ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Joakim Axnér

Sidor: [1]
1
Allmänt / SV: Krono under skatte, Värmland, 1630
« skrivet: 2024-08-09, 01:21 »
Hej Marcus!

Jag är intresserad av att ta del av detta brev och hjälper gärna till med att transkribera återstoden av namnen. Har du möjlighet att ladda upp det någonstans? Du kan till exempel ladda upp det här https://archive.org/create/

2
Höffner / SV: Höffner
« skrivet: 2024-08-07, 23:45 »
Extraordinarie ting med Kils härad 1697-07-19:

Rådman i Carlstadh wällb:de Johan Fredrich,
uppå sin swägerskas, leutnantskans, dygdesamme
hustru Barbara Carus wägnar, omdrogh,
huru som dess man, leutnanten manhaftigh
Ernest Höffner, fallit i hordomslast, och
hoor bedrijfwit medh en tillförrende besufwin
qwinnosspersson, Maria Weisenhem benämbd;
Hwilket de nu bägge här närwarande medh
ångerfullt sinne bestode skiedt wara förledit
åhr wijdh larssmässetijden, uppå bem:te
leutnantz gårdh Sanneru, frellse, där af hon
nu 14 dagar för sidstledne pingsthällgh ett
pigebarn födt hafwer. Hwarföre som denne
deras grofwa och syndige gärningh frijwilligt
är wedergångin och bekiendh; ty belägges
efter kungl. straffordningen bem:te
leutnant som gijft man, medh sine 80 dr
smt böther, och hon plichtar som lösskona
40 dr smt efter hwilket de sedan bägge, i anledningh
af kyrkolagen, hafwa wederhörigh kyrkoplicht
att undergå; och gijfwer han henne till
barneföda 50 dr kmt sampt skaffwar henne i
kyrka.

Källa: Kils häradsrätt (S) AIa:6 (1696-1704) Bild 76 (AID: v66253.b76, NAD: SE/VA/11168)

3
Om jag tolkar sidan

https://www.yfull.com/live/tree/R-Z27556/

rätt så delar du haplogruppen med en person (prov-id: YF008304) i Göteborgs och Bohus län (O) som har gjort ett Y500 test på FTDNA. Vet du om det är samma matchning som har Kristoffer Bamsesson som ana?

Hur kan man veta att älsta sonen hette Nils?

Det framgår av domboken 12/12 1681: "Niels regererada att han är äldsta broderen och råder sätheret, och kan ingalunda Bambse komma till nogott säther dher i gården", domboken 21/2 1699: "Biörn Nilßon som ähr älldsta brodersonen", och lagmansrättens dombok 1/8 1699: "Biörn Nillßon [...] han är född af Eßbiörn Ohlßons ällsta sonn Nills".

4
Esbjörn hade sonen Bamse Esbjörnsson i Gäddestala, Myckleby som i sin tur hade sonen Simon Bamsesson. Det är mycket troligt att det finns ett släktskap med Kårödsläkten med tanke på namnen, men det är svårt att säga hur släktskapet ser ut. Din DNA-träff kanske tyder på att det är på raka fädernet. Esbjörns äldsta son hette Nils, så med Nordströms namnskicksargument kanske Olofs fader hette Nils.

Får jag fråga hur omfattande Y-DNA test du har tagit, är det Y-37, Y-111 eller Big Y-700 etc.? Jag är inte så insatt på Y-DNA, men när jag googlar på din hapogrupp står det att den gemensamma anfadern levde omkring år 850.

Jag hoppas återkomma med mer information om Bamse i Halsbäck och Krabberödssläkten senare.

5
Bamse i Halsbäck står utan efternamn i alla kända källor. Det går inte att säga helt säkert vem hans far var. Men namnlikhet och arvrsrätt till s.k. Kårödsgods tyder på att Bamse tillhört Kårödssläkten. J. A. Nordström tror att härstamningen ser ut så här:[1]

1. Bamse Eriksson, nämnd som lagrättsman på Orust 1478.[2]

2. Erik Banxason nämnes som lagrättsman på Orust den 26/7 1523.[3] Möjligen densamme som Erik Bamse, som nämnes i ett kungabrev av 1510 (Morlanda handlingar).[1] Jfr den norska släkten Orm, där släktnamnet är upptaget av personnamnet Orm.

