Fann en hermafrodit i Övertorneå i Tornedalen (avskift):
 
1808; Född: Maji 22, Döpt: Maji 24: Wilhelm eller Wilhelmina
Hermafrodit, Ej en gång Herr Provincial Medicus Doctor Deuthch, som flera veckor efter födelsen besigtigat detta barn hafver kunnat utröna af hvilket dess kön det är.
  Lämnads till naturens egen utveckling.
Föräldrar: Pehr Ericsson Hurula, Anna Greta Nils dotter i Hapakylä. 27 [år].
Faddrar: Henric Larsson Råvanen och dess Hustru, Henric Henricsson Hejkilä och dess Hustru, Aron Carlsson Hurula och dess Hustru, Pehr Olofsson Turuvara och dess Hustru, Dr. Olof Hansson Lanto, Pigan Anna Hans dotter Lanto.
 
1809; Död: Per Ersson Hurus dotter Wilhelmina död i smittkoppor den 22 juni 1809, begraven i Övertorneå den 24 juni.
 
Hälsar
ST
i Lule

TACK Sam!
Nu fick jag fram densamma. Undrar varför jag inte hittade det alternativet i första läget?
Men stort TACK!
 
Hälsar
Sture Torikka
Luleå

Hej,
jag blev väldigt fascinerad av kartorna med gästgiverier från 1831. Men den nordligaste jag kunde se på Sams hemsida tog slut vid Pitetrakten.  
Fanns det något kartblad i boken som gick vidare norrut?
Jag är mest nyfiken på Tornedalen.
Hälsar
ST
Luleå

Björn,
 
Jag har hört många dylika begravningstraditioner just från finnbygderna. Speciellt svårt var det när folk avled under vintern och de under hösten i förväg uppgrävda gravarna antingen hade frusit igen eller tagit slut.
Uppifrån skogsbyarna kring Jänkisjärvi inom nordvästra Övertorneå har det berättas att de hade någon sorts ansamlingsplats för lik i byns utkant i väntan på begravningsmöjligheter nere i kyrkbyn.
Min farfars far hade en broder Sakarias Torikka i Nuottioranta i finska Övertorneå socken. Hans första hustru dog på förvintern 1920. Man kunde inte begrava henne p g a ovan angivna skäl, varför hon placerades i en kista bakom husknuten där hon fick ligga till våren. Först då kunde hon läggas i riktig vigd jord.
Så enligt familjetraditionen i vart fall.
 
Och då kan man ju tänka sig hur det har varit än tidigare under 1500- och 1600- och 1700-talen!
 
S. Torikka
Luleå

Hej Eva,
 
I folkräkningen 1890 återfinns troligen denna kvinna (Maria Kajsa Johansdotter, f. 1831) såsom gift med backstuguhjonet Fredrik Morin (f. 1840) i Keräsjoki by. De har endast en son i hushållet, och det är Johan, f. 1871.
De övriga sönerna finns inte där 1890 i vart fall. Möjligen dog de små.
 
Jag vill minnas att jag i Övertorneå (på Ailihemmanet i Kuivakangas by) sett en familj som hade två trillingfödslar vid 1800-talets mitt.
 
Sedan föddes det i byn Haapakylä en hermafrodit år 1808. En tvåkönad baby som de inte kunde bestämma könet på. När barnet avled året efter benämndes det såsom en flicka.
 
/ST

Det börjar klia av dokumenten
 
Härom året fick jag tag i en kasse med ett gott antal gamla foliohandlingar alltifrån 1840- till tidigt 1900-tal. Hur dem förvarats under de mera än gångna 100 åren vet jag inte men lätt att föreställa sig är att dem varit ihop i en bunt och utsatta för värme, kyla och fukt om vart annat. Tittar man på pappren så ser dem dock inte alls varken fukt- eller rötskadade ut utan dem ser mer eller mindre perfekta ut. Faktiskt. Bläcket är inte skadat i någon handling.
 
Inte lång stund efter att jag lagt upp dem på bordet och börjat ögna i och sortera dem började det klia på armarna. Jag fick efteråt tvätta mig ordentligt för att få bort irritationsmomentet. Sedan placerade jag dokumenten väl uppordnade i en sluten arkivkartong förvarade i vanlig rumsvärme.
 
Men var gång jag plockat fram dem för att läsa litet i dem så har samma kliande problem uppkommit tämligen omgående. Någon sorts kvalster kan jag föreställa mig att det är även om mina ögon naturligtvis inte kan se någonting.
 
Min fundering är om någon kan bistå med kompetens i vad det är för något som skapar detta kliande och om hur man eventuellt kan sanera dokumenten så detta irritationsmoment försvinner, men samtidigt inte förstör pappren? Och i vilken temperatur förvarar ja dem bäst?
 
Funderar
Sture Torikka
Luleå

Jo du Turtolaan Pekka, nog är det precis så som du säger.... det är bara att hugga.
 
Ei se haita,
ST

....är Kukasjärvi i Hietaniemi socken nämnt i denna debatt?
 
S. Torikka
Luleå

Metronymikon !
Är det så det heter när barnen förr kunde få moderns förnamn tillaggt med -son eller -dotter.
Det visste jag faktiskt inte.
Däremot vet jag att prästerna i Tornedalen från början utav 1800-talet hårdnar i sin moralsyn och namnger alla oäkta-födda barn med metronymikon.
Således finns det gott om personer vid 1800-talets mitt som heter t ex: Johan Annasson, Maria Britasdotter, Mickel Klarasson, Barbro Gretasdotter o s v (åtminstone i Övertorneå och Hietaniemi socknar).
Tidigare fick även oäkta barn faderns patronymikon, även fast fadern ibland inte ens är noterad i födelsebok. Tydligen visste samtiden ändå vem som var den biologiske fadern.
/ST

Javisst, det kommer allteftersom....
Det finns än fler också.
 
Är du ledig idag?
 
/ST

Grels förekommer även i Norrbotten. På finskspråkigt område har motsvarigheten varit Kreku, vilket har givit gårds- och senare släktnamnen Kreku och Krekula.
 
Sture Torikka
Luleå

Ytterligare en förhållandevis tidig Axel - nu från finskspråkigt håll - har jag stött på. Det gäller bondsonen Axel Knutsson från Niemis, Hietaniemi socken, vilken bör ha varit född under 1640-talet. Han går ut som knekt istället för sin fader 1669 och avlider sedermera nere i Skåne i augusti månad 1676.
  I Tornedalen är inte namnet Axel vanligt men någon ytterligare erinrar jag mig ha sett någon gång.
 
Sture Torikka, Luleå

Ang. Harnesk,
så är det ett soldatnamn i Majorens kompani, d v s Torneå kompani. Soldatroten Harnesk fanns i Övertorneå. Minns jag nu rätt så är hustrun dotter till Johan Persson Viippa (f. 1752) från Puostijärvi. Diskussion om dessa Viippas har förevarit nu i vår under Hietaniemi socken. Titta om du inte finner några svar där till att börja med.
Harnesk kan du efterlysa under Övertorneå.
/ST

Junelius,
 
Jag tror mig ha några noter hemma. Påminn mig gärna så kan jag kontrollera detsamma.
Vill dock minnas att Mats Johansson Junelius ena son hette Mats Matsson Junelius.
 
/ST

Är jag inte helt felunderrättad, så finns Lea Wikströms kvarvvarande bildarkiv antingen hos Norrbottens museum i Luleå eller i Gällivare kommun.
 
Kontakta museet och fråga dig fram.
 
/ST

Hej, och tack för flera tips.
Jag vill erinra mig att jag sett dbrödernas första film, vad den nu hette, från 1929, och de var fem bröder med i den.
 
Jag ska snoka vidare.
 
Tackar,
ST

Hej,
jag känner mig i dagarna inte alls stridbar (orkar inte), så jag ämnar inte ge mig in i denna nu pågående debatt. Men det är svårt, väldigt svårt, för infallsvinkeln har tagit en sådan ände som tangerar mina egna intresseområden oerhört mycket.
Men i korthet kan jag svara Anders Ryberg, att visst har du mera rätt än du själv tycks uppfatta! Det är nämligen så att personnamnen bland finskspråkiga tornedalingar samt lapskspråkiga lappar/samer har historiskt försvenskats till närmast 100%. Beläggen för detta är åtskilliga. Likadant gällde det för de övriga utlänningar som förekom i bygderna under t ex 1600-talet - vallonerna och holländarna erhöll i många skriftliga källor även de svenskklingande namnformer.
Steckz?n var totalt fel ute och cyklade i blindo när han försökte göra de fåtal finskspråkiga skriftliga namnbeläggen till något annat än belägg för just en historisk belagd förekommen finskspråkighet.
Det är enligt min moderna uppfattning idag, närmast en etnisk och språkhistorisk skandal hur välsedda historiker förbisåg (inte ville se p g a kraftiga skygglappar) den historiska sanningen bakom de namnformer som påträffas i t ex Tornedalen under 1500- och 1600-talen. Och visst är det märkligt att dessa svenska bönder i princip samtliga bodde i finskt namngivna byar? Steckz?n måste ha varit fullständigt blind.
Varför behövde tingsrätterna ha tolkar med vid tingen när t ex bonden Nils Ersson skulle avge sin utsago?
Svenskheten har varit i historisk minoritet i dessa östliga trakter.
Hälsar
Sture Torikka
Luleå

Den släkt Myliander - med olika stavningar, bl a Miljander - som förekom i Tornedalen under 1600-talet, räknar sitt ursprung från kapellanen i Nedertorneå åren 1626-1635, Simon Olofsson Myliander. Efter dennes sonson blev Myliander ett gårdsnamn i Armassaari by, nuvarande finska Övertorneå socken, vilket ledde till att även andra personer som ej tillhörde denna ursprungliga släkt, kunde bära detta släktnamn, men då i formen av gårdsnamn.
Det är möjligt att Simon Olofsson, när han började studera till präst, latiniserade sitt nybildade släktnamn från ordet Mylly eller Myllylä = kvarn. I Österbotten var slutledet -ander tämligen vanligt förekommande.
 
Denna Simon Myliander mumifierades efter sin död 1635 och återfanns år 1713 i graven oförmultnad, och så lätt, att det med ett finger kunnat upplyftats, såsom Erik Brunnius d.y. uttryckte sig 1731. Liket/mumien begravdes då på nytt för att för all tid få vila i frid. Det hände sig faktiskt så, att när denna nyhet blev vida känd, vallfärdade folk till platsen för att beskåda detta 78-åriga lik.
 
Själv har jag den stora ynnesten av att härstamma från denna mumie från två olika släktgrenar.
 
S. Torikka
Luleå

Hej,  
Jag har legat lågt i tiotalet år när det gäller släktutredningar kring Tornedalen, dock erinrar jag mig att även jag har fått något bryderi rörande Sofia Somera. Spontant delar jag Tunvikens känsla för Sofia Halsias ursprung, men känslor kanske inte riktigt passar in i dessa ärenden (?).
Kanske - kanske inte! - lyckas jag med konststycket att återfinna några noteringar jag gjort om detta för tjugotalet år sedan....
I sådant fall hör jag av mig igen.
Tills dess,
Väl mött alla intresserade av dessa härliga anor,
Sture Torikka
Luleå

Tack Peppe för ditt försök, men det är inte samme man. Detta hade du hittat i folkräkningen 1890, va?
Är det någon som kan titta i folkräkningen 1870?
Wilhelm kan ju även ha stavats med enkelt V.
 
Det är ju möjligt att han kan ha avlidit eller emigrerat. Men 1870 borde han nog ha varit i livet samt kvar i riket.
 
Undrar
ST

Hej,
någon som har tillgång till sjömanshusinformation på CD som kan titta om Erik Bernhard Albin Bergdahl, f. 1846 i Pajala, återfinns däri någonstans mellan åren 1866-1876?
Han lämnar Stockholm (efter fem år som kadett vid Karlberg) och tar sig till England någon gång mellan hösten 1866 och mars 1871. Kan han då tillhöra något sjömanshus i huvudstaden?
Senare, i januari 1875 benämns han såsom styrman. Då anländer han till sin hemförsamling Övertorneå, Norrbotten, från Brahestad, Finland. Synbarligen beger han sig inte ut på sjön därefter.
 
Undrar
 
Sture Torikka
Luleå

Hej,  
någon som har möjlighet att studera sjömanshusarkiven eller CD:n?
 
Påträffas
- Emanuel Mansten f. 1832
eller  
- Emanuel Andersson f 1832
någonstans?  
 
Han levde i Hietaniemi socken i Tornedalen. Från 1868 bor han i Haparanda stad, och då nyttjar han efternamnet Andersson.  
 
Jag vet att han varit till sjöss åtskilliga gånger mellan ca 1852 - 1890-talet.  
 
Undrar och hoppas,  
S. Torikka  
Luleå

Hej Maud,
ja, jag nöjer mig nog med detta. Dock har jag följt honom bakåt, s.a.s., och påträffat honom i Sundsvall 1875 då han utflyttar till just Stockholm den 28/6 1875.
Sedan återkommer han till Sundsvall (mest troligt från Stockholm?) 8/11 1880. Och från Sundsvall beger han sig så till Amerika 27/4 1882.
Nå, det är bra som det är. Då vet vi i vart att han officiellt återfinns med familjen i Adolf Fredrik 13/10 1891. Närmare än så kan vi nog inte komma.
Jag tackar för allt och ska sammanställa det så att James Wilen i Kalifornien blir nöjd.
Hälsar
ST

Tack Kina för dina vidare undersökningar. Tyvärr visar det sig i de emigrantkällor som verkar finnas tillgängliga, att den Carl Wil?n, 11 år som framträder, i själva verket är syvsonen Karl Viding. Det ser man på åldersangivelserna. Detta är endast en pojke vid namn Carl Wil?n. Inte en fullvuxen man på 38 år.
 
Min tro är att familjefadern Carl Wil?n måhända reste iväg tidigare och kollade in läget i Kalifornien, för att därefter hustrun med de två sönerna och styvsonen kom efter från Göteborg i början av november 1891?
Det är bl a därför jag är så nyfiken på att se uppgifterna från själva församlingsboken i Adolf Fredrik när de utvandrar senhösten 1891.
- Finns den inte på Genline?
 
Christina, har du möjlighet att se huruvida hela familjen verkligen reser iväg samtidigt? Om så, varför finns i så fall inte familjefadern Carl Wil?n med i utvandrarregistren?
Visst är det märkligt?
 
Samt, Var i Stockholm finns Carl Wippola 1875-1880?
 
Undrar
ST

Tack Kina!
16/7 1889 inflyttar alltså Carl Wil?n Wippola med hustru in till Adolf Fredrik. Då vet jag det.
Hoppas nu bara att någon annan välvillig person med Genlinemöjligheter kan hjälpa mig med familjeuppgifterna ur själva församlingsboken fram till omkring hösten 1891 då familjen uppenbarligen flyttar till Amerika.
Tack igen,
ST

Fantastiskt, Kina!
Jag tackar för den snabba informationen.
Men av detta kan jag dra slutsatsen att han inte ännu hade hunnit skaffa familj? Då bör detta ha skett efter 1888.
 
Han flyttar alltså in från Amerika till rote 4 den 18/11 1887.
Utflyttar redan 26/6 1888 till Bromma.
 
Vet du hur man får fatt i uppgifter 1888-1891/92 från Bromma?  
 
Tack igen
ST

Hej,
 
Är det någon som har tillgång till US Census? Jag är nyfiken på följande personers familjebildning och korrekt adress 1910. Går det även att finna dem tidigare (1900) och/eller senare (1920, 1930) också?
När det gäller Frans Emanuel Andersson från Haparanda, född 1857, så har jag tre möjliga kandidater.
 
Excerpts from The Scandinavians in the U.S. Federal Census 1910 CD:
 
Abraham Olafson Lustig
Age: 54
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Houghton
Locality: Calumet TWP
T624-Roll: 646
Part: 2
Page: 256
Subpage: A
State: Michigan
 
 
Abraham Rova
Age: 59
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Marquette
Locality: Republic TWP
T624-Roll: 662
Part: 2
Page: 213
Subpage: A
State: Michigan
 
 
Frank E Anderson
Age: 53
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Crow Wing
Locality: Baxter TWP
T624-Roll: 694
Part: 1
Page: 6
Subpage: A
State: Minnesota
 
 
Frank Anderson
Age: 53
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Morrison
Locality: Elmdale TWP
T624-Roll: 711
Part: 2
Page: 93
Subpage: A
State: Minnesota
 
 
Frank Anderson
Age: 53
Sex: male
Race: white
Birthplace: Sweden
County: Washington
Locality: New Scandia TWP
T624-Roll: 730
Part: 2
Page: 119
Subpage: A
State: Minnesota
 
 
Hälsar, och tackar på förhand,
Sture Torikka

Louisa Johnson, senare Louisa Rova,  
Född någonstans i Sverige 22 december 1860.  
Utvandrade till Amerika före 1886.  
 
Gift omkring 1886-1887 med Isaac Rova i Chicago, Illinois (ev. kan maken ha hetat Edward Rova?).  
 
Död i Chicago 28 mars 1923. Begraven på Oakwoods Cemetery två dagar senare.  
Enligt hennes dödsattest ska hennes far ha hetat ”John Johnson in Sweden”. Moderns namn var okänt.  
 
Eventuellt kan hon ha varit kristnad till Lovisa Jonsson eller Johansson (Jon- eller Johansdotter)?  
 
Är det någon med tillgång till CD-Emigranten som kan se om hon finns med där såsom emigrant före 1886?
 
S. Torikka  
Luleå

Tack Hanne B. för den hjälpen!
Kanske Carls 1870-talstripp skedde mera inofficiellt från, måhända, någon norsk hamn?
 
