26
« skrivet: 2004-07-14, 10:39 »
BAKGRUND
Många spridda diskussioner som berör Släkten Stöök (Steuchius) kan noteras bl. a under
Lerbo, Björkvik, Nyköping och Ellingius. Jag tänkte fortsätta den under släktnamnet
Stöök eller Steuchius ej under adel eftersom vissa grenar av släkten adlades först
1719-05-23 och introd. s.å.
Nämnas bör Ulla-Britt Wallgrens arbete Petrus Steuchius samlade ättlingar av Ulla-Britt Wallgren, Sävedalen 1997, häft, 560 sid, ill, ISBN 91-630-5281-4.
Sammanlagt omfattar boken nära 14 000 ättlingar jämte ingifta.
Steucharna måste ha varit speciella.
Konung (Hertig) Carl den IX och Drottning Christina fattade båda ett välvilligt sinne till familjen. Carl till Erik Pedersson Stök och Christina till Eriks son Petrus.
Sedermera blir både sonen och sonsonen till Petrus ärkebiskop.
Vem var Erik Pedersson Stök ? Vem var hans föräldrar? Enbart genom att studera alla befintliga källor kan vi få ett hyggligt svar på den frågan. Nedan, kommer citat ur källor.
Jag ber om överseende med de skrivfel som jag genererat.
Om någon har ytterligare källor skulle det vara bra om de också lades ut här
så man kan få en så samlad bild som möjligt.
KÄLLOR
Källa: Klerckerska gen. saml. kongl. bibl. Sthlm
Petrus Stök eller Steuchius af gammal adel död 155_. Canik i Linköping,
1530 fått till Evangelisk Pastor i Björkvik och här länge levat.
söner:
Erik Pedersson Stök häradsfogde i Oppunda g.m. Maria Nilsdtr från Nyköping.
och Georg Petri Stök f.164- var 1626 pastor i Möckö, 1626 till Järna.
Genni? (Svårläst) Stöök var i någon tjenst hos Eric af Pomern.
Källa: Linköpings stifts herdaminne, del 2 sid 253 nr 161.
Johannes Steuchius (Stök) prebendatus 1477 var tillika kyrkoherde i
Vårdsberg samt notarius Capituli. Broder till: Del 2 sid 233.
Canonici f konsistorie, notarie Petrus (Stök) Steuchius, var canonicus
här 1530 då han blev kyrkoherde i Björkvik av Strägnäs stift, där han
avled på 1550-talet. Namnet på hans hustru är okänt. Sonen Erik
Pedersson Stök, fogde i Oppunda härad, var fader till Petrus Steuchius
f.1605. Superintendenten i Norrland d.1683 vars sonson var J.Steuchius
utnämnd till biskop i Linköping se sid 84.
Källa: Den introducerade Adelns ättartavlor
I äldre arbeten uppgives att kaniken i Linköping, sedermera (1530)
kyrkoherde i Björkviks sn (Söd.) Petrus Steuchius - av en gammal släkt,
som fordom varit av vapen och omnämnd redan i konung Erik av Pommerns tid
- varit fader till ättens med visshet äldste kände stamfader Erik
Pedersson Stök. Ehuru på grund av namn och boningsort sannolikheten av
en släktskap mellan dessa båda är stor, torde dock något bevis för det
uppgivna släktförhållandet av far till son icke finnas, oavsett att
tidsskillnaden synes omöjliggöra ett sådant antagande.
Källa: Ointroducerad Adels ättartavlor, Adl ätten Steuch
Vapen: Skiölden fördelt igenom tvenne spitsig utförde gående streck i
trenne delar, varande den nederste delen af guld, men de bägge yttre
röde, samt överst en blå chef. Ovanpå skiölden öppen tornerehielm,
hvarutur uppstiger öfvre delen af en Pegasus af silfver: Krantzen och
löfvärket af guld, blått och rödt. Således olika med den under no 1582
introducerade adl. ätten Steuch?s. Tab.1 Petrus Stök eller Steuchius
Kyrkoherde i Björkvik, Strängnäs stift omkring 1530. Son: Erik
Pedersson Stök, Fode i Oppunda härad. Gift med Maria Nilsdotter ifrån
Nyköping.