Son till Erik Bamse:

3. Simon Eriksson på Kåröd. "Sijmen paa Korud" nämnes i 1528 års skattemantal jämte Jon ibidem.[4] Erhöll kyndelsmässodagen 1532 frälsebrev på sätesgården Kåröd av den landsflyktige danske kungen Kristian II.[5] Skiftet hölls 14/11 1561.[6]

4. Bamse Simonsson nämnes 1559, då han inför Konungen förde talan mot sin broder Olof Simonsson om föräldrararvet.[1][7?] Nämnes vid skiftet den 14/11 1561.[6] Med all säkerhet den Bamse i Nes (Långelanda), som nämnes bland skattebönderna i 1568 års jordebok.[8]

6. Erik i Näs nämnes i 1580 års jordebok.[9] "Trulß Erikßon
i Nääs upwiste ett Lagmans skifftebref dat. 1604 den 11
october hwar effter hanß Fader Fader tilldehlas 10 örißbohl
i Torp."[10]

7. Bamse i Hallsbäck på Tjörn kan antagas ha tillhört
släkten. Christopher Bamsessons äldste son hette Erik
Christophersson och en yngre son Bamse Christophersson.
Enligt tidens namnskick bör Bamse i Hallsbäck ha hetat
Bamse Eriksson.[1]

Källor:

[1] J. A. Nordström: Den jordägande dansk-norska adeln i Bohuslän (manus), del III, nr 9 "Bamse på Kåröd".
Överläkare J A Nordströms samling (O) A4:3 Bild 3310 (AID: v809275.b3310, NAD: SE/GLA/10277)

[2] Pergament i Göteborgs Landsarkiv (GLA), Skörtorps gårdsarkiv, daterat Tegneby 1478. Avskrift av Folke Almegius.
https://orustgenealogi.se/Historiska%20dokument%202015%20-/K%C3%A4rra,%20Stala%20socken,%201478.pdf

[3] Diplomatarium Norvegicum bind 15, nummer 175
https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=12954

[4] 1528 års skattemantal (gengärden)
https://media.digitalarkivet.no/view/76227/180
Tryckt i Norske Regnskaber og Jordebøger fra det 16de Aarhundrede (1520-1570), s 200
https://www.nb.no/items/84a1a9e61969ade7f53c2e62e01d358d?page=211

[5] Diplomatarium Norvegicum bind 22, nummer 202
https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=18199

[6] Lagmansrättens dombok 10/2 1669
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIICB:1 (1667-1673) Bild 2140 (AID: v405088a.b2140, NAD: SE/VALA/0382503)

[7] Diplomatarium Norvegicum bind 22, nummer 555
https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=18552

[8] 1568 års jordebok
Regnskaber 1559-1660, Lensregnskaber, Lensregnskaber 1559-1662, 444 Båhus og Viken, B. Jordebøger 1568-1581
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283579,55206053
https://www.orustgenealogi.se/jordebok1568.html

[9] 1580 års jordebok
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283579,55206235

[10] Orusts och Tjörns dombok 20-23/10 1702 § 26
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:67 (1702) Bild 590 (AID: v307659.b590, NAD: SE/VALA/0382503)

Tryckta källor:

Folke Almegius, Tusen anor från Orust (1991), not 32 s 51 och not 46 s 54

Folke Almegius, Jöns Gullbrandsson i Vräland : bondekrönika från Orust och Tjörn (1982), s 51-53

J. A. Nordström, Säteriet Kåröd i Myckleby under äldre tid, Vikarvets årsbok 1974-1975

Filip Rytterås, Anor och arvsägner från Orust och Tjörn (1974)

