Kvinnorna bär ju dock hatt vilket var något fina kvinnor använde, vilket fattiga svenskar[size=78%] som flyttat till USA var väl medvetna om, varför de där passade på att bära hatt eftersom det inte var begränsat till borgerligheten och överklassen.[/size]

I många socknar förekommer "moen/mon" i hfh, har det någon koppling till resande?

En sökning på hemsidan ger inget resultat på mina Söderhamns-anor.

Per Sundgren föddes den 8/11 1748 i Söderala och avled den 17/3 1806 i Söderhamn.

Lars Sundgren föddes den 29/9 1795 i Söderhamn  avled 12/10 1841 vid Ljusne Masugn.
Lars Petter Sundgren föddes den 3/9 1822 i Söderhamn, drunknad på sjön 1853.

Är inte hemma och kan ej kolla mer exakt i mitt MinSläkt-träd men jag har för mig att de alla var sjömän/skeppare. Lars Sundgren var constapel vill jag minnas (någon låg befälsgrad snarare än polis, har jag läst mig till).

Hej, jag har hört av en släktforskare att släkten Norman skulle vara resandefolk. Min härstamning är via Sara Catharina, son till soldaten Lars Jansson Norman (14/10 1770 Ramnäs - död 1808 i fransk fångenskap). Fadern hittar jag inte i födelseboken i Ramnäs.


Jag har däremot honom inlagd som son till bonden Jan Persson (18/8 1747 Ramnäs - 13/12 1786 Norrby, Ramnäs) på Norrby, som i sin tur var son till Per Persson (15/4 1713 Ramnäs - 20/6 1767 Norrby, Ramnäs). Minns inte varför jag lagt in Lars Jansson Norman som son till bonden Jan Persson. Om släktskapet stämmer med en fader och farfader som var bönder så bör inte släkten vara resande.


ArkivDigital: Ramnäs (U) AI:4 (1767-1774) Bild: 14 Sida: 21
Här syns flera generationer.


Någon med koll på dessa personer?

Vi börjar i släkten att undra om vissa delar av våra anor är av resandesläkt men gömt detta. Min mormors mor var mörk med svenska mått mätt, bruna ögon, mörkbrunt nästan svart hår. Hennes mamma och pappa var också ganska mörka, fadern (mormors morfar) står som lumphandlare i unga år, men blir sen direktör (ägare av biografen Palladium i Borlänge samt Borlänge stadshotell) ett tag innan konkurs, varpå han blir handelsresande.


Detta är alltså via min mormors mor. Via min morfar finns också frågetecken. Morfar var rödlätt, blåögd och såg väldigt nordeuropeisk ut men hans farmors far står som lumpsamlare 1890, men handlande 1900. Morfars farfar hade enligt mig att ganska mörkt/osvenskt utseende, och var mästersmed.


Om det skulle vara så att dessa anor är resande så har vi i släkten blivit totalt duperade, vi nu levande har aldrig hört ett ord om något sådant och alla är blåögda, blonda/rödlätta och väldigt ljushyade, med undantag för min mormors syster som fortfarande lever och blir mycket brun på sommaren.


Jag frågade på ett annat forum tidigare kring hur man tar reda på det, och fick då svaret "släktforska", vilket jag har gjort och det finns sådant som talar för detta men inget säkert, det står inte "tattare" eller "zigenare" på någon ana, vad jag sett. Hur gör jag?

Tror jag missförstod din kommentar något, jag skrev ju att adelsmän slapp undan påföljder. Förstår nu att det var vad du frågade om. Jag uttryckte mig lite felaktigt, vad jag menade var inte att de togs till rätten och där friades, utan de oftast slapp rättsprocesser överhuvudtaget gällande oäkta barn.

Jag tillhör en oäkta svärdslinje från en adlig ätt, ännu levande. Faderskapet har såvitt jag vet inte bekräftats i officiella dokument. Min ff ff ff föddes oäkta 1832.

Det som gör att jag är säker på faderskapet är följande;
- Sonen fick patronymikon efter adelsmannens förnamn.
- Modern var piga hos den ogifte adelsmannen vid sonens födelse.
- Adelsmannen hade fått två oäkta barn med andra pigor tidigare.
- Adelsmannen "föregifvas vara fadern" står det i födelseboken.
- Sonen bodde hos adelsmannen, efter att modern flyttat och gift sig med en annan man.
- Sonen står de första åren som o.ä. längst ner på husförhörets sida under pigor och drängar, men flyttas upp till att stå direkt under adelsmannen, som barn gör i relation till sina föräldrar.
- Adelsmannen nämns som fadern under "öfriga anteckningar" i en del dokument som inflyttningslängder, husförhör längre fram och så.


