Hej Lena


Jag tror du hittar svaren på en del av dina undringar i Nya Tärnöboken som finns att köpa hos Blekinge släktforskarförening. Har själv skrivit en del om dessa och teorier om folket på Tärnö under 1600-talet och om kopplingar till släkter i området. Kan se om jag kan samla ihop något av nytta för dig lite längre fram.


Har du själv släktkopplingar där?


Med vänliga hälsningar


Lars Ihd

Hej Per


Svar på några av dina funderingar:
1. Agnes och Agneta är samma namn - det första den grekiska varianten och den andra en latinsk version. Båda namnformerana har funnits i Sverige sedan medeltiden. Tycker nog att Agnes var vanligast i Blekinge
2. Det finns som du konstaterat två Gumme i längden 1661. Den andres hustru tycks heta Kirstin även om bokhållaren här svängt till bokstäverna något mer än han gjort i andra noteringar. Vem som är "din" Gummes hustru är väl svårt att bevisa bara på det materialet. Du kan ju jämföra med namnseden i följande generationer. Kika även på syskonbarns namnsed.
3. Roterings- och utskrivningslängder och stolslängden hittar du som sagt i SVAR. Jag har inte antecknat sidorna där tyvärr. Det är en kuriositet att stolslängden från år 1643 finns i de svenska arkiven men de har väl fölt med i kyrkräkenskaperna lokalt och inte förts centralt i Danmark. Annars finns längder före år 1658 i de danska arkiven som det ju kan vara idé att granska. Hitta i dem är om möjligt ännu svårare men får man snitts på systematiken så går det fortare. Jag har inte kollat i dessa.
4. En kuriositet är ju namnet på ett av Mats Gummessons barn - Bengt. Bengt är ju namnet på en av de tidigare brukarna i Måstad, under förra hälften av 1600-talet. Kanske finns ett ingifte här om inte annat. Men det är bara en hypotes att forska vidare på.
Kan bara önska dig lycka till i fortsatt grävande.
Mvh


Lars

Hej Per


Enligt räntelängden år 1674 är Mats Gummesson son till Gumme Månsson. I mantalslängden 1661 och 1659 finns Gumme med. Mantalslängden 1661 har jag tolkat som att Gummes hustru heter Agnes.


Tidigare mantalslängder har jag inte granskat men i stolslängden 1643 finns ingen Gumme eller Måns med.


Jordeboken 1685 kan ge fler ledtrådar.


Hoppas det ger dig något


Mvh


Lars Ihd

Inga-Britt


Det låter som vi har gemensamma anor ytterligare ett led ned åtminstone. Kanske finns det mer gemensamt.


MVH

Lars

Ytterligare en sak ska tilläggas; att det enligt mantalslängden år 1714 i Alvarsmåla också finns en båtsman med namnet Gerton. Denne står dock så vitt jag kunnat se utan hustru det året.


Mvh


Lars Ihd

Hej Inga-Britt
Det är gudmodern på dopet till Jons barn i Sutaremåla i december 1714 som stökar till det som jag tolkar ditt inlägg.


Om vi först ska se vilka i källorna verifierade uppgifter det finns om Gerton och hans hustrur.


I mantalslängden för Alvarsmåla år 1709 står han som ogift. Året därpå står han med hustru men redan 1711 som änkeman. Gertons som det måste antas första hustru – eftersom han inte i någon tidigare längd upptas med hustru eller står som änkling – avlider således något av åren 1710 och 1711. Kanske dör hon i pesten år 1711. Hennes namn kan inte tas fram ur några källor.


På dopet av Holger Enartssons i Jämsundas barn Ingjer år 1711 är pigan Nilla Enartsdotter i Alvarsmåla närvarande. Tolkningen blir att Nilla är piga på Gertons gård och då ogift.


När Gertons son Per döps den 20 oktober 1713 är Holger Enartssons hustru Agda dopvittne. Barnets moder noteras inte i födelseboken.
Vid nästa barn till Gerton föds i mars 1716 är både Holger och hustrun Agda vittne.


Något av åren 1716 och 1717 flyttar Gerton till Gunnetorp som är Nilla Enartsdotter föräldrahem. Där kommer han ha tvister med Holger bl a om arvet efter Enart Håkansson.
Någon vigselnotis med Gerton Persson har inte återfunnits men på det underlag som kan plockas fram och här pusslas ihop talar mycket för att det är Nilla Enartsdotter som blir Gerton Perssons andra hustru runt år 1712 eller möjligen 1713.


Hur ska då ditt fynd förklaras? När jag går till källmaterialet gör jag en tolkning av refererad dopnotis att det är barnets namn som är Gertrud och som faddrar bland andra står Enartsdotter hustru (eller möjligen Giertons) i Alvarsmåla.


Kanske någon har bättre 1700-tals-ögon än mig för att fastställa texten helt.


Min släktgren kopplar ihop med Gretons son Per (1713 – 1772) som jag har tytt det till är Kjerstin Håkansdotter (c:a 1724 – 1805) i Kolshults make i vilken by de sedermera bosätter sig i.
Intressant att höra vilket barn till Gerton som din släktlinje kuggar i.


Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd
 

Tack igen Arne,

En god ledtråd.

Ska studera den adliga Anrep-släkten lite extra. Den var främst verksam i Mellansverige men för Gustaf Anrep (f. 1616 - d 1666) med sonen Reinhold (d. 1686) finns det en koppling under 1600-talet till Skärsjöhult i Elmeboda, Kronoberg. Intressant!