/ST

Hej,
SJ:s centralarkiv är hos Riksarkivet, jag tror i Arningedepån.
Det gamla SJ-arkivet i Värtahamnen har upphört då RA tog över detsamma.
Det övriga regionala SJ-arkiven är sedan två år placerade hos GLA för att därefter uppsorteras och skickas ut till aktuellt landsarkiv.
Jag tror att kontaktpersonen på GLA heter nåt i stil med Peter Nordby.
 
S Torikka
Luleå

Jag är i skriande behov av information om kvänen eller tornedalingen Jakob William Johansson (Juhonpoika) Tyni, född 23 mars 1845 i Kainuunkylä i finska Övertorneå socken.
  Han utflyttade till Norge 1866 och det sista vi vet om honom är att han därifrån (troligen Nord-Norge) utav hemförsamlingen Alkkula (nuvarande Ylitornio) begärde hinderslöshetsbetyg till Norge 1873 20/12.
  Väl på plats i Norge kan jag föreställa mig att han kan ha kallat sig Johansen eller någon förnorskad stavning av det finska gårdsnamnet Tyni.
  Jag har försökt att söka i norska databaser men har tyvärr inte lyckats återfinna honom.
 
Är det någon som vet något om denne man?
 
Sture Torikka
Luleå

Hej!
 
Någon som bättre känner finska kartarkiv? Jag undrar var jag finner avvittringskartan för Marjosaari by från 1787-1789, sannolikt av L.E. Bergner och Isak Grape? Denna karta har rimligen övertagits av ryssarna när de några år efter 1809 gick igenom det finska kartarkivmaterialbeståndet i svenska arkiv.
Jag vet att en hel del finska kartor finns digitaliserade på webben, men jag har glömt bort var någonstans jag en gång såg detta. Någon som har bättre koll än jag?
 
Undrar
Torikka

Rättelse:
Jag blandade i hastigheten om några rader i mitt inlägg om Mats Clemetsson igår - ärligt talat hade jag svårt att tyda mina egna kladdnoteringar! - : naturligtvis var det inte länsman Mats Clemetsson och fjärdingsmannen Simon Eriksson som avlade tolvmannaeden, utan det var de som hade angivit tre äldre tolvmän i orten att nu (till slut) avlägga sin ed.
- Så kan det gå när viljan är snabbare än ögonen och hjärnan.
/ST

Margareta Johansson,
angående Mört - har det löst sig för dig?
Jag har en del uppgifter om denna släkt, vilka räknar samma anor som jag själv.
Du kan kontakta mig:
sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

Saunavaara.  
Det finns en sådan plats med några gårdar inom Ylitornio församling. Men jag är osäker precis nu huruvida det räknas till Portimojärvi by eller Ratasjärvi, Juoksenki?
Hälsar
ST

Hej Ingemar,
det fanns en stor Mörtsläkt i finska Tornedalen under 1800-talet. Företrädesvis i Ylitornio och Karunki församlingar. De härstammade (naturligtvis) från en indelt soldat Mört. Jag har kollen på några av dem, men har inte hunnit följa upp alla så jag vet inte om denna Erika tillhör samma släkt. Man måste över till finska sidan för att forska efter 1880-talet.
Härstammar du från dem?
 
Hälsar
 
Sture Torikka
Luleå

... och så var det ju faktiskt 1810 som Norrbotten kom till (och inget annat)...

Västerbotten fortfarande i Sverige?
 
Både ja och nej kan man nog säga. Västerbotten före 1809 bestod av nuvarande Västerbotten, Norrbotten samt finska Tornedalen fram till Kaakamojoki (mellan Torneå och Kemi), vilket sistnämnda är en känd stiftsdelare sedan 1300-talet.
 
Detta har gjort att vi efter 1809 har följande ordning söderifrån mot norr och därefter söderut på finska sidan:  
Västerbotten, sedan Norrbotten, därefter Västerbotten på finska sidan (Länsiraja) följt av Österbotten.
 
Men Kjell, jag förstår din andemening: Frågan härovan om finska Tornedalen bör flyttas till Finland.
För övrigt ligger byn Portimojärvi i finska Övertorneå.

Louisa Johnson, senare Louisa Rova,
Född någonstans i Sverige 22 december 1860.
Utvandrade till Amerika före 1886.
 
Gift omkring 1886-1887 med Isaac Rova i Chicago, Illinois (ev. kan maken ha hetat Edward Rova?).
 
Död i Chicago 28 mars 1923. Begraven på Oakwoods Cemetery två dagar senare.
Enligt hennes dödsattest ska hennes far ha hetat ”John Johnson in Sweden”. Moderns namn var okänt.
 
Finns det någon lokalforskare i Sverige som har stött på denna kvinna?  
Eventuellt kan hon ha varit kristnad till Lovisa Jonsson eller Johansson (Jon- eller Johansdotter)?
 
Hoppas någon känner igen henne,
 
S. Torikka
Luleå

Hej,
 
Jag tror det kan vara värt ett försök att kontrollera de två Karinen-hemman som finns i byn Koivukylä i Hietaniemi socken.  
  Före 1810 räknades dessa två gårdar till Armassaari by, men eftersom denna by i övrigt var belägen på Torne älvs östra sida och följaktligen hörde till Finland samt kom att lyda under rysk administration, så överfördes gårdarna Karinen kameralt till Koivukylä och Hietaniemi socken.
 
Själv härstammar jag från dessa Karinen, men har tyvärr inga noteringar tillgängliga precis nu.
 
Sture Torikka
Luleå

Hej igen, ja, då närmar vi oss någonting som kan vara av betydelse. Tänk om det finns något bevarat kontrakt eller dylikt som anger Johan Westéns hemort när han anställdes i Kengis? Och det kan ju mycket väl brukshistorikern Petrus Nordberg ha stött på när han arbetade fram sin bok. Den kom väl i tryck 1957-1958 om jag minns rätt. Han hade ju jobbat med underlaget till den under många, många år. Jag har den förstås och har även läst den, men det är nog tjugo år sedan. Får läsa om den med nya ögon. Han anger ju även sina källor så hoppas han gör det även när det gäller Westén och dennes hemort. Tack för tipset! Då blir väl nästa steg att identifiera alla bevarade kyrkohandlingar för Lindesberg och Vedevåg. Hälsar ST

ISAK WILHELM (Eriksson) WENNBERG, f. 18/12 1852 i Hietaniemi församling, Norrbotten.  
 
I lokala församlingsboken står noterat, att han har utflyttat till Umeå 14/10 1867 samt afstraffad i Umeå cellfängelse (satt för snatteri 7/1 - 7/3 1868 i länscellfängelset i Umeå).  
 
Enligt fängelserullorna återsänds han hem i mars-april 1868, men påträffas inte alls officiellt hemmavid. Han noteras aldrig mera därefter.  
Min tro är att han förblev kvar i Umeå.
Jag har inte påträffat honom i folkräkningen 1890.  
 
- Är det någon som har information om denne Isak W. Wennberg i Umeå efter 1868?  
 
/S. Torikka
Luleå

Hej Staffan,
och stort TACK för ditt svar. Detta kan vara något.
Vet du huruvida någon av dessa Biör/Biörn kan ha haft kopplingar till birkarlaväsendet eller annan handels- eller storbondeverksamhet?
 
Min fråga har bakgrunden i det faktum att det i denna lilla finska by hade bott och verkat ett antal birkarlar som lappfogdar. Och dessa personer hade ju säkerligen en vidare bekantskaps- som släktskapskrets än de vanliga bönderna. Jag vet även att en av birkarlasläkterna i Armassaari by hade släktkopplingar till svenskspråkigt område både i Nederkalix som i Österbotten samt måhända även till Nederluleå. Och tänker man så, så kanske det heller inte är omöjligt att de genom åren har erhållit släktkopplingar eller liknande till Umeå socken?
 
Känner du (eller någon annan) till något om detta?
 
Och är det någon som har stött på Isak Wilhelm Wennberg i Umeå kring 1868?
 
Hälsar
S[ture] Torikka
Luleå

Maud,
tack för det tipset. Jag ska prova skriva dit.
/ST

Hej,
 
har en fråga om min farfars morbror som 1889 lämnade släkten kvar uppe i Tornedalen, för att försvinna söderut och aldrig mera höra utav sig. Hans öde har förbryllat många av hans numera avlidna syskon och syskonbarn m fl.
 
JOHAN ERIK KRISTIANUS, född med namnet KUMPPANI 17/2 1866 i Hietaniemi församling, Norrbotten.
Hade 1886 gifvit sig till siöss, återkom hem samma år.
Utfl. till Örnsköldsvik, Alnö såg, 25/10 1889.
 
Därifrån flyttade han till Stockholm ca 1890-1891, okänt vilken församling.
Bytte släktnamn till KAMPANIUS ca 1892-93. Bytte några år senare åter släktnamn till KRISTIANUS.
 
I början av 1900-talet lär han enligt muntliga uppgifter ha bott i JOHANNES församling. Flyttade senare till KATARINA församling.
Bosatt där på Högbergsgatan 26.
Avled också där ogift 26/5 1919.
 
Enligt brevsvar som jag erhöll från Stockholms stadsarkiv 1979, skulle Johan Erik Kristianus (enligt Rotemansarkivet 1878-1926) ha varit sjöman, senare arbetskarl.
 
- Är det någon som har stött på denne man i någon arkivkälla?
- När inkom han till Stockholm? Vilka tidsperioder bodde han i de olika församlingarna?
- Vad dog han utav?
- Någon som kan finna ut uppgifter om honom ur sjömansarkiv? Vart vänder jag mig för det?
 
Det var så att denna John Kumppani - enligt familjetraditionen - hade en hel del problem med sina egna religionsgrubblerier. En brorson till honom hade som barn hört omtalas, att John vid någon tidpunkt i sitt liv hade fått för sig att han själv var Jesus Kristus....
Dessa tankegångar kan nog mycket väl förstås i hans något märkliga släktnamnsbyten.
 
Åren  1887-88 hade John Kumppani varit på inofficiellt stockholmsbesök.... vilket slutade med att han greps i Storkyrkan under någon mässa, där han överröstade kyrkoherden med att hålla en alldeles egen mässa uppifrån en läktare. Denna mässa hade hållits på ett okänt språk så att ingen hade förstått honom. Polisen hämtade ner honom och satte honom i häkte. Med fångskjuts blev han sedermera förpassad hem till Tornedalen.
Allt detta kunde man läsa i Aftonbladet och några lokaltidningar från denna tid. Rubriken hemma i Norrbotten blev ironisk: Kumppani i Stockholm.
Han fick mellanlanda i bl a Härnösands och Luleå cellfängelser, där jag har återfunnit honom såsom transportfånge i fångrullorna. Det tog ju ganska lång tid att färdas hem.
 
Nu känner jag att jag har behov av att få reda ut hans liv så gott det nu går. Hoppas någon kan hjälpa mig att återfinna honom i bokföringen för han stockholmstid, ca 1890-1919.
 
M v h
S. Torikka
Luleå

Hej Chris,
tack även för ditt engagemang i denna kryptiska fråga.
 
Jag var i kontakt med Krigsarkivet men de påstod sig inte ha några adekvata uppgifter rörande kadetterna vid Karlberg från denna aktuella tid. De sade att Karlberg förbehöll sig ännu att ha kvar det historiska arkivet själva. Dock var det fråga om någon övergångsprocedur rörande detta. Jag kontaktade arkivarien vid Karlberg och han hjälpte mig med tryckt information om denne unge kadett, så det har jag nu. Men tidsperioden 1858-1861 vet jag ingenting om. Samt heller inte när Erik Bergdahl utflyttar från Stockholm. Denna utflyttning har skett någon gång efter 30 september 1866.
 
Hans ättlingar i England misstänker att deras farfars far Erik Bergdahl kom att börja tjänstgöra på något fartyg, eventuellt inom handelsverksamhet. Och på detta vis angjorde han hamnen i Ipswich. Detta bör ha skett senast 1870, för i mars 1871 äktar han den 18-åriga engelskan Rebecka Whybrow. Hennes far William Whybrow hade lämnat samtycke till dotterns giftermål med denna utlänning. Detta scenario gör att jag gärna vill tro att Erik Bergdahl trots allt hade varit en god tid i Ipswich när mars 1871 väl inföll?
 
Erik Bergdahl tituleras i januari 1875 för styrman. Därefter blir han länsman i Gällivare.  
 
Jag vet inte om unge Erik Bergdahl hade släkt i Stockholm, men omöjligt var det inte. Han tillhörde ju en något ståndsmässig familj med en fader som var landsfiskal. Men jag tror ändå inte att han hade någon släkt där från sin farssida. Däremot är jag osäker rörande moderns familj. De hette Wåhlberg och kom från Uleåborgstrakten till Torneå. Där tror jag det kan finnas möjligheten att någon Wåhlberg kan ha passerat huvudstaden?
 
Vet du var en utsocknes 12-åring år 1858 kan tänkas ha haft för studiemöjligheter i Stockholm 1858-1861?
 
Vilka inflyttningslängder till Stockholm är någorlunda enkelt sökbara för år 1858? Finns de digitalt?  
 
Och vad gäller för utflyttning 1866-1870?
 
Tack igen för att du tog dig tid att läsa igenom mina frågeställningar.
 
Ja, många knepiga frågor,
hälsar
ST

Hej igen,
ja, det var ju bra att veta att det rör sig om Solna församling. Det kände jag inte till. För jag kan verkligen inte mycket om Stockholms kyrkoorganisationer.  
Var kan han ha tänkts studerat mellan 1858-1861, från 12 till 15 års ålder, innan han i december 1861 kom till Karlberg?
Vad finns det för alternativ?
 
Han har då varit hem en sväng under (sommaren och) hösten 1861. I något för mig idag bortglömt tingsärende med Övertorneå tingslag den 9 september 1861, hållet på plats i Turtola by vid Pääkkölä, har jag nämligen för bra länge sedan  antecknat Studeranden Eric Bergdahl närvarande såsom tingstolk. Han är därmed belagd såsom tvåspråkig; svenska och finska.
Säkerligen var han där med sin farsa som deltog i form av allmän åklagare.
 
Nå, jag hoppas innerligt att någon läsare av detta har möjlighet att återfinna honom i bokföringen i Stockholmstrakten.
 
Hälsar
ST

Hej,
någon som har möjlighet att återfinna gossen Erik Bernhard Albin Bergdahl, f. 16/2 1846 i Pajala, som redan år 1858 flyttar från familjen i Övertorneå till Stockholm. Jag misstänker att han flyttar p g a studier?
Den 2 december 1861 antages han till krigsakademien vid Karlberg, varifrån han avgår den 30 september 1866.
Vart han tar vägen därefter är okänt, men vi vet att han i mars år 1871 gifter sig i Ipswich, Suffolk, England. Enligt en obekräftad uppgift var detta hans andra äktenskap i England.
Nästa gång han dyker upp är i januari 1875 när han återflyttar till hemmet i Övertorneå. Då benämns han styrman och kommer närmast från Brahestad, Finland.
Känslan man får är att hans militära bana aldrig utvecklades till något vettigt varpå han istället gick till sjöss? Kanske det var det som ledde honom till England senast år 1870?
 
I december 1876 flyttar han till nya kronolänsmanstjänsten i Gällivare. Där ändas hans för korta liv redan i oktober 1878, då han avlider.
 
Min fundering är alltså var han finns i Stockholm 1858-1866, samt när han lämnar Stockholm samt vart han tar vägen?
 
Undrar
Sture Torikka
Luleå

Hej,
någon stockholmsforskare som någon gång stött på en kvinna Annika Grape född ca 1650-talet?
 
I Torneå stad förekommer sporadiskt under 1660-talet borgaren och tobakshandlaren Hans Grape. Han verkar ha tydliga kopplingar till Stockholm.
Är det någon som har stött på honom i något dokument?
 
Hans Grape efterlämnar en dotter Annika Grape, vilken tydligt antyds ha skickats till Stockholm. Detta bör ha skett 1678 eller strax därefter.
 
Alla uppgifter, hur små anekdoter som helst, emottas tacksamt.
 
Hälsar
Sture Torikka
Luleå

Hej,
 
JOHAN (eller rätteligen JONAS) FREDRIK HOLSTER,
f. 24/10 1879 i Karl Gustav, Norrbotten,
inskriven vid Sjömanshuset i Helsingborg 25/5 1904.
Utflyttade från Norrbotten till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 16/11 1905.
 
- Är det någon forskare som har stött på denne man?
- Vad blev det utav honom?
 
/S. Torikka
Luleå

Tack Lennart för uppgifterna!
Hälsar
ST

Rosenbalck,
jag vill gärna nyttja dina ord och använda dem själv:
För det är även så för mig, att det är människorna och deras historiska levnadsöden som är det mest fascinerande. Inte själva släktskapen, även om det ibland kan vara nog så intressant.
Tack för dina inlägg och hoppas de fortsätter att flöda. Jag brukar som sagt läsa dem med allmänt människointresse. Även om det historiskt inträffade nu råkar utspela sig i Småland eller annorstädes...tyvärr väldigt långt ifrån centralbygderna i Torne älvdal...
Hälsar
ST

Jag har någon gång hört talas om en släkt vid namn Claesson under 1700-talet i Pitetrakterna, eller om det var från Skelleftehållet?
De synes - enligt min minnesbild - ha nyttjat detta patronymikon såsom fast släktnamn väldigt tidigt. Är det någon som har koll på dessa Claessons samt om det däri finns någon Zacharias född tidigt 1780-tal?
/ST

Hej Jaana,
Tomas Tomasson var indelt rotesoldat för roten nr 54 Wippa (Viippa) i Alkkula by från juni 1747 till juni 1748. Han ska ha varit född ca 1728. Ham var dock inget knektämne och kasserades alltså redan efter ett års tjänst. Det sägs i rullan att han var fallen i brott och hade dessutom mistat två tår.
Wippa i detta fallet var alltså ett soldatnamn, vilket dock var uppkallat efter hemmansnamnet Viippa. Den ålderdomliga stavningen i kombination med språk- och uttalsförbistringar, gav soldatnamnet Wippa, ibland Wiipa.
När jag tidigare försökt spåra soldater kring Niemis by noterade jag att Anna Kaisa Tomasdotter (1754-1804), som var gift med en Frisk, var dotter just till denne Tomas Tomasson och Anna Karlsdotter. Jag fann någorlunda enkelt att hon hade syskonen Maija f. 1764 och Olof f. 1768. Däremot har jag tyvärr inga uppgifter om den Tomas f. 1752, som du frågar efter.
 
