Det står Lohrman. En Wendela Thomasdotter Lohrman förekommer på ett par ställen i Örnbergs register
mvh
Lars

Catharina Lindqvist kan vara hon som är född 1791-12-13 i Lindesbergs stad
CI:10 s 346. Flera syskon kallar sig nämligen Lindqvist.
m v h
Lars Hasselblad

Mantalskommissarien Jonas Fredrik Roth f 1749 är gift med en Christina Catharia Liung.
Ett par av barnen har det hittills saknats födelseuppgifter för
Carl Henrik föds 1791-01-22 Björkö F, C 2 s 81
Emerentia Birgitta föds 1792-12-27 Björkö F, C 2 s 87
Hon blir gift med Nils Olof Liedholm f eu 1792-03-20
Lars Hasselblad

Av någon anledning har rubriken blivit fel.
Den ska givetvis stå under Malsi!
Kanske kan anbytarvärden rätta till?!

Clemens Paulin
Några noteringar som verkar passa in honom i den här diskuterade släktkretsen.
Många uppgifter från Sven Wallerstedt, andra är mina.
Han gifte sig med Elsa Beata Thawenia 1734 i Gryt Sörmland.
1735 - 42 bodde han på Närlunda Gåsinge sn. Där föddes
Elsa Christina 1735-11-30 Gustav 1738-01-14 och Maria Elisabeth 1742-01-25.
Ibland kommer födelsedata från hfl.
Senare finns han med sin hustru på Ålläng i Husby Rekarne enligt hfl där
 (AI:2 s 62) hade han Anna Greta f 1739 och Maria Elisabeth f 1749-01-20 .
Elsa Beata Thavenia dog 1757-08-29 på Ålläng
Clemens Paulin var bokhållare på Ålläng.
1749 är en Johanna Öhr från Öregrund dopvittne i Gryt vilket låter som en tanke.
Lars Hasselblad

 Rubriken bör ändras till Piet/Piett. Stavningen med -e på slutet förekommer aldrig i praktiken.
Av Eskilstuna C 1 s 23 framgår att den av arrendatorn vid Björndammens  bruk Jacob Pietts döttrar som är gift med kyrkoherden vid Carl Gustafs bruk David Osterburg heter Elisabet vilket tidigare inte varit känt.
Kan nog vara klokt att diskutera en Piet i taget istället för att försöka ta alla på en gång vilket blir förvirrande och leder till en del felaktigheter även om det mesta säkert är helt korrekt.
Lars Hasselblad

Fint!
Hur är du släkt med Per Nilsson?

Hej
Per Nilsson föds mycket riktigt 1721-01-06 i Kummerud Viby.
Han dör om kring 1793 okänt var men det finns en bou efter honom det året.
Han gifter sig först 1752-09-27 med Annika Jonsdotter fråm Orrkulla som dör 1761-05-01 i Orrkulla.
Per gifter om sig 1765-10-19 med pigan Annika Nilsdotter från Sörby i Edsberg sn.
Per är då nämndeman i Orrkulla. Paret flyttar till L Vretstorp och där föds en ny kull.
Häradsdomaren är en av mina anor.
Per är rätt lätt att följa i kyrkoböckerna bortsett från den saknade dödsnotisen.
Lars Hasselblad

Skomakaren Johan Slorf gifter sig 1707 i Storkyrkoförsamlingen
(Nicolai) med pigan Margareta Olofsdotter Ström EII:1 s 477.
Kan någon sätta in honom i hans släktsammanhang eller vet något om hans ättlingar?
Lars

Göran ser ju att du menar att hon skulle kunna vara en dotter, sorry!
Men vad stöder du teorin på?

Hej Olle,
ja så var det nog men ska inte forumet kunna hantera sådant utan problem?

Hej Barbro, om du läser om Kisamor på den här länken så får du en livfull bild av vad som hänt
under rubriken Kisamor anklagad för förgiftning
http://art-bin.com/art/akisamo.html
m v h
Lars

Mats och Mats, tack för givande samarbete!
Olof Zachrisson i Hålbäck är också min ana. Sen har jag sonen Zachris O f 1723 Hålbäck och hans son
Peter Z f 1756 Hålbäck d 1822 Fläda V Ny.
Lars

Hej Mats och Mats
Vad man bör tänka på när det gäller grannar som dopvittnen är att det på intet sätt utesluter släktskap.
Förr i tiden var det inte alls ovanligt att man gifte sig granngårdar emellan! Men visst är dopvittnen
ett starkare indicium om de är långväga ifrån.

Tack för detta Mats! Det ringar ju ändå in honom lite närmare. Är han jämnårig med sin hustru Malin Larsdotter bör han vara född runt 1665 vilket inga kända omständigheter motsäger.

Tack för dina givande synpunkter, Mats! Kanske behövs en träff i dombok för att få definitivt besked men jag håller med dig om hur syskonskaran ser ut.
Jag har också noterat dv från Folkhult.
I AI:1 Ringarhult finns på 1740-talet nämndemannen Per Haraldsson för att ytterligare
förtäta det hela!
Hälsningar till er
Lars

Fin sammanställning, Mats!
Jag har Zachris i Hjulhemmet och Malin Larsdotter som anor och har gjort en sammanställning
 över deras dv i Godegård 1702-15. Ringarhult förekommer så ofta att det knappast är en slump.
 Jag misstänker att Malins föräldrar är Lars Christoffersson och Elin Nilsdotter i Ringarhult.
Har du någon teori beträffande Anders Larssons föräldrar?
 m v h
Lars

Kyrkoherde Elisaeus Eliae Hval var gift två gånger.
1684-06-17 gifter han sig med jungfru Elizabeth Ericsdotter Styrenia i
 Säby prästgård. Säby F, C:2 s 175
 Den andra hustrun nämndes nyligen här i forumet.
 m v h
 Lars Hasselblad

1724 eller ev 1723 gifter sig arrendatorn Lars Esping på Grytsberg (!) med jungfru Brita Berg i Granberg C:1 s 241 (tryckt paginering). Hennes namn leder mig inte vidare men kanske du får någon idé?
Jag tycker sedan att det ser ut att finnas söner Johan och Carl i samma längd s 224 men har inte lyckats hitta deras dopnotiser.

Tack Ulf!
Har du någon gång i dessa noteringar hittat ett patronymikon på honom?
Lars

Tack för alla svaren på min fråga. Jag tycker också det verkar naturligast påstå att en proband härstammar i rakt nedstigande led från alla i antavlan, det går ju hela tiden direkt från förälder till barn. Sidoordnade relationer hålls utanför.

Vad var, gjorden en hållkarl? Stött på det vid mitten av 1800-talet.

Titeln verkar vanligast i Skåne.
Vad innebar den? Prästgårdsarrendator? En bonde som också kunde fungera som hjälppräst?

Borde inte följande höra hit på något sätt?
1783 23/12 dör i Björkvik (D) glasföraren Joh/an/ Wahlberg från Tryserum i Småland av kolik.
Han blir begravd 26/12.

Fuisse bör nog snarare översättas med lär ha varit, alltså mindre konstaterande och mer refererande.

Tack,
betydelsen är den jag förväntade men bra att veta säkert!

Det var ju demokratiskt och bra och visar att min försiktigt formulerade hypotes i vart fall inte gäller alltid och överallt.

Helt klart betyder täppe inhägnat område, beteshage. I Åhus leder t o m Fädriften ner dit,
vilket gör det hela ännu tydligare!

Ett flitigt dopvittne i Västervik på 1650- och 1660-talen är Åbel Reinholdsdotter.
Har någon stött på det namnet förut och vet varifrån det kommer/vad det betyder.
Saknas i Otterbjörk Svenska förnamn (som så många andra...)
m v h
Lars

Namnet Heden finns ett flertal ggr i Linde bergs-
församling under 1600-talet, t ex Heden Persson
som blir far i Guldsmedshyttan 1639 och 1641.
Men det finns fler. Heden Gunnarsson i Torphyttan
te x.
Skarpheden torde islänningen heta, men jag har svårt att se sambandet.

Jag vill återgå till förnamnsfrågan. Har undrat över varför Clarevallensis mig veterligt äldste son fått namnet Samuel. Även en av Saebyensis söner har detta namn. Tycks vara något av ett släktnamn. Vet någon varför?

Göran, även om du nu hittar en kh Erik, vilket väl verkar mycket troligt, så behövs det förstås bra mycket mer för att binda just vederbörande till faderskapet men visst kan det vara värt en koll.
Förnämlig vid denna tid markerar snarare klasstillhörighet än utgör betygsättning av den eventuelle prästmannens professionella kvaliteter.
Det skulle alltså kunna vara en antydan om just den Erik vi här ventilerar.
Men visst ska frågan aboslut hållas öppen!

Göran m fl,för mig är grundbulten, lite av grus i skon, frågan varför någon skulle hitta på/ljuga ihop att denna prästfru vore Erik XIV:s dotter??
Kyrkoboksnoteringen återgiven i t ex Widegrens östgötabeskrivning 1817 bär, tycker jag, autenticitetens prägel men kan förstås bygga på andrahandsuppgifter.
Det finns ingen likartad tradition någonannanstans om någon prästfrus förmenta dotterskap till Erik. Varför skulle traditionen ha uppstått just om denna dam på denna ort om den inte innehåller någonsomhelst substans? Kan någon ge en god förklaring till detta, så tycker jag mycket av luften går ur hypotesen.

Göran m fl, den fråga som svävar över vattnet här är ju juruvida Margareta Eriksdtr var naturlig dtr till Erik XIV från hans hertigtid på Öland. Tidigare inlägg i andra sammanhang av flera skribenter, inklusive mig själv i Släkt och hävd, har lyft fram en rad indicier för detta. Dessa stärks ytterligare av Görans undersökningar kring fastigheterna i Killingevid samt av den släktkrets och det sociala kontaktnät Andreas Johannis Saebyensis stambok vittnar om. Olaus Simonis Clarevallensis Luth, med största sannolikhet tillhörande Luth-släkten från Ljusdal, var ju hovprdikant hos Sigismunds syster Anna som dog i Polen i sin lutherska tro.
Att Prytz i sin likpredikan inte namnger Erik som Margaretas fader kan bottna i att det knappast var passande att poängtera bastardskapet i ett sånt sammanhang. En förnämlig kyrkoherdes dotter ser jag som en försiktig antydan. Hade denne kh kunnat namnges antar jag att så också skett. Kanske var det  inte praxis i likpredikningar vid denna tid men det kan säkert någon annan svara på. Och i så fall blir det väl ännu mindre ett motargument?

Curth och Hans Olof
Det står nog faktiskt skaffare (inte slachtare).
Skaffare är en ålderdomnlig titel som betyder ungefär förvaltare eller köks-mästare enligt Ordbok för släktforskare.
Sen står det inte Vaskbäcken utan Wassbäcken, ett ortnamn som finns i Grythyttan.