Dock finns i de gamla publicerade utredningarna om dessa herrar inget om några döttrar Susanne eller Annika. Tyvärr!

Det blir något att gräva i.

MVH

Lars

Hej!

Söker spår efter en Reinhold som troligen bott i Blekinge åtminstone under senare delen av 1600-talet. En teori är att han kan ha haft tyskt påbrå och verkat i någon av kuststäderna.

I Kolshult, Tving finns från senast år 1696 en Susanna Reinholdsdotter (domstolsreferat) och eventuellt en Annika med samma patronymikon (katekismilängd). Det indikerar om existensen av en far Reinhold!

Susanna var först gift med Måns Svensson med okänd ort och efter hans död som troligen inträffar i början av 1690-talet gift med åbon Jöns Svensson i Kolshult nr 66 (senare benämnt nr 50). Jöns dör omkring år 1706. Den dubbla änkan Susanne dör själv (möjligen begravs) den 11 mars 1716 på gård i Kolshult som inhyses hos dottern Elisabeth och svärsonen Håkan Månsson, som till åbon Håkan Månsson som också brukat mark inom samma mantal.

Med anledning av Reinholds ovanliga namn skulle jag kunna tänka mig att han kanske uppmärksammats av någon Blekingeforskare. Tacksam för uppslag.

MVH

Lars

Tack för det klarläggandet Jörgen.
Råkade skriva Olof istället för Harald när det gällde Bengtas bror. Förstår av referatet från 1721 att Olof Frändesson avlidit senast 1721 och att Harald och Bengtas mor är Nilla Frändesdotter.
Namnet på de förmodade döttrarna till Harald Larsson tycks inte vara bevarade till eftervärlden men uppfattar att teorin att Agnes Haraldsdotter på Arpö, Olof Haraldsson i Måstad och Lars Haraldsson i Skillinge Måstad är syskon med Frände Gummesons respektive Olof Nilsson d ä hustrur håller.
Med vänlig hälsning
Lars

Hej igen


Lite mer information. Av Skånska generalguvernantskontoret och landsbokshålleriet GIIa:9 sid 1002 - 1004 framgår att i Måstad år 1663 fanns Bengt Enarsson, Harald Månsson, Håkan Jönsson och Anders Månsson.


Jag skulle hålla det som en möjlig teori att Olof Haraldsson kan ha varit gift med en dotter till Bengt Enarsson.


MVH

Lats

Hej


Återkopplar till tråden om Bengt Enersson i Måstad. I Göta Hovrätt - advokatfiskalen Kronobergs län EVHAAAD:9 1625 den 24 oktober, sid 87 finns att läsa mer om Bengt.


Kom för rätten Bengt Enersson i Måstad i Tving socken i Danmark, och hans hustru Kerstin Nilsdotter, och bekände att han med sin hustrus ja och samtycke har sålt hennes faderbroder Per Pedersson i Kåranäs en hel sjunding av Kåranäs gård och därför uppburit penningar 43 daler för arv och ( ). Item Håkan i Möckleryd fullmyndig på Per Bengtssons vägnar och tingskötte Per Pedersson en hel sjunding av Kåranäs för 42 daler 3 marker. Item Erik i Fiskestad på sin hustru Karins vägnar som halvsyster var penningar 15 daler uti en halv sjunding av samma gård. Item har Peder Pedersson lagligen ärvt en sjunding av samma gård, så att han med arv och köp äger halva Kåranäs gård.
[/size][/color]
[/size]Det tycks m a o som Bengt var gift mer än en gång. En del information om hustrun Kerstins släkt finns att hämta ur referatet..[/color]
[/size][/color]
[/size]MVH

Lars Ihd[/color]

Som ett litet tillägg till inlägget om Håkan Holgersson så kan nämnas att det finns en Holger Olsson i Åstorp i Hjortsberga som förekommer i domstolsreferat mellan 1668 och 1680.


Kanske är han för ung för att vara far till Håkan?


Lars

Hej,


Kopplar nedan till tidigare inlägg om Olof Haraldsson fast det här berör Måstad och Långasjö men ser att det kan höra ihop med de föregående inläggen under denna rubrik.



Vid efterforskningar i mantalslängder och domböcker har jag funnit en Harald Olofsson också i Långasjö. I mtl 1659 finns en Harald Olofsson med hustru antecknad där. Samma år finns också en Harald med hustru och piga även i Måstad.


I domboksreferat 1679-07-29 ST mål nr 18, som tydligen rör mark (har inte läst originalkällan), stämmer bonden Börje Torsson i Långasjö in Ola Haraldsson i Måstad. Börje är redan 1659 boende i Långasjö.


Hur kan detta förklaras? Kan det finnas en koppling mellan MåstadsHarald och LångasjöHarald på hustrusidan. Eller är de två olika. Någon som vet på svar eller har en teori?


Mvh


Lars

Strålande!

Jag började kika lite i längderna igår och fann i katekismilängden 1696 även en Nilla Persdotter, måhända en syster till Gerton. Det finns i Alvarsmåla så vitt jag förstår bara en gård till kring sekelskiftet 1700 och den bebos av bonden Nils(?) Månsson så jag kan inte finna att hon kan höra ihop med någon annan. För om jag förstått längden rätt så upptar den ungdomar och barn vilket också torde betyda att Nilla och Per borde vara födda under den tidigare delen av 1680-talet.