Du skriver att “ynglingen Thomas Thomasson Lönbom” antogs 23.2.1767 till volontär för roten 11, Karungi 102? Menar du då att han redan hette Lönnbom när han värvades till roten nr 11?
Roten nr 11 var Rödhår eller Törnblad, stationerad i Vuono by.
Roten nr 102 var Trumpetare i Karunki.
Medan roten nr 101 var Lönnbom, också den i Karunki by.
 
Som jag ser det - på den skrivning du gör - så hette han redan Lönnbom när han antogs till soldat 1767. Dock blir jag inte på det klara med på vilken rote han verkligen blev soldat?
 
Tyvärr har jag mina mikrokort rörande Västerbottens regemente nerpackade, så jag kommer inte åt dem nu för att kunna kontrollera dessa uppgifter. Jag tittar på andra papperskladdar jag gjort tidigare.
 
Hoppas någon annan kan bringa klarhet.
 
Hälsar
ST
Luleå

Hej där ute,
jag har faktiskt funderat uti samma banor som Mäkitalo. Många gånger under 32 års tid. Vad finns det för bellägg angående dylika årtal? Jag har aldrig stött på dem uti arkivhandlingarna.
 
Det skulle vara intressant att få se helt nya (tidigare okända) dokument!
 
Undrar
ST

Förresten så undrar jag om inte namnet ursprungligen har haft ett kort o-ljud (enkelt u), i stil med Supi eller Suppi.
 
Någon som har en betydelseteori?
 
/ST

I äldre tid är det tämligen vanligt i åtskilliga församlingar att det i död- och begravningsboken noterades den avlidnes moders namn. Detta ifall den hädangågne var vuxen.
När det gällde avlidna barn var det nog vanligare - åtminstone i de socknar jag studerat - att det är faderns namn som anges. Detta i formen av, t ex: Johan Erssons dotter Brita, 2 år gl...
I bl a Nedertorneå och Torneå stad gjorde man så.
 
/ST

Johan Henrikssons far hette ju Henrik Johansson, vilket då anger att dennes fader hette Johan. Något mera vet jag inte i dagsläget.
Jag minns tyvärr inte hur det gick till, men har en diffus minnesbild att jag på 70-talet talade med någon gammal Sup-ättling (vem???), som sade att familjetraditionen angav stamfadern såsom mördad... Men jag kan tyvärr varken verifiera eller falsifiera detsamma.
Likaväl har jag ju genom åren studerat en del domböcker, så uppgiften kan ju även tänkas komma därifrån, d v s att någon Supi har nämnt att fadern blivit mördad, eller nåt liknande... (?).
 
Kan Sara Larsdotter har varit gift med denne Johan Supi samt varit mor till Henrik Johansson? Hon uppges ju genom åldersangivelse ha varit född omkring 1684.
 
Undrar
/ST

Edvard Sturk i Erkheikki (f.ca 1890, d. ca 1957) i Gunnar Krekus inlägg från den 26.3.2001, var son till Isak Persson Sturk i samma by (f. ca 1848, d. ca 1914). Isak var från Kannusjärvi och sonson till soldaten Olof Persson Sturk (f. å Aili hemman).

Glömde att säga att jag tror aittan mycket väl kan vara 200 år gammal. Jag har inte vetenskapligt fog för mina rön, men upplevde den äldre än 1846 samt att detta årtal var inte inristat på en sådan plats som byggnadsår normalt brukade inristas på.
/ST

Detta aktuella Kivijärvi är en sjö och en by söder om Korpilombolo kyrkby, Korpilombolo socken.
Hälsar
ST

Jo, jag håller med dig, Andreas. Det är onekligen en intressant tanke detta med den samiska familjen Danske, och teorierna om dess namnursprung. Nog är det möjligt att förirrade danskar har hittat vägen ända upp till Nord-Troms, men tyvärr är det nog väldigt svårt att belägga.
Det finns många olika samenamn som jag genom åren har förundrat mig över, d v s funderat över släktnamnets betydelse som tillkomst. Bl a fjällappsläkten Länsman uppifrån Utsjoki? Holster? Marakatt? Blind?
 
F.ö. kände jag en man som var född 1921. Han var också en sorts sladdbarn, fött ur faderns tredje äktenskap. Hans äldsta halvbror var född 1871, medan farsgubben var född 1851.
 
Nä, nu måste jag starta upp saunan i alla fall,
ST

Det är bra, Snildal, att du är på krigsstigen. Man forskar bättre då. Det är vederlagt (av mig själv, precis nu).
Men, du ska även ha klart för dig att jag haft förfäder som varit och krigat i Norge 1813....
Isak Fellmans böcker heter:
Handlingar och uppsatser
angående
Finska Lappmarken och lapparne
samlade och utgifna
af
Isak Fellman
i anslutning till Jacob Fellmans
Anteckningar under min vistelse i Lappmarken.
Del I: Handlingar af allmännare art, 1910. 542 s.
Del II: Kyrkan och undervisningen m m, 1910. 472 s.
Del III: Handlingar angående rättsvården, 1912. 438 s.
Del IV: Om lapparnas beskattning, 1915. 440 s. (denna volym har jag haft bäst personlig nytta utav).
 
Jo, jag är medveten att jag bor inom en del av det svenska område som ingick i det gamla Kvänland.... men jag känner ändå att jag idag INTE bor i det gamla Kvänland. Ingen av mina grannar har den blekaste aning om vad Kvänland var för någonting...
 
Ang. domboksuttydningen så har du förvisso helt rätt: jag är både arkivarie som hyffsat duktig på att läsa gammal skrift. Men denna f-e gammelnorska handskrift...... jag vet inte, men den är faktiskt svår. Förkortningar som jag inte har den ringaste aning om vad de ska föreställa! Orkar inte ta tag i den riktigt. Det hade varit mycket bättre om Sverige och svenskarna hade styrt Norge under flera hundra års tid, för då hade ju dessa dokument varit författade på svenska språket!
Eller hur, Snildal?
Men fortsätt gärna du, att träna på Gotisk Skrift! Människan är ju - som väl bekant är - bekväm av sin natur.
 
Jo, det är nog rätt detta med norska fåglar, att de kan viska. Och i detta fall har de viskat helt rätt. Både du och jag (samt hundratals andra människor, ja, kanske tusentals?) är ena riktiga Kerttu-ättlingar från Soukolojoki - vilket i sig är en av Tornedalens absolut vackraste platser!
Tänk att vi var syskon en gång i forntiden; du, jag och Britt!  
Otroligt att tänka, va?
 
Visst var du den där lillebrodern (jag är 45) som försökte lära sig att åka skidor på ett par gamla bastulavar? Jag tror det var 1649, eller där omkring.
 
Hälsar
En Fredlig
ST

Snildal,
jag bävar för din Grymma Norska Hämnd. Kan densamma ske med Hemo-hes under kommande Skid-VM?
Kom på att fogdar m fl för aktuella lappmarksområden nämns på åtskilliga ställen i Isak Fellmans dokumentavskriftssamlingar i fyra volymer (publicerade 1910-1915). Där återfinns garanterat Reinholt Johansson Steger också på flera  ställen. Dessa böcker var mina biblar när jag i snoråldern började förkovra mig i Tornedalens och lappmarkernas äldre historia. Jag har dem i kopierade versioner här hemma, så du kan komma förbi när du känner för det. Vågar du inte träffa mig, så kan du ju istället fjärrlåna dem från närmaste bibliotek.
Vidare så vet jag att gurun EW har försökt sammanställa fogdar som förekommit i Torne och Kemi älvdalar. Bl a finner du detta i hans avhandling (Tornedalica nr 2).
Hälsar
ST
från Skridfinnarnas land

Hej du, min flerfaldige norska släkting.
Den ende jag kan erinra mig ha stött på och som bar namnet Reinhold, var landsfogden Reinhold Johansson Steger. Enligt tryckt litteratur ska han ha varit fogde i Lule lappmark 1609-10, i Ume och Ångermanlands lappmarker 1611-13, i Lule igen 1612-13 (?), i Torne och Västersjö lappmarker 1614-15, i Kemi lappmark 1614-16, ännu en gång i Ume och Ångermanland 1617-20 samt i Västerbotten 1622-24.
Men det är väl tvivelsamt om detta är samma person som i andra källor kallas von Danzig? Jag har bara sett honom som Reinhold Steger och en gång, om jag minns rätt, som Reinhold Johansson.
Hälsar
ST
PS) Har du funnit ut någon bra hämnd på mig ännu?

Hej,
senildemensen visar sig oftare än jag tidigare uppfattat, så när Mats Hedell hade denna efterlysning framme häromdagen, erinrade jag mig nada.
Nu ikväll - vid eftersök av någonting helt annat - såg jag plötsligt det sannolika svaret på frågan framför mina ögon:
 
Hans Persson Ojainen eller Pelli var gift tidigare med Anna Nilsdotter. 1744 gifte han om sig med Klara Hindersdotter från Armassaari.
 
Klara Hindersdotter, f. 1713, gifte sig 1744 med denne änkling Hans Persson. Hon var sannolikt från Karinen i nuvarande Koivukylä och dotter till Hindrik Nilsson Karinen (f. ca 1670) o h h Karin Josefsdotter Pekka (f. 1677 d. 1752). Hindrik dräptes av ryssarna vid årsskiftet 1716-17. Hustrun Karin blev omgift med nye husbonden på Karinen, Hindrik Jönsson (f. 1680 d. 1776). Karin var från Pekka i Pekanpää, Kainuunkylä, och dotter till Josef Persson Pekka o h h Margeta Mickelsdotter.
 
Det enda knepiga jag ser i detta scenario, är att denna Klara Hindersdotter Karinen ska ha varit gift en första gång 1739 med soldaten Erik Persson Flygare, men om så var, borde hon ha väl ha kallats änka i vigselboken 1744?
Gör hon det?
 
I vart fall har jag gamla kladdar som säger att bonden Hindrik Nilsson Karinen hade tre kända söner, Nils, Per och Josef, samt en känd dotter, Klara.
 
Så kan det ha varit.
Hälsar
ST

Ja,
faktiskt är det så att jag redan hade den uppgiften.. läser mina egna noteringar alldeles för slarvigt. Det är i en domboksuppgift som Hans Eriksson Pekkala omtalas såsom måg till Mickel Jönsson Kohkoinen, eller om det var tvärtom, att Mickels svärson är Hans.
Det går på ett ut.
 
Brita Adamsdotter Pekkalas makes släkt:
 
Karl Jonasson Harju f. 1778.  
Hans ena broder Mickel, f. 1776, söp ihjäl sig 6/3 1818. En yngre broder, Johan, f. 1783, var för mord dömd till halshuggning men benådades 1808; undergick istället offentlig kyrkoplikt 17/7 1808 för rån och plundring. Johan flyttade senare upp till Yli Muonio där han bodde på Töyrä hemman. Död 1865.
 
Föräldrar:
Jonas Mickelsson Aunis f. 1734 d. 1793. Husbonde å Aunis i Ala Kuivakangas.
Brita Karlsdotter Heikkilä f. 1750 d. 1814, fr Haapakylä (dr till Karl Hindersson Heikkilä o h h Ablona Larsdr Pajainen).
De gifte sig 1774. Jonas hade sedan tidigare två u.ä. barn med två olika kvinnor.
 
Farföräldrar:
Mickel Johansson Aunis f. 1707/1708 d. 1778. Husbonde å Aunis i Kuivakangas. Hade i början varit husbonde å fädernegården Töyrä i Rahtulanpää, östra Kuivakangas.
Gift 1730 med Barbro Jonasdotter Mäki f. 1703 d. 1785 fr Turtola (dr till Jonas Olofsson Mäki o h h Ella Hansdr Antti).
 
Farfars föräldrar:
Johan Hindersson Töyrä f. 1669 d. 1739. Husbonde å Töyrä i Rahtulanpää, Kuivakangas.
Gift 1702/1703 med Brita Mickelsdotter Lovikka f. 1668 d. 1748, fr Lovikka. Änka 1700 efter Staffan Hansson Rautia eller Töyrä å gården, f. ca 1640.
 
Farfars farfar:
Henrik Larsson Mämmi eller lahti f. ca 1640 d. troligen 1698 (ev. redan 1690?). Husbonde å Lahti i Alamuonio.
 
Farfars farfars far:
Lars Matsson Mämmi f. 1608 d. ca 1684. Husbonde å Mämmilä i Turtola 1638-1666, då han flyttade till Alamuonio och lahti hemman (1669-1685)
 
Farfars farfars farfar:
Mats Larsson Mämmi eller Pynnöi f. 1558 d. senast 1636 (ev. redan 1623). Bonde i Koivukylä i Kemi älvdal; ”Matz Mämminen” (1606, 1608). Kallas även ”Pynnöi”.
Senare nybyggare i Turtola å Mämmilä hemman å älvens östra strandsida (1612-1623)
 
/ST

Maud,
 
kände du till vår anmoder Brita Adamsdotter Pekkalas (1780-1856) fängelseresa till Piteå 1838-39?
 
Jo, det var så att Brita, som ju var gift med Karl Jonasson Aunis-Harju, uppenbarligen inte var i bästa mentala form vårvintern 1838. Natten mot den 30 mars satte hon uppsåtligen eld uti en bodbyggnad tillhörig Perävaara hemman i Kuivakangas, vilken nedbrann med allt sitt innehåll. Senare, den 5 maj försökte hon drastiskt avdaga sig livet.  
Hon dömdes vid tinget i Övertorneå till halshuggning, över vilket hon sedermera till Kongl. Svea hovrätt anförde besvär.
Det talades om att hon hade - av för oss okänd anledning - hyst fiendskap emot både Perävaara som länsman Svanljung.
Svea hovrätt fann inte bevisningen övertygad varför mordbrandsåtalet lämnades på framtiden, då den kan uppenbar varda.
Däremot dömdes hon för det tillämnade självmordet - vilket hon erkände - att straffas med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd!
Vad ska man säga? Åter ett moment-22-fenomen?
 
Hon förpassades till Piteå länsfängelse den 30 maj 1838. Sedan pågick besvärsskriftväxlingen och Svea hovrätts prövning m m, varefter hennes åtta dagars straff kunde påbörjas den 29 december 1838, samt avslutas den 6 januari 1839.
 
Vår anmoder sattes åter på fri fot efter över sju månader i häkte och fängelse samt avsutten dom på 8 dagars vatten och bröd.
 
Undrar vad hon tänkte om det svenska rättsmaskineriet, huruvida det var logiskt eller inte?
 
/ST

1973 var jag i Vadstena. Efter vad jag vill minnas så fanns Mårten Skinnares berömda toalett där. Jag såg det själv.
 
/Sture Torikka

Visst hette då din farfars far Elis Parik Wikström, f. i Luletrakten 1880 (?)d. i Kiruna 1929. Plåtslagare?
Jag var i kontakt med Edmond Wikström för tjugotalet år sedan. Är det din farfar eller farfars bror?
Jag har även något foto på nån av dessa Wikströms bröder med motorcykel utanför Kiruna under 1920-talet.
 
Ska vi ha släktträff?
 
/ST

Ja, det är korrekt, och i Niemis fanns även
Klaara = Klara
 
/ST

Glömde:
Kitti = Kristina
samma som på lapskt område.
/ST

Kristian,
 
det är märkligt med dessa namn du nämner... Nere i Niemis by i Hietaniemi socken förekommer det en lappman såsom nybyggare i slutet av 1500-talet, Hans lapp eller Kesä Hans kallas han.
Efter honom förekommer en (troligen) lappman Mårten (om jag nu minns rätt ur minnet).
Sedan Anund Tomasson, vilken rymmer ur krigstjänst omkring 1640 eller 1641 och anges ha begivit sig till lappmarken....
 
Antydningar i källorna säger att även denne Mårten liksom Anund Tomasson är lappar själva.
 
Detta måste jag jämföra med mina noteringar hemma. Dock hade de inte något påvisbart släktnamn Lodvik utan de hette Kesä eller Kunni.
 
väl mött,
ST

Kristian,  
 
det där lät spännande. Hypoteser är ju till för att verifiera och utveckla: Går detta att belägga vidare?
Det är ju - om vi nu talar om samma Nils Olofsson Lodvik - väldigt intressant om detta namn Lodvik dyker upp i en helt annan släkt än den i Lovikka! Och dessutom i en lappsläkt.  
 
Hur och varför heter Rounalasläkten Lodvik?
Har Olof Tomasson något släktnamn angivet?
 
Väl mött,
ST

Jag svamlar, naturlightvis misstänker jag att Nils Olsson Lodwijk  är far till nybyggaren Anders Nilsson i Rostojärvi.
 
Återgår till kaffet,
Torikka

I Övertorneåtinget vårvintern 1841 ? 138 samt bilaga nr 37, inträder lappmannen Jonas Jonasson Holster och tillkännager att svärfadern Olof Persson Pöka (?) har avlidit, varför Holster tydligen ville få testamentet gällande. Bilagan består alltså av Olof Perssons testamente från år 1833. Jag minns att den kopia jag studerade av denna dombok ibland var fruktansvärt svag och därför mycket svårtydd.
Jag måste oxå medge att mina kladdnoteringar om detta har många år på nacken, och jag har faktiskt - tyvärr - en del svårigheter att förstå mina egna förkortningar..... men Olof Persson synes här kallas Pöka, men han benämnes även något i stil med Marsockos (?).
Nu känner jag att jag är ute på väldigt mjukt vatten...
 