Curth och Hans Olof
Visst står det väl konungens slachtare? (Hum...)
Hälsningar
Lars

Weine, eftersom fadern till Anna Maria uppges vara en av mina anor, Carl Eric Ersson Hellberg undrar jag varför du intresserar dig för hans dotter?
Är du släkt med henne?
Berätta gärna vad du vet om hennes fortsatta öden.
Lars

Jag besvarar nu min egen fråga från 5 juli.
Det står av allt att döma postridare,

Lennart, tack för försöket men nedre radeb har nog -dare och titeln börjar ev på W.  
Känner du till om N Öna varit rusthåll?

Hej Johan!
Så här står det:
Rötsår av rosen i vänstra benet som synes incurabelt (obotligt)begär och får avsked  
(stavningen moderniserad).

Donald Freij och avsändaren, Lars Hasselblad, har tittat närmare på Glenn Seaborgs anor nr 40 och 41 enligt antavlan i Famous Swedish Americans och kunnat dels rätta ett fel, dels komplettera den.
 
Ana nr 41 Maria Andersdotter föds inte i Guldsmedshyttan, där föds ö h t ingen Maria Andersdotter 1764 eller ens angränsande år. Istället föds hon 1763 17/10 i Aspa Linde bergsförsamling (Lindesberg) som dotter till bergsmannen Anders Eriksson och hans hustru Ingeborg Andersdotter.
1790 25/3 gifter hon sig med bergsmannen Johan Andersson i Piettaboda, Guldsmedshyttan (EIa:3 s 54).
 
Anders Eriksson föds c 1708 och dör 1788 22/1 i Aspa.
Ingeborg Andersdotter föds 17(20) i Vasselhyttan och dör 1802 i Aspa.
 
Ana nr 40, Jan (Johan) Anderssons anor ser ut som följer:
 
80 Anders Persson (Piett) f 1729 i Piettaboda Linde bf.
Han antog sin morfaders vallonnamn.
Hans föräldrar är
160 Per Andersson f 1708 och
161 Margareta Johansdotter Piett f 1707
 
Hennes föräldrar är
322 Johan Piett f 16(83) d 1747 i Guldsmedshyttan och
323 Margareta Carlsdotter f c 1675
 
Johan Pietts föräldrar är
646 bruksförvaltaren Daniel Piett c 1630 - 1692 i Guldsmedshyttan
och  
647
Maria Fransdotter Fassing f c 1644 och d 1730 i Linde bergsförsamling.
 
Glenn Seaborgs anor har tidigare inte varit allmänt kända.

Också John Harryssons ana 193 (Anna Persdotter) är syskon till Anja Perssons ana 835 (Karin Persdotter)! Anjas antavla verkar långt framskriden... Kommer den att publiceras inom kort?

Lundells ana 174 Nils Nilsson föds 1707 22/9 i Snickarstugan och gifter sig 1730 25/10 i Björkvik med Anna Eriksdtr från Wedeby (kvarn).
Nils N:s föä (348 o 349)är Nils Eriksson f 16(55) bgr 1735 28/5 Snickarstugan och  Karin Nilsdtr som jag f n inte har födelse och död för.
Ana 175 Anna Eriksdotter bör vara född 1702 4/12 Wedeby kvarn. Var och när hon dör vet jag inte. Hennes föä (350 och 351) är mjölnaren Erik Eriksson f 16(62) d Wedeby kvarn 1722 22/11 och Gunilla Persdtr f 16(62) d 1740 17/2 Vedeby kvarn. Dessa gifter sig i Björkvik 1687 30/10. Gunilla Persdtr lär komma från Bjärsäterstorp. För ytterligare anor till henne kan man gå till vad Camilla Eriksson skrev under
Björkvik 20 maj 1999.

Camilla, det är likadant för mig! Jag behöver gå in och eventuellt revidera ett och annat som berör Björkvik. Det är dock intressant att Svenska antavlor 257 har samma anor som dem jag nämnt här till Kerstin Larsdotter som för övrigt också är min ana.

I Walla Bregården Björkvik finns i hfl 1709 p 283 Lars äldre m hustru Anna. Längre ner Lars yngre m hustru Anna (alltså samma namn igen men två andra!) Under de två sistnämnda finns son Simon mågen Per Jonsson och hustru Kerstin. Sonen Simon har ju säkert fått morfars namn.Heter verkligen Lars yngre Olsson? Hfl tycks klart visa att Per Jonssons hustru är dotter till Lars yngre och Anna Simonsdotter.

Lisbeth,
tvillingarna Catharina och Emerentia Törning både föds och döps 1671 8/3 i Hults sn (F)(C:1, s 56).
Fadern är kyrkoherden där Johannes Törning och modern, som dock ej nämns i notisen, torde vara Christina Loftandra, som är dotter till kyrkoherden Andreas Johannis Saebyensis i Lofta.
Om honom och hans familj finns en vidlyftig diskussion i detta forum med anledning av hans stambok.
Lars

Släkten Törning med namn efter socknen Törnsfall nära Västervik har bland sina medlemmar kykoherden Johannes, först prost i Hult och sen i Västervik. Denne har enligt vigseluppgift 1692 i Hult en broder Christiern som det vore roligt att få veta mera om!

Märit, ovanstående kan preciseras:
Hilda Strömstedt föddes 1850 28/11 på L Fallet, Tångeråsa sn som dtr till dåvarande husaren för Trystorp Erland Strömstedt f 1822 23/7 på Falltorp Viby sn.
Modern Brita Sofia Östergren född 1818.
4 syskon till Hilda föddes i Tångeråsa. Erland Strömstedt dog 1904 3/11 som hemmansägare i Nävesta, Axberg (T).
De flesta uppgifterna från Family search men de stämmer med egen forskning och vad Anders Pemer meddelat i detta forum 13 dec 2001.
Är du släkt med Hilda? Jag är släkt med husaren Strömstedt.

Mårten Andersson Schlorff (Slorf) dör 1714 den 5/6 i Söderfors och begravs om aftonen dagen efter 67 år gammal (Söderfors C:1 s 21).
Han skulle alltså vara född c 1647 vilket stämmer utmärkt med födelstiden för honom i Johan Anells sammanställning den 24 mars i år (nr 216.4)

Angående Jacob Olofssons dotter Brita så bör det vara hon som är dv 1705-03-01 när Paul Slorfs och Maria Jorisdotter Fassings dotter Anna döps i Örebro.
Det borde också kunna vara hon som finns i Örebro Nicolai AI:2 s 83 tillsammans med sin syster Ingrid. Båda nämns i bou 1667. Ingrid noteras död medan Brita och en dotterdotter med samma förnamn uppges flytta till
Norrköping (där det ju finns Slorfar) 1709.

Anders,
När Brita Slorf döps 1702-11-25 i Örebro kallas fadern Påfwel Slorf. Till Brita noteras Israel Hult dvs den knappmakarmästare hon blir gift med.
1705 1/3 döps Anna till Påhl Slorf
1707 1/5 döps Påhl fadern kallas Påhl Slorf  
1710 1/1 döps Johan fadern kallas nu Paul Slorf. Johan dör 16/3 (F:1)  
I ingen av dopnotiserna ges Paul Slorf någon titel.
Titeln ryttarkorpral framgår däremot av Örebro Nicolai AI:2 s 112 ADonline.
Titeln fältväbel kommer troligen från Lindesberg. Att han varit militär är fullt klart men behöver väl inte utesluta att han också kan ha varit borgare? U a f blir ju hans dotter Brita ingift i borgarklassen.
Johan, du läste rätt. Utanför ramen och alltså lätt att missa betecknas faktiskt Paul som dräng och är då inte min.

Hej Johan och varmt tack för det fylliga svaret!
Gott Nytt År
Lars

Jan, bara en avslutande fråga om Magnus Falks
släktutredning. Jag skulle vilja läsa den. Finns den tryckt som bok eller var kan man ta del av den?

Att Christina Rothstein döps 1723 7/2 framgår tydligt i Eksjö stad CI:3A, s 317, tycker jag det står. GID är i vart fall 263.34.28100
M v h
Lars

Rothsten används ibland omväxlande med Rothstein. Vet någon vem gamle studenten(?) Jonas Rothsten är som dör 1776 5/2 på Degla herrgård i Lommaryd vid 58 års ålder enligt dödboken och född i närheten av 1718?
Förnamnet associerar till andra(?)Rothste/i/n-släkter.

Jan, det är riktigt att man kan dra slutsatser av namns stavning fr o m 1800-talet men absolut inte dessförinnan! Många släktforskare gör ett stort nummer av olika stavningar men då är man ute och cyklar. Rättstavning är en sen företeelse.
F ö kan vi väl konstatera att Falks bok fått en olycklig titel. Själv har jag haft tur som genom Bolling-forskning stött på den utmärkta källan boken Släkten Bolling. Känner Falk till Jonas Simonsson Rothstein och Helena Windellodh?

Tredje gången gillt, Bo!
Tack för din vänlighet!
Lars

Johanna dör ju ung så hon leder sannolikt inte vidare till släkten Millqvist.
 Vet någon vilka de tidiga anorna til släkten Millqvist är?
SSK har ju stora luckor där, åtminstone den årgång jag konsulterat.

Anna Margareta Malmros (http://erinaceus.eu/slajt/Scania/Stoby/Anna_Margareta_Malmros.htm) påstås vara mor till Margareta Otiliana Barfot, som gifte sig med en Anders Stefan Piculell, sonson till den förste Piculell i Sverige. Problemet är, att hon i släkthävderna påstås vara dotterdotter till Jacob Jacobsen Jyde Malmros (http://erinaceus.eu/slajt/Scania/Malmoe/Jacob_Jacobsen_Jyde_Malmros.htm), men jag kan inte hitta något belägg för att Åke Malmros, hennes far, skall ha varit avkomling till Jacob Jacobsen Jyde Malmros, som väl antagligen har bytt efternamn lite sådär successivt i samband med den svenska invasionen. Åke skall alltså ha varit far till Anna Margareta Malmros, sedermera Barfoth, men spåret bakåt slutar blint med Åke och hans hustru Emerentia.
 
Visserligen ska Jacob Jacobsen ha bytt efternamn, men Malmrosar bara dräller det av och den Anna M som nämns på http://hem.passagen.se/pretend/Noterat/Html/pcbe2a818.html blev ju inte så gammal. JJ Jyde hade alltså en dotter som inte blev ett år 1734.  Trettio år senare föds en annan Anna Margareta Malmros. Kan någon bekräfta hennes existens, och att hon är dotter till Åke Malmos och Emerentia Ståhl, som i så fall har ett ganska långt glapp fram till nästa barn i skaran, om Barfoth-sajten är korrekt.
 