Har du funnit några barn till syskonen? Någon Persson finns ju inte i Alvarsmåla efter 1715 vad jag ser. Kanske Nilla genom giftermål tar över gården?

Tyvärr strejkar min CD-domskiva för avläsning just nu. Troligen beroende på att mitt windows-program är för nytt för att ta gamla CD-format. Vilket gör att jag inte enkelt kan få fram ett index till domböckerna.

Tack för info och input Jörgen.

Lars

Suveränt Jörgen!

Nu har jag inte hunnit ta tag i forskningen på detta för mig nya spår ordentligt men jag ställer ändå frågan: Kan det vara så att Enar gift in sig i Gunnetorp eller är det Olof H som gjort det?

Med vänlig hälsning

Lars Ihd

I inlägg under rubriken "Enart Olofsson och Olof Haraldsson Gunnetorp" skrev jag lite om Enart Olofssons dotter Nilla Enartsdotter (c:a 1685 – 1769) och hennes make Gerton Persson (c:a 1685 – tidigast 1750) samt deras (som jag har antagit) son Per Gertonsson (1713? – 1772), gift med Kerstin Håkansdotter (1724? – 1805) bonde i Kolshult.

Den fråga som jag då framförde ställer jag nu under en särskild rubrik.

Har någon information eller någon hypotes om Gerton Perssons ursprung och när han dog? Denne Gerton var av domstolsreferaten en tämligen stridbar person.

Gerton återfinns först i Alvarsmåla så vitt jag kunnat förstå om det är någon ledtråd.

Med vänlig hälsning

Lars Ihd

Tack Arne!

Då förstår jag att du inte har Enar(t) bland barnen till Olof men istället en möjlig Håkan. Då är frågan om vem av Enart eller hans hustru som är Olofs far inte riktigt klar.

Om Olof brukat sin gård i Måstad år 1685 i 20 år kan han knappast ha varit född före år 1665 utan snarare tio år tidigare eller kanske mer.

Kanske vet Jörgen mer förhållanden.

Med vänlig hälsning

Lars Ihd

Hej!

Med hänvisning till den dialog som förts under rubriken Bengt Ennorsson Måstad, Tving får jag med anledning av mitt senaste inlägg där ställa frågan om någon känner till något mer om Enart Olofsson och Olof Haraldsson i Gunnetorp. Jag känner till tvisten om arvskiftet 1725 och att Olof Haraldsson omnämns i domboken kring år 1707.

Med vänlig hälsning

Lars Ihd

Hej Peter,

Jag har inget direkt svar på din fråga men som kuriosa kan ett utdrag ur domboken från Konga härad år 1616 vara av åtminstone mer allmänt intresse:

Måstad Tving socken


1616 16 september
Sida 21v (tionde delen)
"Samma dag kom för rätten dessa efterskrivna dannemän nämligen Karl i Holmsjö i (Fridlevstad) socken och Enar i Måstad i Tvings socken i Danmark, med deras fogde Per Matssons brev och bevis, och anklagade i rätten en orolig människa och landsknekt under Olof Perssons fana (Asne) benämnd för dessa efternämnda bedrifter. Till det första har (Asne) här inom Sveriges gränszon överfallit och slagit Staffan Enersson i Måstad i Blekinge boendes i Danmark, och hade velat mörda honom, på sin säng, för det han krävde (Asne) det han var förenämnde Staffan skyldig, 7 (marker) danska, och hade sig så tilldragit, att förenämnde kom tillhopa uti Kråksjömåla här uti Sverige i Ljuders socken, om en afton, och blev här tillhopa liggandes uti en säng om natten. Om morgonen steg (Asne) upp av sängen medan Staffan sov, tog alla hans kläder, klädde uppå på sig, sedan tog han sin yxa och slog Staffan två slag i huvudet, förrän han vaknade, eller visste han fick hugg, ty han låg i dåning. Sedan (rände) Staffans kniv, och skar Staffan handen sönder, och stack Staffan 7 eller 8 styng i huvud, rygg, lår, armar och benen. Rövade honom hans kläder ifrån, nämligen en tröja, ett par byxor, skjort(krafue) god för en daler, ett par stövlar, ett par handskar, mössa god för en daler, gördel god för en daler (gjord av mässing), en (krafue)nål av silver för två daler, en bössa god för penningar fyra daler, detta bekänner (Asne) sig ha gjort."

Avskrift med reservation för misstolkningar.

Kanske finns släktskap mellan Enar, Bengt Ennorsson och Staffan Enarsson/Enersson

MVH
Lars

Hej Kennerth

Det kan vara den Sven som föds 1749 pos 44 i Asarum med fader Håkan Jönsson från Havakulle och moder Lusse Svensdotter.

Kolla upp det.

Med vänliga hälsningar Lars

Hej Annelie.

Det är Ragnil Jönsdotter f 1651 i Farslycke som är Ingemans hustru. Hon är dotter till den under senare hälften av 1600-talet inflytelserike bonden, kronolänsmannen och tingsrättsåldermannen Jöns Gammelsson. Modern är Karin (d 1653). Hennes patronymikon är okänt. Ragnil bär samma namn som sin farmor som dött några år innan Ragnil föds. Därav namnvalet.

MVH
Lars Ihd

Hej Anne

Om Carl Johan Håkansson Strelitz anor har jag mycket information. Den sträcker sig en bra bit ner i 1600-talet på i stort sett samtliga grenar.