6
Höffner / SV: Höffner
« skrivet: 2022-10-30, 11:28 »
Förmyndareskapsprotokoll Kils härad 1769-10-09 § 19:

Igenom inlagd skrift begärdte Bokhållaren Wollmar Bökman, att
blifwa ändtledigad ifrån thet förmynderskap, han för sin stiufdotter
Brita Stina Höffner förestådt, hälst han nu nyl. skall
blifwit enkoman, och således kommer i delo med den omyndige, som är
arfwinge efter dess hustru, föreslåendes därföre i dess ställe till
förmyndare antingen borgmästaren i Philipstad hr Eric Westing
eller ock probsten högärewärdige herr Nils Bodin hwilka skola
med den omyndige wara i nära släktskap; men emedan häradsrätten
hade sig bekant, det desse föreslagne så wäl wore långt öfwer 60
år gamla, som ock långt ifrån denna orten wistande, så att detta
förmynderskap skäl. emot xxi cap 18 p? icke kan påläggas någon af
thesse föreslagne; utan som liqvidations commissarien w:dde Pehr
Odén, närwarande, sade sig wilja antaga # curatorskap för thenne
omyndige under den tiden Bökman afwittrar sin afl. hustrus arfwingar;
ty blef bemälte commissarie förordnad till förbemälte Brita Stina
Höffners curator, och åligger therföre honom dess rätt bewaka.

Kils häradsrätt (S) AIa:31 (1768-1769) Bild 778 (AID: v107842.b778, NAD: SE/VA/11168)

7
Hittade dessa attester bland bilagorna till vigselboken:

Myckleby HV:1, http://www.arkivdigital.se/aid/show/v219252.b1430

Pigan Inger Svensdr, född på Fräkne, efter berättelse
d. 12 Decemb. 1801, /adertonhundradde ett,/ flyttar
nu till Tegneby Pastorat. Har god christendomskunskap,
blifvit i år härstädes confirmerad. Haft
smittkoppor. [text på latin]
Myckleby Prestgd d. 2 oct. 1817.

N. C. Bohlin,
Past. Loci.

Återflyttar til Myckleby Pastorat med
oförändradt bevis. Tegneby d. 24 Oct: 1818.
Christ: L: Ström
P. L:

Skörbo

Myckleby HV:1, http://www.arkivdigital.se/aid/show/v219252.b4690

Båtsmannen vid Bohus 1:a Båtsman Comp N:o 12
Johannes Åkerberg, lämnas härmed tillstånd ingå äckten-
skap med Pigan Ingrid Svensdotter i Skörbo, så wida
hennes fräjd och upförande ej något är att anmärka

Uddevalla den 4 December 1825

M: Koch
Compagnie Chef

Myckleby HV:1, http://www.arkivdigital.se/aid/show/v219252.b4780

Drängen Johannes Andersson som år 1823 flyttade från Röra till Torps försam:n
med bevis om någorlunda christendomskunskap och nådemedlens bruk, är
född år 1799 d 12 Jun: (nittionio) är innom detta pastorat mig vetterligen
fri från äktenskapsförbindelse, var härstädes vid bortflyttningen känd
för oklanderlig vandel, intygar

Tegneby d 4 Apr: 1826.
Christ: L: Ström
P: L:

8
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2022-03-19, 20:23 »
Myckleby pastorats kyrkoböcker är mycket slarvigt förda; det är många som saknas där, både födda, vigda och döda.

Om man ser hur kyrkoböckerna är förda, så förklarar det saken. Först kommer alla födda ett år, och direkt därefter alla döda samma år, och till sist det årets vigda. Och direkt därefter kommer nästa år på samma sätt. Det är ju då uppenbart att prästen har skrivit in alla vid samma tillfälle. Han har väl helt enkelt haft lösa lappar som han har skrivit rent, i bästa fall en gång om året. Det är ju då inte så märkligt att personer saknas...

