927  indraget."
Om Du får anledning att söka andra regementen finns det anledning att gå till: http://www.hhogman.se/militaria.htm där Du finner det mesta som finns anledning att veta  .

Tillfällighetsfynd - såg Magnus Lindskogs inlägg ovan och lägger in denna bild från 1779 om den kan vara intressant för någon.

Ytterligare tack till Dig!

Eftersom jag samlar all info om ryttarfamiljerna i Vånga är dessa uppgifter mycket värdefulla.

Letar just nu igenom möjliga regementen i Stralsund på jakt efter Abrahams eventuella infanteritjänst.

Hej Kristina,

Jo jag vet, och studsade till, men ... verifiera så blir jag jätteglad! Hon dör i Furustad som var den fattigaste av de fattigas plats i byn, och är änka, född ca 1687 och det är allt att stötta sig på (men innerst inne hoppas jag det är hon...).

En sak som talar emot är att hon inte kallas "ryttare-änkan" eller liknande. Visserligen har det gått snart 30 år sedan han fick avsked, men när jag följt alla ryttarfamiljer i Vånga från 1690  ser jag att närmast samtliga ryttar-,soldat- och båtsmansänkor beskrivs så i begravningsnotiserna med ytterst få undantag.

Hej, om Du tittar under "Medaljer och utmärkelser" finner Du flera inlägg med bilder om detta och även var Du finner mera info.

 Lite kompletterande info. Det anges mycket riktigt i GM 1791 att  No 92  Jöns Rosengren  dog den 7 juli 1790 (Karlen aflidit d: 7 Julii 1790.), men som så ofta i GM efter kriget stämmer det inte.

Jöns embarkerade linjeskeppet Lovisa Ulrica på Carlscrona redd den 23 april 1790 tillsammans med 116 av sina kamrater från regementet och flottan seglade iväg i gryningen den 30 april.
Den 13 maj anfölls den del av ryska flottan som låg ankrad vid Reval (nuvarande Tallinn) under mycket ogynnsamma förutsättningar och ett linjeskepp, Prins Carl, förlorades till ryssarna och samtliga ryttare ombord togs till fånga. Dessutom gick linjeskeppet Riksens ständer på grund och fick överges när man drog sig ur striden. Ingen bra början på krigståget.
I överbefälhavaren hertig Carls order för attacken framgår att Lovisa Ulrica inte är placerad  i stridslinjen, utan ”på södra ändan af Merkimtala grundet” vilket innebär att de aldrig blev inblandade i själva striden.
Flottan ligger nu overksam utanför Reval ända tills den 25 maj då den får order av kung Gustaf III att avsegla till Hogland, och senare att segla vidare in i Finska viken till Kronstadt. Där möttes man av stora delar av den ryska Kronstadtflottan och strid utbröt den 3 juni.
 Det blev hårda strider och på Lovisa Ulrica sköts två ryttare ihjäl den dagen, ytterligare en, No 91 Sven Rosendahl som också var från Önnerup, dog ombord den 6 juni och No 92 Jöns Rosengren den 7 juni. Båda säkerligen av skador från striderna. Får man spekulera lite, kan man med utgångspunkt från att de båda från samma by säkert var placerade i samma kanonbetjäning med stor sannolikhet anta att de träffats av ett kanonskott alternativt splitter och blivit svårt skadade.
 "Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 A:17 (1790) Bild 5140 / sid 1017 (AID: v743170.b5140.s1017, NAD: SE/KrA/0503035"

 Lovisa Ulrica uppbringades av ryssarna under Viborgska gatloppet den 3 juli och hade då 92 man ombord från regementet. Av dessa tillfångatogs 57 man och ingen av dem återkom efter kriget.
 

Hej Francois,

visst finns han i rullorna, som här på bifogade bilder 1748 och 1758."Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 744 (1748-1759) Bild 890 / sid 78 (AID: v374927a.b890.s78, NAD: SE/KrA/0023)" och "Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente (AC) 744 (1748-1759) Bild 3870 (AID: v374927a.b3870, NAD: SE/KrA/0023)".

Har inte följt just honom så noga eftersom flertalet av mina anor i Västerbottens regemente finns i Skellefteå och Lövångers kompanier, men har med honom i min översikt över alla de enskilda Västerbottensoldaternas öden i Pommerska kriget.

