Jag har också misslyckats att lyssna på gamla program både med Max OS X.4 och Windows XP Pro 2002. Sedan jag mejlat programmet (finns mejl-formulär på programmets hemsida) fick jag av Gunilla Nordlund veta att de haft problem med tekniken ibland, samt att hon skulle be teknikerna titta på saken. Det var en vecka sedan och inget har förändrats. Lite fler mejl skulle inte skada.

Åtminstone i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet kunde man skaffa utbildningen vid Uppsala Universitet. Det är ofta möjligt att hitta mer om studenterna i de sammanställningar över de olika nationernas studenter som gjorts.
 
Viktor Ekstrands bok finns i Stockholm på bland annat Riksarkivet och Stadsarkivet. Den finns säkert på ett bibliotek närmare Dig, och Du kan söka efter den på http://websok.libris.kb.se/websearch/form (som dock verkar ha problem just nu)

Jag har en hel del material om överstelöjtnanten Johan Flint som tjänstgjorde i regementet Gamla Smålänningar (Ramsvärds regemente). På grund av omfånget skickar jag det separat som mejl.

Jakob var inte den första svenska bilmodellen. Vabis i Södertälje tillverkade den första personbilen redan 1897 och fortsatte sedan fram till 1920-talet innan det enbart blev lastbilar (Scania-Vabis). En annan biltillverkare var Tidaholm, vet dock ej om de gjorde annat än lastbilar.

Borgarståndets (och övriga stånds) protokoll finns i tryckta utgåvor från modern tid. Jag har ingen kopia, men har läst protokollet på biblioteket i Riksarkivet i Marieberg. Bör finnas även på andra bibliotek med samhällsvetenskaplig/historisk inriktning.  
 
Protokollen är inte som de moderna riksdagsprotokollen ordagranna avskrifter av vad som sagts utan en redogörelse för vilka beslut som fattats och vilka utskott som utsetts för överläggningar med de andra stånden eller för uppvaktningar hos kungen.
 
Undantagsvis kan det finnas uppgifter kopplade till enstaka riksdagsledamöter.
 
Själv har jag letat efter uppgifter om anfadern Johan Michelsson som 1664 representerade Bodekull/Karlshamn tillsammans med sin medborgmästare Christoffer Schröder.

Det fanns åtminstone en borgmästare Schröder som deltog i Riksdagen 1664, nämligen Christoffer Schröder som representerade Bodekull, som vid den tiden snarast var en by, men som samma år fick stadsrättigheter och inom kort bytte namn till Karlshamn.

I Lommaryds kyrka finns en oblatask i silver som skänktes till kyrkan vid julen 1667 av Lars Nilsson Flint efter hustrun Anna Johansdotters död. Asken används fortfarande vid nattvardsfirandet. Asken har ingraveringarna LNSF och AID (Lars NilsSon Flint och Anna IohansDotter). Jag noterade att det stod AID, inte AIDB (Baas).

Uppgiften om Nils i Tumbäck som far till Lars Nilsson Flint finns i Gustaf Elgenstiernas Svenska Adelns Ättartavlor, artikeln om ätten Flintsten. Om denne Nils är samme Nils som ges patronymikon Larsson ovan ska jag dock låta vara osagt. Tiden och den lilla orten stämmer dock väl överens.

Maria Stråle af Ekna gifte sig den 11 juli 1659 med Johan Michelsson Swan, som bland annat var borgmästare i Växjö. Hon var Johan Michelssons andra hustru, men avled redan den 23 juli 1660. Hon kan alltså inte ha varit mor till Catharina, född 1664.
 
Enligt Smolandi Upsaliensis avled Catharina Swaan 1724, 60 år gammal - alltså född 1664. Hon uppges vara dotter till Johan Michelsson Swan.
 
Om inte något av årtalen är fel måste Johan Michelsson haft en tredje fru, som var mor till Catharina.

Alunbruket låg i Lunnabäcken och var i drift mellan 1726 och 1829. Senare byggdes en kvarn i bäcken, troligen på samma plats. Kvarnen var i drift till 1930-talet och ruinerna av den finns kvar. Längs bäckravinens kant kan man se rödaktigt bränt alunskiffer. Södra bäckstranden tillhör Dimbo församling och norra bäckstranden Varvs församling. Bruket har uppenbarligen legat på sydsidan, eftersom det räknats till Dimbo församling. Det finns en del gropar och andra rester i skogen omkring bäcken.
 
I P E Lindskogs Försök till En korrt bekrifning om Skara Stift förklaras namnet på bruket enligt följande: Oltorps alunbruk ligger ej långt ifrån detta Säteri [Oltorps Säteri]. Det är det äldsta Alunverk i Skaraborgs län, anlagdt år 1626 [feltryck, ska vara 1726] af framl. General-Majoren och Landshöfdingen i Jönköping Johan von Mentzer, samt efter honom och dess Fru, Katrina Falkenberg, kalladt Jean-Katrine Alunbruk. Det är beläget i gränsen av Dimbo och Hvarfs Pastorat, der en bäck, kommande från Dimbo by, utgör gränseskillnaden mellan dessa Församlingar. Lindskog beskriver sedan någorlunda detaljerat det tekniska tillvägagångssättet vid alunproduktionen.
 
Vid intresse kan jag mejla ytterligare texter om Bruket och en del bilder tagna vid Lunnabäckens ravin.

Är det någon som vet var i Västermo det fanns ett torp (?) som hette Gladbo i början av 1800-talet?

Här ligger Nyäng (den bestämda formen är borta idag):

Följande platser identifierar jag direkt i Näshulta (nutida stavning): Pukfält, Torp, Björktorp, Fäboda, Hansta, Torpkvarn, Riset, Kråksten, Gålängen och Svalbo.
 
Jag letar rätt på och mejlar bilder från Västerflen och i bästa fall Bergholm. Vid Västerflen finns inga byggnader kvar och vid Bergholm fanns senast jag var där bara en fallfärdig loge.
 
Min gammelmormor (född 1887) berättade om en änka med liten dotter som bodde på Västerflen i yttersta armod. Dottern fick tag på en flaska brännvin som medhavts av en passerande skogshuggare och flaskan blev dotterns död.

Österby ligger nära Väsbyviken 4 km ONO Torshälla kyrka. Mörkret är ett torp en knapp kilometer söder om Österby. Du kan hitta det på kartan via www.lantmateriet.se. Sök på Mörkret/Södermanlands län/Eskilstuna kommun

Är det någon som vet vilken adress som idag motsvaras av Sofiedal (sent 1800-tal och början 1900-talet). Det ska ha legat i utkanten av dåtidens stadsbebyggelse.

Det finns en Magnus Ericsson född den 1 augusti 1784. Pappa Eric Nilsson bodde i Loftsryd när han gifte sig med Ingjerd Persdotter från Baggansås 1 november 1772. Eric och Ingjerd bodde sedan vid Plantingsboda. Loftsryd, Baggansås och Plantingsboda är närbelägna. Det är bara namnet och platsen som jag kan bidra med, inga uppgifter i övrigt. Men det är kanske möjligt att se om det finns något annat som stödjer eller talar emot att denne Magnus skulle vara inblandad.

Blir det något skriftligt material av studiecirkeln vore det intressant att ta del av det. Mina sista anor flyttade visserligen från Vinön 1794, men med sammanlagt 31 kända anor från ön skulle information om öns historia ändå kännas högst relevant.