Vid tinget 1726-05-24 § 38 är Kristen i Ölseröd Övergård anklagad för att han undandöljt drängen Lars Svensson och pigan Malin Esbjörnsdotter vid mantalsskrivningen 1725. Men, står det, "kunnandes man om desse personer, som äro födde i Torp Sockn ey få bewijs af kyrkioboken om deras ålder efter der wid kyrkian ingen äldre book der om finnes än ifrån åhr 1714". Lite märkligt eftersom Torps äldsta kyrkobok börjar 1688. Den äldsta delen av Torp C:1 är "efter begäran af den förra kyrkioboken extraherat och renskrifwen" av Göthe Fontin som var kyrkoherde 1714-1716. Tydligen hade man inte tillgång till den kyrkoboken 1726.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:654 (1726) Bild 730 (AID: v377444a.b730, NAD: SE/VALA/0382503)

9
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2022-03-19, 19:47 »
Angående stackars Ingiel Jacobsdotter i Svar #23 så såg jag att originaldomboken innehåller ytterligare en paragraf, som blivit överstruken:

"men som denna Ingierd
Jacobsdotter både har fallande siukan ock
är icke aldeles wid sitt fulla förstånd, som
åfwan betygat är; så blifwer denna sak hög.
k. håfrättens ompröfwan ock nådgunstige
???teration understäld, om hon ey kan slippa
fängelset ock allenast stånda kyrkioplikt."

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108365_00320

Det verkar alltså som man övervägde att skicka ärendet vidare till hovrätten för att om möjligt få ett mildare straff. Jag tycker det låter rimligt så jag förstår inte varför texten är överstruken. Ville man inte besvära hovrätten? Det måste varit ett allvarligt brott att skita ner sig (orena sig per posteriora) i kyrkan eftersom man inte tar hänsyn till några förmildrande omständigheter.

10
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2022-03-19, 19:00 »
Vid vintertinget 1733 tvistar Rasmus Olsson i Käderöd med Mårten Andersson och Olof Persson i Trolltorp om skillnaden mellan deras gårdar. Där framgår att Barbro Jakobsdotter som skrev attesten till Rasmus bodde i Narveröd, vilket ytterligare styrker Jörgens argument i svar #12.

Källa: Orusts och Tjörns häradsrätt AIa:13, 1733-02-22
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108371_00034
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v13512.b44.s51

Hovrättens renovation är inte digitaliserad så man får läsa häradsrättens exemplar som är skriven med en sämre handstil.

Rasmus Ollsson i Kiäderöd Gymnasiihem:n hafwer
instämbt Mårten Andersson ock Olof Persson
i Trolltorp d:o Gymnasiihem:n angående 1:o ägoskillnad emillan
desse Gymnasiihem:n Kiäderöd 1/2 ock Trulltorp 1.
ock 2:o om ett Båtsmanstorp
wid namn Dukebacken, som är på desse
hem:ns hamn, men Trulltorpz åboer skola
sig enskylt tillägna ock 3:o för olaga
intäckter svaranden uti odelt mark skola
giordt. Oppwijsandes kiäranden en gammal
syndom af d:n 2. octob: 1604 (sic) på hwilken
slutet aldeles är bårta, dock förmäles
deruti skilnaden mellan Trolltorp och Kiäderöd
som är närt(?) vid Kiählebäcken, hwarest
kärandens eng vidtager mot Trulltorp
ock Brattorpz ägor, ock lika oppför berget
uti väster långz med Trolltorpz ägor till Dygge
Becken.

Swaranden wisa några attester af Barbro
Jacobsdr i Narfweröd, Olof Mårtensson i
Brattorp ock Lars Ollsson i Fiällan, hwarmed
attesteras att skillnaden emillan desse Gymnasii
hem:n gått efter en Bäck ifrån Kiäderöds
gata, upp efter kiörwägen öfwer någon bergz
öster in till gräflinge huldan(?) ock opp
till Sisselas Backe; Nock frambl.
kyrkioherdens hr Matthias Nöringz betygan
af d:n 22 Nov: 1732 att han ock hans
fader hr Johannes Nöring, hwilken är 83 åhr
gl. ei annat hafwa wettat el. af andra
hört, än Torpet Dufwebacken altid legat
under hem:t Trolltorp, det samma Nills
Rasmusson i Öfre Dahle likaledes under
d:n 1. octob. 1731 attesterat.