Han var med största sannolikhet med vid Fehrbellin den 28 september 1758 då regementet fick allvarliga förluster när de försvarade och höll staden mot en mångfaldig preussisk styrka. Inte omöjligt att han avled av skador från denna strid.

Min egen mm mf fm mm far, Corporalen Daniel Andersson Boman blev svårt sårad, tillfångatagen och dog i fångenskap i december.  Mm ff mf mf  Olof Johansson Flinta dog också här och min mf mm mf ff  Corporal Göran Thomasson Rolig blev också tillfångatagen och dessutom tre andra släktingar som dock alla återkom i maj 1761.

Så det kanske finns en anledning till mitt intresse för denna tid 

 Hej,
stötte på en båtsman Sven Olsson Grå, BBG 3:e Båtsmanskompaniet nr 498. Han var båtsman från 1720 till förlisningen den 26 november 1738 för Möllelycke 128 i Jämshögs socken.

Lägger in det här om någon skulle vara intresserad. Han kom in i min forskning genom sonen Sven som var ryttare No 109 Ståhl i Östra Göinge Compagnie, Södra Skånska Kavalleriet. Uppgifterna ovan kommer ifrån Blekinge Båtsmansregister, en ovärderlig databas för alla med intresse för båtsmännen i denna del av Sverige!

Vill också ge en stor eloge till alla inblandade i denna tråd. Precis så skall Anbytarforum fungera, med generösa både frågeställare och svarare som delar med sig av allt som kommer fram i ämnet, även om det har gått några år!

Tackar!Christer E

Mantalslängder för Skåne finns från 1658.

Tackar Eva,
"wärde Själe sörjare" trodde jag mig nu för en stund sedan ha löst, men kändes högst osäkert.  De andra orden visar bara på hur kinkigt det kan vara. När jag återgår med Din tolkning ser jag ju att det är korrekt.

Nyttigt att ventilera sådant som känns darrigt. Petrus Neosander har jag läst sedan 1746 utan bekymmer, men i inkomna attester stöter man ofta på helt annorlunda stilar som man får kämpa med och känner sig som nybörjare igen .

Än en gång, tack för klargörandet!

Hej Stig!
Jodå, både ordinarie 50.000 skalan (Gröna kartan) och historisk (1850-tal gissar jag) knappt 350 mB tillsammans. Kontakta mig via email-adress i kontaktuppgifterna.

For immediate use, try this site for more information regarding the Swedish campaigns in Pomerania  , it is the complete history of the Seventh Year War:

http://www.kronoskaf.com/syw/index.php?title=Campaigns

I have made some research on this regiment in this war, mostly Skellefteå and Löfånger Compagnies since I have several ancestors in those, but only two in Överstelieutenantens Compagnie where your soldiers served.
However,  most often they fought together so I will try to put together what happened and what they might have experienced at Pasewalk and Löcknitz (the correct German name for Lycknäs).

If you are able to understand some Swedish I can send you the history of my own ancestors at the affaire of Löcknitz, else I will try to translate it for you.

Prisoners of this war was seldom put in regular prisons, they were marched far into Prussian territory, to some town where they tried to make a living under guard. For those at Löcknitz the town Stettin became their "prison". Often they were pressed into Prussian service. Some could flee, some with luck were exchanged and some had to wait until the war ended.

Of those 26 lost that night, 2 managed to flee the same night, 3 died in captivity, 12 were exchanged in January 1761, 8 were never heard of again and 1 showed up at the muster at home in Västerbotten in January 1763.

Bissdorf is just a small village in then Swedish Pomerania where muster of the regiment took place the 20th November 1759.

Tack Stefan för manskapsrullan! Skall gå igenom den med intresse! Har ytterligare ett tips om läsning på nätet. Här finns oerhört mycket info om allt inom "Seven Year War" där ju vår intressebit är Pommern. Mycket om deltagande enheter i olika arméer, personer, slag, belägringar, politik, fördrag etc.

http://www.kronoskaf.com/syw/index.php?title=Main_Page

God fortsatt info-jakt!

Både "Kungl. Skånska Dragonreg..etc" och Teofron Säves "Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1763 " fick jag tag i på Bokbörsen i snygga ex med alla kartor oskadade, och "Försök till en Historia öfver det förra Pommerska Kriget: 1757 - 1762" av Gustaf von Schantz (Stockholm 1811) finns på nätet som Google-bok, och kan vara nyttig trots dammet. Här beskrivs en del angående Malchin och Sprengtportens insatser här.


https://books.google.se/books?id=-oZBAAAAcAAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false


Känner någon till någon ytterligare bok som behandlar ämnet utförligt?

