Hej,
beställde också boken, och har precis läst igenom den, men som Du såg Jonatan, så var det inte många rader om våra Carabinierer.
Tog en ny titt i Kungl. Skånska Dragonregementets historia Del III och upptäcker att det faktiskt står en hel del här, mina ursäkter till C.G von Platen... Det var länge sedan jag läste boken och då var nog fokus mera på 1790 års äventyr.
Så här skriver han om Bornhöft (skilda utdrag):
Första träffen bestod av de sju Mörnerska husarskvadronerna. Till vänster om dem grupperades en skvadron av Skånska husarregementet och Schills två skvadroner i andra träffen. I tredje träffen, som stod till höger om den första, ingingo 1. och 4. fältskvadronerna av Karabinierbataljonen, under befäl av resp. ryttmästaren Holger Rosencrantz och löjtnanten Mathias Königsfelt. 2. fältskvadronen under ryttmästare C Hagerman hade blivit efter och kunde ingripa först mot stridens slut, medan 3. fältskvadronen enligt Skjöldebrands order följde långt efter för att taga mot och konvojera krigsfångar och annat eventuellt krigsbyte.
I slutet av anfallet beskrivs Karabinierernas insats:
I rätta stunden kommo emellertid tredje träffens två karabinierskvadroner upp till höger om husarerna, redo samtidigt med dessa över jordvallen och höggo in på fienden. Standarföraren vid 1. karabinierskvadronen stupade och standaret föll till marken, men ryttmästare Rosencrantz kastade sig av hästen, tog upp standaret och förde det sedan personligen till stridens slut. Befälhavaren för 4. fältskvadronen, löjtnant Königsfelt sårades redan i stridens början, varför kornetten F. Rosencrantz övertog befälet. Även här drevs fienden i oordning tillbaka mot byn. --- I ursinnig fart fingo de svenska ryttarna passera gatlopp förbi de danska infanteristerna, vilka från vallarna öppnade en häftig men illa riktad eld. Väl utkomna på heden formerade sig svenskarna hastigt.---Under det att detta hände, anlände 2. fältskvadronen, som av major Weidenhielm fördes fram till understöd. Danskarna voro emellertid redan i färd med att utrymma Bornhöved och på marsch norrut.
Mörnerska husarerna hade 2 officerare, 1 underofficer och 7 menige döda, samt 1 officer, 1 underofficer och 28 menige blesserade. Skånska karabinierregementet 5 karabinierer döda och 1 officer, 2 underofficerare och 11 menige sårade. Schills husarer räknade 2 döda och 5 blesserade, och slutligen Skånska husarregementet 1 död och 1 blesserad. Sammanlagt voro sålunda de svenska förlusterna 2 officerare, 1 underofficer och 15 menige döda och 2 officerare, 3 underofficerare och 45 menige sårade.
Som synes en blodig upplevelse för våra mannamannar från Skåne...
För övrigt erhöll ryttmästare Holger Rosencrantz svärdsorden, löjtnanterna H. L. Rosencrantz och Königsfeldt samt kornetterna G. von Rosen och F. Rosenblad guldmedalj för tapperhet i fält samt 14 underofficerare och menige samma medalj i silver, varjämte 1 korpral och 3 menige erhöllo hedersomnämnande.
På SVAR finns embarkerings och debarkeringsrullor för dem vid återresan,
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/236 (1814-1821), bildid: A0052236_00004, skall kolla igenom dem lite noggrannare nu, liksom GM för 1815.
//Christer