Kiäranden wisar Olof Arfwidssons ock Olof Börgessons
i Kallseröd attest af d: 24. Julii 1731. deruti
de betyga ett bärg belägit emillan
Dukebacken ock Kallseröd kallas Dukeberget
af gammalt. Likaledes attest af
Barbro Jacobsdr i Narfweröd hwaruti
hon wittna att hennes fader sagt att skillnads
delet emillan Trulltorpz ägor ock Kiäderöd
står i wästra änden på Duggeberget
ock att berget kallas Dugeberget. Widare Håkan
Rasmussons på platsen Änghagen attest af
12 Julii 1731 angående samma berg.

Såsom twistigheten emillan desse parters
hemman angående rätt skillnad dem
emillan rörande 2ne gymnasii
hem:n; altså kan TingzRätt:n sig
med denna sak icke befatta med
mindre hög ock respective herrar
curatorne för gymnasii godset
den samma uti nogon gymnasii
betientes närwaro till TingzRättes
widare giöromåhl förskuter(?), hwarför
kiäranden Rasmus Ollsson i Kiäderöd
sig med denna sak hoos hög- ock
wälb:te herrar curatorer först hafwer
att i ödmiukhet anmäla.

11
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-27, 12:04 »
Hade antecknat dessa mål i tron om att de rörde Hällene i Myckleby men det handlar alltså om Hällene på Mjörn.

1730-02-17 § 17
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v379758.b760
Citera
Uti instembde Saken emillan hustru Ingeborg
Ollsdotter å ena och hennes Swärfader Olof Elofsson
i Hällene å andra sidan vice versa kiärander och swa-
rander angående skuldfordran, giordes effterräckning
dem emillan, emedan hennes man Lars Olofsson
för 13 åhr sedan rymbdt ifrån henne, och befans
fölljande liqvidation dem emillan, först är Olof Elof-
son skyldig henne för undfångne penningar 10 Dr
ett skrin med jern bråte uti för 1 Dr 3 1/2 al:r blått walmar
1 Dr 10 % 6 st rå kalfskin à 2 % - 12 % en öx: 16 % och en Pipe-
sten(?) 8 % är tillsamman 13 Dr 14 % Srmt, utom detta
fordrar och Ingeborg af honom för 6 sättingar böner
och korn, 10 sättingar grynekorn, ett nytt sättetåg, en
gång plogjern, 2 nya liar och en halfsliten. Desse Per-
sedlar nekar Olof Elofsson till, men hustrun will
med Olofs dotter Gunnilla Ollsdotter bewisa som nu är
siuk.

Här emot fordrar Olof af Ingeborg först för det han hafft henne
hoos sig i 6 weckors tid då hon bodde på Klåfweröen, sedan
försörgt henne med Barnen en tid samt en af hennes Söner
ifrån det han war på 4de åhret till dess han war 12 åhr gam-
mal och lät honom lära läsa i Book, det andra hennes
Barn hafwer han hållit med skoo i 8 eller 9 åhrs tid,
sedan bygt på huus åth henne En gång i 7 dagar och en annan
gång 3 dagar. För detta alt han begiärer ährsättning. Inge-
borg afräcknar här emot att hon hoos sin Swärfader rakat
i Höbergningen och kiört hans plog i 2 wåhrar för utan
annat arbete hon då och då mehrendehls på sin egen
kåst giordt. Öfwer desse måhlen resolveras det böra desse
parter wid 10 Dr Srmts wite, innom en månad här efter
uti nembdemännens Welam Larssons och Bryngel An-
derssons närwaro om desse fordringar liqvidera, och hwad
de då ey komma öfwerens om det skall på nesta Ting
då parterne med sina wittnen böra sig infinna utan
widare stembning lagligen afgiöras hwar efter de sig
rättar.