 

Hej,
har tyvärr bara en Frimodig bland anorna, Ambrosius Nilsson Frimodig, men han togs, närmare 50 år gammal,  från sin gård i Drängsmark 1710 och skickades ut på det vansinniga försöket att rädda Kurland från ryssarna. Naturligtvis dog han liksom nästan alla västerbottningar här, troligen i pesten som var det enda svenskarna fick tillbaka från den här resan.
 
Nils Johansson Frimodig är lite sen för mina anor, han antogs som soldat 1768 och sändes till Finland där han dog på något lasarett i december 1789, troligen i den grymma fältsjukan som härjade vilt.

Nej mina soldatanor i Västerbotten, sånär som några enstaka, var så smarta att efter hemkomsten från Pommerska kriget 1762 begärde de som inte var blesserade avsked och gav sig sedan uppåt älvarna som nybyggare. Så efter mitten på 1760-talet har jag rätt mycket färre anor i kustlandet...

Skall med nöje lusläsa allt om Ekorrsele och kanske sätta sprätt på resten av historien om Jakob Dahlrot sedan. Har Du själv någon anknytning till honom?

Tycker nog att detta hör hemma under yrket eftersom det är en udda kombination jag stötte på nu.

Det handlar om en födelsenotis från 1751. Jag håller på att kartlägga ryttare och deras familjer från 1690 och framåt i Villands Vånga (L).
Här har vi plötsligt en ryttare, alltså inte en avskedad ryttare, som vid sonens födelse skrivs "Eric Löfgren, Rÿttare och Glasförare". Till saken hör att i socknen finns minst två platser som benämns "Glasbruket" samt hyttlämningar vid det ena.

Annorlunda extraknäck för en ryttare, eller hur?
 
Vånga (L) CI:4 (1743-1766) Bild 72 / sid 67 (AID: v101953.b72.s67, NAD: SE/LLA/13462)

Hej Kennet,
har ju inte med hans ursprung att göra, men kanske intressant ändå. Har kartlagt regementet under Gustaf III:s krig 1788 - 91 och Din Erland Lindberg embarkerade linjeskeppet Äran i Karlskrona den 2 juni 1788 och var med om det blodiga slaget vid Hogland den 17 juli samma år.

1789 embarkerade han linjeskeppet Adolph Fredrik den 26 september i Karlskrona, återkom dit sjuk den 7 november, men överfördes till fregatten Galathea dagen efter, den 8 november och landsattes i Karlskrona den 14 november.

1790 ankom han till linjeskeppet Prins Carl Fredric den 4 maj, men "Afpolleterad i Land d: 13/5 med Kost och aflöning för denna dagen och bröd för den 14/5." och därmed var kriget i princip över för hans del.

Hade verkligen tur, för 6 av hans kollegor i Baron Hiertas Compagnie var med på linjeskeppet Enigheten och sprängdes i luften den 3 juli, medan ytterligare 13 man var med på linjeskeppet Finland som gick på grund samma dag (Viborgska gatloppet), erövrades av ryssen och alla tillfångatogs. Väldigt få av dessa återkom ur fångenskapen.

Hej, har inget direkt svar till Dig, men har själv två personer i Villand med den yrkesbeteckningen. Dels min ff mf ff f Anders Nilsson f 1744 i Bonslätt, Vånga, som är järnbrukskarl när han gifter sig i Vånga 1766, dels en Tufve Svensson f 1733 i Kjuge by, Kiaby som är järnbruksdräng.

Har själv ställt mig den frågan men inte stött på något järnbruk här denna tid. Några små glasbruk fanns det ju och det var driftigt folk i denna bygd så ett järnbruk är väl ingen omöjlighet? Men var?

Finns säkert någon mera kunnig som vet?

Hej,
säkerligen känd av alla Er "Piculellister," men ändå... Kartlägger Norra Skånska Kavalleriregementet till sjöss 1790 och finner en Secund Corporal Johan Christian Piculell för rote 62 Skyrup i Lifcompagniet.

I GM för 1791 är han 35 år med 7 tjänsteår. Fick sin corporalsfullmakt den 12 oktober 1788, och är en av de lyckliga av kompaniet som fick stanna hemma och tjänstgöra i Skåne.
Gick illa för många av hans kollegor i detta krigståg.