Finns det belägg för att Jacob Jacobsen Jyde är far till en Åke Malmros?

Magdalena Malmberg f 1706 6/7 Jernboås som dtr till Olof Matsson Malmberg och Maria Hoyer blir gift i Arboga 1747 med borgaren Johan Wretman.
Hon dör 1768 28/11 i Arboga, barnlös (Arboga stad F:1 opag)

Christina, borde det ö h t vara -dotter? Namnformen Margareta Ericusdotter är en hybrid men så tycks det ju faktiskt så.

Göran, står det Margareta Ericusdotter?
Vad står det mer om henne?

Mechtild Larsdotter Lillia f c 1677 d 1744 24/12 Julita S Stenstorp, bosatt där sen 1710-talet och gift med trädgårdsmästaren Peter Forsman. De har sonen Bryngel som också blir trädgårdsmästare i Julita. Ytterligare upplysningar önskas om i första hand Mechtild (olika stavningar förekommer). Flera Liljor som inte är smeder nämns i en diskussion under smedsläkter Lilja.
Kanske bör detta in där istället?

Till Anbytarvärden.
Eftersom Hellberg inte är någon smedsläkt utan i tidigare generationer oftare trädgårdsmästare så bör släkten flyttas bort från smedsläkter till Släkter !

Ett antal Hellberg härstammar från trädgårdsmästaren Erik Nilsson 1739-c1775, gift med Agneta (Agnisa)Hellström. Hans söner Carl Eric född 1770 29/7 Nils f 1772 och Pehr f 1775 27/11 tog sig namnet. Åtm Carl Erik och Per har manliga ättlingar. Söner till Carl Eric: Jonas 1801-31, Nils Eric 1803-.
Söner till Pehr: Anders 1808-, Jan Eric 1811-
Carl Gustaf 1815- och Pehr 1804-.
Mellanbrodern Nils flyttar till Sthlm 1796.
Fler, kanske obesläktade Hellberg har funnits i
Mellösa, Hellefors bruk, men om dem vet jag inget.

Tack, Chris, saken verkar klar.
m v h
Lars

Claes
Från Husby i Floda kommer en släkt (egentligen först från Åtorp i Julita) där en gren kallar sig Åmark och en annan Flodberg.
Kanske en tredje gren gör en mix av detta och kallar sig Flodmark?
 
I vart fall är den dubbla gemensamma kopplingen till Hedensö mycket anmärkningsvärd!
Lars

Claes,
kan du precisera var och när i Floda Per Eriksson (Flodmark) föds?
Det är intressant för två andra trädgårdsmästare på Hedensö med efternamnet Åmark kommer från Husby i Floda (D).
Så fort de återgår till ren bondetillvaro återtar de patronymikon.
 
Bryngel Åmark finns på Hedensö 1782-98 först som skogvaktare men längsta tiden är han trädgårdsmästare.
Hans far Jonas Andersson Åmark är trgm på Hedensö c 1768-73.
Dessutom gifter sig min släkting kronolänsmannen Per August Mellin med
en Flodmark f 1820 Muskö.
Lars

Hej, vigsellängd 1724. Gift Britta Pedersdr. Han finns också i mantal Grytsbyn med fru, 1 son och 2 döttrar om jag fattat uppgift från Donald Freij rätt. Exakt vilket år det gäller vet jag tyvärr inte. Säteriet Grytsbyn namnförbättrat till Grytsberg senare.
En fullträff i dombok är nog vad som krävs för att reda ut alla Lars och för den delen Gabriel Esping.

Ralf,
rätt namn på gossen Granbom f 1722 sept St Malm är Magnus som ju f ö dör samma år men tydligen föds en senare son med samma namn?
Det intressanta är dock inte vad han heter utan tätheten mellan födslarna.

Yvonne,  
masmästaren i mtl Åker har ju ett förnamn som går igen i släkten Esping, åtm dess svenska del. Det är ett litet indicium på att herdaminnet kan ha rätt i att kh Johannes Esping är masmästarson och då kan det också vara så att hans mor är en Herou. Det är svårt att förstå vitsen med att bara hitta på något sådant. Samtidigt känns det inte bra att inte kunna bekräfta det.
Inspektorn/befallningsmannen Lars Esping finns på Eriksberg i ett par omgångar. Först runt 1700 då sonen Carolus Jacob föds av okänd mor och sen fr o m 1711 då han gifter sig andra gången med Sophia Billman. För det kan väl inte vara två olika?
Tyvärr har jag inte stött på patronymikon på vare sig kh Johannes eller inspektor Lars. Den arrendator Lars Esping som finns på Grytsberg i Gryts sn på 1720-talet kan misstönkas vara inspektor Lars son. Kanske Lars i 3:e led?
Ralf,  
Maria Gabrielsdtr Esping föds ju inte i St Malm. Så sent som sept 1722 föds dock där Johan Gustaf Esping. Då måste Maria vara född andra halvan av 1723 för att kunna vara hans syster. Går det att få fram ett mer precist födelse-/dopdatum på henne?
Det är roligt att mitt inlägg på Rötter skapat en så livlig diskussion!

Yngve, mer data om Esping finska släkt har du väl inte missat i mitt inlägg ovan.v Bonsdorffs artiklar om detta går att läsa på nätet om man följa upp dem vidare.
Yvonne, det vore kul om man kunde få klarhet i hur kh Johannes Esping och denne Gabriel Esping är besläktade.
Har du kunnat belägga någon Lars Esping i Åker?
I så fall, var? Hur vet man f ö att khJohannes och Lars Esping,inspektor på Eriksberg, är bröder.
Man stöter på uppgiften, men var finns den säkert belagd?

Yngve,din lantmätare Gabriel platsar ju fint in i det här sammanhanget.
Yvonne, det är ingen nyhet för mig att också kh Johannes har en dtr Maria men jag listade bara dem jag fann dopnotis för i St Malm, en självvald begränsning. Bakgrunden var eg att försöka finna den koppling till vallonsläkten Herou herdaminnet uppger men inget tydde på det. Esping är svåra och mycket återstår. Jag och Donald Freij kämpade med arrendatorn Lars Esping vid Grytsberg Gryt sn som gifter sig där 1727. Grytsberg har tillhört Åkers bruk så där finns kanske en koppling till den eventuelle masmästaren där.
På Rötter finns flera lantmätare Gabriel Esping nämnda om visar sökfunktionen. Att binda ihop dem blir inte lätt. I mtl Bönesta Helgona sn 1733 finns Gab Esping. Flyttat till Västerbotten. Ännu en Gabriel Esping...
Du har rätt i att Lundgrens maka i Ö Vingåker inte behöver vara en Johansdtr. Din teori där verkar rimlig men det är å andra sidan den alternativa hypotesen också.
Har varit inne på din sajt nu och undrar vilka källorna till Johannes Herous bakgund egentligen är? Jag har förgäves försökt få klarhet i detta. Herdaminnena verkar ha en del rätt lösa påståenden.
Ralf, jag tyckte det var extra roligt att kunna knyta ihop v Bonsdorffs Esping/Granbom så klart med sörmlänningarna. Det blev detta som främst motiverade inlägget.

Följande är främst notiser från St Malm, Sörmland och berör prosten där Johannes Esping och hans närmaste släkt. Jag har funnit en del felaktigheter i bl a herdaminnet och i Lagerholms nationsmatrikel som bör rättas och jag kan också påvisa en koppling till finländska Espingar. Däremot har något indicium på släktskap med en ev Maria Herou i Åker ej påträffats. Om ej annat anges gäller data St Malm.
 
Prosten Johannes Esping 16(58)-1726
Om denne prost och hovpredikant finns som sagt en del fel:
1. Första hustrun heter Anna Danielsdotter Lundia (ej Elisabet).
2. Uppgivna dottern Maria visar sig ha patronymikon Gabrielsdotter. Misstaget beror på att hon finns med i hfl prästgården men dock utan dtr-beteckning. Patronymikon framgår av vigselnotis. Mer om henne längre fram.
3. Uppgivne sonen Lars visar sig vara Johannes trolige bror, inspektoren vid Eriksberg.
Följande är däremot barn till Johannes:
1. Anna dpt 1697 26/6. Vidare öden för mig okända.
2. Catharina dpt 1698 3/11, g 1 1719 3/11 Andreas Erici Waleen, d 1731 som kh Helgesta. Bosatta först Oxelgården St Malm t o m 1726, sen Helgesta.
Catharina av allt att döma g2 1733 13(?)/11 i Ö Vingåker med befallningsman Anders Lundgren på Skalltorp.(Sonen Adolph f Kvarngölet Ö Vingåker 1735 1/1 blir kh i Husby-Oppunda och dör där 1828 som svenska prästerskapets senior.)I vigselnotisen kallas Catharina madame och har då varit gift tidigare och tidsavståndet mellan att hon blir änka och omgiftet är synnerligen passande.
3. Johannes dpt 1700 25/1 d 1701 29/3.
4. Johanna dpt 1703 21/9, g 1732 22/2 Gabriel G Falk (1692-1767) rektor för Strängnäs trivialskola.
 
Frälseinspektoren Lars Esping
anges i dödsnotisen 1737 vara född 1671 och blir ju då omöjlig som son till prost Johannes men desto troligare som bror/kusin. Han gifter sig (2?) med jungfru Sophia Billman från Vegersberg i Floda sn (D)1711 30/11 herr befallningsman uti prästgården. 1721 16/3 föds sonen Nils som blir lantmätare i Småland och gift Ulrika Eleonora Kugelberg.
I ett tidigare gifte föds sonen Carolus Jacob, dpt 1700 26/12 Eriksberg. Denne antas av mig vara identisk med förste kh (1754) i Ö Vingåker Johan Jacob Esping, d där 1765. Orsaken till namnbytet skulle förstås vara politiska. Carolus var inget bra namn på frihetstiden...
Ombudsmannen Gabriel Esping i Kimito
Med hjälp av en artikel i Genos (1978:11)med titeln Esping-Granbom av Bertel v Bonsdorff hittar jag relationen St Malm-Finland. Vicelänsmannen i Kimito Erik Wendell (1728-86) var gift med Maria Granbom (1723-76) dotter till herrskapsfogden och dragonhållaren Magnus Granbom d 1751, 69 år och Maria Esping d 1739 som 40-åring. Hon var dtr t ombudsmannen och rusthållaren Gabriel Esping i Kimito, g 1 Maria Claesdtr Sahlberg, d före 1707. Hon blir den MGE:s mor som nämnts ovan under kh Johannes.
Maria Gabrielsdotter Esping gifte sig 1719 20/8 i St Malm med Magnus Granbom ovan: befallningsman Magnus Granbom på Djulfors med jungfru Maria Gabrielsdotter Esping i prästgården. Bland barnen utöver Maria som ej tycks född i St Malm finns: Johan Gustaf 1720 1/10 uppbördsskrivare i Kimito, Magnus f o d 1722 och Catharina f 1725 21/1 Glabol.En Magnus Granbom, mönsterskrivare, kan vara född i Finland.
En Gabriel Gabrielsson Esping och en Catharina Gabrielsdotter Esping är vittnen 1722 i St Malm. De lär också vara barn till ombudsman Gabriel i Kimito.  
Att Gabriel Espings ättlingar är nära släkt med kh Johannes och inspektor Lars råder det ingen tvekan om. De bor nära/hos varandra och är varandras dopvittnen. Att släkten kommer från Kimito-området är också tydligt. I Ramsays verk om finländska frälseätter nämns 3 st Esping-släkter som alla har en esping, en båt, i skölden och kommer från detta område. Det mesta talar för att sörmlandsespingarna är befyndade med dessa ätter på något sätt.