Jag ser även i mina anteckningar att jag inte har någon dödsuppgift på Olof Persson. Dock bör han väl således ha avlidit kring 1841. Har du det?
Var avled han officiellt?
 
Hälsar
/ST

Ur Övertorneå tingslag lagtima hösteting den 10 oktober 1878 ? 19:
 
Vid upprop av till tinget instämda målet mellan pigan MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO, kärande, och bondesonen PER PERSSON STURK i Kannusjärvi, svarande, om utbekommande av barnuppfostringsbidrag, anmäldes förlikning i omstämt hänseende parterna emellan träffad, därvid rätten lät bero, vadan målet ur domboken avskrevs.
 
Maria Johanna Palo var från Kuusijärvi och barnet var HILMA JOHANNA, född 11/4 1878.
 
Så långt mina anteckningar från mitten av 1980-talet.
 
Ur mina släktutredningar som påbörjats under 1970-talet läser jag följande (tyvärr saknar jag i de flesta fall exakta datum):
 
PER PERSSON STURK, f. 1850, d. 1933 av ålderdom.
Son till bonden och nybyggaren Per Olsson Sturk (Pekka) o h h Brita Katarina Karlsdotter Harju i Kannusjärvi.
Var i Nordnorge 1868-69, men längtade hem när han var i Vadsö i nordligaste Norge, så han gick (promenerade) de sjuttio milen hem på tre veckor (muntlig berättelse).  
År 1879 uttog han lysning för sig och änkan Pekkala men det blev aldrig något giftermål, trots att hon födde honom en son.
Husbonde å Vanha-Muotka hemman nr 33 i Ala Kuivakangas, Övertorneå, från 1882.
Enligt uppgift 1988 av en granne Bror Muotka (f. 1913, lever än) så var Pekka en grinig man och hade födoråd från Malmström.
Fälldes vid Övertorneåtinget 25 september 1883 för skogsstöld till straffarbete 4 månader. Satt 11 december 1883-4 april 1884 med 7 dagars avdrag i Haparanda kronocellfängelse. Signerade sig där med ett P.
I dombok 1885 kallas han Per Kannusjärvi el. Muotka.
 
 
Frilla 1877: MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO, f. 13/4 1852, från Kuusijärvi. Piga i Hietaniemi 1882-85, i Haparanda 1885-89, lös piga i Hietaniemi (Vitsaniemi by) 1889-93. Utflyttade ogift med dottern till Gällivare 1 mars 1893.
Dotter till Salomon Salomonsson Palo o h h Anna Greta Johansdotter.
 
Frilla 1878-79: ANNA MARGARETA ISAKSDOTTER KEKSI, f. 1842 d. 1934 av ålderdomssvaghet, från Torakankorva. Änka 1876 efter bonden Johan Fredrik Mickelsson Pekkala i Ala Kuivakangas.
 
Hustru 1882: MARIA JOHANNA ARONSDOTTER PAAVO, f. 1835, d. 1925 av ålderdomssvaghet, från Soukolojoki. Änka 1878 efter bonden Isak Isaksson Rova-Muotka å Vanha-Muotka i Ala Kuivakangas, f. 1828.
 
Oäkta barn:
1. HILMA JOHANNA f. 11/4 1878 (med pigan Palo).
2. ISAK f. 1879 (med änkan Pekkala). Isak utvandrade till Amerika före 1904.
 
Inga barn ur äktenskapet, men fick 6 fosterbarn i och med giftermålet med Muotka-änkan.
 
Ja, det var väl något att bita uti i vart fall. Hör gärna av dig om det är något mer du undrar över.
 
Hälsar,
ST

Hej,
 
Ur minnet erinrar jag att jag kanske vet nåt om detta... hörsägen.... måste kolla i mina papper hemma.  
Du kan vid tillfälle kontakta mig på
sturetorikka@hotmail.com
 
Sture Torikka
Luleå

Hörru Snildal,
 
Du är nog kanske inte alls ute och cyklar (om ni nu har det uttrycket i Norrige)?
Jag kikar nu i mina superkladdanteckningar från riddartiden... och ser att det faktiskt finns en Hans Hansson som skattar för Kauvosaari hemman från 1620-talet ända till åtminstone 1685.
 
Jag får återkomma om detta. Skriv och påminn mig: sturetorikka@hotmail.com
 
Jag reser bort nästa vecka, så vi hörs väl utav vad det lider.
 
Hälsar (en stressig)
ST

Men varför då? Du ställer ju frågor och öppnar för diskutabla svar.
Är det då inte intressant med ömsesidig dialog och kreativ hjärnverksamhet? Id?er som flödar? Ett utbyte av erfarenheter?
Etymologi är ju ett väldigt spännande område. Som att t ex härleda ordet Saariländaren?
Undrar
ST

Jaha du.
Då väntar vi med spänning på Din slutgiltigt klargörande teori om vari skillnaden består i Helsing (med e) och Hälsing (med ä) och att Du inom kort lyckas plocka fram rätt infallsvinkel som vi alla andra har misslyckats med under bortåt 700 år. Och att Du blir den som har intresse i att fördjupa Dig i detta specifika etymologiska problem. Själv har jag endast intresserat mig för detta ämne med kväner och liknande sedan 1972.
Jag vet att jag läst att många Helsingar och även Hälsingar från det historiskt vida Helsingland eller Hälsingland flyttade över Kvarken och Bottenhavet och bosatte sig i nuvarande Finland. Kanske det bara är en slump att en del av dem har fått boställen uppkallade efter sig själva?
Vilken etymologi ska vi placera ditt alias Saariländaren till?
 
Jag ser verkligen fram emot Dina slutliga och klargörande rön i frågan.
 
Undrar
ST

Nä, jag har inte noterat några bröder till Olof mera än Henrik (f.1734 d.1808), som är min förfader, och Johan (f.1736 d. 1818) samt Mickel (f.1740). Det fanns även tre systrar.
 
Olof Johansson Joki (eller Erkki), f. 1744 d. 15.9.1788, var husbonde å fädernegården Joki eller Erkki i Niemis 1778-1782. Därefter bonde å Alatalo i Kieksiäisvaara ca 1782-1788. Tydligen avliden hemma i Niemis.
Gift 1778 med Kaisa Henriksdotter Paavola från Koivukylä, f.1751 d. 1821. Omgift 1804 med gamla soldaten Olof Mickelsson Fräki-Patron i Koivukylä.
 
Barn (som jag har noterat, det fanns kanske fler:
1. Salomon f.1772 (?) utfl. från Hietaniemi 1790.
2. Brita Kaisa f. 1778, gift 1808 soldaten Nils Petter Segrare i Kainuunkylä.
3. Johan f. 1781
4. Maria Olsdotter Erkki f. 1785 d. 1842. Ogift till 1829, då hon gifte sig med änklingen Erik Andersson Rahtu i Niemis och Puostijärven alapää, f. 1768. Maria hade en son (tillsammans med Karl Johansson Rynänen i Karunki) Johan Mariasson Erkki f.1808 d.1872. Gift 1843 med Brita Maija Adamsdotter Viippa, samt en andra son Henrik Mariasson Erkki f.1818 d.1840.
5. Adam f. 1791
 
Ja, det är vad jag fick fram någorlunda enkelt.
 
Även om inte Abraham Jönsson var en broder, kanske de ändå hade något släktskap. I vart fall var de jämngamla och från samma by, varför de helt klart kände varandra.
Det skulle onekligen vara spännande att veta vart han tog vägen efter 1788?
 
Hälsar,
ST

Ja, om det nu är samma Abraham Jönsson.
Står det uttryckligen att han är från Niemis?
 
Erinrar mig någon annan niemisperson som bosätter sig - vill jag minnas - å Alatalo i Kieksiäisvaara under sent 1700-tal. Hette han Olof Johansson Erkki, tro?
Tydligen hade de ett stråk mellan dessa byar på den tiden...
 
/ST

Johansson,
några uppgifter ur mina notiser om:
 
Johan Johansson Lampa (- Rolig - Frisk)  
f. 1698  d. 25 februari 1771 i Kieksiäisvaara
Från Niska (Taavo) hemman i östra Juoksenki by.
  Lejd i januari 1720 till roten nr 26 Lampa i Juoksenki by; gillas (GMR 18 juli 1728). Avancerat till korpral utan lön 31 juli 1733 och förflyttad till korpralsroten nr 74 Rolig (GMR 14 juli 1735). För lönens skull åter flyttad till den andra korpralsroten nr 63 Frisk i Niemis den 27 juli 1735.
  ”Gillad” vid GMR i Torneå den 1 juli 1740 och ”dugelig” vid GMR i Torneå den 8 september 1741, varför han - med tanke på ort och datum - aldrig hade kommenderats till Finland och krigsskådeplatserna därstädes under Hattarnas krig mot Ryssland (1741-1743), utan blev kvar vid hemmaförsvaret.
  Den 22 januari 1754 återflyttad till sin livrota nr 26 Lampa i Juoksenki.
  Oduglig att marchera, menför av ålderdom, kasseras och anmäles till underhåll (= nr 26 Lampa; MR 8 juli 1757). Vid sitt avsked hade han tjänstgjort sammanlagt under 37 ? års tid.
  Värjan avbruten (1735). Dugelig (1741, 1744).
  30 år gammal (1728), 37 år (1735), 50 år gl (1748). Bonde (1735, 1740).
  Husbonde å Niska hemman i östra Juoksenki by (1731-1745) hela tiden parallellt med soldatyrket i Armassaari och Niemis byar. Flyttade sedermera till Mäkitalo hemman i Kieksiäisvaara.
  Gift 1727 med Brita Hindersdotter  f. 1708  d. 1787.

Johansson,  
jag har en tämligen god samlad bild av Johan Lampas soldattid och minns jag nu rätt så hette han tidvis både Frisk som Rolig (korpralsrotarna i Niemis). Jag forskar ju om Niemis by så det är i de sammanhangen jag har stött på honom. Påminn mig om detta.
Däremot har jag ingen teori om vem hans hustru var.
ST

Hej,
eftersom Isak är ett tämligen vanligt förekommande namn i tornedalsbygderna, så får det mig att fundera på om av Jakhus slekt kan betyda att han var från Jatkos släkt eller Jaakos släkt. Det sistnämnda brukar av icke finskspråkiga ibland uttalsmässigt betonas såsom Jack(h)os släkt. Kan det vara något uppslag?
Undrar
ST

Ja du,
 
detta med faderskap kan vara väldigt osäkert ännu fram till vår tid. I morgon kan det också vara precis lika osäkert.
- Hur kan man veta säkert att man är far till sina barn?
Ibland - i äldre tid, t ex under stenåldern - kanske det endast har varit likheten mellan far och son som har räddat fäderna kvar i familjen.
 
Samma grundfenomen har ju alltid funnits, så vad i princip all 1500- och åtminstone tidig 1600-tals släktforskning baserar sig på, är någor i stil med logiskt antagande.
 
Det är alltså gissningar. Gissningar som vi baserar oss på efter lokalhistoriska studier. Logik, o s v.
 
Det tråkiga med Tornedalen är att det är så få olika personnamn som nyttjas. Nästan alla heter Olof, Johan, Jöns, Nils, Anders o s v. Då blir aldrig dessa våra antaganden speciellt säkra. Jag menar, finner vi en bonde på en gård som heter t ex Henrik och han efterträds av en Olof Henriksson.... HUR vet vi då att det verkligen är fråga om hans son? Kan det rentav vara en måg?
 
Erkki Wahlberg har gjort en fantastiskt forskargärning som på intet sätt kan mätas med många av oss efterkommande släktutredare. Jag saxar ett par stycken ur ett svar inklusive förklaring jag lämnade tidigare i vår på Övertorneåsidorna:
 
Nog har EW bevisligen ibland gjort några fel i sina rön och slutsatser. Men sammantaget finns inte hans like. Från det att han började sina forskningar 1948 har han gått igenom ta mig tusan praktiskt taget ALLT som finns att gå igenom och studera från dessa trakter, och många gånger än vidare kring och ibland ända upp mot Kolatrakterna. Så om man någon gång finner en felaktighet i hans rön - vilket även jag har gjort och påtalat det för honom - ska man nog ställa sig tämligen ödmjukt inför hans resultat och tacka den stjärna som lyser över både honom och oss, för hade inte han gjort det han gjort så hade den tornedalska forskningen stått sig tämligen slätt idag. De forskare som på dessa sidor flera gånger pratar om 1500- och 1600-talskällor från dessa trakter, har flera än en gång sin upprinnelse i EW:s samlade material. Inte minst sådant som kommer från amerikanska forskare tycks uppvisa material rakt inifrån EW:s källor).Källmaterialet han har är ofta otvetydigt, däremot kan ibland någon släkttolkning bli lite missvisande. Men ni vet ju alla hur svårt det är! Namnformerna i sig var inte heller så många olika att det är så lätt att räkna ut någon möjlig släkthärkomst. Tusan oxå, men våra förfäder borde ha haft större namnvariation än de faktiskt hade.  
Kolla sedan in EW:s text och förklaringar ifrån Norrbottens årsbok 1955, där han beskriver Antti Keksis diktande m.m., och betänk att han vid denna tidpunkt endast hade forskat under drygt sex (6) års tid!  
Vilka av oss ha presterat något likvärdigt efter sex år? Jag har inte gjort det ens efter 30 års forskande....  
 
F.ö. kan nämnas att EW i själva verket är språkforskare, det är faktiskt det som hans avhandling från 1963 åsyftar. Även om den nästan enbart idag nyttjas av släktforskare.  
 
EW borde få en staty någonstans i Övertorneå socken.  
Det anser jag faktiskt.
 
Med andra ord: Det EW har skrivit, forkat fram eller gissat, är precis lika sannolika möjligheter som det vi själva lyckas komma fram till i vår egen forskning.
 
Jag erinrar att jag vid några tillfällen har sett släktutredningar som folk har tillsänt mig, i några fall från Amerika. Däri har funnits beräkningar på levnadsdata som jag känt igen: Det har faktiskt varit sådana uppgifter som en gång i tiden har nedskrivits av mig själv.
Jag minns att jag för tjugo år sedan gjorde en utredning av Tulkki-släkten från Armassaari. Däri gjorde jag flera antaganden på levnadsdata. En del årtal var relativ ovanliga i sammanhanget, inte så generella. Jag lämnade ut denna utredning till en person i södra Sverige.
Tio år senare fick jag mig tillsänd en enklare släktbok från Amerika. Denna bok innehöll exakt dessa något udda årtalsdata jag hade skrivit ner en gång i tiden. Men den väsentliga skillnaden var att nu var samtliga mina ungefärliga antagen (d v s OMKRING och CA) borttagna. Så där jag hade skrivit t ex Född omkring 1470, så stod det FÖDD 1470..... Och det är ju faktiskt en väsentlig skillnad.
Hur kan vi egentligen veta om fadern varit 17 år gammal eller 71 år gammal?
 
Nä, vi ska inte låtsas för mycket och behålla vetskapen om dessa lösa antagen och bära dem med oss och sprida dem till de som ser våra utredningar.
 
När det gäller birkarlar - däremot - så är det ganska klart att denna syssla ärvdes av gården/släkten. Så även om det måhända inte i alla fall är fråga om far-son, så finns där ändå ett släktskapsförhållande. Måhända systerson? Brorson?
 
Men en God Gissning är definitivt bättre än ingen gissning alls.
 
Håll i hatten,
ST

Hej,
 
En gång för flera år sedan, då jag var kommunarkivarie i Boden, kom det någon från den lokala forskarföreningen BÖFF, och frågade mig om just denna familj.
De var bördiga från Hietaniemi i Tornedalen, efter vad jag kan erinra mig.
 
Kontakta forskarföreningen (t ex Björn Fredriksson) för att lotsas fram till vem det kan ha varit som fick dessa uppgifter. Jag minns ej tel.nr, men ring nuv. kommunarkivarie där och fråga.
 
Hälsar
S. Torikka

Nä, BG, det är det som är så märkligt! Jag har inte funnit honom, såvitt jag erinrar mig nu. Däremot har jag inte kollat hur det ser ut i Överkalix kyrkobok. Han uppges ju i dödboken t o m vara bonde i Bränna.
Sedan har vi ju en annan intressant aspekt i det faktum att han bör ha varit svenskspråkig, medan hustrun var finskspråkig.
Änkan gifter om sig med sjömannen Emanuel Mansten den 27 juli 1856.
Hälsar
ST

Hej du Snildal,
det var ett tag sedan! (?)
 
Finner jag nu rätt så synes Herr Jöran, som skattar för Yrjänheikki hemman nr 9 åren 1609-1613 (måhända längre, har inte noterat vidare).
Hade åtminstone tre söner:
1. Henrik Jöransson, f. 1597 d. 19 januari 1676 (länsräkenskaper 1675 p.539), husbonde å faderns skattefria hemman Yrjänheikki, vilket uppkallades efter honom själv, d v s Yrjös [Yrjänän] Heikki = Jörans [son] Henrik. Henrik var 12man 1658.
2. Josef Jöransson. Inga uppgifter precis nu, men har någon minnesbild att jag stött på honom någonstans (?).
3. Olof Jöransson, knekt 1621.
 
Henrik Jöransson hade i vart fall sonen Erik Henriksson Yrjänheikki som skattar 1688-1701. I ödeslängden 1699 (vilket torde avse denna gård ?)omtalas att hemmanet legat öde 1675 till 1692, upptaget 1693, men 1696, 1697, 1698 och 1699 alldeles öde. Detta tyder på att familjen inte hade det så väldigt väl ställt ekonomiskt. Kanske hade de levt för länge utan skatt och därför hade svårt att komma igen?
Erik Henriksson hade sönerna Erik (skattar därstädes 1703-1718, Olof och en icke namngiven son (1708) samt dottern Ella. Men hemmanet kom i ekonomiskt onåd igen och lämnades öde 1719-1721. Upptogs från 1722 av ny släkt från Vestola i Haapakylä (från vilka bl a jag själv härstammar - den enes död den andres bröd...).
 