Köttsliga förbindelser utanför äktenskapet var som du antagligen vet strängt förbjudet bakåt i tiden, många togs till dåtidens lokala rättsinstanser. Det jag fick lära mig ifrån mitt fall när jag ville ha officiella dokument på faderskapet var att tydligen slapp adelsmän undan påföljder. Merparten som straffades för utomäktenskapliga brott var fattigt enkelt folk. Låter kanske främmande men tänk idag på det aktuella fallet med den amerikanska rapparen ASAP Rocky, som många vill se släppt på grund av att han är känd och tjänar mycket pengar - lite samma strukturer än idag.


Även om du hade hittat dokument som bekräftar faderskapet så hade ätten ändå ansetts utdöd 1850. Barn födda utanför äktenskap anses inte tillhöra ätten.
Men baserat på det du skriver så tycker jag du har ett väldigt starkt fall.

Anna Lisa Erling och hennes man Anders Olsson/Olofsson i Sherlbo (?) får 23/7 1823 dottern Anna Andersdotter, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004806_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=3752%2C3849%2C1304%2C931


Jag är på jaktefter Anna Lisas föräldrar. Hittade en Anna Lisa född 7/3 1789, av fader körare vid Åkerby bruk Johan/Jan Olsson (1750) och moder Lisa Jacobsdotter (1751). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004805_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=3222%2C270%2C2254%2C1608


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004759_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=307%2C242%2C2587%2C1477
Här verkar Johan/Jans föräldrar vara, husförhör 1785 - 1791.


Husförhör, 1792 - 1798 [size=78%]https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004761_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=-285%2C-118%2C4013%2C2291[/size]


Husförhör, 1799 - 1805, [/size][size=78%]https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004763_00154#?c=&m=&s=&cv=153&xywh=20%2C-270%2C4020%2C2295[/size]


Husförhör, 1806 - 1812, [/size][size=78%]https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004765_00157#?c=&m=&s=&cv=156&xywh=438%2C1967%2C2150%2C1228[/size]


Detta är det sista husförhöret jag hittar familjen i, sedan tappar jag bort dem. Här ser föräldrarna ut att ha fått sina födelsedatum ändrade? Fadern från 1750 till 20/6 1746, och modern från 1751 till 11/11 1748.


I detta sista husförhör heter fadern fortfarande bara sitt patronymikon, och alltså inget Erling. Är det troligt att detta är rätt Anna Lisa som jag hittat?

ff ff ff f = man ifrån obetitlad adelsätt som levde 1795 - 1857.
ff ff fm m = kvinna ifrån obetitlad adelsätt som levde 1809 - 1849.

7 generationer bakåt i båda fallen. Jag är inte ens trettio fyllda och på mitt fäderne har männen de senaste generationerna ynglat av sig väldigt tidigt, vilket gjort att det är ganska många generationer bak men inte så jäkla långt tidsmässigt. Jag talade igår med en kvinna som också härstammar agnatiskt ifrån den ovan nämnda adelsmannen, för henne är det bara fyra (!) generationer bak.

Via min mors sida kommer den första adliga personen, en kvinna som levde 1675 - 1745, hela tio generationer bakåt (!), och längre bak finns bara hennes adlige far och farfar - totalt alltså tre adliga personer på min mors sida, mot ett par hundra via min far.

Tackar så mycket 

Jag förstår hur du menar... 
 
Fast jag tror ändå man får skilja på två saker. Ett agnatiskt släktbegrepp som grund är vi nog många både inom och utom Riddarhuset som accepterar, och där alltså går på agnatisk härstamning - såväl inom som utom äktenskap.
 
Sedan bygger däremot grunden för adelskap i sig på att det ska vara äktenskapligt födda barn till ättens manliga medlemmar. Därmed för alltså agnatiska men oäktenskapiga barn inte den adliga ätten vidare, men väl den agnatiska släkten.
 
Till det kan läggas när makar och/eller barn till kvinnliga ättemedlemmar upptar eller för det adliga namnet vidare, vilket då räknas som en Yngre släkten NN, vilket brukar publiceras i anslutning till huvudslkten vid borgerliga släkters publiceringar i Svenska Släktkalendern, och vilket sådana grenar av adliga ätter förstås kan publicera där också. Liksom förstås när någon tar mormors eller farmors flicknamn, adligt eller inte.
 