1730-02-17 § 19
Citera
Genom Testamente af d: 16 januarii 1730. giöra Olof
Elofsson i Hellenne och Kierstin Larsdotter den förord-
ning, att hwilcken gud först behagar genom den time-
liga döden hädan kalla, då skall den efterlefwande äga
och behålla af alla deras a rfwingar oklandrat all den
ringa egendomb som i deras 1/4dingz bruk och boo finnes,
hwilcket efter begiäran intecknas, och så wida det med lag och
testamentzordningen enligt är confirmeras.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:771 (1730) (NAD: SE/VALA/0382503)

12
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-26, 23:11 »
Hittade dessa mål rörande Gunilla Rasmusdotter i Hällene som Jörgen nämner ovan.

1673-04-17 (§ 3?)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v49279.b405

Citera
Börta Gunnarsdotter på Kroken på sin moders wägnar, Karen
Rasmusdotter och Guri Brynttesdåtter på Sine Egne Vegner
sampt Börta Brynttesdotter i Ottesslett på sine Egne Veg:r
Som hafwa her för Retten Instembdt Joen i Hellessbergh
för 5 öhresbohliordh som Bodolf i Rödh på Miöhrn skulle
haf:a Pansatt till Torbiörn i Hellessbergh, #

# För 100 RDr; Mötte
hertill at swara
Torbiörns Sohn
Joen Torbiörnson
i Hellessbergh

och frambwijste
ett wellförseglat Panttebref, Vtgifwit af Sworenskrif-
waren Peder Andersson, medh Lagrettet på Oroust
d. 7 Decemb:s A:o 1653, som förmähler att Bodolff i Rödh
Gunnella i Hellenne Karen på Kroken, Guru i Twedh och
Börta i Ottesslett giöra Witterliget at föresk:e Samarfuinger
hafwa Pansatt 2 1/2 Öhresbohliordh till deres moder Gögia
Biörnssdotter för 50 RDr hemma. I lijka måtto
haf:r föresk:e Sambarfwingar Pantsatt till föresk:e Joens
fader Tårbiörn i Hellessbergh 2 1/2 öresbohljordh för 50 RDr
Bodolffz halfsyster i Rödh medh een Sambsyster dotter
bekendhe att Bodolff haf:r opburet 50 RD för 2 1/2 öhresbohl
iordh, som hon sielf haf:r annammat förmehnte derföre
Bodolf Rasmusson böhr at giöra bewijssliget, huruledes
hans Syster sin anpart i förben:te Penninger haf:r åtniutet

Resolutio: Vthi denne instembde Saak, at efter som Joen
Tårbiörnson bewijsliget giorde med richtigt och ocasserat
Panttebref af Sworenskrifwaren Pehr Andersson medh
lagrettet förseglat d. 7 Decemb:s 1653, att hans Fadher hadhe
Vtgifwit för 5 Öhresbohliordh i Hellesbergh på Pantt Nembl
100 RD, dy weste dhenne Rätten her uthi ey annat at dömma
Vtan när Contraparterne och odelssambägarne i laga
tijdh präsenterar Joen i Hellessbergh sin Faders Vtlåntte
Panttepenninger som ofwan bemelt är, då får dher
sin odelssiordh igen, men om Sätteret gåss(?) dem
emellan hwadh lagh förmåhr, Belangandhe Bodolfz
half Syster medh den ene Sambsyster dottern, kunna
der sökia Bodolf i Rödh, huruledes han sine Systrar
deras anpart i samma Panttepg:r distribuerat och af
delt hadhe, och dhet kan bäst ske wedh laga stembningh till
Nestkommandhe Tingh Actum ut Supra

1673-12-12 § 14
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v49279.b445
Citera
Vthi den Twistige och Instembde Saak emellan Käran-
derne Guru j Twedh och Birgitta j Ottesslett i Tägneby
Sochen på Oroust å den tne(?); och deras halfbrodher Boddell
Rassmussonn j Rödh på Miörns Landh boendes Andre
Sijdan Swaranden, Angående några Arfwepen:r för
någon pantsatt odellssiordh i dhen gårdh Hellesbergh j Stala
Sochen på offwanbemelte Oroust belegan som omstrijdes
ähr denne HerradzRettens endteliga gifne Vthslagh och
domb, affsagt på HerradzTinget j Tyffta j Stahla Sochen
12. Decembris Anno 1673.