Det finns ju också utdöda adliga ätten von Eckstedt nr 1931 från Eksjö introducerad 1752 men den löser inte heller ditt problem.

Peter, 1600-talsborgmästaren Bengt Månssons i Eksjö barn kallar sig dels Ekebergh dels Eklundh/Ekelund.
Läs mer i t ex SBL (svenskt biografiskt lexikon).
Hur går det sen vidare till dig?
Barn (tagna ur minnet) är kronobefallningsmannen Zacharias Bengtsson Ekebergh, borgmästaren Carl Eklund, prosten i N Åsum Skåne Mattias Eklund och Catharina Eklund ingift i en annan borgmästarsläkt från Eksjö: Ekermann.

1804 gifter sig kronolänsmannen Nils Branting i Borås med Elisabeth Dahlström.
Han uppges då vara son till Lars Branting och Greta (Breling?) i Kalvsvik (G).
Eventuellt är han endast deras fosterson.
Vet någon när och var han föddes eller hänger han helt i luften?
 
M v h
Lars

Per o Christina, roligt Brannius fortsätter intressera. Örnberg skriver kabinettskuriren om Jäger, en ganska mystifierande titel.  
Tack för inlägget Per! Att fler källor oberoende av varandra ger samma info kan ju bara vara positivt.

Christina, jag är släkt med de Brannius som har en Thavenius som mor. Hur i all sin dar du kunnat få det till Sven Pedersson förstår jag inte?
Killen heter klockrent Pedher Larsson och är mästersven vilket i längden, på Riksarkivet, som jag inte läst i original, säkert är särskrivet ännu vanligare förr. Det står alltså mäster sven.
En mästersven var en smedgesäll. Smedmästare blir nog Peder så småningom.
Gå nu själv in i Björkviks dopböcker och kolla.
Detta är faktiskt kristallklart, men man ska ju alltid kolla själv!
MVH
Lars

Christina, denne Olof kan vara en hypotes p g a att Johan Brannius äldsta kända son heter Olof.  
Ofta får ju denne farfars namn, alltså en ren spekulation. Något patronymikon på Johan Brannius har mig veterligt inte påträffats. Namnet Olof kan komma från barnets släkting och Johan Brannius företrädare i prästämbetet i Björkvik Olaus Eldsundius,barnets mm f.
Uppgifterna i Björkvik måste verkligen vara att föredra framför Örnberg eftersom de antingen skrivits in av herr Johan själv eller av någon som fått uppgifterna direkt av Johan!
Det är också rimligt att Johan, som gjort en klassresa om fadern nu varit smed, tagit till sig sina föräldrar för att trygga deras ålderdom.

Hej Ulf m fl
För några år sedan tittade jag närmare på länsmanssläkten Björkman (om 3 länsmän räcker för beteckningen?). Jag upptäckte att länsmannen Bengt Andersson Björkman bosatt Flinkesta Vadsbro tagit sitt namn efter socknen Björkvik där han av allt att döma är född, närmare bestämt i V Å, flera ömsesidiga dv-uppdrag över sockengränser.
1691 27/7 (Vadsbro C 1 s 34) är Erik Andersson och Margareta Andersdotter i V Å dv när dottern Margareta döps i Flinkesta. 1696 när nyssnämnda dv Margaretas barn döps i Spånga Lerbo (C1 s 66) är fjärdingsmans hustru i Flinkesta dv. (Vid denna tid har Bengt i sin karriär ännu inte nått fram till länsmansgraden.)
1697 10/1 är Bengt Andersson i Flingsta (!) dv åt Birgitta Andersdotter i V Å. 1697 18/10 är länsman Bengt Andersson Flingsta Vadsbro dv åt Erik A i V Å
C1 s 2.
Bengt Björkmans dotter Maria dpt 1695 3/3 Flinkesta Vadsbro gifter sig 1715 11/12 med förridaren/föraren Carl Brandberg.
Bengt Andersson Björkman har 2 söner som blir länsmän:
Petter Björkman dpt 1688 11/11 Vadsbro begravd 1722 1/3 Sköldnäs länsmansboställe V Vingåker  
Erik Björkman f 1702 14/5 Flinkesta  d där 1749  
länsman efter sin far från senast 1724 över Blacksta Vadsbro Floda och Sköldinge socknar.
Länsmannen Bengt Andersson Björkman är ett ansyskon till mig.  
Hans f är troligen den Anders som finns i mantal V Å t o m 1678.
Denne föregås passande nog av en Bengt.

Göran, varmt tack för fyllig info och lycka till med avhandlingen!
Lars Hådell blir prost och kh i Roslagsbro och hans dotter Johanna Richardina f 1839 i Torsåker ärkestiftet gifter sig med Samuel Abraham Hulphers
enl Leijonhufvud Ny svensk släktbok 1901.Kanske har där funnits fler barn i äktenskapet med Lars Hådell men det kan nog kollas i herdaminnet.

Camilla, är alltså Anna Lerbeccia gift med någon i Björkvik? Kan du inte berätta med vem?

I Lindesbergs rådstugurätt tas 1659-02-21 upp ett mål som visar att en Kiättlina
(läs Cathelin) Vincentsdotter, syster till bröderna Toussain och Sven Vincentsöner är gift med rådmannen Henrik Hollen i Lindesberg.
Det framgår också att i äktenskapet finns två döttrar: Kerstin och Maria.
EXIe:1793 (1659) s 403 f.
Kerstin blir gift med rådmannen i Lindesberg Johan Höjer - AI:1 s 185.
Maria blir gift likaledes i Lindesberg med Anders Malm - CI:3 s 123.

Lemon i Askersunds stad.
Följande 3 döttrar gifter sig 1790:
Catharina Gustava g m Sven Berg, dtr till avlidne handelsman G Lemon. Farbrodern handelsman Jöran Lemon har samtyckt.
Lisa Greta g m tullnär Carl Wilhelm Berger och Hedvig g m vice tullnären i Askersund Anders Hammarlund.
De två sistmämnda döttrar till tullinspektoren Johan Lemon.

1774 gifter sig i Norrköping Olai Hedvig Hero med fabrikören Petter Norberg, CI:6 s 567.
Hur är hon släkt med alla Hedvig med efternamn som Nor/d/berg och Wahlström?
 
Detta inlägg har flyttats från Östergötland, Efterlysningar, Pehr Fredrik Wahlström född 1780 i S:t Olai.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

Söker ursprung till Peter Garbom, klensmed i
Stora Malm, enl u där f 1710 19/1.
Han var verksam vid Ö Djulö, bosatt Skirtorp,
Fräntorp. Släkten har finnits i Avesta.

Till den här släkten borde väl också höra ett par Cardon som dör i Askersunds stad, nämligen borgaren Jan Cardon död 1733 och Salmon Cardon som dör 1744 11/8. Har tyvärr inte åldersuppgift på dem f n.
Någon som kan placera dessa?

Rätta i ovanstående inlägg följande stavfel:
slökt till släkt
Demoine till Lemoine!
Det är helt otroligt hur detta forum tycks generera hart när otänkbara stavfel...

Utöver Carl-Fredriks berättigade ifrågasättande ovan vill jag påpeka att nummer 40 i aktuell antavla brukar få heta Florens le Moine.  
de Moine torde vara fel

Hej Niklas!
Det ser ju absolut ut som om Carl Gustaf Gagge d 1818 Örebro är son till lotsinspektorn på Dalarö Georg Gagge och hans fru.
Beata Sophia f 1768 bör vara den syster som återfinns i Örebro AI:13 s 270.
 
Det verkar klart att Carl Wilhelm Ludvig är en produkt av den tidigare förbindelsen med Hartlin.
Äktenskapet med Anna Brita Kjulander blir ju olyckligt eftersom man uppges gifta 1806 och hon redan 1807 dör av barnsäng. Eftersom barnets dödsnotis saknas trodde jag att det var Carl Wilhelm i hfl Örebro.
Utmärkt att det fanns så mycket kunskap om denna familj som får en väldigt summarisk hantering i Örebro om man bortser från bou och Carl Gustafs dödsnotis.

Tack, Claes-Göran
Utmärkt att det finns ett tryckt bou-register.
Hur hjälper en notering som 19:86 en att söka?

Niclas, det är ju lätt att se vad landshövdingen Eld hade att vinna i status och prestige genom sin anmanipulering men svårt för att inte säga omöjligt att se vad han, eller för den delen någon annan, hade att vinna på att hävda samma sak när det gäller den såvitt jag vet helt obefryndade hovpredikanten i Horn: Clarevallensis!
Varför har traditionen om hennes börd uppkommit om den inte är sann? Det är en fråga som absolut kräver ett svar.
Finns det för resten ett enda exempel i någon enda likpredikan från någonlunda aktuell tid på att oäkta börd faktiskt omnämnts?  
Den sista frågan till de genresakkunniga som sysslat mycket med texttypen.

Anders Ryberg,
och varför skulle den plötsligt ha uppstått på tidigt 1900-tal???
Egentligen är det herdaminnesförfattaren du skulle polemisera mot och inte mig, vilket jag hoppades du hade fattat vid det här laget!

Vad jag menar är att herdaminnesförfattarna inte gripit uppgiften om den lokala traditionen ur luften utan att den faktiskt funnits.
Ytterst märklig} idé att jag skulle ha hittat på något om en lokal tradition, tycker nog det kräver en ursäkt t o m!