Källa: Strägnäs stifts herdaminne V.Nyköpings västra kontrakt Björkvik
Kyrkoherdar nr 5 Petrus Stechius (1530-50-talet), af en gammal släkt,
som fordom lärer varit af vapn och omnänmd redan i konung Erik af
Pommern tid. I hvilket släkförhållande han stått till häradsfogden Erik
Pedersson och superintend. M. Petrus Steuchius i Härnösand som köpt och
skänkt åt efterkommande skattegården i Speteby Lerbo, om han var desses
fader och farfader, torde icke vara lätt att utröna. säkert är, att han
varit kanik i Linköping vid reformationstiden. Sattes 1530 af Konung
Gustaf I till evang. pastor i Björkvik, där han uppnådde en hög ålder.
Död på 1550-talet. Aurelius förmodar, att Georgius Petri Stök, Kkhde i
Mörkö, sedan Järna, varit hans son.
Källa: Klerckerska Gen.saml vid Kongl.biblioteket i Sthlm:Tilas
Hövitsman 1: Capiten - Sedan Carl den IX fogde eller Crono
Befallningsman i Oppunda härad och stod hos sin herre i mycken Nåd och
Gunst. Thy han varit ganska trogen, riktig och Accurat i sina uppbörder,
och med varsamhet skiötte sin syssla at ingen fick orsak till klagomål
mot honom: Men en dag hände, at då fursten sänt honom bort i ett ärende,
dröjde han vågat länge, tjiudrad av allmogen med deras förfrågningar,
swarsgifvande och deras expedierande, hvarföre hertig Carl blef något
misslynt och såg jämväl sjelv igenom fenstret dess många hinder och
uppehåll. Då han entligen på slottet uppkom fick han bannor men han
ursäktade sig att han haft så mycket at stöka. Fursten uptog straxt
ordet stöka och svarade, ja du må väl heta Stök, fick sedan Speteby
säteri till skänks av Konungen.
Öfver dess Graf i Lerbo finnes ännu dess liksten med nog utnött
inskription, men i kyrkboken finns uti Skrifvit et vackert äreminne om
dess välförhållande, så som sällsynt emedan de flesta K.Carls fogdar
slöto sina dagar i galgen.
1610 14/10 uppdrogs honom efter Olof Jönsson fänikan uti Hönö, Jönåker,
Oppunda och Ödlättags härader som genom skonanske afgångar i följe av
commendaten ibid Daniel von Wocheus förrideri blivit med en annan
sammanslagna. Beledsagade under tygmästare Jacob Berfeldbo och 2
skeppskaptener avlagdt tvenne Mot slagad Prom ifr Danmark 8 halva
slanga, dubbla falkonetter 6 stormskytor med tillhörande lådor till
Örebro förmodligen offrade å Danmarks obilliga förhållande. Han följde
med sin fännika Konungen på sitt krigståg öfver Tiveden, västra vägen
och Vättern ned till Jönköping och voro 26/4 1611 inne i Valbohärad
den 20/9 tågade han med Gust.Ad. anförande att befria Öland som skedde,
och låg öfver säker död då Danskarna i februari månad försökte
öfverrumpling
1612 /2 (hvars död åfrade)
Synes sannolikt varit med vid Christievangelie intagande s.å efter Carls
nya författning, fick Ulberga i Råby till lönen. Levde än 1628.
Kommentar: En del svårläst varför jag reserverar mig för en del missar.
Källa: Joh.Ax.Almquist: Den civila lokalförvaltningen i Sverige
1523-1630 reg sid 52
Erik Persson Stöck (Stök, Stock, Stogh, 1.Strogh) SCHL & Kl., s.282
stamfader för adl. ätten Steuch, f. i Oppunda (F.61) dels 1608-10,
delss 1612-25, var ladugårdsfogde vid Gripsholm 1627 5/12 då han
konfirmerades rätten till ett spannmålsanslag, fick gm Kbr. 1629 24/1
frihet på ett hmn Spetteby i Lerbo sn g.m Maria Nilsdtr.
F=Fögderi och f=fogde.
Källa: Almquist/Lagmän och Häradshöfdingar i Sverige ca 1350-1950
Västerås bibliotek sid 51.
Erik Pedersson i Kjulsta, uhh=underhäradshövding, lagförare eller
lagläsare 1572 i Oppunda, Jönåker, Rönö, Hölöbo, Daga, Åker, Selebo och
Österrekarne (Södermanland län)(Jöns Nilssons jordebok i Östergötlands
fornminnesförenings arkiv, Linköping-110
Källa: Jämtlands och Härjedalens historia del 2 sida 247.