Till att börja med kan jag tala om att Carl Johans far är Håkan Andersson Österlund f 1770 i Tvings socken i Blekinge d 1844 i Södra Sandsjö socken och modern är Kjerstin Jonasdotter f 1771 i Asarums socken i Blekinge d 1832 i Slättamåla.

Håkan och Kjerstin hade bl a fyra söner varav åtminstone tre, Carl Johan, Anders och Jonas blir soldater.

Som sagt jag har mycket mer information om du är intresserads.

Med vänlig hälsning

Lars Ihd

Hoppsan! Nu gick visst mitt svar iväg innan jag hann läsa ditt nya inlägg.
 
Det kan nog stämma på vår Lovisa att hon gift sig redan 1886.. Det finns en anteckning i husförhörslängden i Södra Sandsjö att hon är gift omkring den tiden. Jag har hela tiden trott att det var med Carl Wilhelms far. Nu framträder ju ett helt nytt släktträd.
 
Man tackar. Kan du svaren på mina frågor i förra inlägget så vet min tacksamhet inga gränser.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd

Jag söker information om Lovisa Carlsdotter Id född 1861-12-13 i Södra Sandsjö socken (G) som - efter visst pendlande - slutligen 1891-01-29 emigrerade till Danmark och som därefter antagligen aldrig återvände till Sverige Senast kända vistelseort i Danmark var Lolland Nörre Herred.
 
Hon fick 1883 i Kiel, Tyskland sonen Carl Wilhelm, vars anor jag redan har.
 
Men vad hände med Lovisa? Finns det ett liknande forum som Anbytarforum i Sverige där man kan ställa en sådan fråga?  
 
Vilket register eller vilken databas ska man sök i i Danmark för att nå informationen om Lovisas fortsatta liv och när hon dog?
 
Tack på förhand
 
Lars Ihd

Hej Björn.  
 
Tack ännu en gång för hjälpen, det var synnerligen värdefulla information.  
Jag och min bror mats har tidigare forskat på en andra grenar av vår släkt.
Denna gren och landskap är helt nytt för oss och vi får nu anledning att fördjupa vår forskning på den grenen. Har du möjligtvis studerat om våra släktingar ifrån Värmland förekom i domböckerna? Många gånger ger det värdefull information om ursprung och släktband!
 
Mvh  
 
Lars Ihd

Hej
Jag har kört fast. Jag söker mer information om föräldrarna till Lars Eriksson f 1770-07-26.
Enligt födelseboken ska han vara född i Stensnäs, Ekshärad(S) men jag hittar inte Stensnäs i husförhörslängderna?
(Jag tror det står att föräldrarna är Erik Jonsson och Annika Jonsdotter?)
Tacksam för all hjälp  
Mvh
 
Lars Ihd

Tack Eva och Birgitta!
 
Uppgifterna stämmer ju precis! I KGF:s register står hon bara med sitt förnamn, därför gav inte min snabbsökning där träff.
 
MVH
 
Lars

Hej,
Maria Svensdotter är född 1779-11-14. Hon gifter sig 1808-02-27 med soldaten Johannes Tysk (senare korpral med namnet Collin). De får barnen Caisa Greta 1808-12-01, August 1811-08-21, Fredrika 1816-12-04, Lotta (Charlotta) 1819-04-29 (Hin blir drygt 100 år!) och Lovisa 1823-04-27. De bor första tiden i Fröseke Kullagård (soldattorpet) och senare t o m Johannes död den 21 november 1830 i Bockaskruv skattegård (soldattorpet).Därefter tappar jag spåret efter Maria Svensdotter. Min fråga är vart tar hon vägen? När dör hon?
 
Är det någon som har en aning om det eller vet något om den släkten.
 
MMed vänliga hälsningar
 
Lars Ihd

Tack Anders för den informationen!  
Den ökar ju tyvärr bara osäkerheten för vem som kan vara Johannes föräldrar. Så vitt jag får fram av  
redigerat källmaterial som KGF och PLF cdna finns ingen annan Johannes född i september 1784. Vid dopen av Johannes barn förekommer Lisa och Sara Danielsdotter samt Carl Petter Danielsson som skulle kunna vara syskon till Johannes om hans far nu heter Daniel. Jag har dock svårt att får fram en lämplig syskonskara till dessa och jag antar att någon annan uppgift om hans bakgrund inte finns att hämta ur soldat- och mönstringsmaterialet
 
MVH Lars Ihd

Hej Andreas,
 
Några synpunkter med anledning av Din frågor och funderingar rörande Sven NN och Sven Svensson.
 
Att Sven, Jon och Olof är bröder och har en far med namnet Sven är belagt genom lagfartsnoteringen 1708. Vidare torde vara klart att den broder Sven (Sven II) som omtalas i lagfarten inte kan vara samma Sven (Sven I) som åren 1667 och 1668 antecknas i mantalslängden med hustrun Gertrud. Sven II är helt enkelt för ung då – sannolikt bara 10 – 15 år.
 