Tack för detta, Göran!
Trots dina aktningsvärda forskningsinsatser som resulterat i åtskillig ny kunskap har således inget radikalt genombrott skett i frågeställningen om Margaretas börd vilket din formulering fick mig att tro.
Det verkar som om Agdas barn med Erik fått en vip-behandling som övriga hans frillors barn inte kommit i åtnjutande av. Detta talar, tycker jag,
mot Agda som Margaretas mor, däremot är det irrelevant beträffande faderskapet. Att Erik bevisligen hade flera frillor gör frågan om Margaretas börd föga anmärkningsvärd.
Jag vill också ta upp motdebattörernas sätt att tillgripa argumentum ad hominem,t ex beträffande Palmskiöld. Den typen av argumentering anses ju allmänt vara ytterst grumlig.
På vems uppdrag skulle Palmskiöld påstå att Margareta är Erik XIV:s dotter?
Vad skulle han själv ha att vinna på det? Spred det glans över honom?
Varje påstående måste bedömas fördomsfritt och förutsättningslöst.
T om de så förkättrade herdaminnena har betydligt oftare rätt än fel vilket ibland glöms bort.

Johan III:s dotter Anna, som Clarevallensis var hovpredikant hos enligt uppgifter som väl ändå bör anses trovärdiga, var ett av hertig Karls/Karl IX:s veritabla hatobjekt. Se därom Larssons Arvet efter Gustav Vasa.
Det förefaller då närmast otroligt att Karl skulle donerat något ö h t till hennes hovpredikant eller dennes maka.
Och Johan III dör 1592 och blir ju också orealistisk som gårdsdonator.
Återstår alltså längs det spåret bara G II A..  
Tidsomfånget 1618/19-33 är ju mycket litet, Niclas, om vi nu drar ut extremen åt det hållet också vilket känns riktigt för balansens skull.
Jag är osäker på om du menar att Peringskiöld skulle ha något personligt intresse av att påstå att Margareta vore av kunglig börd? Är det en gulit by association p g a att han är släkt med Hadorph?

Carl-Fredrik, är du inte lite väl kategorisk nu i hur man såg på oäktingar vid den tidsperiod du anger? 1609 införs den stenhårda (!) mosaiska lagen och synen på hor av ett myller av olika slag är milt sagt drakonisk!
Inte kunde man och inte fanns det anledning heller att i t ex en offentlig text som en likpredikan lyfta fram en oäkta börd.
Sven Andersson, du ställer frågor som delvis finns besvarade här, i denna diskussion, delvis i andra sammanhang t ex i SBL, herdaminnen etcetera.
Det kan inte åligga stackars Göran att svara på allting och dessutom bör vara och en skaffa sig sin egen bild av forskningsläget.

Göran, detta var ju guld i ett läge när det totala mörkret tycktes breda ut sig.
Är det verkligen sant! Varför har det inte nämnts tidigare här?
Finns stenen avfotograferad någonstans?
M v h
Lars

Lars-Olof Larsson har i sin rätt nyutkomna bok (2005) Arvet efter Gustav Vasa ett kapitel som heter Kung Erik och kvinnorna. Där kan man se Eriks egenhändiga horoskop över frillodottern Virginia. Det bör rimligen räcka som erkännande!
Detsamma lär också gälla Constantia fast Ralf Palmgren kanske kan berätta var det fastslås eftersom han tillhör dem (ganska så talrika) som har henne bland anorna.
Utöver den mycket omtalade frillan Agda Persdotter nämns av Larsson: Anna Larsdotter, Karin Jakobsdotter Karin Pedersdotter samt Ingrid och Britta. Dessa kallas en fast etablerad frillohop.
Jag nämner detta för att visa hur föga ovanligt det är med frillobarn till just Erik.
Hypotesen om Margareta Eriksdotter som en i raden av dessa frillobarn kan jag inte se är något att hetsa upp sig för.
Hovpredikanten Olof Luth kan ha stött på henne på slottet där frillobarnen tydligen uppfostrades.
Detta skriver jag bara för att poängtera den rent rumsliga och sociala trovärdigheten av hypotesen.
Mer än en hypotes är det fortfarande inte. Däremot synes Rosenbalcks id?rika uppslag f n väga lätt.

Niclas, det tål bara att övervägas, tycker jag för min del, att det faktiskt kan röra sig om en obruten tradition. Jag skrev obruten med versaler för att jag tycker aspekten tappats bort.
Den teorin är varken bättre (eller för den delen sämre!) än det precis lika godtyckliga antagandet att någon slem genealog hittat på alltihop.
Ibland har sådana här gamla traditioner en kärna av sanning, som bekant.
Jag hoppas någon kan reda ut denna problematik så småningom.
Vissa lägger stor vikt vid att det inte nämns av besläktade något om denna förmenta börd men är det inte så att ex silentio-bevis väger mindre tungt när källäget är så sprött som fär vår äldre historia?

Anders, om den Lars du avser är undertecknad så undrar jag hur du läst hella denna omfattande diskussion. Jag håller bara frågan öppen.
Att Margareta i nuläget kan vara Erik XIV:s dotter är ju helt uppenbart.
Traditionen på orten väger tills vidare tungt för mig och den förefaller fullständigt OBRUTEN!
Frågan bör hållas öppen, men det gör kanske inte du, Anders. Det behövs dock mer än tyckanden för att avgöra den. Eller hur?

Göran, detta bör nog vägas in i ditt resonemang.
Jonas Petri Gothus var gift 2:o Sigrid Olofsdotter i hennes 4:e gifte. Hennes föregående män voro: Petrus Jonae, biskop i Strängnäs, ISRAEL Olavi (Fortelius) domprost Linköping och N Grubb, lektor Linköping.
Israel synes väl då inte böra kopplas till Clarevallensis dotter utan relaterar till ett annat gifte. Källan här är Westerlund-Setterdahl, biskopsdelen (1915).

Enda namngivna barnen för Elisabeth och Jonas Petri Gothus enl Westerlund & Setterdahl är dtr Margareta g m biskopen Samuel Enander och en dtr Karin som tillika med en syster dog i pesten. Väl samma pest som Elisabeth Olofsdtr (Luth) dog i 1622 1/9
Senare forskning jag inte känner till kan något ha ändrat på detta men magert är det säkert under alla förhållanden.

Hej Niclas!
Vi är väl du, hoppas jag?
Det är intressant med Örnberg att han dock redovisar, utan att vederlägga, uppgiften om Erik XIV i åtminstone sitt ättartal om den östgötska prästsläkten Rydelius (VIII:s 168). Bör väl gälla år 1893 och är senare än det du tar upp.
Lemnius har enligt PHT 1933:56 (skäms för att jag ej noterade artikelförfattarens namn när jag för decennier sedan gjorde en anteckning)relation till Luth av släktmässig art. Enl Anreps gamla AK om adliga ätten 117 var Stephan Vilhelmsson Lemnie
(Lemnius) g 1 Luth. Men citerat ehuru han endast synes ha varit besvågrad. Detta får mig att tänka på din Margareta-teori. Kanske kan detta bli ett uppslag för dig om du inte redan kände till det. Du har utan tvivel lämnat ett intressant bidrag till diskussionen.
Klippet vore väl annars om man kunde hitta den likpredikan gällande Margareta Eriksdotter själv som man får tänka sig ha hållits !

Till redaktören. Borde inte rubriken få en mer korrekt svenska? Erik XIV var väl inget oäkta barn...

Vad står det egentligen i likpredikan av Enander;
står det förnämlig kyrkoherde eller förnämlig kyrkoherre? Brukade man inte namnge fäderna i sådana sammanhang? Om man brukade göra det, är det intressant att det inte görs här.
Förnämlig kyrkoherre skulle om Erik XIV avses givetvis ange att han i och med den lutherska statskyrkan de facto är kyrkans högste chef...
Berit Sjögren tidigarelägger (060114 här)uppgiften om Margaretas härstamning från kung Erik med bra mycket. Åtminstone tidigt 1700-tal, möjligen ännu tidigare.
Charlatanen heter alltså i det här fallet Palmskiöld.
Denna kraftiga tidigareläggning har enligt mig inte uppmärksammats som den bör i diskussionen.

Göran, jag sympatiserar med din strävan att klarlägga hur det ligger till med Margareta Eriksdotters far och konstaterar att hertig Erik f n inte kan uteslutas. De som påstår det har inte satt sig in i det rätt komplicerade och heterogena underlaget.
Däremot tycker jag inte Lucretia-spåret är starkt. Endast en känd ättling till Margareta Eriksdotter bär namnet och i det fallet kan det precis lika gärna, såvitt vi vet, förklaras med Nicolaus Olai (Loftander).
Vem menar du skulle vara född i Stuverum? Syftningarna i den notisen verkar lite oklara.

Göran, för din jämförelse anger jag de barn jag funnit, i sekundära källor, till Johannes Andreas Linderosensis, J III:s hovpredikant.
En del är förhoppningsvis rätt, medan något kan vara fel. Det skulle alltså vara syskon till Andreas Saebyensis.
Magnus Johannis Saebyensis 1578-86, kh Klockrike, alla barn dör ut.
Benedictus Johannis 1584-1652 kh Skedevi, åtskilliga ättlingar
Petrus Johannis Saebyensis 1585-   Wittenberg 1606 Rostock 1608, källa PHT
kan tyvärr inte uppge årgång och sida  men har det som kopia. Dennes senare öden okända?  
Samtidigt med honom var Ivar Nilsson Natt och Dag från Säby, född i socknen, i Wittenberg...(PHT)
Zacharias Johannis ? d 1681 kh Eksjö, barnlös. Minns inte nu vad som kopplade ihop honom hit men det kan mycket väl vara en miss! Någon som vet?
Dessutom finns ju systern Karin 1590-1650 g kh Samuel Magni i Asby

Undrar om min fm m Christina Maria Danielsdotter f 1829 18/7 i Lindesberg finns med i folkräkningen 1890/1900. Troligen bosatt i Gusselhyttan.

Har nu upptäckt att Peter Thyselius verkligen blev kyrkoherde i Gryt även om han inte hann vara det mer än något år.
Problemet var att det utöver Prästgården även finns Odensberga prästgården,
alltså 2 st vilket man inte förväntar sig...
Lars igen

Tack för svaret, Carl-Johan!
Tydligen känner Hagström inte till något om Pers rötter vilket jag hade hoppats att han skulle ha gjort.
Beträffande änkans död sätter jag ett stort frågetecken eftersom hon lever ännu 1784 då hon flyttar till Näshulta från Yxtaholm i Mellösa.
Hos henne på Yxtaholm finns sonen Petrus skriven.  
Födelsedatum i Mellösa AI:5 på Elisabet Vigh är identiskt med Hagströms.
(Att du skrivit av rätt utgår jag ifrån.)