Samtidigt som Karl Berg förordnades till sektreterare i
Jämtland-Härjedalen, förordnades till fogde därstädes Erik Persson Stöck
förut fogde i Oppunda i Södermanland och stamfader för den adliga ätten
Steuch. (Men man tror inte att han beträdde tjänsten)
Litterturhänvisningen till Almquist a.a., IV, sid 52.
Källa: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden Joh.Ax.Almquist,
Nyköpings och livgedingets Södermanlands del. Del 1
Speteby:1 mt skatte i Oppunda hd, Lerbo sn köptes före 1608 av fogden
Erik Pedersson Stök, som fick fasta 1618 9/1 och lifvstidsfrihet på
räntan. Attest om sökt bekräftelse gavs 1633 21/8 och konfirmation 1645
5/12. Sonen provinsialskrivaren Christian Stök fick likaledes
lifstidsfrihet 1648 30/8 men 1651 2/11 sida 244. Norrköpings besluts
villkor. Hans änka kvarsatt ännu 1655, men förläningen revocerades året
därpå. Den överlämnades sedan men endast under lifstidfrihet 1666 25/5,
sid 178, till den nämnde skrivarens broder, Superintendenten Petrus
Steuchius d.1683, som samtidigt fick säteriprivilegium. Då den nye
innehavaren ej var bosatt på orten, var det sannolikt ett av skälen till
att byggnadsskyldigheten försummades, och sistnämnda benådning indrogs
därför vid den första säterirannsakningen 1679. Räntan till hemmmanet
N.31 indrogs redan 1681, emedan det sistnämnda föregavs varit militie
hemman mellan åren 1632 och 1652, något som efter vad ovan visats
saknade all grund. Sid 244:
Nyköpings län, Oppunda härad, Abalienationer 1654.
Förläningstagare: Stök, Christian, red.akt [R51] abal.brev:
år 1651 16/1, socken: Lerbo, Hemmansnamn: Speteby, Jordnatur: Sk,
Mantal: 1, Ränta: 28 daler 18 öre och 19 1/5 pgr.
(Stök, Christian Eriksson provinsialskrivare levde 1645 upptagen i
registret). Sid 278:
Förläningstagare: Stechius, Petrus, Red.akt -, abal.brev: år 1666 25/5
Oppunda, Lerbo, Hemmansnamn: Speteby, Jordnatur: sk, Mantal: 1, Ränta:
28 daler 18 öre och 19 1/5 pgr. Livstidsförläning.
I registret finns även Stök, Erik Pedersson, kronofogde, levde 1645.
Källa: Elgenstierna, Gustav: Den introducerade Svenska Adelns
ättartavlor del 1-1X, Adeliga ätten Steuch, nr 1582, adlad 1719 23/5
introducerad s.å. Tab 1.
Erik Pedersson Stök: Hövidsman för en fänika knektar under hertig Carl
vid Stångebro och i Livland, där han blev sårad i högra armen; Fogde i
Oppunda härad (Söd.)dels 1608-1610 dels 1612-1625; var ladugårdsfogde
vid gripsholm 1627 5/12, då han konfirmarades vid rätten till spannmåls-
anslag; fick genom k.brev 1629 24/1 lifstidfrihet på ett skattehemman
Speteby i Lerbo sn (Söd.), å vilket han bekom konfirmation 1645 5/12
och som 1651 2/11 gavs åt hans son, provinsialläkaren i Finland,
Christian Stök, under Norrköpings besluts villkor. - G.m. Maria Nilsdtr
Borgardtr från Nyköping.
Källa: Herrar och Bönder i Lerbo i äldre tider, sid 46-48.
Speteby och Stökarne, som blevo stora män i staten.
Ansenliga ägor hörde sedan på 1500-talet till S p e t e b y urgamla by i Lerbo.
De tre skattebönder, som där hade var sitt hemman, förfogade tillsammans över en ägovidd av i nutida mått över 400 hektar. Vi få väl nämligen antaga, att då byn på 1500-talet liksom nu omfattar tre helhemman, så var arealen i huvudsak densamma som i våra dagar.
Här som på andra håll medförde laga skiftet, som för Spetebys del fastställdes 1862, jordbrukets utveckling i högst betydande grad.