Så synbarligen hamnade Georgius Henrici ättlingar inte i den översta societeten.
 
Väl mött,
ST
 
PS) Hur går det med tingsöversättningen 1859?ä
 
PS2) Snart är det dags för skid-VM. Är di norska guttarna nått att räkna med i år.......?

Särkilahti är ett nybygge som anlades i Puostijärven alapää, Hietaniemi församling, år 1801.
Gården förekommer - så vitt jag erinrar mig nu - ibland även inom Övertorneå församling. Men den hör till Hietaniemi annexförsamling.
 
Kolla om inte din Salomon Salomonsson återfinnes där.
 
ST

Hej Thomas,
 
ja, det är ju möjligt att han har benämnts litet olika vid olika livsskeden. Dock erinrar jag mig att Edmond pratade om både pappa Elis och bror Elis.
Men, strunt samma. Det är inte livsavgörande.
 
Min farmor var kristnad till Jenny Josefina. Själv kallade hon sig Jenny, föräldrarna kallade henne Fina medan hennes egen familj senare benämnde henne Josefina.
 
Väl mött,
ST

F.ö. så hette väl inte Edmund Edmund, utan Edmond? Åtminstone kallade han sig väl så? När jag var i kontakt med honom omkring 1977-78, så sade han att han hette Edmond.
Eller är jag ute och cyklar?
 
/ST

Hej igen,
naturligtvis räknar även jag rötter från Kyröläinens släkt i Pello by. Dock har jag inte jobbat speciellt mycket med dem. Men mestadels från EW:s noter återfinns följande släktskapstolkning, vilket får tolkas av läsaren hur densamme vill - jag har ingen egen bearbetning eller utvärdering av detsamma):
 
Anund Anundsson Kyrö, i skattelängder å Kyrö stamhemman i Pello 1539-1549. Tolvman 1543, 1548, 1549.
 
Kända troliga barn:
- Olof Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö (nuv. Ranta- och Mäkikyrö) 1551-1575.
- Anund Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö (nuv. Mattila) från 1551. Tolvman 1554, birkarl 1539.
- Per Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö i Pello 1548-1565.
- Grels Anundsson Kyrö, skattar å Kyrö i Pello 1562-1604.
 
Sannolik sonson (av allt att döma Olof Anundssons son):
- Jöns Olofsson Kyröläinen, skattar å Kyrö i Pello 1583-1628. Tolvman.
 
Sonsonsöner:
- Mickel Jönsson Kyrö f. 1593, anlade Saukko hemman i Pello (nuv. Saukkooja) där han skattar 1632-1666).
- Jöns Jönsson Kyrö f. 1597, skattar å Kyrö 1629-1666.
 
Ta det för vad det är, ett embryoförsök till påbörjandet av en sammanställning av Kyrösläkten i Pello. Sannolikt fanns det ett släktskap med Kyrösläkten i Päkkilä.
 
Angående personnamnet Jöns så har jag uppfattat det som så att det ursprungligen har uppkommit såsom en kortform/smekform för Johan/Johannes. Mellanformen tycks ha varit Joen, Joens. Namnet Jon har jag inte påträffat i nedre Tornedalen alls, utan det synes mera ha funnits uppe i lappmarkerna.
Dock likställer jag inte direkt Jöns med Johan, utan Jöns motsvaras av det finska personnamnet Juntti.
Namnet Johan har andra finska varianter.
 
Hälsar
ST
(på väg till hockeyträning med yngre gossen)

Ja, hej igen,
jag skulle nog avfärda den teorin fullständigt, tills någon kan uppvisa dokumentation som tydligt förklarar motsatsen. Kyrö och Tulkki var två starka birkarlasläkter som namnmässigt (i vart fall Kyrö) höll sig på sin kant och nyttjade sitt släktnamn förhållandevis ofta. Även p g a detta faktum kan jag knappast föreställa mig att Olof Anundsson Tulkkilas eventuella son Jöns skulle per omgående (vid ett ev. giftermål med Kyrös dotter) ha kallat sig själv för Kyrö. Det förekom en viss ståndsmässig rivalitet mellan den här typen av birkarlasläkter.
Vidare: det fabuleras med datum och årtal här ovan, åtminstone ser jag spontant detta när det gäller Tulkkifamiljen. Det förekommer en icke så liten sammanblandning av Tulkkilafamiljens olika medlemmar i utredningen ovan. Det är tyvärr litet vådligt att lämna ut uppgifter på detta vis.
Vilka var Grels och Per Anundssöner egentligen? I vart fall var de inte bröder till Olof Anundsson d.ä.! Och inte hade Anund Anundsson födelseåret 1539?
Och inte vet man ett dyft om huruvida Anund Tulkki var född i Selånger i Norge? F.ö. så var det väl Anund Olofsson Tulkkila som enligt en något otydlig (?) källa skulle ha avlidit på denna nämnda plats? Det är ju en viss skillnad mellan att en person har avlidit kontra fötts. Dessa norska aneteorier kommer sig av att personnamnet Anund anses ha norskt ursprung. Det har det måhända, men birkarlen Anund Olofsson Tulkkila var inte där uppe p g a att hans farfar eventuellt var född i Norge, utan han var där uppe p g a det faktum att han var birkarl och hade sina handels- och diverse andra resor och göromål att utföra i dessa orter.
Olof Olofsson Tulkki (ca 1540-1601) anlade f.ö. stamhemmanet för Toljus och Torikka i Nuottioranta uppskattningsvis under 1570-talet.
Hälsar
ST

I Härnösands stifts herdaminne uppges släkten Björkman ha härstammat från en förmögen bonde och tolvman på Björkö, där den gamla Nedertorneå kyrka är bygd.
 
Uppenbarliga bröderna rådman Karl Larsson Björkman (ca 1650-1705) i Kengis och Torneå, och rådman Erasmus Larsson Björkman (1662-1710) i Gamla Karleby, kan mycket väl faktiskt ha varit söner till rådmannen i Gävle stad Lars Larsson Björkman (d. 1669) o h h rådmansdottern Sara Erasmusdotter.
Dock är det inte belagt ännu. Behöver komma i kontakt med någon genealogist som kan mera om Gävle stads historia.
 
Karl Larsson Björkman hade åtminstone sönerna handlanden Lars Karlsson Björkman (1689-1745) i Torneå (gift med Katarina Limingia; minst sex barn. Lars själv var en tid länsman i Gällivare liksom att sonen Johan, f. 1715, blev kyrkoherde där)och faktorn vid Hellälä, sedan i Kengis, Erasmus Karlsson Björkman (1690-1771; gift med Anna Jöransdotter Calandra; minst två döttrar).
 
Det är möjligt att även skrivaren och bokhållaren vid Kengis bruk, Lars Erasmusson (ca 1635-1677), kan ha varit yngre broder till Sara Erasmusdotter (ovan) samt son till rådmannen i Gävle Erasmus Karlsson. Lars Erasmusson hade även en dotter Sara. Sonen Arendt (ca 1668-1716) kallade sig Renmark och blev rådman och vice borgmästare i Luleå Nystad.
 
- Någon kunnig Gävleforskare som nappar på detta? Eller ska vi göra en efterlysning i Gävleborg?
 
Sedan tror jag mig ha sett någon annan Björkman i Hietaniemi-trakterna, men det kanske är den som Gustafsson nämner. Minns ej precis nu. Från en annan lokal bondesläkt (Juva i Koivukylä) uppkom omkring 1850 släktnamnet Björk?n.
 
/ST

Sturk,
Ja, då tillhör vi samma släkt då. Det var din gammel farfar som skulle ta över Erkki hemmanet i Kannusjärvi och som reste till Amerika omkring 1882 för att tjäna ihop lite pengar för att kunna bygga upp gården med innan han gifte sig. Innan han for iväg fällde han skog, stora timmer, vilka han pallade upp och lät dem ligga och torka några år medan han var borta, för att de skulle vara färdiga att börja timra till ny manbyggnad när han sedermera kom hem.
Således bör han ha fällt timret omkring 1881-1882, vilka väl nyttjades en tre år senare (om jag nu minns rätt ur minnet).
Erkin Jussa hade väldigt många barn och bra spridning på dem under sina två äktenskap. Var det det inte så att det första barnet var fött 1884 och det sista sent 1920-tal?
Min mormor kom från Pekka.

Hej Sörblom,
Kyrkoherden i Nedertorneå Salomon Salomonsson Antman (1772-1860) var son till kaplanen Salomon Hansson Antman (1740-1779), vilken i sin tur var son till tidigare nämnde postmästare Hans Kristiansson Antman (1694-1770).
Visst var kyrkoherden Salomon Antman barnlös? Dock lär han ha haft flera fosterbarn. Har du kopplingar till dem?
Undrar
ST

Hej Lindfors,
jag har tyvärr inte så mycket uppgifter om Jakob Kristiersson och hans avkommor, men det jag har får du gärna ta del utav. Har inte jobbat så mycket med denna gren.
Vem Olof Fordell var vet jag inte. kanske han heller inte använde släktnamnet Fordell? Har inte forskat i denna släkt, men vet att de var spridda längs Norrbottenskusten och ända ner till Österbotten.
Det är bara så att jag snappat upp Jakob Kristierssons hustru Brita Olofsdotter Fordelia f. 1641, och att Anders Sandström sade att hon var syster till Johan Kristierssons hustru Karin Olofsdotter Fordell. Hoppas någon Fordellkunnig kan bringa lite ljus på detta. Vet månne BeGe i Kalix något om ev. Fordellare i de trakterna?
 
Detta är vad jag har om Jakob Kristerssons familj. Hur korrekt allting förhåller sig, kan jag inte verifiera nu. Ta det för vad det är - ett uppslag till vidare forskning:
 
Jakob Kristiersson, f. ca 1630 d. 1687
Handlande och rådman i Torneå stad.
Hustru 1: Kristina Persdotter, levde 1668.
Hustru 2, efter 1668: Brita Olofsdotter Fordelia, f. 1641, uppgiven kommandes från Kalix (?). Omgift 1694 med änklingen, kyrkoherden i Kemi, Johan Johansson Tuderus, f. 1636 d. 1699. Brita synes ha levt ännu år 1714 på hemmanet nr 4 Antman i Yli Raumo.
Son:
Kristian f. 1668, se nedan.
 
Kristian (Kristiern) Jakobsson Antilius, f. 1668 d. 1743.
Bosatt under de första åren av 1690-talet i Bränna. Var klockare i Övertorneå ca 1696. Gården i Övertorneå härjades av ryssarna 1716/1717. Ägde Yli Raumo by nr 4 Antman.
Genomgick en konkurs ca 1695.
Handlande, byggmästare och klockare i Torneå stad. Byggde år 1701 kyrkan i Kautokeino. Ägde ett fartyg som sjönk 1697.
När han gifte sig i Bränna 1690, stals tornekyrkoherden Gabriel Tuderii? hustrus guldring samt att kyrkan dessutom brann ned. Detta bröllop talades det länge om (Hederyd; Överkalix historiebok).
1724 skänkte han p g a tacksamhet till Överkalix socken ett Brude päll af rödt taft.
Hustru 1, 1690: Sofia Hansdotter Halsia, f. 1671 d. 18.11.1740 i Kengis på besök hos nyss avlidne sonen Johans familj. Sofia var från Bränna men var född i Torneå stad. Dotter till kyrkoherden Hans Olofsson Halsius o h h Sofia Johansdotter Somera.
Hustru 2, 1742: Maria Henriksdotter Spett, änka från Kengis bruk.
Kända barn:
1. Hans Kristiansson Antilius - Antman, f. 1694 d. 1770. Mönsterskrivare, tullskrivare (1739) och sedan postmästare i Torneå stad. Gift 1722 med Katarina Kristiansdotter Kempe från Nederkalix, f. 1700/01 d. 1757. Tio barn.
2. Elisabet Kristiansdotter Antilia, f. 1697 d. 1744 (min ana). Gift 1725 med klockaren Jakob Isaksson Björnström i Haaparanta, f. 1700 d. 1756.
3. Johan Kristiansson Antilius, f. 1698 d. 15.4.1740. Kom i skola i Piteå 1713 och i Härnösand 1718, student i Uppsala 1721, prästvigd 1726. Brukspredikant i Kengis 1728-1740. Gift 1728 med Katarina Johansdotter Tornberg från Jukkasjärvi, f. 1709 d. 1778. Sju kända barn.
4. Brita Kristiansdotter Antilia, f. 1699 d. 1754. Gift ca 1725 med Magnus Iding i Torneå och Stockholm.
 
Kommer du på nått ytterligare om Antmännen, så hör gärna utav dig. Jag är av idel intresse för detta. sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

Hej,
jag härstammar på tvenne grenar från handlanden och rådmannen Jakob Kristiersson i Torneå stad, f. ca 1630 d. 1687. Han var inflyttad till Torneå från Luleå. Dessutom var han bror till borgaren och rådmannen Johan Kristiersson i Luleå stad, f. 1636 d. 1708.
Av Johan Kristierssons barn känner jag till Maria f. 1671, Olof f. ca 1675 samt Karin d. 1715.
Sonen Olof Johansson går under namnet Antman, men jag har inte på något vis följt honom, och har därför heller inga eventuella barn noterade.
Men om er här ovan presenterade rön stämmer, så var Katarina Antmans anor gemensamma med de jag räknar från Jakob Kristierssons sondotter Elisabet f. 1697. Denna Elisabet var följaktligen då 2:a kusin med nämnda Katarina Antman.
Jakob Kristierssons son anammade släktnamnet Antilius, snarlikt Antman.
 
Således var bröderna Jakob och Johan Kristierssöner av allt att döma barn till bonden Kristier Arfvedsson i Antnäs by, Nederluleå, där han skattar efter sin egen far 1620-1651. Själv uppges han ha varit född 1598 (beräknad på angiven åldersuppgift), tydligen död 1651. Han var även birkarl. Hustrun ej för mig känd.  
Företrädaren å hemmanet nuv. nr 4 Kristjers i Antnäs var Arfued Larsson som skattar där 1590-1617. Gissad såsom född omkring 1565, död 1617 (?). Birkarl i Lule lappmark. Skänkte en ljusstake till kyrkan 1616.
Före Arfued Larsson synes Lasse Silfvetsson ha stått för skatten på detta hemman, vilket han gör 1553-1575. Han benämnes landsköpman, birkarl (1539, 1580) samt skutskeppare på Stockholm.
 
Detta är en klämmig släktgren för mig, eftersom det är den enda genuina luleana jag har. Annars är mina anor mestadels österifrån.
 
Hälsar
ST

Hej Snildal,
i Norrbottens årsbok 1960 har Hugo Tenerz, bördig från Käyräsvuopio i Ruskola, skrivit en artikel Namnen i Tornedalen under 1500-, 1600- och 1700-talen, s. 33-81.
Hälsar
ST

Hej,
 
Har tagit hand om min lunginflammation ett par veckor. Ser att diskussionen rullar på.
Det här med åldersangivelse vid dödfall, vilket i sig utvisar ett födelseår, är ju inte alls mycket att anse såsom säkert.
Det är ju även det ni delvis diskuterar.
 
Med tanke på B-G Nilssons inlägg erinrar jag mig väldigt många fall bland mina anor där dödsåldern uppgives till någonting preciserat, men som inte alls går att belägga vid kontroll av befintlig födelsebok. Speciellt två generella fenomen har jag iakttagit:
1) Ju äldre personen uppgivits varit vid dödsfallet, ju större ”risk” att personen i själva verket varit yngre.
2) Ju längre tillbaka i tiden, desto större ”risk” att åldersangivelsen felar.
 
Hade bl a denna förfader (min ff ff ff ff):  
Erik Olsson Toljus (Patron)
Född 4 januari 1733, död 13 september 1791 i Nuottioranta.
Var vid sin död således 58 år 8 månader 9 dagar gammal men uppges i Hietaniemi död- och begravningsbok ha varit ”67 år gl” och avliden av ålderdoms bräcklighet.  
 
När det gäller Ivar Matsson så har jag noterat att han förekommer för sista gången i skattelängd 1669. Jag har inte djupstuderat samtliga aktuella källor för dessa personer. Bristande tid och intresse. Men eftersom han då uppenbarligen inte var alltför gammal (ca 45 år), så har jag antagit att han avled då. Men så behöver ju faktiskt inte ha varit fallet. Han kan ha levt längre.
Samma fenomen inträffar ju med sonen Pärs födelseår: det är beräknat från en uppgiven dödsålder.
Inte vet vi när de var födda exakt liksom vi inte heller säkert vet när Ivar Matsson dog. Även om jag tror att Ivar avled 1669 (eller 1670).
Jag tror inte att Ivar Ivarsson är far till Pär, eftersom Ivar drar ner till Kallax i Nederluleå, vilket inte skulle tyda på att han efterlämnat en ”äkta” son Pär Ivarsson kvar i Narkaus.
Likaväl har jag antagit att Margareta Andersdotter ”torde ha varit ca 10 år yngre” än vad dödsboken 1690 anger.
 