Besvärande är att det av mantalslängderna inte går att urskilja om det med Sven + hustru avses olika Sven med hustru. Däremot är mer tydligt att Jon tillkommer i gårdsbruket 1691 och Olof 1694. År 1687 antecknas Olof dessutom som son. Det skulle kunna betyda att den Sven + hustru som upptas i mantalslängden då är Sven I. Men Sven II borde vara gift redan omkring 1685 om han ska vara far till barnen Olof (som senare bosätter sig i Pellamåla och vigs med Märta Persdotter) och Nils (Gäddegöl). Mantalslängderna uppvisar åren 1682 – 84 en lucka och kanske har någon form av skifte mellan de båda Svenarna skett då. En annan möjlighet är att Sven II under de första åren finns på den gård som hans hustru (troligen Maria (Marja?) Nilsdotter kommer från). Att identitetsskifte ändå måste ha skett något år från 1669 och senast 1698, då Gertrud dör, men att detta inte gett avtryck i längderna, står klart.
 
När det gäller frågan om släktskap mellan Sven I och bröderna Sven II, Jon och Olof kan bara pekas på förhållanden som gårdsgemenskapen, åldersspannet och namnskicket; i det avseendet särskilt att både Jon och Olof ger namnet Gertrud till barn som föds samma år (1698) som Svens hustru Gertrud dör (1698-04-10). Att Sven inte har någon Gertrud i barnaskaran kan förklaras med att han inte får några döttrar efter 1697. Något bevis för släktskapsförhållandet finns inte i dagern för tillfället. Litet hopp kan sättas till genomgång av domböckerna i Konga och Södra Möre men det är ett arbete som tar sin tid och utsikterna till god fiskelycka mindre eftersom Svensönerna brukar ett frälsehemman.
 
Om Carl Svenssons (en eller flera) öden har jag inte forskat vidare men det föds två stycken Carl (1703 och 1710) i Sneremåla. Samtidigt dör en Carl Svensson där 1710.
 
Forskningen får fortsätta oförtrutet ett tag till innan försöken att få alla frågetecken uträtade till utropstecken är uttömda.
 
Frågan om Anna Persdotter måste jag lämna till andra forskare att besvara.  
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd

Här är ett svar på Jörgen Axelssons forskning och uppgifter om Svenssönerna Sven, Jon och Olof i Sneremåla
 
I mantalslängderna för Sneremåla antecknas följande personer och information för årsperioden 1707 till 1665:
 
1694 - 1707      - Sven + hustru, Jon + hustru, Olof + hustru
1691 - 1693      - Sven + hustru, Jon + hustru
1689 - 1690      - Sven + hustru, dr Jon
1688             - Sven + hustru, dr Jon och Olof
1686 - 1687      - Sven + hustru, sonen dr Olof
1676 - 1685      - Sven + hustru  (saknas -77, -78, -79, -82, -83 o -84)
1675             - Sven + hustru, dr Jöns
1671             - Sven + hustru (saknas -70, - 72, -73, -74)
1669             - Sven + hustru, Anders blind + hustru fattig
1667 - 1668      - Sven + hustru, Anders brottfällig (= fallandesjuka) + hustru Märta
1666             - Anders brottfällig
-- 1665          - Gumme + hustru Britta, Anders brottfällig
 
Sven och Gertrud förekommer inte i Sneremåla före 1667, inte i någon annan by eller gård i Vissefjärda socken heller för övrigt. Sven och hustru tycks m a o komma från annan Smålandssocken eller kanske rent av från någon närliggande Blekingesocken.
 
Frågan får därför gå vidare till allmänt forum i de landskapen.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd

Hej Jonatan  
 
Efter lite fördjupad forskning i KGFs databas och där antecknade födslar kan jag göra följande reflektioner.
 
Simson Hendriksson är ett flitigt förekommande dopvittne från år 1698 - 1710; antagligen i första hand beroende av sin befattning som länsman. Han benämns med den titeln åren 1699 och 1700. År 1710 anges han som uppbördsman. En särskild förkärlek till dop i Havralycke och Sånnahult tycks han ha. Kanske finns anor eller släkt där. Åren 1698 och 1699 anges inte hans ortstillhörighet, men från år 1700 skrivs han i Buskahult.
 
På hans egna barns dop kommer vittnena, förutom från Buskahult, till Karin (1699) Gudmund i Karatorp, till Elin 1702 bara två buskahults bor, till Karin (1703) hr Nils Petrin och Catharina Barik (?) (Simson anges f ö med sitt patronymikon Hendrichsson), till Helena (1705) Adam (Wykamn)not 1)  Jungfru Ingier Cavallia. Dopet av Erik (1707) bevistas bara av två bybor.
 
Vigseln mellan Simon Haraldsson och Catharina Cavallia, äger som tidigare konstaterats, rum i Skatelöv 1706-06-30, dvs efter det att barnen Karin, Elin, Karin och Helena (c:a ett halvår) fötts.
 
På det materialet dristar jag mig till en hypotes:
 
Simson Henriksson är gift före 1706 med någon annan än Catharina Cavalli. Vigseln med den hypotetiska första hustrun sker antagligen inte i Urshult utan i brudens hemsocken eftersom någon vigsel med Simson som brudgum inte finns i Urshult. Denna hustru dör före år 1706. Någon dödsattest finns dock inte som stödjer det.
 
Möjligen är Catharina C med hänsyn till dopvittnena mor till Helena. Sonen Erik däremot tillhör den andre Samsing Eriksson.
 
Teorin har svagheter: Avsaknaden av vigsel- och dödsattester på tidigare hustru och anteckning om Simson som änkling i källorna åren runt 1703 -1706.  
 
Det andra alternativet känns än mer svårförklarat. Dvs att han skulle ha fått tre eller fyra barn utanför äktenskap med en mellan 15 och 20 år ung kvinna, länsman och allt. Jag har aldrig sett det tidigare i vart fall inte utan bestraffning som följd.
 