År 1903 fanns det sålunda i denna by 14 bebyggda brukningsdelar, och arealen,
skattelagde lägenheten Hultstugan inberäknad, var inalles 430 hektar, därav
åker och annan odlad jord 177,5, naturlig äng 7,8, skog och hagmark 190,1,
mossar och kärr 9,5 samt sjö 36 hektar. För närvarande är antalet brukare 15.
Till den ärevördiga byns historia hör, att ett av hemmanen - det som har en trea
till nummer - någon tid på 1600-talet åtnjöt säteriprivilegier. Eljest har ingen
del i byn behövt räknas som krono eller frälse, utan alltsedan 1500-talet ha
alla hemmanen utgjort skattehemman.
Redan i första kapitlet ha vi sett nämnas att skattebönder, som anno 1561 här
i byn nedlade sin svett och möda: Joen, Lasse och Christian, den sistnämnde
dock, av jordeboken att dom, i avsaknad av skog, mullbete och fiske till
nödtorft, vilka förmåner hans båda bygrannar kunde profitera av.
Ett hundratal år senare, år 1654, är i det årets jordebok för Lerbo Sochen
Antecknat under rubriken Skattehemman:
Speteby, där Olaff åbor, 6 ? öresland, äng till 35 lass, skog, mullbete och
fiskevatten till nödtorften, humlegård till 50 stänger.
Andra gården ibidem (ibidem = därsammanstädes), där Bengdt åbor med
lika lägenhet och ränta (d.v.s utskylder).
I marginalen står antecknat: 2 Reutare på Sijne Tienster.
(Var och en, som vid denna tid ville göra tjänst som ryttare och som skaffade
sig häst och utrustning eller som uppställde en eller flera ryttare, skulle
åtnjuta en viss skattelindring för sina gårdar).
Tredje gården, där Erik Stöck åbor ibidem, 7 öresland, äng till 40 lass, skog,
mullbete och fiskevatten, humlegård till 100 stänger.
En marginalanteckning säger ytterligare, att denna tredje gård vår donerad
Till Christian Stöck enligt Norrköpings beslut.
Denne Stöck tillhörde en historiskt betydande släkt, varav en gren adlades
1719 med namnet Steuch (Stök). Då medlemmar av denna ätt en god hört
samman med Lerbo, kunna följande data om Stökarna vara av intresse.
Vi gå då tillbaka till 1600-talets början, då Erik Persson Stök - han som
Blev stamfader för adliga ätten Steuch - levde och verkade här i bygden.
Denne Erik Persson, som i samtida handlingar kallas än Stöck och Stök,
än Stock, Stogh eller Strog, tjänstgjorde som fogde i Oppunda härad dels
1608-1610, dels 1612-1625. Sedan var han en tid fogde vid Gripsholms
kungsladugård.
Under 1600-talets första år, i varje fall före 1608, hade Erik Persson Stök
Genom köp förvärvat det ovannämnda hemmanet i Speteby. Här föddes år
1605 hans märklige son hovpredikanten m.m. Petrus Steuchius (uttalat
Stökius). I början av 1629 fick Erik Stök Livstidsfrihet på hemmanets
Utskylder, en förmån som bekräftades 1645 och även tre år senare tillkom
En av hans söner, den ovannämnde Christian, som var provinsialskrivare.
Utskyldsförläningen, som från 1651 utgick på Norrköpings besluts villkor,
Bibehölls ännu 1665 av herr skrivarens änka, men indrogs året därpå.
Om detta hemmans vidare historia under 1600-talet anför Almquist i sitt verk
Om frälsegodsen: Förläningen överlämnades 1666, men endast under livstids-
frihet till Christians broder, superintendenten Petrus Steuchius, som samtidigt
fick säteriprivilegium. Då den nye innehavaren ej var bosatt på orten, var detta
sannolikt ett av själen till att byggnadsskyldigheten försummades, och sist-
nämnda benådning indrogs därför vid den första säterirannsakning 1679.
Räntan till hemmanet (n:r 3) indrogs redan 1681, emedan det sistnämnda
föregavs varit millitiehemman mellan åren 1632 och 1652, något som
emellertid saknade all grund .
1710 års jordebok saknar uppgift om de tre hemmanens brukare, men utvisar,
att gårdarnas den tidens synnerligen krävande pålagor gällde krigsmakten.