Men, visst kan även jag ha tolkat källorna fel,
Hälsar
ST

Solveig,
Mettäjärvi ligger något NV om Rantajärvi, som i sin tur ligger NV om Svanstein (Turtola) inom dåvarande Övertorneå socken.
Jag skickar dig en liten kartbild med epost.
Hälsar
ST

... eller vaddå ligger sedan 1809 i Karunki församling i Finland....
Vad är det jag skriver egentligen?
Detta nuv. finska Korpikylä har ju alltid legat där det nu ligger, så jag menade naturligtvis att det sedan 1809 TILLHÖR Karunki församling i Finland...
Vimsig efter saunan?
ST

Tyvärr tvingades jag minska ned bildstorleken med följd att den blev oskarp. Men den agrara bebyggelseprincipen framgår ändå tydligt.
Hälsar
ST

Hej Anders,
ur minnet:  
Alkkula by var liksom de flesta av älvdalens byar geografiskt placerad på vardera sidorna om Torne älv.
På östra strandsidan, d v s i nuvarande finska Övertorneå församling (Ylitornio), kallades den norra delen av Alkkula by för Taroniemi. Dessa gårdar i Taroniemi räknades ibland under 1700-talet till Övertorneå församling. De sydligare gårdarna i byn räknades till Hietaniemi.
På den västra strandsidan, alltså i nuvarande Hietaniemi församling, fanns det väl endast två hemman (?) Pudas (Yli- och Ala-Pudas). Hemmanet Rova räknades omvartannat till Alkkula eller Ruskola by. Ruskola by angränsar direkt till Alkkula by. Och där ligger Rova hemman, i princip på gränsen, men enligt min personliga uppfattning om geografin tillhörandes Ruskola by.
Detta torde innebära att det bör ha funnits bl a backstugusittare m fl som i princip varit bosatta på sockengränsen Hietaniemi-Övertorneå, eller på byagränsen mellan Ruskola och Alkkula.  
P g a denna diffusa tillhörighet kan jag föreställa mig att någon alkkulabo måhända begravts i Övertorneå (?). Men det kan ju också ha varit så att aktuella människor måhända ursprungligen var övertorneåfolk som inflyttat till Alkkula på gränsen till Hietaniemi, och måhända därför själva velat begravas i Övertorneå (?).
Hälsar
ST

Hej Höglund,  
har ingen koll på dessa men vet med bestämdhet att Hjertströmare (med flertal olika namnstavningar) har förekommit vid Kengis bruk, åtminstone sedan 1700-talet. Då har de säkerligen även varit bosatta i Kengis by, eller strax där intill.
Min grannes mor var född Gärdström i finska Övertorneå, och hennes släkt gick att härleda bak till Kengis.
Hälsar
ST i Lule

Rånet den 7 december 1807 har jag någon notering om från Övertorneåtinget men vidare rörande min anfaders Karl Jonasson Aunis (1778-1839) broder Johan Jonasson Aunis (1783-1865) har jag icke eftersökt. Enligt några gamla noteringar jag gjort så skulle Johan Aunis den 17 juli 1808 ha undergått offentlig kyrkoplikt för rån och plundring, vilket baserade sig på Svea hovrätts dom av den 3 april 1808. Sedan har jag noterat För mord varit dömd till halshuggning men benådad 1808. Jag kan idag inte längre erinra om jag skrivit utav denna mening från kyrkoboken eller om jag snappat upp innebörden ifrån något möte med Erkki Wahlberg? Citatet kan vara mitt eget. Angående rånet så hade drängen Johan Aunis tillsammans med soldaten Salomon Grym varit hemma hos den på Mattinens gård i Matarengi för stunden boende ryska undersåten Ivan Malafia från Panajärvi socken av Arkangels Guvernement. Ryssen hade velat växla pengar med Aunis och Grym varpå dessa plundrade, slog och illa hanterade Malafia.
Rimligen har Aunis mordrannsakning förevarit vid Övertorneå ting 1808, eller något år därförinnan. Men dem domböckerna har jag tyvärr ej ännu hunnit studera.
 
Hälsar
Torikka

Hej Lars
 
Eftersom kistan har hämtats från Koivukylä (nuv. Hedenäset), som ju ligger inom Hietaniemi, så behöver man inte bege sig så långt norrut som till Lovikka för att återfinna namnet Tyni. Utan bara vända sin blick rakt österut. På andra sidan älven i den stora byn Kainuunkylä inom Ylitornio finns det två hemman vid namn Tyni, så lika sannolikt är att någon hemmansägardotter därifrån har gift sig över älven och haft med denna brudkista i samband med vigseln.
 
Dessa uppgifter torde hyfsat väl gå att återfinna i Hietaniemi kyrkobokföring för 1780-talet.

Hej!
Minns jag nu helt rätt, så är jag tämligen övertygad om att denna Abraham Ylivainio med familj bodde i Kuivakangas byadel Soukolojärvi. Min morfars bror Isak Muotka (1900-1972) berättade för mig att Kaivon Aapo var den som handgrävde det djupa diket man idag med lätthet kör bil över (efter byavägen, förstås) mellan gårdarna Muotka och Niemi. Sannolikt bodde han själv där någonstans i närheten.
Hälsar
ST

Ja, Frank,
det förekom headhunting från amerikanskt håll uppe i Nordnorge under aktuella tidevarv. Både bland norrmän liksom bland kväner. Jag nämner någon rad om detta i följande text:
 
http://www.mfhn.com/houghton/finn/s_torikka/Tornedalska-pionjärer-i-Nordamerika-v6.asp
 
Hoppas länken funkar. Något mera i detalj vet jag inte, men fenomenet har förekommit.
 
Hälsar
ST
Luleå

Ja, du, Doris, Antti Jolma blev en av storpamparna i Ylitornio kommun. Han kom till gamla ärevördiga Huhanantti hemman i Nuottioranta by 1875 efter att ha bott närmare tio år på Tiiperi hemman. Hustrun Priita Tuoppala var förvisso född i Juoksenki men om hon var relaterad på något vis till någon av Huhananttis, eller inte, minns jag inte riktigt. Jag tror hon hade ett släktskap dit. De fick ca åtta barn. Heikki Jolma emigrerade till Amerika 1891 och bodde kring Heron bay i Kanada. Ättlingar finns, dock har jag inga namn av idag.
Jag har sett foto på paret. Gubben Jolma var skallig med traditionell skepparkrans.
 
Hälsar
ST

Hej,
ska kolla vid tillfälle. Det finns faktiskt en släktkoppling, men den är väldigt avlägsen.
Hälsar
ST

Ja, Doris, och (gamla?) Erik Ersson Korpilompolo och Ella Persdotter får t o m en son Isak år 1743 (enligt mina gamla noter - om de nu stämmer?). Samt en dotter Anna redan 1735 (som gifte sig 1758 med Nils Persson Vanhatalo i Narkaus).
Hälsar
ST

Hej Lars,
Olof Olsson Töyrä (ca 1746-1805) var bror till min förfader Erik Olsson Mäkipiha (ca 1744-1828) i Jänkisjärvi. Jag tar detta enbart ur minnet nu. Får kontrollera bättre mot mina skrivna noter vid annat tillfälle (de är nedpackade för närvarande). Du kan ju i och för sig vid tillfälle maila mig, såvida inte någon annan kan lämna denna information här på forumet? Min mailadress är:
sture.torikka@bredband.net
Deras far var i vart fall Olof Jönsson Jänkisjärvi eller Mäkipiha (1699-ca 1787), som i sin tur var son till förste nybyggaren i Jänkisjärvi Jöns Olsson från Yrjänä i Alkkula. Han slog sig ned här ca 1736. Född 1677, död ca 1763.
Yrjänäs förfäder går att spåra bakåt i tiden ytterligare några generationer. Det förekommer birkarlar i den släkten.
Hälsar
ST

Hej Doris,
ja, det är lustigt. Så sent som igår - när jag var ute och krattade på gården - kom det två st snubbar från Jehovas vittnen förbi. Efter en stunds källkritisk historisk diskussion så frågade jag just den ene killen om denne Hiskias Mickelsson Mella samt om Abigael. Han berättade då per omgående för mig om Kung Hiskia....
 
Tydligen slog inte namnet Hiskias allt för mycket i Tornedalen, för jag har inte stött på det hos andra släkter. Undrar om han inte även hade en syster Abigael? Nä, jag kanske minns fel.
 
Den här Mellasläkten flyttade ju en tid upp till nått nybygge i skogarna NO om nuvarande Kivijärvi by. Jag var där och klättrade bland stensamlingarna för nått år sedan. Dock fann jag inte Hiskias själv.
 
Hälsar
ST

Hej Håkan,
jag har då ett konkret exempel på raukka i formen osalig, men troligen även som stackare.
I trakterna av Niemis i Hietaniemi rörde sig en kringströvande man vid namn Johan Erik Pietilä alltifrån sent 1860-tal till sin död 1886. Han fick tidigt öknamnet Resu-Jaako eftersom han körde med falsk identitet de första åren i trakten. Då kallade han sig för Jakob Kula. Senare benämndes han ofta bara för Resu.
Han kom och gick i socknen och förekommer aldrig någonsin i kyrkobokföringen. Endast de lokala byatraditionerna liksom domböckerna påvisar hans faktiska existens.
Han brukade uppehålla sig hos en kvinna i Armasjärvi och underförstått var han troligen far till hennes två oäkta barn.
I början av juni 1886 slogs han ihjäl och sänktes ner med en tung sten fastbunden i kroppen i en hauta, djup grav/grop, i Armasjoki. Där hittades han senare i juni månad eftersom det var lågvatten.
Därefter kallades han i traditionen för Resu-raukka. Han var tämligen osalig. Denne stackare.
 
Hälsar
ST

Två av de Tomas som Doris nämner:
 
Tomas f.30.7 1722 i Kuivakangas  
och  
Tomas f. 8.9 1732 i Kauliranda  
 
var bägge söner till min förfader Tomas Tomasson Aunis-Jaako-Wik f. 1686 d. 1752. Hans första hustru var Karin Nilsdotter Ollikainen, d. före 1730. Den andra hustrun, Brita Henriksdotter, gifte han sig med 1730.
 
Så de två kan du räkna bort.
 
Jag har en not om en annan Tomas Tomasson i Kuivakangas, f. 1706. Ingenting ytterligare. Tyvärr ringer inga fler klockor i min lilla hjärna.
 
Hälsar
ST

Hej,
när det gäller bondesoldaten Karl Persson Jatko-Skomakare i Täräntö, f. 1695, så har jag noterat honom såsom död i Stockholm på Flottan 22 september 1742.
Dock har jag heller ingen dotter Anna till Karl Persson och Maria Larsdotter.  
Jag har antecknat barnen Abraham (1716-1789, min förfader), Johan (1719-1743), Helena (Ella, 1720-1770), Lars (1723-1795), Malin (1732-1732) samt Karl (1736-1740).
Kanske fanns det ytterligare?
Hälsar
ST

Hej Roland,
detta är rörigt och svårt att säkert påstå någonting. Det finns mycket riktigt en Henrik Joensson som skattar under Kuivakangas (troligen Kaulinranta) 1551-1597, men jag har ändå känslan att aktuell fader var Henrik Henriksson (Heikki).
Hur mycket nu denna känsla är värd?
Det är ju så, Roland, att det är djäkligt svårt att påstå allt för mycket från dessa tidevarv. Det mesta vi baserar krönikorna på, är namnlikheter, placeringar i skattelängder samt tro. Domböckerna från dessa tider är inte heller så detaljrika i släkthänseenden p g a att det så sällan anges de finska gårdsnamnen. Och våra förfäder hade tyvärr så taskig fantasi med namnen till barnen. Det blev som regel bara upprepningar av förfädernas och övriga släktens namn.
Så jag kan inte säga säkert om farsgubben var Henrik Henriksson eller Henrik Joensson.
Men jag står för min känsla och tro, och den säger Henrik Henriksson.
 
Jag har haft mycket fel förut...
 
Nyt sauna,
ST

Jaha, Anna Olsdotter, f. 1730, som 1750 gifte sig med Mickel Eliasson Petäjävaara. Hon är även min anmoder; mf ff ff fm.
 
Hälsar
ST

Margareta Karlsdotter Ranta eller Kaarle f. 1722 i Ruskola, Övertorneå, var mycket riktigt dotter till bondemågen Karl Karlsson Ranta eller Kaarle f. 1688 d. 1773 o h h Margeta Henriksdotter Strand f. 1700 d. 1771. Karl var från Heikkilä i Haapakylä, Övertorneå, medan modern Margeta var sockenskrivaredotter från gården (Ranta) i Ruskola.
Margareta gifte sig med Abraham Israelsson Styf i Haaparanta.  
 
Hälsar
ST

Hej Maud,
nöj dig kanske med ett första besök i Övertorneå kommun och älvdalen i sin helhet eller delar därav. Att flytta dit kanske kan få gro fram med tiden efter besöket. Om man säger så.
Jag hoppas verkligen att ni får möjlighet att ta er norrut och besöka dessa tjusiga och laddade trakter. Dock betydligt mera skogsbevuxna idag än de var 1930. För att inte tala om 1878?
I sommar kan det bli riktigt extra kul. Det lutar åt att jag har lyckats få en ättling till kommunens första amerikautvandrare att återvända hem till Övertorneå lagom till tidpunkten för 140 år sedan emigrationsstarten från dessa trakter. Tanken är att detta sker under Matarengi marknad 14-16 juli 2006. Den första dagen är ju en s.k. hemvändardag. Eller, varför inte, som jänkarna säger: Homecoming Day.
Jag gissar att vi blir många som möter upp i kommunen då?
Hälsar
ST

Hej Maud och Birger L.
Tack för era uppmuntrande fraser om mina enkla bilder tagna med gammaldags manuell kamera samt därefter inskannade till digital bild. Det är kul. Tyckte även själv att de blev fina. Vädret var kanon denna aktuella dag.
Men Maud.... var bor du egentligen? I Paraguay? Tornedalen är ju inte osannolikt långt bort ifall du fortfarande bor kvar i Sverige?  
Ta nu och res dit upp innan de sista änkarna har vuxit igen till småskog.
Hälsar
ST

Maud,
den 15 juli 2004 passerade jag trakterna för att försöka plåta några tjusiga vyer där några av Sturkarna hade bott. På Pekkagården i Kannusjärvi (första bilden) huserade ju Per Olsson Sturk med familj. Hemmanet övertogs av sonen, min mm ff Johan Karl Persson Sturk.
Den sistnämndes son Karl Sturk bosatte sig på Siekas hemman i Siekasjärvi (andra bilden).
Hoppas jag lyckas få in bilderna nu. Tycker det är lika knökigt var gång.
Hälsar
ST
 

Jaha Maud, vi närmar oss varandra.... Jag härstammar ju också från Per Olsson Sturk o h h Brita Kaisa. Från sonen Johan, liksom. Han är min mm ff.
Hälsar
ST
 
PS) Visst kände du till Karl Jonassons yngre broder Johans bedrifter? De som nådde ända upp till kungen och benådningen 1808?

Hej Ståle Eriksen,
min mm ff mf var Karl Jonasson Aunis-Saari-Harju f. 1778. Han var bror till din fm ff ff Salomon Jonasson Aunis-Karbin-Taavoniku-Taavo f. 1780.
Således blir vi 6:e kusiner med varandra, du och jag.
 
Jag har litet information på fädernet, så om du vill kan du maila mig:
sture.torikka@bredband.net
 
Hälsar
ST

Hej,
frugan min härstammar från Per Andersson Myllymäki i Orjasjärvi o h h Kaisa Jönsdotter Meltosjärvi. Jag har faktiskt inte följt detta par till döddagar, så där kan jag inte hjälpa till med något. De försvinner nämligen, precis som Ulla skriver. Men, det är klart, någonstans måste de ju dyka upp?
Frugans ana är dottern Ulrika, f. 1791.
I vart fall var Kaisa Jönsdotter född 1754 på Ollikainen (Tolppi) i Tengeliö by. Ollikkala är istället ett hemman i en grannby. Senare, omkring 1757, flyttar hennes föräldrar Jöns Jönsson Ollikainen (Tolppi) (1711-1776) o h 2:a h Ella Hindersdotter Kaisa eller Juntheikki (1724-1814) och barnen till Kippa (Lantto) hemman  i Lohijärvi i nuvarande finska Övertorneå församling. Senare återfinns de å Salmi hemman i Meltosjärvi och än senare å Vuolo i Raanujärvi.
 
Kaisa Jönsdotters farfar var Jöns Jönsson Ollikainen (Tolppi) (1681-1744) o h h Margeta Andersdotter (1689-1744) i Tengeliö.
 
Per Andersson (f. 1747) var son till Anders Andersson Turovaara (1715-1772) i Turovaara, Haapakylä, o h h Ella Johansdotter.
 
Hälsar
ST

Hej,
berättelser om Ohtana Hannu, både korrekta som överdrivna, finns i några olika artiklar litet här och var i dagstidningar. Fast det är nog tämligen länge sedan det skrevs något nytt om honom. Vet ej om det finns något tryckt i bokform, men tror ej det. Denna aktuella uppgift kommer från en forskarkollegas (Petter Antti) hittills opublicerade rön.
Hälsar
ST

Jo, Bergström,
när jag tidigare har studerat en del ting från finska Övertorneå häradsrätt, så har jag noterat följande om tingsstad:
- å Hirstiö hemman i Nuottioranta (nov 1824, nov 1825, mars 1827, mars 1829, sept 1829, nov 1830, mars 1831, sept 1831, mars 1832)
- å Heikka hemman i Kainuunkylä (sept 1839)
- å Ajo hemman i Kainuunkylä (nov 1843)
- å Rautio hemman i Nuottioranta (nov 1857, sept 1885))
- å Lauri hemman i Nuottioranta (april 1861, mars 1864)
- å Yrjänheikki hemman i Nuottioranta (nov 1862, mars 1866)
- i sockenskrivaren Haggr?ns bostad i Nuottioranta (nov 1870)
Hälsar
ST

Anders,
jag vet inte om det är till någon vägledning, men jag sitter märkligt nog just nu och besvarar ett mail jag erhållit genom Övertorneå kommuns förmedlande från Martha Mikko i Bath, Michigan, rörande just Wikströmsläkten i Övertorneå.
Det finns några olika kvinnor med snarlika namn från samma tid att välja på, så det behövs kanske tydligare detaljinformation.
Jag svarar henne direkt på mail nu så får vi se om frågan löses.
Hälsar
ST

Ja Peter,
jag såg bilden på Domsjöaren, och jag förstår din liknelse (Häpp!). Jag är säker på att han såg liknelsen själv.
 