Efftersåsom käranderne Guru j Twedh och birgitta j
Otteslett hafwa efter laga instembningh här för Retten
tiltalat Swaranden Boddell Rasmusson j Rödh på
Miörn, prætenderandes af honom at han böör dem swara
för deras innestående  arffwepenningar af deras
odellsiordz anpart i bem:te Hellessbergh, som är bort-
pantat och dom syskonen efter deras afgångne föräldrar
arfweligen ähr tilfallne. Hwar emot Boddell Rasmu-
son Exciperade, och sade dedh honom slijkt för denne
Retten icke lagligen offwerbewijsas skulle någre
Penningar för deras uthsatte Panteiordh i Hellesbergh
hafwa Vpburit eller sigh bemächtigat wijdare än hwad
uthi hans arffwepart i dee 28: RixD:r som på hans
quota tillkomma kunde den tijdh han ? deehl af hans Elsta
Syskonen, Jorden första gången uthsatte till Ingelbrecht j Helles-
bergh som war 2 1/2 öhresboohliordh, och der om woro 3. bröder
och 2. systrar Nembligen, Halfwoor, Biörn, Boddell sampt
Karen och Gunnella som wore Rassmus barn, som han
hade aflat medh sin hustru Göga Biörnsdåtter. Sädan för-
benembde Rassmus genom döden afgick, som wore fadher
till förberörde 5. barn, då intredde hon j andra giffto medh
Brynte j Otteslett, och medh honom aflade 2:ne döttrar, som är
dessa förben:de Guru och Birgitta, som äro halffsystrar
emot denne föreskreffne Boddell Rassmuson.
Widh samma tidjh Vthsatte förbem:te barns modher
Göga som odelen rådde sin halfwepart emot bar-
nen nembl:n 2 1/2 öhresboohliordh till offwanbem:te
Ingelbrecht i Hellessbergh för 30. RixDr men  af dee
22 RixDr  Arffwepenningar som denne Twidston(?)
ähr opwuxen af  emellan förbem:te parter, och
käranderne påståår sigh måtte betalas förrigesidor(?) Boddell
Rassmusson sigh aldrigh hafwa upburit eller anammat
Een skilling eller hwijt. Aff orsaak at föräldrarna och een
deehl af Eldsta Syskonen som för 20. åhr sedan som iorden
först hafwer uthsatt som är 5 Öhresboohliordh till Tår-
biörn i Hellesbergh för 100 RixDr som Pantebreffwet der
om förmähler in A:o 1653. den 3. Decembris uprättat; Medh
wijdare bemelta Boddell Rassmussons widhlyftiga in-
laga innehåller och förmähler som för Retten lydeligen
är opläsen och påskreffwen. Ty Boddell sade dee som Panteior-
den hafwa Löst, så wäl som een deehl af dem som förstedagz
hafwa den uthsatt äre begge igenom döden afgångne.