Jag skulle räkna alla agnatiska linjer av en adlig ätt som samma släkt om än inte medlemmar av den adliga ätten, och jag skulle tro att berörda adliga ätter och även Riddarhuset ser det så också.
 
Så har jag inte fel om det ska man kanske inte kalla det för deras syn på en släkt, bara deras syn på hur adelskapet ärvs och som alltså konstituerar den adliga ätten.
 
Och där kommer de kanske att få lov att modernisera sin syn på äktenskapet som institution med tiden. Det vore ju omåttligt fånigt om flera adelsätter skulle dö ut som adliga bara för att de sista kvarvarande adelsmännen bara hade avlat barn i samboförhållanden. Och förr eller senare händer väl säkert sådant om de inte ser upp. Faktum är ju att självaste grevliga ätten Brahe, nummer 1, dog ut (1930), just för att siste greven länge och väl (under slutet av 1800-talet) hade ett stockholmsäktenskap och två söner med sin älskade som inte ansågs fin nog att få bli ingift i ätten, och att han sedan föll för påtryckningar och letade upp en ståndsmässig hustru, men aldrig fick barn med henne. Så problemet har ju förelegat länge...
 
Idag finns en landslagsman i handboll som bär båda föräldrarnas namn, och faderns är adligt. Men föräldrarna var aldrig gifta och är numera inte ens tillsammans, så han kan aldrig bli adelsman. Och mina egna Pemer-ättade grenar av ätter på Riddarhuset har gett mig ett exempel på att man inte ska utgå ifrån att en friherre inte har familj bara för att han bara står som ogift i adelskalendrarna. Plötsligt in på 2000-talet ingås ett äktenskap och barn och barnbarn födda på 60- respektive 90-talet legitimeras retroaktivt...
 
Så det där blir de nog tvungna att se över med tiden. Och när något väl sker kanske de kan vara storsinta nog att tillämpa det retroaktivt och äntligen acceptera en del uppmärksammade samboavlade grenar av ätter, som i vissa fall är utdöda som adliga. Johan R:son Sjöberg har 2002 skrivit i ShF om ett sådant fall i officiellt utdöda ätten Ehrencrona, och i ett par årgångar av Svenska Släktkalendern finns släkten Djurberg II med, som härrör från söner till en adlig Leijonmarck som fick sina barn med en Djurberg, och där en son faktiskt förde faderns namn Leijonmarck vidare.
 
Det kan trots allt inte krylla så fullkomligt av sådana fall genom alla tider. Carl-Fredrik Hanzon har dessutom i någon tråd påvisat sådana fall där man faktiskt har infört hela grenar retroaktivt utifrån att de felande leden var trolovningsbarn.

Ett gammalt inlägg men ser att du fortfarande är aktiv på forumet så jag kör på!


Har du någon som helst aning om hur stort antalet oäkta ättlingar via agnatisk härstamning är? Är kanske en uppgift för Per Andersson (slekt.se - Långarydssläkten, Vasa-ättlingar) att sätta tänderna i. Hade blivit en rolig bastard-version på adelskalendern som troligtvis sålt likt smör i solsken.


Med tanke på sambo-förhållanden men kanske framför allt kortare utomäktenskapliga romanser torde antalet adliga personer öka kraftigt om utomäktenskapliga agnatiska ättlingar godkänns, från dagens 0.2 % av befolkningen till säkert det dubbla. Kommer nog aldrig att ske, då "vanligt enkelt folk" skulle komma in och exklusiviteten utarmas.

Hej, jag försöker tyda vilka år mannen och hustrun i denna familj är födda. Hustruns efternamn, är det Erling?


Tack på förhand! 

Tack så mycket för all information.

Om min Johanna Dorothea hade två syskon så bör Sophia Wilhelmina #1 vara dotter till Catharina Margaretas syster, Christina Charlotta?
Sophia Wilhelmina #1 står ju som född 1815 av Christina Charlotta, och Sophia Wilhelmina #2 1822 av Catharina Margareta.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029522_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=3239%2C2370%2C2600%2C1789

Du såg inte något födelsedatum samt födelsesocken för Anders Smedén och hustru? År var ju tydligt, 1763 för Anders och 1764 för hustrun. Är ju på jakt efter föräldrarna för att komma så långt bak som möjligt, särskilt på mödernet (via Carlsdotter då).


* Ah, nu ser jag Lars Smedén samt Anna Margareta Smedén som dopvittnen då Catharina Margareta Smedén föds 1787. Bör väl vara skeppare Anders Smedéns föräldrar?