Din fråga kvarstår dock obesvarad - vem är Karin Simsonsdotters/Samsingsdotters mor. Att Samsing/Simson Hendriksson är far till Karin född i Buskahult 1703 är dock klart.
 
Tilläggas ska att det inte är uteslutet att Samsing Eriksson kan ha fått en dotter med namnet Karin innan han dyker upp på Buskahults södergård. Någon vigselattest för honom har ju inte hittats så det är fullt möjligt att han i någon annan socken fått barn före Erik föds år 1707.
 
Som kuriosa kan jag lägga till det omnämnande av Simson som finns i domstolsreferat från Kinnevalds härads ting den 10 juni 1710 mål nr 72 där mönsterskrivaren välbetrodde Simson Henriksson förordnades att inventera egendomen efter salig änkan Elin Nilsdotter i Sånnahult och att dela den mellan arvingarna.
 
not 1) Kronans välbetrodda befallningsman enl domstolsutdrag 1710 Kinnevalds härad
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd

Hej igen Jonatan
 
Jag är tveksam till att din Simson/Samsing är gift med Catharina Cavalli. Ett flertal förhållanden talar emot det inte minst Catharinas ålder vid det första barnets födelse (15 år) samt tiden för den angivna vigseln 1706.
 
I mantalslängden 1695 finns Samsing inte med. I Buskahult finns då Rolof, Per och Måns - alla med hustrur. Mantalslängderna har en lucka fram till 1701. !702 står i den Samsing med hustru + drängarna Simon och Nils samt pigan Elin. Dessutom Måns med hustru och pigan Karin. Redan i mantalslängden 1715 hittar vi Carl Mobeck som då skrivs som länsman och hustru. (Viss försiktighet är påkallad när det gäller datering av mantalslängderna som tidsmässigt kan släpa efter något år).
 
M a o finns i Buskahult omkring år 1702 både en en Simon och en Samsing. Jag har inte granskat mantalslängderna mellan 1703 och 1712 men du måste nog vara försiktig när du fastställer rätt Samsing/Simon/Simson till din ana Karin Samsingsdotter det verkar finnas en del fallgropar.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd

Tack Roger
 
Jag är rädd att inga av namnen i bouppteckningen har direkt släktanknytning till Ågrens. Däremot är skräddaren Peter Nilsson intressant. Då det gäller Johannes Ågren uppfattar jag inflyttningslängden BI:1 till S. Sandsjö 1806 Sidan 63, pos 14 som att det står något liknande ”skräddare” före hans namn. Kan det stämma? Var bor denne Per Nilsson måntro?
 
En annan fråga som dyker upp är om det är rimligt eller förekommande i S. Sandsjöböckerna att en person flyttar in två gånger under samma år och att en utflyttning inte registreras. Jag antar att närheten till Blekinge Hoby gjorde att flyttströmmarna mellan de socknar var relativt stora.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars  
 

Hej Mats
 
Tack för Din information och hjälp. Vi hade tidigare info om honom ända fram t o m Karlskrona, dock inte alla ställen han varit på i Tingsås och vi hade inte själva registreringshandlingen som marinsoldat. Det är nytt för oss att han tog/fick namnet Wärn. Vi vet inget om vad som hänt honom därefter; om han gift sig fått barn och vad som i så fall hänt med honom och de eventuella barnen. All information om det är av intresse.
Nu har vi ett spår att gå på som vi inte haft förut
 
mvh
 
Lars och mats Ihd

Hej  
 
Jag och min bror söker information om vår släkting August Id (jonasson) född i idemåla soldattorp Södra Sandsjö 1842-02-16. Han gifter med Johannna Jonasdotter f. 1837-02-12.
Vi försöker följa han och hans barn och barnbarn framåt i tiden.
 
Vi har uppgift om 4 av deras barn.  
Emilia Carolina Id f. 1872-09-20 Tottagård, Väckelsång(G) d.1901-02-28 får inga barn (?)
Augusta Charlotta Id f.1875-09-03 Tottagård, Väckelsång(G)
Carl Johan Vilhem Id f.1879-01-13  Nöbbele(G)
Per August Id f.1881-01-05 Nöbbele(G)
 
Tacksam för hjälp.  
 
Med vänliga Hälsningar
 
Lars o Mats Ihd

Hej,Robert!  
 
Tack för hjälpen!  
 
Mvh  
 
Lars Ihd

Tack Berne !
 
Hittar en Sven Månsson f 1732 och Maria Carlsdotter i Granhults rote som får en son (Carl) 1780.(A I:2 SIDA 229)
Kan det var Carl far o mor?
 
Nu ska jag försöka hitta mera belägg för saken.
 
Tack ! mvh Lars Ihd
 
(Meddelandet ändrat av LARSIHD den 18 mars, 2009)

Hej Jörgen,
 
Ja, det kan nog vara ett alternaiv att det är bonden Sone Larssons änka som åsyftas i dödsattesten. Annars passar Sigrid bra som änka efter Nils Svensson åldersmässigt och med bostad hos en av sina söner.
 
Nils hustru Sigrids patronymikon är hämtat från referat av Medelstads härads tingsmöte den 10 februari 1748.
 
Som sagt Nils och hustrun Sigrids öden och äventyr eller deras anor emottas med glädje.
 