Sven Mellins (1670-1740)kyrkoherde i Blacksta och Vadsbro ursprung finns endast vagt antytt i herdaminne och nationsmatrikel samt i Lars Hallmans sockenbeskrivning av Blacksta och Vadsbro där dock hans förhållanden f ö ingående redovisas.
En som utrett frågan är Börje Björninger i ett manuskript som förvaras i Julita hembygdsförenings arkiv och som jag fått ta del av tack vare Marita Fagerlund.
Björninger börjar med sin ana Petter Forsman, trädgårdsmästare vid Gimmersta i början av 1700-talet. Hans son Bryngel Forsman som fortsätter i yrket gifte sig 1731 28/12 i Knektstugan med Lisken Persdotter, dotter till Per Eriksson där. Dennes far var Erik i Knektstugan och mor troligen Brita, bgr 1720 17/1 vid 90 års ålder.
När Liskens syster Brita döper sin son Per 1722 14/10 finns bland vittnena kyrkoherdens hustru i Blacksta. En utsocknes kyrkoherdes hustru, i detta fall Sven Mellins hustru, kan inte utan starka sköl ha celebrerat ett barndop i Knektstugan. Släktskap måste i första hand misstänkas ha varit orsaken.
Bryngel Forsmans hustru Lisken Persdotter kallas i ett testamentariskt förordnande  Elisabet Pehrsdotter Melin. Att det var Sven Mellin som inspirerat henne till namntillägget synes vara helt självklart.
I Strängnäs gymnasiums skolkatalog står Sven Mellin som Sveno Milenius (och samma namn har han som respondent vid ett prästmöte 1713). Det kommer från latinets miles (soldat/knekt) och åsyftar ursprunget i Knektstugan. Så långt Björninger i sammandrag.
Tilläggas kan att även Sven Mellins döttrar i ett par fall är dopvittnen åt släktingar från Knektstugan.  
Sven Mellins äldste son döps mycket riktigt till Erik och den äldsta dottern har som ett av sina namn Brita.
Marita Fagerlund har uppmärksammat att det i mantal 1692 för Erik i Knekstugan noterats att han har en son som skolas till präst. Därmed är saken klar!

Från Karstorp i Bälaryd kommer präster i ett par generationer.
Av en begravningsnotis i Flisby 1753 30/9 framgår att änkan Kerstin Månsdotter i Lidhult som måste ha varit gift med Per Erlandsson l Karstorp hade 3 söner som var präster:
en komminister i Höreda (Nils Karström)  
en prost i Lofta (Johannes Carlström) och en komminister i Vårdsberg (Magnus Carlström).
Kerstin Månsdotter har jag inte tidigare sett nämnd.  
Hon uppges vara 95 år vid sin död och alltså född c 1658,
åldern sannolikt något överdriven. (Flisby C:2 s 323)
Om man sammanställer med mitt inlägg om släkten 2006 framstår det nu som fullt klart att Nils Karström fått fel föräldrar i herdaminnet!
Hans föräldrar är alltså Per Erlandsson och Kerstin Månsdotter.

Från Karstorp i Bälaryd emanerar 3 st sinsemellan nära befryndade prästsläkter Karström (Carlström).
En av dem huvudsakligen verksam i Skåne, de andra grenarna i detta stift.
1728 8/10 föds i Kräpplehult Höreda sn km Nicolai Carlströms son Magnus (slutligen kh i V Ryd).
Bland dopvittnena finns faderfadren Pär Erlandsson tillskrivet av samma hand som övriga dopvittnen tycker jag det ser ut som.
Detta är tydligen fel men normalt skulle man ju verkligen ta uppgiften på allvar eftersom den gäller socknens komministers egen far!
Man kan undra över varför detta fel uppstått för det råder väl verkligen inget tvivel om att km Nils föä är Joen Andersson och Kerstin Erlandsotter i Karstorp?

Känner någon till en trädgårdsmästare Lars Lillia som bör vara verksam på 1670- 1680-talet någonstans i Östergötland. Dottern Mechtild blir gift med trgm Peter Persson Forsman på Gimmersta i Julita, Sörmland.

Hej Sara,
ska kolla upp detta så snart jag får tid. Heter brodern verkligen Salomon så har du med största säkerhet kommit rätt.
Jag forskar inte via genline utan via fiche och det gör mig senare i vändningarna. Visst kan jag väl ha läst fel på Johannes och Salomon?! Väldigt olika namn annars, kan det ju tyckas.  
 När Zachris dotter Stina Catharina f 1805 i Svinhult Österås gifter sig i Ingatorp 1838 kallas han sockenman men var han då är skriven vet jag ej. Dottern piga vid Bruzaholm.
Detta utesluter väl inte att Zachris kan vara född i Åseda, vårt primära problem om Åstad.
Du ska ha varmt tack för att du engagerat dig i detta!!!

Sara,
ser nu att du nämnde platsen: Haddås frälsegård.

Carl-Fredrik  och Maud,
 en sökning på nätet på kombinationen Svinhult-Åstad gav just den träff ni är inne på och jag hoppades att du Carl-Fredrik skulle höra av dig. Nu bör kollen bli: föds någon Zachris Månsson i Tjällmo, Åstad 1780 2/6?
Enda övriga Åstad jag hittat - märkligt nog för namnet känns ju ändå vanligt - är en rätt stor by på Öland...

Sara, tack för svaret! Då kommer nästa fråga.
Vet någon om det finns en plats Åstad i Svinhult eller någon angränsande socken?
Finns det någon socken som tidigare hetat Åstad men bytt namn?

Österås är ju på tapeten och då undrar jag om någon kan hjälpa mig att passa in ett par, Zacharias Månsson/Stina Nilsdotter, som 1805 15/10 blir föä till Stina Catharina Zachrisdtr som gifter sig med hemmansäg Peter Danielsson från Ingatorp. Stina Catharina dör 1880 2/10 i Ingatorp Holmens östergård.

Efter att ha gått igenom samtliga inlägg om Risinge fann jag ett svar 2012.
Frågan hade dessförinnan ställts flera ggr utan att få svar. Man tror ju knappt det är sant att det viktiga Finspång helt hoppats över i hfl och man undrar vad det beror på och hur det varit möjligt?

Capitein Anders som finns i Risnge åtm 1659-62 när barn till honom föds efterlyses fler data om.
Känner någon till hans fullständiga namn? När och var han blev gift? När och var han dör? Vilket regemente han tjänstgjorde vid?

Göran, 1605 13/12 donerar Karl IX till Constantia Eriksdotters make Henrik Frankelin en rad gårdar i Östergötland, bl a Freberga (3 gårdar)strax norr om Motala vid Vätterns strand. De utgjorde en naturlig förbindelselänk mellan tiveds- och östgötagårdarna. (Ingemar Wikenros, Constantia Eriksdotter. Kungadottern på Bocksjöholm och Odensfors, s 10, 1992)
Poängen är alltså att också i Motala socken hade Constantia via sin make gårdar vilket hjälper till att förklara hoppet till Karsjöhult om det nu inte finns ett sådant i Motala också men i så fall är kanske ändå inte relationen Motala-Constantia alldeles ointressant...
(Svårt veta var man ska placera inläggen eftersom du hoppar hej vilt mellan socknarna.)

Gården Holma i Kristberg finns inte i registren för hfl, märkligt nog.
Kan någon precisera var man hittar den, i vilken hfl och på vilken sida?
Vilka är grannställena?
M v h
Lars

Hej Klockrikekunniga!
 
Någon som vet hur man kan hitta Mickelbo i hfl?
1880 27/1 och 1881 27/12 föds barn till Karl Gustaf Nordström där med sidangivelser i dopboken, men Mickelbo finns varken i hfl-registren eller på de i dopboken uppgivna sidorna.
Mystiskt!
Hälsningar
Lars

Tack, Carl-Fredrik!
Johan Nilssons i Milltorp hustru Anna Clasdtr är ju en riktig godegårdsvallon, dtr till Niklas Musquin (c 1650-c 1695)och Maria Johansdtr Hero
(c 1654-1730)enl Lindblom resp Kjelldorff.
Många godegårdsrelaterade har ju dessa vallonätter bland sina anor och därför vore det trevligt för oss om du eller någon annan kan och vill berätta lite mer om Johans och Annas ättlingar.

Min fm fm mm är Maria Eriksdtr f 1735 Godegård
och dotter till Erik Svensson och Maria Ldtr
Musquin som Carl-Fredrik Hanzon nämner 000314.
Marias make är nämndemannen Carl Johansson f 17(26) i Godegård, död 1803 i V Ny, Fläda.
Hans föräldrar heter Johan Samuelsson och Lisken
Carlsdtr. Han född i Båseberg. Hon nog i Sintersberg.
Har någon dessas anor?

1711 1/10 gifter sig i Hed drängen Anders Jonsson från Ämthyttan med pigan Christina Olofsdtr från Tomasbo.
Kan någon ge mer information om Anders Jonsson och hans familj?
M v h
Lars

Hej Barbro,
jag kommer ihåg att jag upptäckte att detta inte var rätt.
Det var ett villospår och jag tappade intresset för björkafolket.
Min ana var helt enkelt bara tjänstepiga i Björka vid sitt gifte.

Det är en rimlig hypotes du torgför, Donald. Värt att beakta utöver ett ev förnamnsbyte är ett ytterst sannolikt efternamnsbyte. Han kan ha tagit ett borgerligt namn som klingat mer normalt i svenska öron. Lindebor i förskingringen kallar sig ofta Lind, Linde, Lindberg o dyl och det har kanske också Joris Piett gjort? Frågan blir då: hur vet man att en ev målare Jonas (eller Jöran?) Lind är Joris Piett? Det är ju s a s inte en siffra rätt.

Jonas Erssons dtr Kerstin gifter sig 1740-09-07 med med Nils Larsson i Snugga. Hennes ett år yngre syster Maria gifter sig samma dag med Nils bror Per. Kerstin kan alltså inte vara Daniel Pietts (1705-82) första fru utan hon kommer från Siggebohytta. Jag dementerar här tidigare framförd hypotes om Jonas Erssons släktskap med Daniel Piett. Vittnen från Björka får istället
förklaras med att Stina vid vigseln 1737 tjänade piga där. Hennes far Johan Persson (d 1720) tillhör den kända Siggebohyttesläkten vilket framgår av vigselnotisen 1700 med Kerstin Larsdtr från Öskebohyttan. Catharina Piett (1764-1840) är min fm mf m.

Mitt förra inlägg blev för kort. Det finns ju god anledning att införa en alternativ hypotes.
Troligast är att Kerstin Jansdotter från Björka är född där 1720-01-17. Far: Jonas Ersson. Mor:
Kerstin Persdtr. De gifter sig 1713. Hon från Björka.Hennes föä: Per Andersson g 1681 med
Kerstin Jonsdtr från Björka.
När Daniel Danielsson föds 1743 6/6 finns bland testes Jan Ersson Björka (Stinas far). När Anna Danielsdtr föds 1747 8/12 finns bland testes nämndeman Erik Persson Björka (Stinas morbror).
INGA vittnen tycks komma från Gusselhyttan/Aspa...
Kerstin (Stina är kortform av Kerstin)är ung vid giftet, MEN det är ju också hennes son Daniel som endast 17-årig gifter sig med Catharina Magnusdtr från Nyhyttan, Linde bf.
Mot talar åldersuppgiften i dödbok men hur bortförklara vittnena ovan?