Tackar å det ödmjukaste! 

Jag såg den Magnusen i födelseboken, men eftersom denne är född i Mars så utgick jag ifrån att det var fel Magnus, trots att fadern hette Sven. Han anges vara född i April i alla källor jag sett. Om han nu är den Magnus som är född i Mars, hur kan detta missförstånd ha uppstått? Visste vanligt folk inte när de var födda?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071993_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=140%2C256%2C3292%2C1879
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00009979_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=-360%2C1374%2C4571%2C3263

Ja, Carl Gustaf hade det jobbigt bland traktens pigor. Nedanstående text från beskrivningen över gården Ström i Kila:


Carl Gustaf flyttade till Vidön i Karlstad och avslutar därmed Löwenhielms era på Ström. Carl Gustaf hade vissa äventyr för sig som resulterade i några oäkta barn. Med pigan Stina Jonasdotter (f. 1784 i Gillberga, Ökne) fick han dottern Gustafva Carlsdotter (f. 1817 i Kila, Ström) och sonen Jonas Carlsson Blom (f. 1821 i Kila, Ström). Med pigan Kajsa Nilsdotter (f. 1811 i Gillberga, Närbyn) hade han sönerna Nils August Carlsson (f. 1832 i Kila, Ström) och Leander Gustaf Carlsson (f. 1834 i Kila, Ström). Relationen med pigan Maria Nilsdotter på Ström fick ett tragiskt slut. I husförhörslängden kan vi läsa: ”Framfödde den 21 maj 1828 ett oäkta flickebarn som hon mördade. Affördes till Kronobetjeningen d. 28 Maj. Barnet besigtigades och öppnades av Professorn P. Sundberg d. 1 juni 1828 samt befanns hafva haft lif vid födslen. Dömd af K. Majt d. 22 Oct. 1828 till 22 dagars vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt, 2 års tukthus samt 32 daler till Kila Kyrka. Undergick uppenbar skrift den 21 Dec. 1828”.

Vet du något mer om denna Carl Gustaf? Jag gick igenom mängder med husförhör och dylikt igår, såg då att min Nils August och dennes broder Leander Gustaf bodde från 1839-1845 hos sin fader Löwenhielm, tills denna flyttade 45 -  då blev de lösdrivare vid 13 respektive 11 års ålder.


Modern Kajsa Nilsdotter flyttade redan 1834 till Åmål, efter Leander Gustafs födsel, därefter 1838 till stora backa och gift med en Olsson. Här flyttar Kajsa Nilsdotters oäkta söner in 1847 (?).


Min tolkning är att barnen inte kan ha betytt särskilt mycket för Carl Gustaf, med tanke på att han övergav dem till hemlöshet. Modern lämnade dem trots allt, kanske betydde gossarna inte så mycket för henne heller.


Har du några teorier om hur Nils August bodde hos sin far? Var det med inofficiell status som son bekvämt i huvudbyggnaden på Ström eller bodde han med annat tjänstefolk i någon spartansk flygel eller dylikt?

Min farfar erhöll för ca. ett år sedan brev ifrån Per Andersson som driver en kartläggning av Gustav Vasas ättlingar (slekt.se). Vi fanns med på listan, men det intressanta för mig var att ett par generationer (7 st. inkl. jag själv) av mitt raka fäderne fanns med på dokumentet som skickades hem. Jag saknade totalt kunskap om mitt fäderne längre än farfar, och började därför att hos Ancestry föra in de uppgifter om mitt fäderne som fanns att finna på Per Anderssons dokument.

Det blev som följer på fädernet;

1. Jag
2. Far
3. Farfar
4. BENGT Magnus Karlsson, hästskötare (f. 6/6 1924, troligen i Karlstad, d. 9/5 1953 i Sundbyberg (?)
5. Gustaf Henry Karlsson, målarmästare (f. 23/5 1891, troligen i Karlstad, d. 10/8 1961)
6. Gustaf Wilhelm Nilsson/Karlsson (Båda namnen står med?), målarmästare, f. 25/2 1864 i Säffle By, d. 20/2 1950, troligt i Karlstad
7. Nils AUGUST Carlsson, f.d. fältjägare med troligt soldatnamn Kall och senare skomakare, (f. 25/6 1832 i Kila socken, Värmland, d. 7/4 1890)