Jag skulle som sagt uppskatta om Du kollar upp min halvdana utredning, men blir sur om jag inte får en konstruktiv kritik tillbaka  Mycket av Pommern-biten är givetvis antaganden fram till Passewalk, byggda på "Västerbottens Regementes krigshistoria" m fl källor.

Det är en intressant kille det här, liksom hans släkt! Ursprunget tror jag vi kan känna oss säkra på, men Pottemakaren i Viipuri känns ännu lite darrig. Kan för lite om släktforskning i så tidiga Sverige/Finland för att känna att det är ett säkert kort utan att ha några originalkällor.
 

Hej Eva,
Om Du inte hittar något antecknat i kompaniets rullor om hans död så finns alltid en liten möjlighet att det är noterat i aktuell skeppsrulla. Givetvis förutsatt att han hade sjökommendering vid dödstillfället. Ofta noteras det bara "vakant" i GM och andra rullor, medan man är tydligare i skeppets rulla när någon dör ombord.

Bara en kommentar, DISBYT kan vara ovärderligt, rätt använt. Om seriösa användare lagt in uppgiften finns också källhänvisningar att gå till via Dispos med direktkoppling till AD och SVAR.
Givetvis finns här också massor av fel och rent skräp, eftersom det är all slags mer eller mindre seriösa släktforskare som lagt in sina utdrag. Dock inte i närheten av en del populära webbaserade släktträd....


Så man skall ta DISBYT för vad det är, ett effektivt sätt att hitta nya vägar att gå. Dessa måste självklart sedan följas upp via källorna och verifieras.


Med fn 36 miljoner poster inlagda är det i högsta grad användbart för detta.

AD är den självklara grunden med sin totalt överlägsna bildkvalitet, men SVAR är nödvändigt med mängder av kompletterande information.
Som Olle beskriver, men också så mycket mera i form av alla "smådokument" såsom vigsel- och flyttattester, Arméns rullor förutom GM och alla mantalslängder och mycket, mycket mera. Kartmaterialet, porträttsamlingarna, så mycket som ger djup åt ens forskning,!

Aha, det har bara att göra med att folk som inte förstår sig på knektnamn/båtsmansnamn lätt blandar ihop dem med släktnamn. Som Du själv är väl medveten om nu, är dessa namn snarare namn på roten/båtsmanshållet än på den person som innehar tjänsten, även om undantag finns.
Finns massor att läsa om detta, bl a på Hans Högmans eminenta hemsida.

Såg Patricks inlägg i dagens skörd och vill lägga till min tacksamhet!
Alla dessa energiska och outtröttliga eldsjälar som gör sitt arbete tillgängligt för oss andra!
 
Jobbar själv med att samla fakta från alla tillgängliga källor om ett kompani som deltog i Pommerska kriget, som nu håller på att utvecklas till regementet och vidare till deras civila liv efterhand. Lägger upp register och kämpar och fattar först nu egentligen hur mycket av andras hårda och enträgna arbete jag själv fått ta del av genom åren!
 
TACK till alla Er som givit mig mina snabbingångar genom åren!

Hej Tomas,
Fältberedare hittar du en del om under Yrken: Garvare
 
Med vänlig hälsning,
Christer E

Nu hamnade vi långt från Skåne  men det är ju så det funkar i det här gamet!
 
Jättetack för informationen och framförallt källorna, litteraturhänvisningar att gå vidare på!
 
//Christer

Hej,
 
stöter på förleden Budda- på flera torp och gårdar i NÖ Skåne. Buddatorpet strax öster om Högsma är ett exempel och Buddahus vid Årröd i Västra Vram där den stora silverskatten hittades 1894 är ett annat. Nu undrar jag om någon vet vad denna förled betyder och kommer ifrån.  
 
Är det härlett från ett namn Budde eller vad betyder det egentligen?
 
Någon som vet?
 
MVH
Christer E

Tack för vinklingen Anders!
 
Absolut inte orimligt med någon förtroendebefattning inom socknen. Han ägde faktiskt sitt gatehus vid frånfället och det finns ett antal tecken på att han var väl etablerad. Och varför skulle han annars bara omnämnas som rotemästare i BoU och kyrkboken, och inte alls i någon militär handling?  
 
Får rota vidare i detta!
 