Så var ett hemmen anslaget till en tredjedel som fördels- eller beställnings-
hemman och till två tredjedelar som augmentshemman, det andra hemmanet
till Södermanlands infanteriregemente och det tredje hemmanet till
Södermanlands kompani av Livregementet till häst.
Det var den 8 maj 1605 som den nyssnämnde hovpredikanten Petrus
Steuchius, son till häradsfogden Persson- Stök och hans hustru Matilda
Nilsdotter, såg dagens ljus inom Lerbo socknen. Efter fadern hette han
egentligen Stök, men under studieåren latiniserade han namnet till Steuchius.
Vid nitton års ålder student i Uppsala, prästvigdes han 1629.
Han promoverades 1632 till magister, blev året därpå lektor i fysik m.m.
vid Strängnäs läroverk samt befordrades 1638 till teologie lektor och
kyrkoherde i Fogdö utanför Strängnäs. 1644 kallades Steuchius av
drottning Kristina till hovpredikant och förordnades 1647 till den förste
superintendenten i Härnösand över större delen av Norrland med lapp-
markerna. I detta ämbete var han synnerligen driftig och arbetade med
outtröttlig iver. För att lättare komma i kontakt med befolkningen lärde
han sig både finska och lapska språken. Han genomdrev vidare inrättandet
av flera folkskolor ävensom av ett gymnasium och en annan bildnings-
anstalt i Härnösand. Petrus Steuchius avled den 16 december 1683 i
Säbrå, Norrland.
Hans son, Mattias Steuchius, som levde 1644 till 1730, blev 1714
ärkebiskop efter att ha tidigare varit biskop i Lund och dessförinnan
superintendent i Härnösand.
Även dennes son, Jöns Steuchius (1676-1742) slöt sina dagar som ärke-
Biskop. Efter fadern utnämndes han 1730 till innehavare av ärkebiskops-
stolen och till prokansler vid Uppsala universitet. Han var prästeståndes
talman 1731-1738 och hade 1719 adlats med namnet Steuch, vilken
adelsätt ännu fortlever.
Källa: Strängnäs Stifs Herdaminne sid 294-96
11. Petrus Erici Steuchius [Stök] (1638-47)
föddes 1605 8/5 i Spetby i Lerbo s:n, där fadern var kaptenen, sedan
häradsfogden (praetorn) i Oppunda Erik Pedersson Stök, hvars namn
sonen, när han studerade, förändrade till det latinska Steuchius.
Moder var Maria Nilsdotter fr. Nyköping. Å fädernet härstammade
unge Petrus från en gammal presterlig släkt, som var känd redan i
14:de århundradet och som af Erik XIV kallades Stök och fick
tillstånd att bära adligt vapen.
Efter erhållen undervisning i hemmet sändes sonen till Nyköpings
Skola 1615 och anförtroddes under sin vistelse där i morfadern
Nils Borgares, vård. Vid 15 år intogs han i Str. Katedralskola och
blev efter 4 års vistelse där med heder student i Ups. År 1624, där
han medels studier i teologi och de österländska språken beredde
sig för det andliga kallet och prestvigdes i Str. 1629 14/10.----
o.s.v
Källa: West?n, Sv. Hofcleresiets historia, I. S. 644 -649;
9. Mag. Petrus Erici Steuchius.
Född d. 8 maji år 1605 uti Lerbo Sockn och Speteby gård i Södermanland
1). Son af Capitainen och Häradsfogden i Oppunda Härad Eric Pedersson
Stöök och Maria Nilsdotter ifrån Nyköping 2). Undervistes i början av sin
Fader som varit en beläsen Man, kom sedermera til Morfadern i Nyköping;
Här nyttjade han allmänna Scholan ifrån år 1615 till 1620 då han flyttades
Till Cathedral-Scholan i Strengäs; år 1624 den 18 augusti lemnade han
Strengäs och med utmärkt goda vitnesbörd om lärdom och flit anlände
Til Upsala, studerade här isynnerhet Th?ologien och språken til år 1629
då han den -----o.s.v
Källa: Bygd?n, Hernösand Stifts Herdaminne, del 1, sid 3-7.
Mag. Petrus Stechius (1647-83),
var född 8 maj 1605 på skattegården Speteby i Lerbo socken i Södermanland.