Med vänlig hälsning
 
 
Lars Ihd

Hej Christine och Carina!
 
Tack för mycket spännande spår - är gåtan på väg att lösas kan man undra. Det här har vi nu.
 
Tvings hfl börjar 1786. Vi har tillgång till mantalslängder fr Tving 1744, 1748, 1760, 1765, 1770, 1775, 1780, 1785.
 
Nils Svensson teorin verkar gångbar. På Anders son Håkans dop 9 dec 1770 är en Carl Nilsson fr Gäddegöl närvarande.
 
I mtl 1744 finns Nils Svensson på Gäddegöl nr 2, 1748 finns Nils kvar där med dottern Elsa, I mtl 1760 anges att Måns Nilsson m hustru finns på 1 mantal och Carl Nilsson m hustru och gm Sven på ett annat. Sven är borta. Ingen änka finns angiven. Måns resp Carl + Sven finns kvar 1765, 1770 har Sven försvunnit men Carl anges ha sönerna Nils, Carls, Sven och Pär. 1775 har Carl försvunnit men Måns finns kvar. En Carl Nilsson finns dock 1775 i Getterås där han inte fanns 1770!
 
På Gäddegöl nr 3 finns 1744 en Måns Svensson - kanske bror till Nils?
Ingenstans i mtl finns Anders angiven, varför kan man undra. Var finns han mellan 1744 och 1764.  
Det blir till att tyda födelseanteckningar för att få fram dopvittnen och därigenom söka fastställa släktskapet mellan Carl och Anders
 
MVH  
Lars Ihd

Tack för alla svar! (om Anders Nilsson med familj)
 
1. Födelsedatum - Jag har också sett uppgiften i husförhörslängden fr 1786. Jag tolkar den som inte tillförlitlig. I alla senare längder och dödsboken talas om föddelseåret 1732. Självfallet kan man inte säga något säkert och tidigare uppgifter skall ju oftas ges företräde än senare men i detta fall tror jag bl a p g a Anders höga ålder vid vigsel, barnfödelse och död att prästen räknar dåligt eller slarvat lite vilket inte är helt ovanligt. I övrigt verkar det vara så att det kan slå fel på ett år hit eller dit när det gäller uppgifter om födelse åren.
 
2. Jag är böjd att tro att det står Persdotter. En annan tolkning skulle vara Karsdotter men den känns mer långsökt.  
 
Övrigt:
Det verkar som paret köper/tar över/förvärvar del i Kolshult nr 50 kring år 1765. Möjligen kanske jordeböcker ger mer besked - finns det någon som har tillgång till dessa?
 
Kan någon tyda hela texten inklusive mariginalsanteckningen i vigselboken?
 
mvh
 
Lars Ihd

Kan någon hjälpa mig att tyda följande (från födelseboken 1770 tving)
Tack på förhand  

Hej Mats  
 
Tack för hjälpen med att utreda Gustavs (Id) Wärn öde.
Det slutar utan att efterlämnar några ättlingar.
Alltså ett blindspår i vår forskningar efter nu levande släktingar på den grenen Id.
 
Många tack
 
Lars och Mats Ihd

Hej igen Lisa,
Den här gången får det nog bli ett långskott. Jag har en osäker andrahandsuppgift att Magnus skulle vara född den 28 oktober 1739 i Öljehult Hoby socken son till (Eren)gisle Börjesson och Inger Månsdotter. I så fall ska han också ha en äldre bror född den 24 maj 1736.Uppgiften har inte kontrollerats mot några förstahandskällor och är m a o helt overifierad. Kansk något med Hoby-anor som specialitet vet något om Gisle och Inger, deras barn och öden. En fråga där kan kanske ge något. Annars är det väl enbart födelseåret och namnseden på sonen Erengisle född 1778 som inger hopp om rätt anor.
 
Maria Månsdotter har jag inte forskat på än.
 
MVH
 
Lars

Sorry det var ju LOrentz du undrade över:
 
Lorents.n Trued   726   1726-10-02   Hällaryd Trensum   gudm Månsas Botil (Fredriksdtr) i Modala,fadd Nils.n Erik i Mörrum,Sunes.n Torsten Trensum,Mattisdtr Karin ibm      
moder: Jakobsdtr Magnil   barn: Lorentz   
//Lars

PS! Nils Larsson och Anna Jeppsdotter gifter sig år 1656. De får åtminstone tre barn som överlever året: Anna Catharina (1658), Dorotea (1662) och Gabriel Lorentz (1664). Trolig bostadsort Trensum.//Lars

I Kopprarp finns Gabriel Lorentz med hustru Anna Truedsdotter. De får 1691 sonen Nils. Det stämmer bra överns med namnskicket på Trued och hans dotter Anna 1742-10-17. Jag tror du funnit dina föräldrar till Trued i Kopprarp. /Lars

Ja så vida namnet inte är omkastat, dvs Lorentz Gabriel. Kanske någon annan på forumet känner till något om skräddaren Gabriel/Lorentz Lorentz/Gabriel.
/Lars

Hej Lisa!
Du har nog fått en knepig nöt att knäcka. Jag har gått igenom mina register och hittar inga anor till honom. En gissning med ledning av hans osvenska allmogenamn och bostadsorten är att han har borgligt eller utländskt påbrå. Det finns ett domstolsutslag om hans son Lorentz Truedsson från  1747-11-24 som anger att sonen lämnat landet efter ett lönskaläge. Det indikerar ytterligare på utländsk härkomst för släkten. I trakten finns under 1600-talet så vitt jag kan se endast 3 st Lorentz - Hollstein, Flint och Alberg. Kanske finns det militär anknytning.
 