//Christer

Hej!  
Har en anfader Gustaf Run(n)man, född 1785-12-15. Dräng o senare torpare i Sörmland (Hannäs). I kyrkboken sägs han komma från Stockholm, men Namnet Runnman är känt som båtsmansnamn från Nordmaling-trakten (AC). Båtsmännen härifrån tillbringade ofta långa pass i Stockholm i tjänst eller under utbildning.  
Kan det tänkas att han från Stockholmstjänstgöring sökt sig till Sörmland? Vid första barnets födelse skrivs han (som dräng)som beväringskarl.  
Tacksam för någon ledtråd, speciellt som detta är min fars släkt (från Skåne mest) och min mors släkt bl. a. härstammar från Nordmaling!!

Hej Elisabeth,
stötte på Ditt inlägg om Mårten idag, och antar att Du sedan länge fått svar, men ändå.
Mårten Olofsson Wippa (som f ö är min mm ff fm f:s bror)var med på samtliga mönstringar i Pommern 17590212,17591120,17601114 och 17611215. Han har nr 146 i Palmstruchs kompani och råkar tydligen inte ut för något anmärkningsvärt. Samma sak med hans yngre bror Lars Nr 147 Frisk i samma kompani.
 
Du kan följa Lövångers kompani i rullorna för Capitain Palmstruchs, Capitain Hinricii och till viss del i Öfwerste Lieutenantens kompanirullor under krigsåren.
 
Rullorna tillsammans med Bergenstråhles krigshistoria, Teofron Säves Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1762 och Försök till en Historia öfver det förra Pommerska Kriget: 1757 - 1762 av Gustaf von Schantz ger tillsammans en bra och ibland riktigt levande bild av vad Västerbottningarna fick genomlida dessa år.
 
Med vänlig hälsning,
//Christer

Här har Du dem i den GM jag nämnde:
 

 
 
 
 
Verkar som det mesta av kompaniet blev tillfångatagna och knappast några återvände, bara ett par som själva flydde.
 
//Christer

Hej Paul,
 
Nej tyvärr har jag inte mycket specifik info om Sprengtportska regementets äventyr. Men i GM Konungens eget värvade regemente, dess föregångare och efterträdare 1287 (1791-1793) kan man läsa att Capitain Sodenstjerna själv med ett större antal av sitt manskap blev tillfångatagna när skeppet Gustaf Adolph förlorades till ryssarna den 6 augusti 1788.  
 
Hur det gick till beskrivs i Journal öfver Expeditionen år 1788 med Svenska flottan bestående af 17 Skjepp, en handskrift av Gustaf Harald Wahlbom. Finns i Forum Navale Nr 44 som Du hittar på nätet.
 
Kollade i mitt register som jag nämnde ovan och det finns 43 rullor som innehåller Sprengtportska regementet till sjöss 1788-90. Mejlar gärna den sökningen till Dig om Du är intresserad att gräva vidare i Flottans arkiv om detta.
 
MVH
Christer E

Hej Anette,
 
Norra Skånska kavalleriregementet befann sig 1790 ombord på stora flottan som utgick från Karlskrona till Finska viken, och var bl a med om sjöslagen vid Reval och Kronstadt samt det sk Viborgska gatloppet. Jag kan inte några detaljer om just deras äventyr, eftersom jag följt mina anfäder i Södra skånska kavalleriregementet under samma krigståg månad för månad.  
 
I Flottans arkiv hittar Du dem ombord på olika fartyg.  
 
Jag har gått igenom samtliga fartygsrullor 1788 - 1790 för att följa Södra skåningarna och Konungens eget regemente ombord dessa år, och Norra Skåningarna finns ju också med under 1790.
 

 
Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873
 
Det är sammanlagt 483 rullor så det tar lite tid att kolla igenom. För 1790 finns det 295 rullor med varierande innehåll. Just på grund av detta gjorde jag ett register i Excel av innehållet och vilka militära enheter som fanns på de olika fartygen.  
 
Om Du är intresserad av att spara lite tid kan jag mejla Dig en sökning på vilka fartyg och i vilka rullor Du hittar just Norra Skånska?  
 
MVH
Christer E

Hej Sven,
det finns en intressant site som har ganska mycket info omkring Seven Years War, bland annat det Du efterfrågar. Sidan heter Kronoskaf och länken hittar Du här:
 
http://www.kronoskaf.com/syw/index.php?title=Swedish_Army
 
Hoppas den funkar, har inte testat att hyperlänka här :-)

Jag tackar för ytterligare tips!
 