Hej Staffan,
då förstår jag bättre din tvekan. Om du läser
Holger Olssons inlägg från 11/2 så ser du, och detta stämmer med mina noteringar, att Kerstin
Jansdotter kommer från Björka (vid Björkasjön so Lindesberg). Därifrån kommer också vittnen vid
barndop.Hon och Daniel Danielsson (Piett) vigdes som bekant 1737 21/10.(Ingenstans har jag sett att Stina Jansdtr skulle vara född i Guldsmedshyttan.)

Hej!
Knut Botvidsson Skytt i Långbo (troligen skogvaktare vid Finnåkers bruk ) har redan 1668 ett barn som dör i Långbo. Ännu 1703 finns han kvar i hfl där. Längre har jag inte hunnit följa honom. Hustrun heter Maria Anders- eller Eriksdotter, varierar i längder.
1680 25/4 döps dottern Karin som blir gift med Anders Andersson i Västanhed, Heds sn.
Har någon ytterligare info om Knut Botvidsson?

Tack, Christina!
Register saknas vad jag kan se i dessa helt eller delvis parallella längder.
Finns det något system i den åtminstone skenbara röran?

Tack för det snabba svaret, Anders. Min förfrågar bör alltså flyttas till Horred.

Hej, Horredintresserade! Roligt bli först att skriva inlägg under denna socken. Jag undrar om någon vet något om en Beril Jonsson f c 1615 i Vasse by enligt uppgift i dödbok 1694 från Husby Oppunda i Sörmland.

Hej Ulla
T ex C:5 s 223 1842 10/6 Erik August Vidström född och döpt.
Även dopvittnen kommer från Såby eller dylikt namn som saknas i hfl-registren...
Blev det lättare nu?
Lars

Dan Söderman m fl, 1702 9/11 föds Margareta Ericsdotter i Tolsjötorp. Hennes föä är Erik Larsson och Kerstin Persdotter där. Hon gifter sig sedan före 1728 med Erik Persson från Stavkärr i Ramundeboda. Vigselnotis ej funnen.
När Margareta dör 1784 10/6 i Stavkärr uppges hon komma från Lövön i Finnerödja. Där finns ju i slutet av 1600-t en Lars Eriksson som då skulle passa utmärkt som Erik Larssons far. Jag vet att du nämnt att Lars har en son Gustaf som övertar Lövön. Vad tror du om att den Erik Larsson som blir far i Tolsjötorp 1702 kommer från Lövön?
Har du någon info som kan styrka eller försvaga tanken? Kan du se någon annan förklaring till notisen om Lövön?
Mvh
Lars

Roald, mejlar dig direkt rörande dina senaste frågor men kan väl redan här nämna att jag har den förste Fassingen i Sverige bland mina anor.

Tillägg: källa till Susannas födelse är Lungsund C:3, s 21. Där framgår att födelseadressen är Släbråten, liksom för borgaren Frans Fransson.
I Släkt och Hävd 2000:1, s 27-40 finns en artikel om släkten Fassing, där dock Susanna fått fel föräldrar.
Jag ser att mitt födelsedatum för FF avviker från Kjelldorffs.
Vid omläsning ser jag att det ska vara 1710 27/11. Släkts och Hävds 1719 är fel.
/Lars igen

Har också varit inne på det - men nej! På 1730-t
i vigsellängden är man i Filipstad mkt noga med att ange om det är en främmande socken. Kanske har platsen bytt namn? Sånt händer. Tack ändå för svaret. (Lungsundet - i bestämd form - har väl socknen aldrig hetat?

Tack för svaren!
Håkan Svensson uppges ha varit borgmästare i Filipstad och gift med en Margareta Nilsdotter.
Kan man med säkerhet säga något om Håkan Svenssons föräldrar?

Jag får det alltså till att Långs står för Lungsund. Där föds Catharina Andersdotter 1712 27/5 i Hallen. Föräldrarna drängen Anders Olsson (Olofsson) från Sundet i Färnebo och pigan Karin Ersdotter från Hallen gifter sig 1701 1/10.
Karins far är Erik Segolsson som begravs 1698 5/6 i Hallen.
Redan i första hfl 1733 för Lungsund är Catharina och hennes föräldrar borta från Hallen och jag har tyvärr inte kunnat spåra dem.
1741 föds i Nyhyttan Maria Sigrin. Sigrin är i Linde bf närmast okänt men namnet kan ha inspirerats av Erik Segolssons syster Sigrin som bodde samtidigt i Hallen. Kanske har hon fått sin mors namn? Ett litet indicium är det nog i alla fall.
Detta är f n såvitt jag vet bästa förslaget.
Vad har du för intresse av Nyhyttan? Har du liksom jag anor därifrån?
Anders Nilssons dotter Catharina i Sundet gifter sig 1739 med Eric Olsson från Näs i Nyeds sn (S).
Hälsningar!
Lars

Staffan, Anders Nilssons och Sigrin Larsdotters dtr Catharina finns kvar i hfl Sundet 1734-40 men Catharina i Nyhyttan föder sitt första barn där redan 1733. Anders Nilssons dtr Catharina gifter sig 1739 med Eric Olsson från Näs i Nyed (S).
Jag har andra kandidater till vilka som är Catharinas i Nyhyttan föä. Se min efterlysning 13/5 i år under Lungsund! Ett stort problem är att hfl saknas för Filipstad/Färnebo/Lungsund 1732. Jag vill betona att jag hittills inte med säkerhet lyckats knäcka vilka som är Catharinas i Nyhyttan föä men det är bevisligen inte de i Sundet.

Jag kan nämna att det närmast gäller året 1701.
Peters teori att gården tillhör något säteri verkar rimlig. Då skulle kanske Åkra ligga bra till. Där föds i vart fall nästa barn 1704.

Jag undrar om det Bro som idag finns i Husby-Oppunda tidigare kan ha tillhört Bettna socken.
Om inte, undrar jag var Bro i Bettna kan ha legat.

Såvitt jag vet tillhör Säterbo Västmanland!?

Hej Lars!
Det var ju en jättefin sajt du tipsade om!
Här finner jag både att Skyllnäs är Sköldnäs och att där finns ett länsmansboställe. Efterfrågade Petter Björkman var nämligen länsman.
(Läser du detta, Sven?)

Ola och Bo, tack för vänliga svar! Det visar sig att ditt svar, Bo, är en fullträff.
Den Peter F du nämner är med största sannolikhet bror till Bryngel Forsman f 1704 4/1 Floda, Munkebo och sen trädgårdsmästare vid Gimmersta och Fogelsta i Julita, d 1778.
Hans föä är trgm Peter Persson Forsman 16(72)-1739 Julita, Gimmersta och Mechtild Larsdr Lillia 16(77)-1744 24/12 Julita, S Stenstorp.
En 3:e son är nog trgm vid Slottsträdgården i Örebro Lars Forsman som gifter sig i Julita 1729 28/12.
Enl mtl vistas Bryngel Forsman i V Vingåker 1734-40.
Petter F:s barn verkar väl sena produkter, styvbarn kanske? Men möjligt är att en genomgång av födelseböcker V Vingåker c:a 1720-1750 ger fler barn.
MVH
Lars

Varmt tack för det snabba svaret, Stefan!

1704 19/9 ställs enligt uppgift i Signums svenska kulturhistoria, stormaktstiden, s 318 ställs bonden Olof Persson från Stora Malm inför Oppunda häradsrätt anklagad för att vara botare d v s en som hjälpte sina med medmänniskor, vilket Olof underströk i sitt försvar.
Finns det någon som vet mer om denne Olof Persson som måste varit en mycket välkänd man på orten?

Om du vill kan du ju som moderator flytta över de två senaste inläggen till Stora Malm.
(Per Simonsson och Ingrid Persdotter är mina anor men förekommer också på några kändisantavlor.)

Spekulationer är ett negativt laddat ord som bör undvikas. Se hypotesen som en möjlighet i stället. Jag förstår dock av resten av svaret att det inte var illa ment!
Jag kan tillägga att åldern, f c 1650,åtminstone på Kerstin Persdotter, gör paret fullt möjligt.
Ofta underskattar man (jag) hur stor den geografiska rörligheten var vid denna tid.
M v h
Lars

Hej!
Har du koll på Anna Gustafsdotters f 1765 23/12 anor i Näshulta?
Annars har jag en del där.
Tyvärr saknas ju dopbok får just året 1759 i Sköldinge.

Hej, Arne, jag var lite nyfiken på om våra Hellbergare var gemensamma men så är inte fallet.
Tack för din information!
Lars

Av Mellösa AI:4 s 142 framgår att familjen 1775 flyttade från Hedenlunda i Vadsbro till Hellefors i Mellösa.
Lakejen Hanbeck uppges född 1739 14/3 och hustrun som här bara kallas
Stina Persdotter uppges i hfl född 1732 1/5. Hennes föräldrar är grytgjutare
Per Hansson och Dordie Persdotter C1 s 24 (Förekommer nästan bara grytgjutare vid bruket denna tid, i föregående längd fanns inte en enda smed...Beteckningen smeddotter i vigselnotisen (se föreg inlägg) är uppenbart felaktig.
Lars

Ulf, har du något tips på litteratur där man kan läsa mer om detta eller hur har du själv erhållit denna kunskap? Kan inte förhållandena ha varierat en hel del över både tid och rum? Visst finns väl tidiga noteringar som vigdes i kyrkan, vigdes hemma?
Egentligen borde väl denna diskussion föras någonannanstans än under just Julita.

Per Thorsell, jag hajade till inför ditt påstående här den 16 juli att bröllopet normalt hölls i brudens hem. Gifte de sig inte i kyrkan i Julita?!
Det står ju visserligen bara en ort för paret rätt länge, till c:a 1750 om jag minns rätt, men anger inte adressen i vigselnotisen vart de flyttade och inte var bröllopet hölls.
Så är det i varje fall i andra socknar jag känner till, t ex Viby (T).
En annan sak är att första adressen ofta blev som måg i svärfars gård.

Föraren (1730)Peter Nordström blir åtminstone far till 2 barn i Julita. 1730 25/9 Regina Maria Nordström och 1745 5/5 i Fäbo till Anna Brita Nordström.
Makan heter Brita Stina Hjortzberg.
Vet någon vad som senare händer med här nämnda?
Vet någon vilka Brita Stina Hjortzbergs föä är?

Dagmar, tyvärr ser det inte ut att finnas något gemensamt utifrån vad du skriver så jag kan inte hjälpa dig.
M v h
Lars

Dagmar, intressant du har släkt i Näshulta. Det har jag också en hel del. Det vore intressant att jämföra. Hur kommer Botten in? Där finns ju folk med Näshultarötter.  
Ställen jag har i Näshulta är Sörby, Torp, Vässinge, Släntåsen m fl mfl
Tror jag lyckades stava rätt nu.
Föregående inlägg orepresentativt felstavat !