Det som då är intressant är att om man tittar i Kila socken födelse- och dopbok för den 25/6 1832 så står en gosse "Nils August" som oäkting, modern pigan Kajsa Nilsdotter och fadern anges som f.d. löjtnant Carl Gustaf Löwenhielm. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0037914_00029#?c=&m=&s=&cv=28&xywh=2534%2C1032%2C3896%2C2781

"Carl Gustaf, född 1795-04-05 i Bro socken. Rustmästare vid Värmlands fältjägarregemente 1812-01-23. Fänrik vid Västmanlands regemente 1813-03-16. Löjtnants avsked 1816-05-14. Fänrik vid Älvsborgs regemente 1818-06-02. Avsked 1824-05-18. Död barnlös 1857-05-29 i Stockholm" - https://www.adelsvapen.com/genealogi/L%C3%B6wenhielm_nr_1791#TAB_53

Om uppgifterna stämmer så borde jag på raka fädernet härstamma ifrån C.G. Löwenhielm. Men kan det stämma? Han står som barnlös hos adelsvapen.com, men med detta kanske menas att han saknade äkta barn? Och att min eventuella länk till honom, Nils August, inte räknas?

(Kan tillägga att mitt fäderne inte gick längre på Per Anderssons dokument än 7 led då det var via Nils August Carlssons fru, en Josephina Maria Fredrika Kock (Kask i husförhör?), som släktledet bakåt till Gustav Vasa gick, och således var mitt tidigare fäderne i sammanhanget ointressant)

Hej!
 
Jag är extremt nyfiken på att ta reda på ursprunget till mitt efternamn - om det är ett soldatnamn, om det är finskt, om det är tyskt, eller vad det nu kan tänkas vara. Har postat på de flesta svenska sidor som har någon anknytning till släktforskning för att se om någon har en aning men ingen framgång hittills.
 
Den tidigaste jag hittat av släkten är Nils Löhman (f. 1740)som vid hans sons födelse (Johan Nikolaus Löhman) år 1784 uppgavs arbeta som dagkarl i Uppsala någonstans (Ullfors/Österlövsta). Enligt andras släktträd på Ancestry.se finns det en Nils Löhman d.ä. född 1704, död 1782 - men jag har inte själv kunnat hitta bevis på hans existens. Har för mig att någon skrev att han arbetat som mjölnare.  
 
När ni ser dessa förutsättningar, har ni experter några gissningar? Förnamnen låter i min mening rätt så svenska? Nils, Johan och Nikolaus. Någon gissning på vad Löhman betyder? Jag har ingen aning nämligen och det vore kul att veta vad ens efternamn betyder.  
 
Hur kan det komma sig att mitt släktnamn som inte är adligt/borgerligt/prästerligt användes så pass tidigt? Tidigt 1700-tal. Använde inte alla fattiga patronymikon vid den här tiden?

Anita, vart har du hittat denne Nils Löhman f. 1704?

Men vad roligt. Jag fick fram att Johan Nicolaus Löhman hade en Emerentia Dorothea Ekman (f. 12 mars 1751) som moder samt en Jonas Mattson Bergström (skomakargesäll) som fader. Jag och min mor undrade varför de gick ifrån Bergström/Ekman till Löhman, men då förstår jag att jag lagt in fel föräldrar.
 
Du har möjligtvis inte lyckats komma längre än 1704?
 
Kanske kan vara så att Löhman som släktnamn uppstod 1704? Jag har som jag skrev ovan hört att vi skall ha hetat något som liknande Löhman innan det faktiskt blev Löhman.  
En muntlig historia (skröna?) som jag hört av släktingar. Lohman/Leman/Lemon/Loman kan vara tänkbara alternativ. Eller så är sanningen att vi bara hade patronymikon innan som de flesta, och att Löhman blev släktens första fasta efternamn.
 
Vet att min mormors far, Rolf Harald Löhman f. 1916, åkte på vallonresor, men det kanske bara var en fantasiönskan om att få vara vallonättling som låg bakom  
 
(Meddelandet ändrat av Indocxstriatio 2013-11-03 22:57)

Har en Jan Niclas Löman f. 20/2 1851 i Tierp församling Uppsala. Enligt ancestry.se's digitala databas skall han dock heta Johan Nikolaus Löhman? Utgår dock ifrån att det är samma person.
 