Får väl se vad jag kan hitta och fylla på historien med.
 
MVH,
Christer E

Hej Lennart!
Jag tackar för informationen!
 
Jag har inte haft kännedom om min kronobåtsman No 114 Grön så länge, men jag har följt hans tjänstgöring så mycket jag kunnat genom bl a kostmönsterrullor 1768 - 1778. Dock har jag ännu dålig lokalkännedom om Galärvarvet i Stockholm som ju var hans och övriga norrlandsbåtsmäns huvudsakliga tjänstgöringsort.  
 
Vet Du något lämpligt ställe att bilda sig på den punkten, någon bok ex vis, som behandlar ämnet? Noteringarna om honom hade ju fått en helt annan substans om man vetat var Pikposten eller Laststället låg. Har iofs inte sökt bland kartor etc på SVAR ännu.
 
MVH
Christer E

Hej Fredrik!
 
Vilket sammanträffande!  
 
Jag har länge letat efter min mf mm mm:s far och fann honom bara för någon månad sedan. Det visade sig vara kronobåtsman No 114 Johan Ersson Grön i Andra Västernorrlands båtsmanskompanis 1:a del, med rusthåll i Junsele.  
När jag följt honom i båtsmansrullorna ett tag framgick det att han var med på Sophia Albertinas sista resa och omkom vid förlisningen och därmed har jag lagt en hel del tid på skeppet och den sista resan förutom Johan Gröns liv i Junsele och tjänstgöringar på Galärvarvet.
 
Jag har ännu inte hittat någon förteckning på överlevande mera än vad som nämns i Christer Fredholms artikel i ”Tidskrift i sjöväsendet” Nr 2 2001 ”Linjeskeppet Prinsessan Sophia Albertinas förlisning vid Texel den 20 augusti 1781” sid 180 - 184. Han nämner ”en lärstyrman som hette Anders Forsman, en högbåtsman, två korpraler, fem volontärer, tre soldater och 19 båtsmän”.  
Bland källorna anger han bl. a. ”Konteramiral C.G.Grubbes rapporter 1781”  och där kanske finns mera att hämta. Troligen bara tillgänglig på Krigsarkivet (har inte kollat ännu).
 
Den källa Du nämner, Film Wa 2283 vet jag inte alls vad det är, men är heller ingen expert på området.
 
Som Du förstår har jag ju lagt min tid på att utreda norrlandskompaniernas medverkan, men ett möjligt alternativ är väl kanske att jämföra expeditionsrullan från 1781 med båtsmansrullorna från 1783 -1803 för Södermöre som ju finns på SVAR: ”SE/KrA/0500-0503/0503/036/IV/49” .
Då kanske man kan se om några av de 43 båtsmännen från Södra Möre som mönstrades ombord återkommer vid senare mönstringar. 4 av dem fördes sjuka i land före avseglingen (och före eldsvådan) och en, No 266 Joen Målberg av 2:a Compagniet, anmäls ”Saknad efter Eldsvådan den 5 Junii.” men det har Du väl själv sett.
 
Hittar Du andra källor eller uppgifter omkring denna händelse vore jag tacksam att få ta del av dem!
 
Med vänlig hälsning
Christer E
 
(Meddelandet ändrat av chrede 2015-06-06 08:54)

Hej,
 
beställde också boken, och har precis läst igenom den, men som Du såg Jonatan, så var det inte många rader om våra Carabinierer.  
 
Tog en ny titt i Kungl. Skånska Dragonregementets historia Del III och upptäcker att det faktiskt står en hel del här, mina ursäkter till C.G von Platen... Det var länge sedan jag läste boken och då var nog fokus mera på 1790 års äventyr.
 
Så här skriver han om Bornhöft (skilda utdrag):  
 
Första träffen bestod av de sju Mörnerska husarskvadronerna. Till vänster om dem grupperades en skvadron av Skånska husarregementet och Schills två skvadroner i andra träffen. I tredje träffen, som stod till höger om den första, ingingo 1. och 4. fältskvadronerna av Karabinierbataljonen, under befäl av resp. ryttmästaren Holger Rosencrantz och löjtnanten Mathias Königsfelt. 2. fältskvadronen under ryttmästare C Hagerman hade blivit efter och kunde ingripa först mot stridens slut, medan 3. fältskvadronen enligt Skjöldebrands order följde långt efter för att taga mot och konvojera krigsfångar och annat eventuellt krigsbyte.  
 