Tack, Per!

Tack för svar, flera stycken! På 1600-t finns både Östergård och Västergård i Ökna så nog har det varit ett nämnvärt ställe. Sökningar i gamla kartor kanske kan lösa problemet.

Var låg Ökna (eller Öknen som QA kallar det)?
Tycks ha varit en by med ett par gårdar. Hittar inget om den hos Björninger.

Tack för tipset men Eneby nämns i H-O redan på 1700-talet.

Var låg/ligger Solberga uppgård?
Hoppas någon vänlig Gryträv kan svara på det!
M v h
Lars

Hej Fredrik!
Skojigt att trädgårdsmästarsysslan så envist finns kvar i släkten.
Peter Bryngelsson Forsman f okänt var på 1670-talet är en ana till mig och den äldste i trgm-släkten jag känner till.
Även hans son Bryngel Petersson Forsman f 1704 4/1 i Munkebo Floda (D) är en ana till mig.
Jag kommer att sända dig den omtalade word-filen.
Notera även Torbjörn Erikssons inlägg här på forumet.
Roligt att kunna vidareföra släkten

Torbjörn, det var mycket intressant! Du hade ju en hel del. Roligt
Leonard kallas ju Lennart vid dopet (en variant av Leonard som  
betyder hård som ett lejon.
 
När det gäller dopvittnet 1746, trädgårdsmästaren Peter Forsman (en bror), så har du läst fel (lätt gjort för det var svårläst). Peter F kommer från Hielmarsberg i Neriket (Närke) Almby sn.
 
Där föds Peters barn Peter 1745 25/8. Peter Forsman, Leonards bror, blir sedan trädgårdsmästare på Högsjö i V Vingåker.Hans barn har jag tyvärr inte lyckats följa.
 
Bröderna Lars och Peter gifter sig båda i Julita och deras föräldrar är trädgårdsmästaren vid Gimmersta i Julita Peter Persson Forsman och Mechtild Larsdotter Lillia.
 
Deras första barn sonen Bryngel Forsman ana till mig föds 1704 i Floda Munkebo. Bröderna Lars och Peter är födda före 1712 då dopboken i Julita börjar men eftersom de inte noterats i Floda har de sannolikt fötts i Julita.
 
Givetvis blir också Bryngel Forsman trädgårdsmästare, på Gimmersta och Fogelsta i Julita. Från Bryngel går det vidare till mig genom dottern Stina Forsman gift med trädgårdsmästaren Jonas Andersson Åmark.
 
Stina Georgii heter Leonards hustru när de båda 1773 är dopvittnen i Flen
(inte George).
 
Detta var i stora drag vad som förhoppningsvis kan intressera flera. Jag sänder dig en wordfil på trädgårsmästarsläkten Forsman som är mer detaljerad.
 
Bästa hälsningar!
Lars

Kan någon Blacksta-kännare ge info om kyrkoherde Sven Melin som åtminstone på 1710-talet verkade i Blacksta, t ex äktenskap, barn och deras vidare öden.

Margaretha, dina synpunkter verkar ganska övertygande.  
Jag tycks få revidera mina anor!
m v h
Lars

Camilla, jag har gjort samma iakttagelser och dragit samma slutsatser men skyggat för att gå ut med det fast visst verkar det övertygande.
Om jag inte minns fel finns dessa barn dessutom avritade på det där stället i E:1 du nämner!

Camilla, jag har kopia på vigselnotisen och där står det bara Wedeby.
Kontaktar dig direkt via mejl för fortsatt erfarenhetsutbyte rörande Björkvik.

Hej Iris,  
Carl P är min mf mm ff f.
Är han en ana till dig också? Om det är så kan jag mejla dig om hur det går vidare till mig.
CP:s f: Per Persson f 16(74)  d 1735 8/4 Horsnäs
bgr 20/4, 61 år, Rotebonde där 1728 (1/4 mtl)
vigselnotisen för hans gifte med Ingeborg har jag ej funnit.
m: Ingeborg Persdr f 16(86) Målkärr? (hfl)Ovisst när hon dör. Carls moder enl hfl Målkärr 1756-
mf: Per Jonsson f 16(41) mtl Målkärr 1690  d där 1734 24/1, bgr 3/2 g 167(1)enl makans dödboksnotis
mm: Ingeborg Staffansdr f 16(51) d 1728 13/2 Målkärr bgr 25/2.
Detta par finns i AI:1 Målkärr med dtr Ingeborg vilket har övertygat åtminstone mig.
Har du funnit Carl Perssons dödsdata och har du koll på hans hustru?

Camilla, det finns väl all anledning anta att den
Erik Eriksson som dör 1689 4/10 i Wedbykvarn är identisk med den Erik E från samma ställe som du funnit notis om i dombok 1673 31/5?! Ålder uppges ej i dessa tidiga notiser men det framgår att det rör sig om en vuxen man och han har inte påträffats senare.

Hej igen, Camilla! Är Helena Larsdtr dotter till Lars Persson och Anna Simonsdotter? Nyligen nämnde du under släkter Brannius ang Lerbeckius en Marina Hansdtr som levde 1653 i Björkvik. Jag antar att hennes föä är okända men kanske vet du eller någon annan något om ev syskon?

Jon Erikssons och Ingeborg Larsdotters son Lars Jonsson från Hafina, som Camilla Eriksson berättade om här 020921 hade tydligen en namne. 1718 28/12 vigs i Stora Malm beskedlige dannemannen Lars Jonsson från Hafina, Bettna med änkan Maria Nilsdotter i Kaflinge. Vet någon vem denne Lars Jonsson är?

P H Lundgrens kakelfabrik i Sthlm grundades på Söder på 1860-talet av Bror Hjalmar Lundgren.
Kan han vara identisk med den namne som föddes 1827 24/5 i Alm, St Mellösa sn?
Lars

Finns det någon som har uppgifter om kopisten i kommerskollegium Elias Nystedt som e u gifter sig i Riddarholmsförsamlingen 1792 21/10 med Maria Regina Ullenius från Strängnäs?

1869 fanns i anslutning till kvarteret Kransen i Katarina församling en gata vid namn Pilgatan.
Vad har hänt med den, har den bytt namn eller försvunnit?
Hittar idag bara Pilgatan på Kungsholmen.
m v h
Lars

Hej, jag hittar inte kvarteret Skeppsholmsviken som enligt mantal 1845 ska bebos av bokhållaren A M Anstrin i Djurgårdens landsförsamling.
Namnet finns ej med i kvartersförteckningen i församlingens hfl.
Hur löser jag detta?
M vh
Lars

Elisabet, jag har nu rett ut mitt problem och det lustiga är att det i vigselnotisen 1813 för Anna Stina Svensdr och Daniel Magnusson står Ingarps gästgiveri men i hfl 1812 Ingatorps gästgiveri vilket alltså är rätt plats för min del.  
Tydligen är namnbruket växlande vid 1800-talets början.

Kan gästgivargården i Ingatorp tidigare ha hetat Ingarp?

I vilken församling inte alltför långt från Ingatorp finns Ingarps gästgivargård. Frågan tidigare ställd under Ingatorp utan att församling kunnat fastställas.

Angående prosten Törnings släktkrets kan nämnas att brorsdottern Johanna Christiernsdotter gifter sig i Hult 1692 med blivande km Samuel Bränning.
Mer därom under Rumskulla 05-05-31.

Tack för svaret Bo!
Lite besynnerlig vigselnotis kan man tycka när det rör en som faktiskt gifter in sig i prostens egen släkt; bara förnamn och den lätt lustiga titeln Guds medarbetare...

Vet någon vad som hände med sonen Olaus Loftander som döptes 1660 i Misterhult enl tidigare diskussion här?

Se min fundering angående Isak Nilssons i Hylte, född c:a 1723, far idag under Bellö.

Det ska finnas ett Kopparp i Marbäck men jag kan inte hitta det i husförhörsregistren.
Döljer det sig under något annat namn eller vilken kan förklaringen vara?
Överfört till annan socken?
 
Mvh
Lars

Olle, ett speciellt tack för uppgiften om vad häradstjänare betyder! Dödsnotisen var ju ytterst fyllig. Är det vanligt i denna socken vid denna tid?

Jag undrar om någon vill hjälpa mig med födelseförsamling och -datum, ev också föräldrar till följande två med viss militär anknytning:
Häradstjänaren, tidigare soldaten Johan Wass som dog 1826 12/10 i V Noby och torparen, tidigare soldaten Samuel Norling som är aktiv på 1790-t
i V Noby soldattorp och i Hult?

Per
Korpralen var c:a 55 år när han gifte sig - om inte åldersuppgiften i dödboken är helt uppåt väggarna - med Elin så visst bör han varit gift tidigare!
Var, när och med vem vet jag tyvärr inte.
Härstammar du Från detta par?
/Lars

Per, födelsedata har inte jag heller kunnat finna. Troligen är båda utsocknes födda.
Däremot dog Daniel Brant i Domeshus (under Ryssebo) 1762 29/10 och finns där åtm fr o m 1725.
Makan dog 1778 28/2 i Bellö, Rysseryd.
Dottern Catharina f 1752 13/3 Domehus blir gift 1771 6/10 Ingatorp med Nils Nilsson och då är hon piga i Idekulla.

Ana nr 15 i Bo Perssons antavla strax här ovan 040909 - Maria Persdotter f c 1697 Holma Höreda - kan följas vidare bakåt på nätet via Stig Åke Peter Mosskulls antavla.  
Där ges hennes far och mor samt deras föräldrar.
Fadern är häradsdomaren (häradsnämndemannen) Per Gunnarsson f c 1649 Björkeby rälsegård Björkö
d 1736 8/8 Holma Höreda.
Hans mf bar det ovanliga namnet Diur (Giord) som diskuterats här på Rötter under Förnamn.

Bo, tack för ymnig info!  
Eftersom Zachris hustru är rätt är väl grunden säker.  
Du måste fått någon aha-upplevelse när du läste den inledande enkla frågan om Åstad för inte har du hunnit få fram allt detta på så kort tid?
Bygger det på någon tidigare antavla? Kunde aldrig drömma om att en enkel fråga på ett ortnamn skulle ge så omfattande resultat!

Karl-Henrik, visst ligger det väldigt nära till hands att anta att han är far till Per Staffansson i Amundarp som jag inte hittar något barn till efter 1691.
Det verkar som om åldersskillnaden mellan denne Per Staffansson och Kerstin Staffansdotter blir avsevärd men med två olika hustrur är det inte otänkbart.
De har då troligen varit halvsyskon.
Ditt spår tycker jag förtjänar att tas på allvar.
Lars