Stå på dig, Hedell. Ge dig inte!
/ST

Doris,
jag känner inte till någon son Johan Jönsson Taavo till Jöns Hindersson Kohkoinen (Järvenaita). Har aldrig stött på någon sådan. Därmed inte sagt att han inte kan ha funnits. Jag har fyra söner till Jöns Hindersson; Olof, Henrik, Jöns och Mickel.
Vi får väl hoppas att Kuoksu själv ser detta och kan förklara hur det hänger ihop.
 
Nu litet söndagskaffepåfyllning,
ST

Nä Hedell,
tyvärr har jag inga datum på dessa människor. Var så korkad under 1970-talet att jag ofta endast noterade årtalen. Idag gör jag inte så.
I den sjukligt kommersiella hockeyvärld vi befinner oss i idag, ? l? NHL, så tror jag inte det passar att du sitter där på läktaren med en röd luva märkt Leve Stalin. Ta hellre på dig en Luleå Hockey-keps.
Hälsar
ST

Domsjö.
Min förfader Olof Jönsson Kohkoinen eller Järvenaita (1681-1758) var husbonde å Järvenaita hemman i Ala (Nedre) Kuivakangas. Anna Anundsdotter (1688-1770) var hans andra hustru. Den första (gifta 1705) är inte känd till namnet, d. 1708.
De barn jag känner till är följande:
1. Kerstin f. 1708 d. 1743, gift med Hindrik Mickelsson Pekkala.
2. Anders Olofsson Järvenaita f. 1711 d. 1779, bonde å Järvenaita
3. Anna f. 1718 (er ana)
4. Margeta f. 1721 d. 1791, gift med Erik Karlsson Portimojärvi
5. Adam Olofsson Grym f. 1724 d. d. 1794, soldat Grym. Jag TROR att han hör till denna familj.
6. Brita f. 1725 d. 1813, gift å Hirstiö i Kainuunkylä, gift 2:a å Lahti i Koivukylä
7. Anund f. 1728 d. troligen liten.
 
Olof Jönsson var son till Jöns Hindersson Kohkoinen eller Järvenaita f. 1639 (troligare ca 1645) d. 1739 (100 år 8 månader gammal), husbonde å Järvenaita. Frugan ej för mig känd.
Olofs farfar var Hindrik Jönsson Kohkoinen (Järvenaita) f. 1624 d. sannolikt 1684, husbonde å halva fädernegården Kohkoinen, nuv. Järvenaita. Gift ca 1645 med Brita.
Farfars far var Jöns Klemetsson Kohkoinen f. 1577 d. 1666. Bondemåg å Kohkoinen i Kuivakangas, skattar 1619-1666. Gift med en dotter till förra husbonden Mickel Mickelsson Kohkoi. Jöns kom enligt EW från Liisa i Ala Vojakkala och omnämnes som birkarl 1620. Övertorneå sockens första länsman 1639-1665. Tolvman och gästgivare. Hemmanet var under denna tid det största i hela dåvarande Övertorneå storsocken. 1641 hade han 1 häst, 1 ungsto, 1 fåle, 23 kor, 1 tjur, 1 stut, 2 kvigor, 14 gammelfår, 10 ungfår och 4 ungsvin, inalles 58 husdjur!
Jöns Klemetssons gård är stamhemman för Järvenaita, Vanhamuotka, Uusimuotka, Mäkikohkonen och Rantakohkonen (där Jöns bodde).
Nu måste jag testa en Lapin Kulta. Och därefter en äkta Finn-sauna (i svensk version).
ST

Doris,
Den Olof Olofsson Purainen (Jolma) du nämner förekommer på Rantajolma hemman nr 11 i östra Pello (även kallat Tano) under 1630- och 1640-talen. Han var uppenbarligen son till ovannämnde Olof Hindersson Purainen samt därigenom broder till Pål Olofsson Purainen.
Olof Olofsson tycks ha varit född kring 1590-1600.
En känd son var Erik Olsson som övertog detta Purainen (Jolma) hemman. Eriks son Per Ersson anlade Mäkijolma under 1690-talet medan den andre sonen Hans Ersson Puranen övertog stamgården Rantajolma. Hans Ersson kallas faktiskt Puranen ännu 1698. Namnet Jolma kommer tydligen in i bilden senare.
Hälsar
ST

Hörru Domsjö!
Nog var väl Per Olsson Purainen (1720-1791) själv född å Purainens hemman i östra Pello! Hans far var som du nämner Olof Olofsson Purainen (ca 1670-1736) och modern (gifta ca 1704) Valborg Hindersdotter (1682-1753). Ingen susning om vem hon var. Olof hade en första hustru i Kirstin Jönsdotter, d. senast 1703-04. Olof Olofsson Purainen skattar å Purainens hemman från 1702. Han var även tolvman.
De hade åtminstone följande kända barn:
- Johan Olofsson Purainen, till Kulluvaara i Kainuunkylä.
- Karin
- Ella f. ca 1705, gift å Filpus i Ratasjoki,. Juoksenki (min ana)
- Valborg f. 1705, gift å Vuopio i Pello
- Olof Olofsson Purainen f. ca 1707 d. 1734
- Anna, gift å Käyräsvuopio i Ruskola
- Kirstin, gift å Lasu i Junosuanto
- Henrik f. 1718 d. liten (?)
- Per Olsson Purainen f. 1720.
 
Olof Olofsson var naturligen son till företrädaren å Purainen, Olof Pålsson Purainen, f. ca 1640 d. troligen 1698. Denna Olof delar hemmanet med sin bror Pål Pålsson Purainen, vars sistnämndas hemmanshalva blir Korteniemi hemman. Pål Pålsson är min ana från åtta olika släktgrenar, medan Olof Pålsson är min förfader från två skilda släktgrenar.
Inavlad?
Deras gemensamma farsgubbe var företrädaren Pål Olofsson Purainen som skattar där 1657-1677 (sönerna Olof och Pål skattar 1678-1698 respektive 1678-1702). Pål Olofsson synes en tid ha varit knekt (?). Han anges enligt åldersuppgift ha varit född 1615. Möjligen död 1677.
Företrädare: Olof Hindersson Purainen, uppgiven född 1567, sannolikt död 1656, skattar å Purainen 1605-1656.
Son till hemmanets anläggare Hindrik Pålsson Savolainen eller Purainen, f. ca 1530-1540 d. 1605. Skattar där 1585-1605. Troligt är att han kommit till platsen senast under 1570-talet. Mest troligt från Savolax - han benämns ju så.
 
Hans Wikström: Tyvärr har jag ingen som helst kännedom om din soldat Erik Nilsson Kungsman i Umeå - tyvärr är det på tok för vanliga namn han bär för att underlätta någon identifikation - men har du någon ytterligare info om honom väl nere i Umeå? När kommer han dit ner? När dör han? Familj?
Blev han trossdräng i Umeå, eller kan han måhända ha varit det redan på hemmafronten? Jag tänkte att om han varit trossdräng redan i Majorens kompani, kanske det kan finnas noter som hjälper till med identifiering?
 
Undrar
ST

Ja, angående Vanhapiha i Juoksenki ser jag att jag tyvärr inte har mera uppgifter. Dock har hemmanet från 1690-talet till ca 1760-talet bestått av två särskilda rökar. Det bodde tydligen två skilda familjer där då, alltså utan att hemmanet delades eller klövs.
På den ena röken återfinns bl a 1708 och 1713 Henrik Mickelsson Halt. Det synes som om Hallta (Halta) kan vara gårdens gamla namn. Måhända ett soldatnamn? Jag vet inte, har inte studerat detta. Henriks hustru synes heta Marit.
 
Företrädaren heter Mickel Halt (1693 och 1698) och bör ha haft patronymikonet Mickelsson. Därförinnan finns där en synbarligen än äldre Mickel Mickelsson Halt (1685) och ev. redan 1645.
 
Den Hindrich Hindersson Vanhapiha (1704-1789) som Ove Nordin frågar efter, återfinns på samma rök som tidigare Henrik Mickelsson är på. Detta gör det ju troligt att det är fråga om far och son, men jag påstår det inte på grund av det bristfälliga material jag sett. Men det är ju en god arbetshypotes så länge.
 
Vet ej mera,
ST

Förmodar att det är mig som eftersöks, även om jag brukar stava mitt knepiga efternamn med endast ett r.....
Kan inte här ovan i Arkiv återfinna mitt inlägg från 8 oktober 2003. Är jag blind, eller har den arkivsekvensen fallit bort?
Erinrar inget av detsamma och finner spontant inga ytterligare noter om Vanhapiha. Härstammar inte själv från dessa människor så jag har inte några konkreta informationer att frambringa. Såvida jag nu inte har haft att göra med dem i några helt andra historiska sammanhang?
 
Vad handlade inlägget 8 oktober 2003 om i sin helhet?
 
Undrar
En SenilDement
ST

Hej Stig,
nu kanske jag cyklar ordentligt, men är det månne kyrkoherden P-O Grape du avser?
Denne kyrkoherde var - och ny cyklar jag vidare upp mot Haapakylä i Övertorneå - son till Per Persson från Överkalix, som under en längre tid varit i tjänst hos kronofogden (?) Grape. Det var väl han som bodde i Haapakylä (?). Efter (eller kanske framförallt under) denna tjänstgöring blev Per Persson av omgivningen och samtiden kallad nåt i stil med Grapens Petter. Han erhöll namnet Grape i bakarv, så att säga.
OBS: jag tar detta enbart ur minnet nu. Kolla i den gamla Grapeboken om inte detta nämns i inledningen. Har för mig detsamma.
 
Om det nu är rätt, så är skälet till att jag minns detta det, att Per Persson hade en bror Lars Gustaf Persson som bosatte sig i Niemis by, Hietaniemi. Och kring denne Gustaf har jag en del dråpliga och tragikomiska berättelser ur hans levnad. Gustaf Persson hade även en son Petter som emellanåt betedde sig underligt (han var ibland rent av elak...), varför jag minns att jag i min tidiga forskning tyckte det var lustigt att denne hade en kusin som var präst.
 
F.ö. heter jag Torikka (med ett r och två k). Inte lätt - det har det inte varit för mig heller. Men det går lättare och lättare ju äldre man blir.
 
Förresten; vem bryr sig om ishockey? Det är ju bara en löjlig vuxenlek kring en svart gummitrissa.
Ingenting för seriösa lokalhistoriker....
 
Hälsar
ST

Tjavisst, Carl, du nyttjar logiken på helt korrekt vis.... nog är det bonde- och landstingsmannasonen Petter Eriksson fån Rösta (Rödsta, heter det så?), f. ca 1627, som är min stolte anfader. Han hamnar ju så småningom i Råneå 1681.
Men jag har tyvärr inte mycket uppgifter om hans föräldrar, syskon och annan släkt. Vet du mera?
Maila mig gärna i så fall:
sture.torikka@bredband.net
- Är vi avlägset släkt?
 
Och Hedell, såvitt jag kan utläsa ur dokumentationen så är din Mickel Olsson Trast (eller Mikko) son till Olof Mickelsson Mikko eller Trast o h h Ella Jönsdotter. Men ta och leta fram honom i bokföringen så att du kan belägga detsamma. Du har ju hela helgen på dig!.
Jag har också noterat datumen 1732-1809.
Vilken släktgren av alla de olika Lampinens som genom århundradenas lopp har förekommit i Lampisenpää, Juoksenki, brukar du besöka när du har äran att få inträda i den tornedalska gemenskapen med tvättäkta savusauna, vihta och kalja?
 
Hälsar ST
 
Lule Hockey har bara 1-1- mot Mora, hör jag på radion. Men kvällen är ju lång.

Bara för att nu Lule Hockey gjorde en tjusig resa genom Kempehallen i torsdagskväll, så kan jag ju göra ett försök till att ge Hedell några uppslag till hans framtida utredningar rörande vissa övertornefamiljer.....
Jag gräver och gräver i mina gamla noteringar, men finner inte mycket rörande de personer du nu senast frågat efter. Tyvärr tillhör de inte mina egna linjer, varför jag inte lagt ner någon energi på dessa öviksförfäder. Såvida nu inte Foppa skulle härstamma från Tornedalen? Då kan han ju istället komma upp till Tornedalium i Övertorneå och lira litet där istället?
Nå, skämt å sido. Jag tittar i en del kladdar jag har från Erkki Wahlbergs hemmansinventeringar, och försöker dra några slutsatser ur dem. Det är inte alls lätt att veta vad den mannen en gång tänkte och avsåg med sina hieroglyfer. I vart fall kan de måhända ge dig uppslag till egen fördjupad forskning.
Du undrar bl a om
Hindrik Persson Alainenpää, Olof Persson Lantto samt Olof Olofsson Myllymäki.
 
Hindrik Persson Alainenpää var husbonde å det hemman Alainenpää i Turtola som även gått under namnet Poika. Han var, som du nämner, änkeman vid vigseln 1740, och hans första hustru var Ingrid Hindersdotter från Juoksenki f. 1705 d. 1737.
Företrädaren på hemmanet är Per Jönsson Alainenpää (eller Poika) f. 1677 d. 1745, vilken man kan antaga kan vara fadern. Detta bör du försöka studera själv och dra egna slutsatser. Jag kan inte göra det med det material jag nu har tillgängligt. Men visst är det en god hypotes? Hustrun hette Valborg Persdotter.
Farfadern kan då vara Jöns Ersson Poika som finns på hemmanet åtminstone 1667-1703. Gift 9.4.1673.  
Det synes som om att Jöns Ersson delar stamgården Poika med sin uppenbarlige bror Knut Ersson under 1690-talet. Knuts hemmansdel blir Alanenpää nr 9 medan Jönses del blir Alanenpää nr 10 (stamgården).
Brita Andersdotter har jag inga teorier kring. Anders är tyvärr ett alltför gångbart namn under dessa tider. Det är tråkigt att de från början svenskspråkiga skrivarna nästan aldrig försökte sig på de finska gårdsnamnen, vilket hade underlättat identifieringarna oerhört.
 
Olof Persson (senare Lantto) är från Juoksenki och förekommer såsom bondemåg å Niemi hemman i Juoksenki åtminstone 1758-1763. Han är född 1726 (?). Hustrun är Maria Ersdotter Niemi från gården, f. 1732 (gifta 1751?), dotter till företrädaren Erik Larsson Niemi, gift 1:a 1728 med Margeta Samuelsdotter f. 1690 d. 1741, gift 2:a 1742 med änkan Lisa Olsdotter Torikka från Niemis (Nuottioranta). Erik larsson (inga data ännu) är son till företrädaren Lars Henriksson Niemi som finns där åtminstone 1698-1708. Hemmanet verkar ha anlagts under 1690-talet.
Olof Persson flyttar till Lantto hemman i Juoksenki (nuv. finska sidan) där han finns åtminstone från 1766, då omgift med Anna Jönsdotter.
Jag är inte familjär med Juoksenki by och vågar därför inte på några spekulationer om varifrån Olof Persson kom. Hoppas det finns andra övertorneåkunniga ute i rymden som kan bistå med ytterligare information.
 
 
Olof Olofsson Myllymäki i Ratasjärvi byadel av östra (finska) Juoksenki by, f. 1740 d. 1799, var mycket riktigt gift med min anfaders syster Ingrid Hindriksdotter Muotka. Jag vet att jag sett ett EW-antagande att han skulle varit från Mäki hemman i Turtola, men jag får inte ihop det att han skulle ha varit son till Olof Jonasson Mäki därstädes. Den son Olof som där fanns, avled 1741.
Istället har jag tidigt gjort ett antagande om att han var från Mikko hemman i Juoksenki. Det är väl också vid sjön Ratasjärvi om jag inte missminner mig, och det hemman som även har kallats för Trast. En förfader till mig bodde där under 1600-talet och erhöll såsom soldat namnet Trast, varefter även hemmanet kallades så. Men det inhemskt genuina gårdsnamnet var Mikko (= Mickel).
Nu påstår jag absolut inte följande såsom en varande sanning, men ta och undersök barnaskaran hos bonden Olof Mickelsson Mikko eller Trast (1708-1780) i Ratasjärvi, Juoksenki, som 1730 gifter sig med Ella Jönsdotter (1700-1775, sannolikt från Syväniemi hemman i samma by), för att se om möjligen Olof Olofsson (f. 1740) kan passa in där? Det är en möjlighet. Jag härstammar från detta bondepar genom deras dotter Brita (1738-1817), gift med Mickel Mickelsson Mattila i Kuivakangas. Olof Mickelsson var son till Mickel Mickelsson Mikko eller Trast (1676-1743) o h h Margeta Jönsdotter (1673-1737). Farfar var Mickel Mickelsson Mikko (f. ca 1645) och farfars far var Mickel Nilsson Mikko (f. ca 1615 d. 1660).
Ratasjärvi är en väldigt vacker sjö och plats. Litet avskilt från själva Juoksenki by. Brukar passera där varje sommar då vi färdas från vår finska stuga till svägerskan i finska Pello.
Olof Olofsson återfinns även en tid i början av 1800-talet såsom husbonde å Vanhapiha hemman i östra Juoksenki.
 