 
I slutet av anfallet beskrivs Karabinierernas insats:
I rätta stunden kommo emellertid tredje träffens två karabinierskvadroner upp till höger om husarerna, redo samtidigt med dessa över jordvallen och höggo in på fienden. Standarföraren vid 1. karabinierskvadronen stupade och standaret föll till marken, men ryttmästare Rosencrantz kastade sig av hästen, tog upp standaret och förde det sedan personligen till stridens slut. Befälhavaren för 4. fältskvadronen, löjtnant Königsfelt sårades redan i stridens början, varför kornetten F. Rosencrantz övertog befälet. Även här drevs fienden i oordning tillbaka mot byn. --- I ursinnig fart fingo de svenska ryttarna passera gatlopp förbi de danska infanteristerna, vilka från vallarna öppnade en häftig men illa riktad eld. Väl utkomna på heden formerade sig svenskarna hastigt.---Under det att detta hände, anlände 2. fältskvadronen, som av major Weidenhielm fördes fram till understöd. Danskarna voro emellertid redan i färd med att utrymma Bornhöved och på marsch norrut.
 
Mörnerska husarerna hade 2 officerare, 1 underofficer och 7 menige döda, samt 1 officer, 1 underofficer och 28 menige blesserade. Skånska karabinierregementet 5 karabinierer döda och 1 officer, 2 underofficerare och 11 menige sårade. Schills husarer räknade 2 döda och 5 blesserade, och slutligen Skånska husarregementet 1 död och 1 blesserad. Sammanlagt voro sålunda de svenska förlusterna 2 officerare, 1 underofficer och 15 menige döda och 2 officerare, 3 underofficerare och 45 menige sårade.
 
Som synes en blodig upplevelse för våra mannamannar från Skåne...
 
För övrigt erhöll ryttmästare Holger Rosencrantz svärdsorden, löjtnanterna H. L. Rosencrantz och Königsfeldt samt kornetterna G. von Rosen och F. Rosenblad guldmedalj för tapperhet i fält samt 14 underofficerare och menige samma medalj i silver, varjämte 1 korpral och 3 menige erhöllo hedersomnämnande.
 
På SVAR finns embarkerings och debarkeringsrullor för dem vid återresan, Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/236 (1814-1821), bildid: A0052236_00004, skall kolla igenom dem lite noggrannare nu, liksom GM för 1815.  
 
 
//Christer

Den påminnelsen tackar vi för!
Vet vilken bok Du menar, läste en recension för flera år sedan men hade glömt både titel och författare... Pinsamt men sant.
Fjärrlås nästa!
 
// Christer

Hej Gunnar!
 
...den 25 april 1789 ärsat den 25 derpå följande maij, Måns Önfelt etc
Alternativt maÿ givetvis, kan ofta vara svårt att se skillnaden.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christer E
 
(Meddelandet ändrat av chrede 2015-03-23 08:08)

Hej,
I denna husförhörslängd från 1762 är min ff ff mm mf Jeppa Jönsson noterad med sin familj i Vagnlihuset, Österslöv.  
 


 
 
[color=0000ff]Österslöv AI:3 (1751-1765) Bild 570 / sid 92 (AID: v102539.b570.s92, NAD: SE/LLA/13514)[/color]
 
Prästen har senare lagt till med annat bläck ”Son Pär född d. 23 Junii 1763” och fortsatt med samma bläck, kanske vid samma tillfälle: ”NB efterfrågat(?) men intet ”.
 
Kan någon hjälpa mig att förstå vad han skrivit? Det gäller tydligen hustrun Kierstina, men vad gäller anteckningen?
 
Tacksam för hjälp!
 
Christer E

Stort tack, Mats!
Du öppnade mina hemmablinda ögon! Själv har jag nämligen stirrat blint österut och glömt att dåtiden varken hade GPS eller Motormännens vägvisare. Detta är ju den normala rutten hem även för gyngarna.
 
Fjälkinge fungerade som uppsamlingsplats vid mobiliseringen i april. Eftersläntrarna i regementet var en blandning från alla kompanier och de har säkert gått i samlad tropp från Karlskrona hit för att sedan hemförlovas härifrån. Då är det ju också logiskt att Jöns Carolin lagts i sjukbädd här. Att han kunnat forslats hem och begravts inom sju dagar passar också väl in med avståndet.
 