Mvh
Lars

Tack för respons Kristina!  
Jag har lagt fram en liten hypotes om Måns Erngislesson och Magnus Söderström skulle kunna vara en och samma person? Frågan är därför vad som händer med Måns Erngislesson senare i livet. Kan han vara sockenskräddaren i Hällaryd som under namnet Magnus Söderström 1775 gifter sig med Maria Månsdotter eller om Måns genom andra fakta kan uteslutas som aspirant.
Med vänlig hälsning
Lars

Hej Jan,
 
De här uppgifterna har jag om honom:
 
Abraham Benjaminson Haak, född 1737-11-22 i Karlshamn   
Far: Benjamin Haak  
Mor: Jönsdtr Ingrid
 
KaK står sannolikt för tillnamnet Krak.
 
Med vänlig hälsning
 
Lars Ihd

Hej Anders!
Intressant fråga du ställer. Min forskning har koncentrerats kring Nils Hultmans son Jonas (f 1741-03-21) och hans anor. Men Nils hade dessutom två döttrar, Anna-Lisa (f 1744-10-28) och Catharina (f 1746-05-24) samt en son till; Petter (f 1742-12-29). Bouppteckningen efter Nils den 29 april 1765 anger att kvarlåtenskapen ”tillkommer dess 2ne efterlevande söner Jonas 24 år och Petter 23 år”. Det är riktigt som Gunilla säger att döttrarna inte finns med i arvskiftet, dess skulle vid det tillfället vara 21 respektive 19 år. Om skälet till att de inte finns med har jag inte forskat vidare i. De kan som sagt vara döda, vilket måhända är det troligaste men andra orsaker kan inte utan vidare forskning uteslutas.
 
Sonen Petter är blind men bildar familj och får åtminstone en son, Nils. Han bosätter sig i Froarp nr 78. Egendomligt nog finns i Froarp 1780 två Nils Pettersson. Om båda är den blinde Petters fråndrar sig min forskning, men i den släkten finns i tidigare generationer dubbla söner med namnet Nils.
 
Sonen Jonas får sju barn som är i livet 1790, året då Jonas dör; fem söner och två döttrar. Två av sönerna heter f ö Per. Per den yngre (f 1782-05-26) och Håkan (f 1785-07-06) beger sig till London och därefter har jag inte spårat dem. De övriga sönerna är Nils (f 1765), John (f 1777) och Per (f 1780). Döttrarna är Elna (f 1767) och Kerstin (f 1771).
 
M a o finns det en del tänkbara anor till Nils Hultman, kopparsmeden i Granefors. Frågan är då om någon av dessa kommer använda faderns tillnamn Hultman. Jag vet faktiskt inte. Men då Kerstin gifter sig med Håkan Österlund i Karlskrona benämns hon som ”jungfrun Christina Hultman” i vigselattesten. Det namnet förekommer inte på henne senare. Att ståta med ett namn som knyter samman till en ärevördig ana fanns tydligt redan då. Hennes familj flyttar efter 1807 till Småland och återvänder inte sedan till Blekinge.  
 
Några belägg för att den Hultman-släkt som Du beskriver Anders skulle ha sammanbindning med Nils Hultman ger inte min forskning men som sagt indikationer och möjligheter finns.  
 
Med vänliga Hälsningar  
 
Lars Ihd

Svar till Stig-Arne den 20 och 23 augusti
 
Hej Stig-Arne,
 
Jag har en obekräftat och okontrollerad uppgift att Per Matssons (född 1719 pos 49) föräldrar ska vara Mats Persson och Gertrud Håkansdotter (d 1751, 58 år) i Per Nils Hoka, Asarum. Du kan väl försöka få den uppgiften styrkt.
 
Med vänlig hälsning
Lars Ihd

Hej,
 
Jag har försökt tyda födelsenotiserna för fyra av min släkting Jöns Åkessons barn i Tararp, Asarums socken i Blekinge åren 1727 - 1735 men gått bet lite här och där. Det jag behöver hjälp med är GIDnr 1486.134.48800 - Signe 1727 pos. 33, -.50500 - Gertrud 1730 pos 11, -.52800 Håkan 1732 pos. 36 och -.55500 Sune 1735 pos. 12.
 
Hoppas på hjälp
 
Tack på förhand!
 
Lars och Mats Ihd
 

 

 

 

Tack! Hans för översättningen (med kerstin 1771)
Kan någon hjälpa mig att tyda följande från husförhör 1796 särskilt intresserad av kolumnen inflyttad från (vad står det)  / Tack på förhand

Söker information om sockensmeden i Froarp, Blekinge (utsedd 1798) Håkan Österlund, antagligen född Andersson 1771. som med hustrun Kjerstin Jonasdotter fått barnen Carl Johan 1796, Nils 1798, Lisbet 1801, Karin 1807, Maria 1807, Anders 1811 och Jonas 1814 och som 1807 flyttat till Räfveboda i Urshults socken och som dör i Södra Sandsjö den 13 mars 1844 . Söker främst information om hans tid före 1796 och uppgifter om hans föräldrar.
Alla bidrag till gåtans lösning mottages med största tacksamhet
 
(Meddelandet ändrat av larsihd den 23 januari, 2008)