Ja, Hedell i FoppaLand, hoppas att det kan ge dig någonting i vart fall,
hälsar
ST

Nä, tyvärr, Hedell....
de där förfäderna dina har jag inte alls studerat i källmaterialet.
Du får välja andra förfäder.....
Däremot Leif, så måste nog Anna Karlsdotter Vuomajärvi (om hon nu var en Vuomajärvi) ha varit dotter till Karl Lambertsson Vuomajärvi (1702-1771) o h h Brita Persdotter (1701-1770).
Detta har, efter vad jag erinrar mig, varit uppe till diskussion i detta forum tidigare. Tror att Mäki hade information om dessa personer.
Problemet jag har att tampas med, är att jag för snart trettio år sedan har noterat denna Anna Karlsdotter Vuomajärvi såsom gift 1757 med soldaten Salomon Johansson Meijer i Kainuunkylä. Men detta är noter från mina tidiga forskarår, så det är alls icke osannolikt att jag kan ha varit inne på fel Anna Karlsdotter då.
Så, om din Anna Karlsdotter kallas Vuomajärvi i källmaterialet, ja, då ÄR hon dottern Anna till Karl Lambertsson med hustru.
Hälsar
ST

Heja Jönköping,
som jag har förstått att tolka de gamla och ofta väldigt bristfälliga arkivkällorna, så har jag fått ihop den familjebildningen,  
att Karin Ersdotter Tolainen (Huhtasaari) f. ca 1665 (gift ca 1683 med Mickel Jönsson Mattila i Ala Kuivakangas, f. ca 1650 d. 1720), var syster till Jöns Ersson Tolainen (Huhtasaari) - Kerttu (Paavo) f. ca 1667 d. 1710.
Deras föräldrar var:
Erik Ersson Tolainen (Huhtasaari) f. ca 1635 d. ca 1700, husbonde å Huhtasaari eller Tolainen i Yli Kuivakangas åren 1666-1700. Gården låg på holmen Huhtasaari, senare Kotosaari. Motsvaras idag av två hemman nr 18 och 19 Mäkitalo och Huhtasaari. Gift ca 1664 med Brita Jönsdotter f. ca 1630 d. 1714, som enligt Erkki Wahlberg synes ha varit änka 1660 efter Per Persson Huhtasaari, f. 1623, knekt 1641. Samma Per Persson som var morbroder till Erik Ersson Tolainen (enligt EW - jag har noll koll på detsamma).
Enligt bl a domboksuppgifter framkommer att Karin och Jöns hade flera syskon, bl a Margeta f. 1666 d. 1751 (gift med Per Hindersson Erkheikki i Kaulinranta); Erik, bonde å Huhtasaari; Per, bonde å Ruisniemi; Ella (gift med Lars Hindersson Viinikka från Kukkola, soldat i Juoksenki); Brita f. 1665 d. 1755 (gift med Mickel Nilsson Nulu-Mella i Marjosaari, nybyggare å Kutkuavaara (=Kuoppala) i Pirttiniemi. De hade en son med det underbara namnet Hiskias f. 1721).
 
Jag härstammar från Erik Ersson Tolainen (Huhtasaari) o h h Brita Jönsdotter från inte mindre än 18 olika släktgrenar...... (från min farmors, morfars och mormors släktsidor).
 
Sigrid Olsdotter Lampinen f. 1752 d. 1806 var således även min anmoder. Hon var från Ala-Lampinen i Lampisenpää, västra Juoksenki. Föräldrarna var Olof Ersson Kuitu - Lampinen f. ca 1710 (levde ännu 1762) o h h (1744) Anna Jönsdotter Lampinen f. 1719 d. 1764. Änka 1743 efter Hindrik Mickelsson Aasa f. 1704.
 
Olof Ersson var måg å Ala-Lampinen och kom tydligen själv från Kuitu hemman i Juoksenki och var då son till Erik Hindersson Kuitu f. ca 1660 d. 1734 o h h (1694) Ella Johansdotter f. 1662 d. 1740.
Farfar var då Hindrik Ersson Heikkilä - Kuitu från Haapakylä f. ca 1630 d. 1701, och farfars far Erik Larsson Heikkilä f. 1587 d. ca 1656, som enligt vissa teorier var från Kypänen å Haapakylänsaari.
 
Anna Jönsdotter Lampinen var dotter till Jöns Hindersson Olli (eller Vuopio ?) - Lampinen f. 1676 d. 1761 o h h Sigrid Nilsdotter Kokkoi - Lampinen f. 1684 d. 1737.  
Jöns återfinns som husbonde å Olli i Pello 1714-1718, å Ala-Lampinen i Juoksenki till 1738, därefter å Marttila i Turtola från 1738. Han var son till Hindrik Jönsson Olli eller Vuopio i Pello by f. ca 1650 d. 1709. Tydligen var gården den tiden belägen å Ollinvainio. Detta är den s.k. släkten PELLO (med förgrening Antti).
Sigrid Nilsdotter var från Ylimuonio och nuvarande Mäki-Kokko hemman, och dotter till Nils Ersson Kokkoi f. ca 1650 o h 1:a h Valborg. Hon gifte sig första gången med bonden Anders Andersson Lampinen å Ala-Lampinen i Juoksenki f. ca 1670 dräpt 1717 av en strövkår ryska kosacker. Gift andra gången 1718 med Jöns Hindersson Olli eller Vuopio.
Sigrids farfar var Erik Ersson Kokkoi f. 1623 och farmor Elin Olofsdotter. Farfars far var Erik Andersson Kokkoi f. ca 1590, som var nybyggare å Kokkoi i Muonioniska (Yli-Muonio). Han var gift ca 1622 med Brita Staffansdotter Ähkyinen f. ca 1600, dotter till nybyggaren Staffan Klasson Ähkyinen i Yli-Muonio.
 
Hälsar
ST

Hej Leif,
jag är i Lund i Skåne så jag har inte tillgång till mina papper just nu. Namnet är dock Petäjävaara (= Furuberg).
Men min minnesbild säger att du är på rätt spår när det gäller Tervaniemi och Niemi i Pirttiniemi by. Men innan jag påstår för mycket, så vill jag kolla det mot mina noter hemma. Jag är väl återbördad mot slutet av veckan, men lördagen går åt till en Pajalaresa.
Men innan jag avlider ska jag kolla upp denna fråga.
Jag har för mig, men nu går jag endast på minneskänsla, att Simeon Eriksson Niemi var född kring 1724 i Kuivakangas och son till Erik Johansson Hannukainen, som i sin tur var en Kerttu från Soukolojoki, Kuivakangas by. Jag härstammar från samma personer.
Om detta är korrekt, så blir det även släktskap med de norska undersåtarna Britt Hjeltnes och Andreas Snildal.
Om så, prata inte norsk skidåkning med dem....
hälsar
Skånske-Torikka

Hej Mats,
jag har inga vidare anteckningar. När jag höll på som mest med släktutredningar - under 1970-talet - försökte jag lägga energin på de äldsta släktleden. Sedan kyrkobokföringen tar över från 1700-talet, brukar det normalt vara lättare att lokalisera individernas identiteter.
Det enda jag noterat på Hindrik Hindersson Nirviäs son Olof, f. 1732, är att han var bonde å Heikki hemman i Marjosaari efter fadern.
Hoppas någon annan lokalhistoriker kan hjälpa dig.
Hälsar
ST

Hej Anders,
jag har inte så mycket noteringar om dessa personer mera än att Hindrik Hindersson Nirviä uppenbarligen kallades Heikki (eftersom det var hemmansnamnet i Marjosaari by). Skall ha varit född 1695. Gift 1730 med Barbro Andersdotter Antti från Närkki by, f. 1706 d. 1740, dr till bonden Anders Jönsson Antti o h h Margeta Hansdotter Antti. Andra hustrun (gift 1741) var Brita Persdotter från Marjosaari, sannolikt från Keisu hemman.
Fadern var Hindrik Olofsson Nirviä eller Rova som bör ha varit född omkring 1655. Han var husbonde å Rova, nuv. Rovanheikki (uppkallat efter honom själv). Skattar 1693. Hustrun var Brita.
Denne Hindrik Olofsson hade en bror, Olof Olofsson Nirviä (Rova), f. ca 1655, d. 1732, som var husbonde å Rova hemman i Marjosaari by. Gift med Malin Jönsdotter, d. 1725. Från detta par räknar jag anor på fem olika släktgrenar.
Deras föräldrar var Olof Mickelsson Nirviä (Rova) f. 1623, som var husbonde å den andra halvan av fädernegården Ollikkala, nuv. Rova, å Marjosaari holme och by. Gift ca 1655 med Malin.
Dennes far var Mickel Olsson Nirviä (Ollikkala), uppgiven som född 1582 (baserat på åldersuppgift ur roterings- och utskrivningslängder). Husbonde å Ollikkala hemman å Marjosaari. Birkarl 1620 samt omtalas såsom gammal knekt.
Dennes far i sin tur var uppenbarligen företrädaren å Nirviä hemman å Marjosaari, nuv. Ollikkala hemman, Olof Hindersson Niverä eller Nirviä, uppskattningsvis född omkring 1535, sannolikt död 1606. Skattar 1562-1606.
 
Något var det ju i alla fall att kunna arbeta vidare från. Men det är litet luddigt och vanskligt att påstå en hel massa om släktskapen under dessa tidiga tidevarv. Det är inte speciellt ofta som de finska gårdsnamnen är utskrivna i skattelängder. Och personnamnen, ja, de är ju uppenbarligen översatta från finska till svenska motsvarigheter. Detta har skett konsekvent av 1500-talets skrivare. Namnet Niverä eller Nirviä förekommer dock vid spridda tillfällen under 1500- och 1600-talet.
Hälsar
ST

Marie Brink frågar i juli efter Stina Kajsa Lemberg f 1821. Jag har inte kollen på henne, men detta kan måhända vara ett spår till föräldrarna:
Katarina Johansdotter Kerttu från Kengis bruk, f. 1785 i Haapakylä, gifter sig 1810 med inspektor Johan Fredrik Lemberg (Lenberg?) vid Ylinenjoki såg (1808-1819) samt vid Christineström (1819-1835) samt även vid Svansteins bruk, f. 1780 d. 1835.
 
Varifrån Lemberg kom, vet jag icke. Men Katarinas far Johan Mickelsson Kerttu (f. 1761 d. 1827) var från 1789 arbetare vid Kengis. Barnfödd å Kerttu hemman i Soukolojoki, Kuivakangas. Modern var Brita Karlsdotter, smedsdotter från Haapakylä, f. 1759 d. 1801.
 
Katarinas bror Karl (f. 1787 d. 1869) blev skräddare och tog sig namnet Rosendahl. Andra brodern Axel (f. 1798 d. 1872) behöll namnet Kerttu och framlevde sitt liv i ett torp vid Kengis.
 
Hälsar
ST

Peterk,
hittade några kladdar om Tuoppala-Filpus:
 
Filip Olsson Joki(-Filpus), f. ca 1630 d. ca 1697. Husbonde å Filpus i Ratasjärvi, Juoksenki, vilket hemman tillkom genom klyvning av Tuoppala (skattar 1688-97). Kallas vid något tillfälle för Joki. Tydligen son till Olof Persson Tuoppala, f. ca 1600.
 
Hade åtminstone barnen (okänd ordning):
- Filip Filipsson.
- Olof Filipsson.
- Henrik Filipsson Joki (eller Filpus) f. 1654 d. 1740. Gift med Ella Olofsdotter.
samt möjligen även  
- Agneta Filipsdotter f. 1652 d. 1740, gift i Alkkula.
 
Henrik Filipsson hade i vart fall följande barn (okänd ordning):
- Margreta Henriksdotter.
- Ella Henriksdotter.
- Olof Henriksson Filpus-Hjulberg f. 1684 d. 1737. Torneå. Gift med Margeta Hansdotter Lodström (Pekkala) f. 1688 d. 1772.
- Filip Henriksson Filppa f. 1687 d. 1745. Gift med Anna Jönsdotter (Niemi?).
- Henrik Henriksson Filpus f. 1696 d. 1758. Gift med Ella Olofsdotter Purainen (?? = här har jag nog en felkladd....? Förväxling med Henriks mor, eller vad?).
 
Nä, nu måste jag hämta en bira till.
Inga maskar än.
ST

Elmhov,
 
Kan det vara dessa personer?
 
Jonas Olofsson Mäki-Sukki f. 1729 d. 1799, husbonde å Sukki hemman i Taroniemi, Alkkula, gift 1748 med Ella Jönsdotter Aasa från Juoksenki, f. 1725. Dotter till Jöns Mickelsson Aasa o h h Brita Pålsdotter.
 
Far:
Olof Jonasson Mäki f. 1699 d. 1765, husbonde å Mäki i Turtola. Tolvman. Gift 1 ca 1728 med Anna Olofsdotter, d. ca 1731.
Gift 2:a 1732 med Brita Larsdotter pajainen eller lassi från Pajala, dr till Lars larsson Pajainen o h h Elisabet Nilsdotter.
 
Farfar:
Jonas Olofsson Lampinen eller Mäki, f. ca 1660, husbonde å Mäki i Turtola från 1721. Tidigare husbonde å nuv. Juuso i Tengeliö 1701-1713. En tid soldat Jonas Lamb.
Gift med Elin eller Ella Hansdotter Antti från Närkki, f. 1678 d. 1740, dr till Hans Knutsson Antti o h h Ingrid.
 
Farfars far:
Olof Olofsson Lampinen eller Mäki f. ca 1625 d. troligen 1685, husbonde å Mäki i Turtola 1667-1685. Gift med Malin Hindersdotter, troligen från Poika i Turtola och dr till Hindrik Hindersson Poika.
 
Farfars farfar:
Olof Jönsson Lampinen f. ca 1588, husbonde och måg å Tikka eller Lampinen i Lampisenpää, Juoksenki (skattar från 1632). Gift med en dotter till gårdens anläggare Anders Olofsson Tikkainen f. ca 1557 d. ca 1631.
 
Hälsar
/ST

Mäki,
 
jag har tidigare också antagit att att Per Persson Huru är son till Per Jönsson Huru, men enligt den där domboksuppgiften 1701 så är det ju inte möjligt. Det har verkat så logiskt.
Får se hur vi ska knyta ihop Hurulasläkten nu, då?
 
Korteniemi hemman i Pello by är väl uppkommet ur Purainen? Så vill jag minnas det i alla fall. Är det inte så att det i själva verket är samma hemman (stamhemman)?
Får kolla noter hemmavid.
 
/ST

För väldigt många år sedan påbörjade jag och en kompis, Petter Antti, ett opreciserat arbete med att samla in historiska knektar från Tornedalen. På den tiden visste vi knappast vad en PC var för något, i vart fall hade vi inte tillgång till någon sådan.
Petter har djupinventerat hela älvdalens knektar från 1621 till 1648, medan jag fortsatte med knektar från två byar (Niemis och Armassaari) fram till 1695. Därefter följde jag upp alla rotar i dessa två byar från 1695 tills dess de samtliga avvecklades under första halvan av 1800-talet. Därefter tog tullväsendet över de gamla gränssoldaternas roll.
 
Man måste oundvikligen inhämta så mycket kunskap så att man känner att man har ett någorlunda helhetsgrepp. Utan detta helhetsgrepp förstår man inte riktigt vad man håller på med för forskning, hur man ska tolka det ibland torftiga 1600-tals materialet. Det kanske svåraste är identifieringen av dessa knektar, eftersom de som regel endast heter Henrik Henriksson eller Nils Persson o s v.
 
Det har förekommit andra indelta soldater i dessa två byar, men som varit anställd vid annan rote i annan by. Dessa har jag också försökt att notera upp.
Det kanske läckraste fallet är i början av 1800-talet då jag har en soldat som bor på Torneälvens östra sida i det ryska Armassaari by, men som är indelt soldat för en rote i svenska Kukkola by och som deltog i kriget för Sverige 1809-1814.
Och en annan indelt soldat under 1760-talet som blev misshandlad av sina egna rotebönder så att han inte kunde fortsätta som rotesoldat! Det tycks ju med våra ögon inte ha varit särskilt smart av dem, för nu var de ju tvungna att själva skaffa en ersättare på roten.
Jag har även några bybor som var med vid Poltava i juni 1709, och det är ju kul p g a detta slag är så historiskt känt. Men det var ju knappast kul för dem som fick sluta sina dagar i leran därborta (eller i sibisisk livsfångenskap), långt hemifrån, för orsaker de själva inte hade den ringaste susning om.
Eller den här knekten Ivar från Vitsaniemi som skrevs ut under 1610-talet och transporterades ner till Tyskland och hamnade sedermera i polsk fångenskap under tiotalet år, innan han frigavs och kunde fotvandra hem till sin gamla far. P g a detta fick han och hans fader skattefrihet för sitt hemman under en behaglig tid
Eller min förfaders bror Hans Anundsson som rymde i Polen 1654.....fantasin ställer till det, så nu är jag fullt övertygad om att jag har avlägsna släktingar i Polen med tornedalsk härkomst.....
Eller bybon Jöns Jönsson som blir korpral under sent 1640-tal och förläggs i garnison i Stralsund. Efter en utkommendering till Greifswald 1650 återkommer han till garnisonen i Stralsund, där han dör ca 30 år gammal den 20 juli 1655. Barndomskamraten Mats Knutsson från Armassaari ligger flera år i garnson i Stralsund (åtminstone 1649-1655) och medföljer kompaniets förflyttning sommaren 1655 till garnison i Demmin. Från 1657 återfinns Mats i Riga. 1659 placeras han vid Ne?mynde skans, där han slutar sina dagar 3 januari 1660, ca 32 år gammal.
 
Det var ett makalöst manfall under 1630- och 1640-talen där nere i Tyskland. Man häpnar ibland när man läser rullorna. Att bli kvar där nere i garnison var absolut ingen höjdare. Det tycks nästan ha dött fler här än ute på slagfälten.
 
Och så har vi det hemmavarande krigsfolket, bl a Olof Hindersson i Niemis, som istället tvingas göra tjänst hemmavid såsom arbetskarl vid Kengis järnbruk. Det var nog inte heller så värst ärofyllt.
 
Jag och Antti när en tanke att publicera något av detta tillsammans, men han har yngre barn än jag så det lär väl dröja.
Dock samlar vi hela tiden på oss historiskt material. DEt är bearbetningen av detsamma som får vänta litet.
 
Detta ämne är onekligen intressant,
ST

Ser att Berit hann klämma in Mossberg-uppgifter här emellan. Honom har jag inte utnyttjat (än), utan jag går enbart på eget framtaget material när det gäller Per Henriksson Drake.
 
/ST