Åhus är en bra tanke, men jag tror knappast att Flottan skulle lägga pengar på lyxtransporter till soldater som ju kunde marschera själva, hur sjuka och medtagna de än var.
Än en gång, tack för hjälpen!
 
//Christer

Det förekommer bara denna enda gång, och jag har också kollat igenom C:1 i den långsökta förhoppningen att det skulle återfinnas någon annanstans som kunde ge en ledtråd till vad det är.
Visst, prästen har ju säkert stavat efter vad han hört, just därför har jag också tillåtit mig att spåna vilt hit och dit runt detta, men...logiken kommer aldrig ifatt, en rimlig förklaring saknas...

Hej,
 
söker hjälp med ett ord som helt undgår min  tolkning. Det skulle kunna vara ett tillnamn typ ryttarenamn eftersom fadern Göran var avskedad ryttare redan 1716, men hittar honom inte i Södra Skånska kavalleriet. Kan givetvis vara något annat regemente. Ett annat alternativ är möjligen en referens till bostället, men enligt expertis på Kjuge by finns där ingenting som kan kopplas till detta ord. Göran bor i gatehus No 4 i Kjuge by vid doptillfället.  
 
Här är dopnotisen från 1723:
 

 
âEURd.24 Febr: Dom:50: lät Giöran Jönsson Gvastenhårdt??? ock hûstrûn Hanna Ohlsdr i Kiuke, döpa sin Son né Jöns föddes d.12 febr: om morgonen. Jungfru Johanna Påhlsdr. Liungberg på Bäckaskog bar barnet. Manfolksfaddrar. Mons: Carl Bergkvist? på Bäckaskog Anders Eskelson i Kiuke. Ohla ? i Kiuke. Qvinfolksfaddrar Ällsa Jöns Ohlss i Kiuke hust. Karna Ohlasd. och hust Ohlû Niels Anders i Kiuke.âEUR  
 
Här ordet separat
 

 
Har rådfrågat erkända experter på tidig 1700-talsskrift, men utan resultat.
 
Kan någon här hjälpa mig?
 
Göran Jönsson är min ff mm ff ff f.
 
Christer E

Hej Bengt,
 
Du beskrev ett sätt att splitta ett släktträd i Genney i en annan tråd här, Family Tree Builder.  
Har liknande problem som frågeställaren där och Din lösning verkar mycket smidig.  
 
Min fråga är, på det sätt Du beskriver, kommer alla ättlingar till syskon etc med då? Dvs, kommer alla inlagda personer på den sidan med?

Hej Ingemar!
 
Raufarhöfn är den korrekta stavningen idag, och du hittar denna fiskehamn längst upp i nordost på Ìsland. En betydande utskeppningshamn för sillexporten på den tiden.
 
MVH
Christer E

Glömde givetvis att nämna att Anders Westerberg dog 1840-11-23 på Fattighuset Nyköping St: Nicolai och hustrun Anna-Stina Jonsdotter 1849-06-14 i samma församling hemma hos sonen Carl Fredrik.
 
Christer E

Återigen tack för info, Mats!
 
Ganska logiskt att det ligger där och inte där jag gissade. I Hfl kommer ju Vagnlidhuset i samband med Tegelgården och Dammhuset. På min karta från ca 1860 är Tegelgård utsatt, men på kartan uppmätt 1929 verkar bara namnet finnas kvar. På dagens Gröna Kartan finns ingenting utsatt.
 
Än en gång, tack för hjälpen!
 
/Christer E

Hej Kennet,
En karta från ca 1855-60 visar Saltvikshusen, men inga beteckningar, eller enskilda hus/torp. Har Du kollat Lantmäteriverkets historiska kartor?
 

 
 
Tyvärr mycket klen upplösning här, p gr av de begränsningar som finns.
 
MVH
Christer E

Hej Björn,
Du har säkert kollat GM för ev ledtråd, men eftersom jag just nu sitter och jobbar med GM för Södra Skånska Kavalleriregementet kollade jag efter ev patronymikon när han värvades. Tyvärr, den 11 maj 1785 antas han under namnet Trulls Siögren. Föregångaren hette Johan Gyllentorn så han har redan namnet Sjögren.
 
MVH
Christer E