Jag har försökt tyda kyrkoboken och det jag har fått fram är;
 
Föräldrar: Klinsmiden/Klinsmeden P. N Löman, & hustru Anna Andersdotter vid Ullfors.
Faddrar: Byggmästare G. Hellman & hustru, Hammarsmed J.E. Lömand & flickan Maja Stina Lundquist vid Ullfors
 
I lilla Ullfors ligger ett valonbruk, Lövstabruk. Jag har alltid fått höra att vi är valonättlingar (men vem har inte fått höra det..) men det skulle kunna vara något sådant nu när jag ser att min släkting föddes i Ullfors 1851 och att fadern är någon slags smed och att ena faddern är en hammarsmed vid namn Lömand.
Lövsta bruk grundades dock av en tysk vid namn Lemmens
Har fått höra att vi tidigare hette Lemand/Lemon/Lemone/Leuman eller något sådant (bara hört namnet uttalas, aldrig sett det skrivit varpå jag inte vet).
 
Någon som vet mer om Jan Niclas Löhman/Lömans far Klinsmeden P. N Löman ?

Hej Kjell.
 
Så det har inte framkommit några uppgifter under dessa tretton år gällande detta? Vart är det som det saknas trovärdiga källor? Är det till att Lorens är Marias far, eller att Johan le Brun är Lorens far?

Ja, jag skrev Det antogs bland annat en del adelsklingande namn bland soldater under 1700-tal, vem fnyser åt sådana idag.
 
Folk fnyser ju åt nytagna adelsklingande namn idag, även de som inte är plagierade. Dessutom är en del av de ovan tagna namnen faktiska adelsplagiat, bland annat Gyllenbögel, Påhlman, Silfverström.
 
Det är bara bra om de förstärker skyddet för historiskt kända namn i och med namnlagsändringarna, men majoriteten av adelsnamnen är inte historiskt kända. Skydda Brahe, De La Gardie, Stenbock o.s.v. - låt folk ta dussinnamn såsom Påfvenhielm eller Spofvenhielm.

Förstår inte att det är sådan diskussion kring tagande av helt okända adelsnamn. Riddarhuset har stenkoll på vilka som är adliga och vilka som är icke-adliga, så inga problem på den fronten.
 
Det adlats ungefär 2900 släkter, varav 500-600 fortlever idag. Det bör finnas cirka 2300 utdöda ätter. Utav dessa kan man kanske anta att 100-200 är allmänt kända och kulturhistoriskt viktiga.
 
Människan är ju trots allt ett djur, ett flockdjur. Adliga namn är än idag kopplade till hög social status, det är inte svårförståeligt att vissa personer väljer att ta ett adelsklingande namn - det lär säkert lura en arbetsgivare här och en dam på krogen där.
Utöver detta så är ett unikt namn till stor hjälp om man vill bli ihågkommen i sociala sammanhang. Sven Svensson? Hm, nej dig kommer jag inte ihåg. Carl Påfvenhielm? Ja det är ju du med det där spännande namnet!
 
Sluta vara så jante och brydda över andras val. Jag själv hade skämts av att gå runt med en utdöd adelsätts namn, men det finns vissa personer som tycker det känns bra. Dessutom, om 50-100 år när det finns 50-100 personer med namnet så kommer ingen att fnysa åt det längre.
Det antogs bland annat en del adelsklingande namn bland soldater under 1700-tal, vem fnyser åt sådana idag.

Tack Stig. Vet du hur långt släkten Löhman sträcker sig? Det längsta jag verkar komma är till en mjölnare Nils Löhman f. 1704 (d.ä. - han har en son Nils Löhman f. 1740)
 
Dessa Nils Löhman är då Johan Nicolaus far respektive farfar.

Enligt mitt släktträd har jag en Johan Nikolaus Löhman f. 20 feb 1851 i Tierp, vars far var Peter Niklas Löhman f. 18 jan 1812 i Tierp, vars far i sin tur var Johan Nicolaus Löhman f. 11 mars 1783, avliden 26 jan. 1856 i Tierp.
 
Vet dock inte vart Johan Nicolaus Löhman d.ä. föddes. Tittade i Tierps födelsebok men där står det någon skomakargesäll Jonas Bergström som fader samt någon Emilia (?) Dorothea Ekman/Eckman som moder. Dessutom står det att denne Johan föddes 6 mars, men döptes 11 mars. I dödsboken står han som född den 11 mars.
 
Johan Nicolaus Löhman d.ä. skall även ha arbetat som klensmed vid Ullfors (bruk antar jag), varpå det verkar konstigt eftersom fadern för denne Johan som föddes den 6:e Mars 1783 står som skomakargesäll. Att han arbetat som klensmed kopierade jag dock ifrån någon annans släktträd på Ancestry, vet inte om det stämmer.