Fadern häradsfogden Erik Pedersson Stök hade tidigare kämpat såsom höfvids-
Man för en fennika knektar under hertig Carl vid Stångebro och Lifland, där
han blef skadad i högra armen, modern Maria Nilsdotter var borgardotter från
Nyköping. År 1615 sändes sonen till Nyköpings skola och anförtroddes i mor-
Faderns Nils Borgares vård. Vid 15 år intogs han i Strängäs katedralskola,-----
o.s.v
Källa: Olof Broman, Helsingesläkter Aettequisi sid 872-873.
Steuchiska Familjen
Månge kunde med fog, döma thenna min samling, om en så hög
Och kring wida wärlden wäl bekant Familia, aldeles wara onödig;
Ty höga och förnäma Slächter finnas uptecknade och å daga lagda uti
TideBöckerne, theras utförliga Personalier, med mera; Men ther emot
the gemenas ingalunda så; Här till kommer än mera, at emedan inge af
thenna höga Familia, stannat qware här i landet, och mina Stamgårdar
endast äro upstaplade af the inhemiska materialer; Så må en häldre blifwa
hema på stranden än simba ut på diupet.
Doch lärer ingen räkna mig til last, at jag med thenna Familia giör endast
en början, af Möderna, och af StamModern, som hade sin Fader här i
Helsungaland, och Elisboda el. Ilsbo Sochn, och således af samma Pastorat,
hwarest jag födder är, näml. Rogstad; upstaplandes thetta som följer, efter the
skrifter jag kunnat se få, och efter de berättelser, som en och annan af thenna
höga Familia dels muntel. Dels skriftel. behagat meddela. Andre må bygga
och laga Bosälligheterna. Om sielfwa Namnet må jag intet något nämna,
hwadan thet tagit är; Doch skaldade jag en gång således om wår Ärchebiskop:
När Steuchen i wårt land, får stöka, styra, laga,
Så ställes all ting rent i husen, helst i thet
Hwar Swerjes Magazin af Guds Ords ädla säd,
En hwar sin födo får, förutan blänning, taga.
p.p.p p.p.p
Örge, Örjan el Giöran EriksSon i byn Bärge af Elisboda eller Ilsboda, adnexan
til Rogstad Sochn, se min Glyfisvallurs I:och II:flocker, Cap: VIII:** han ägde wäl många barn, doch en af them war Sonen Matthias, som af algemena bruket nämnde sig af sochnen, Ilsvodinus ; födder 1573 [Hm.1578], tog sig up med Studier, at han blef Upf: student 1599 ; seder m [er] a Magister Präst ; Rector Scholae uti Strengnäs ;
Kyrkoherde i öferfelö, och sist 1625 [Hm. 1622] , Prost och Kyrkoherde i Jäder,
Hwarest han blef til sin död ; thes emellan så wäl uptagen, at han ofta resor giorde Biskopens D. Paulini Ämbetssysslor, af Visitationer i Stiftet ; med mera ; såsom wåre Historici Schefferus, och And: Anton von Stiernman wid handena gifwa. Thenne ägde med sin hustru några barn, Söner och döttrar, doch i synerhet kommer Här at införas Dottern Brigita Mats Dotter Ilsbodina, emedan hon blef Stam*Moder för thet hög a Steuchiorum Slächte, såsom här efter kommer att berättas Brigita Matthiae Dotter Ilsbodina hon fick till sick till
Man, H. Capitains af Södermanlands och Regemänte
Eric Steuchis Son i Lerbo Soch [n] och Spatby boende,
Petrus Erici Steuch, som war Magister, Prost och Kyrkoherde på Fogde, och
ther hjämte Drotning Christinae Öfwer Hof Predikant, och sist 1648 Superintendent i Hernösand, tå ther then 1 ste, när Stifet afdeltes ifrån
Upsala. Thessa ägde tilsaman några barn, för en hon af somnade i Hernösnad.
Källa: Svenskt Dialektalt Lexikon
Blänning = Blandning
Blandsäd korn och hafre s.sk
Blenning = En som är född av olika föräldrar
Även om kreatur Fi (Ni) Fn Blendings
m. menniska som är född av olika föräldrar
(såsom af ett bergstroll och en människa).
Spannmål = Slangord för rikedom.
Ytterligare Källor:
Äreminne vid Sofia Norlinds död, Stockholm 1754. Är det någon som har
innehållet i den och kanske kan komplettera källsamlingen.
Mvh
Stefan
Visa inlägg
Cookie policy