Och som bem:te  Systrar Guru och Birgitta icke hafwa
denne deeras Contrapart Boddell Rassmussonn j Rödh, hwar-
ken medh lagfasta Skrifter eller andra boofasta wittnen
denna deras påfordrande Arfffordringz Penningar
som honom till wites något kunde öffwerbewijsa haft
något ifrån dom, wijdare än deras eget lösa taahl och blotta
beskyldning, som denne gången icke kunde gifwas nå-
gon laga krafft: Ty lagen förmähler, Tingfarebalkens
4. Cap. Efter egen bekännelse och lagliga wittnesbördh
skola alla saaker dömmas; Eller och om een man besitter
Arff olagligen och den samma ey will oplåta, då skall han
stemma honom till Ting, doch medh dee wilkohr om han
för laglig wittnen till, hwilket dee denne Boddell Rassmuson
icke hafwa lagligen kunnat till saken binda efter arf-
webalkens 17. Cap:s inneholdh och förmählande. Ty elliest
borde offwanberörde sambsystrar uthsökt samma arff
innan 10. winter och är öfwer 20. åhr sedan arfwen war
fallen, alldenstundh dee hafwa bodt in uthi fylket, der
deras odellsjordh legat och förpantat ähr, och haft för-
standh der till; sampt herföre waret uthan förfall. Noch
för det öfrige at han af bem:te arffwepenningar fö si-
na syskon icke haar Vndandölgt sigh till någon profijt och
nytta och deom till nachdeehl och skada; och öfwer alt detta
hafwer Boddell Rassmuson Contraparterne till Nöye inför
sittiande Tingzretten medh handh å book afflagt sin
lijfflige eedh sigh till befrijellsse; denna twist angående
icke något vndandölgt som lagen buder j arffwebal-
kens 18. Cap. Item tager någon arff efter nogon
som är och det at ordna rätt arffwing der till, och be-
wijsas sedan annorledes, då skall han uthleggia till retta arff-
wingen alt dedh han optogh, dedh ware sigh j jordh, godz
och penningar som lagen j arffwebalkens 7. Cap.
hwarföre wiste denna Retten ey Rettare at döm-
ma j denne saak, än offwanbem:te Boddell Rassmu-
son efter offwanbem:te lagen och Capittlers inne-
holdh, för Mehrbem:te Guru och Birgittas tiltalan j
detta måhl frij och omolesterat att förbliffwa.
Belangande dhee 12. RixDr som den broderen Half-
wor tilkomb, och äro han flutter af förbem:te 22 RixDr
arffwepenningar, som sädhan äro efter Boddells
angiffwande transporterade och nedhsatte hoos Tår-
biörn j Hellessbergh, som sidst pantade sigh iorden till,
hwarest han och är dödh worden, derom söka wederbö-
randen hoos dom j Hellesbergh på sätt och wijss som
lagh och rätt dom emellan bäst åthskillia kan.

Actum ut Supra.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAAAH:4 (1662-1673) (NAD: SE/VALA/0382503)

13
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2020-12-23, 12:08 »
Hovrättens renovation EVIIaaba:930 finns hos ArkivDigital:
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v379783.b10

Till skillnad från originaldomboken saknas inga ting och handstilen är betydligt bättre.

1735-01-28 VT Fräkne 40
1735-02-04 VT Nordre 190
1735-02-13 VT Orust och Tjörn 490
1735-05-12 ST Tjörn 920
1735-05-19 ST Orust 1220
1735-05-29 ST Fräkne 1590
1735-06-02 ST Nordre 1860
1735-09-30 HT Tjörn 2200
1735-10-06 HT Orust 2700
1735-10-14 HT Nordre 3260
1735-10-22 HT Fräkne 3500
Saköreslängd 3670

Jag letade igenom HT Orust och kunde inte hitta något. Om det är ett släktträd inritad i domboken så borde målet inte vara så svårt att finna.

14
Waldenström / SV: Waldenström
« skrivet: 2019-10-12, 14:44 »
Nu finns Gustaf Frithiof Waldenströms bok "Genealogi och biografier öfver släkten Waldenström" från 1903 att läsa gratis på Runeberg. Boken är digitaliserad från KBs exemplar. Upplysningar om författaren kan hämtas ur Tabell 3 i samma bok.

http://runeberg.org/waldgen/

15
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-01, 17:11 »
Efter lite letande hittade jag denna ransakning som hölls vid vintertinget samma år:

Anno 1726 den 15 Februarii begyntes
ordinarie Tinget med Oroust och Tiörns
härader på wanligit Tingställe Swanesund [...]

§ 11 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b300)
CronoBefallningzmanens Betiänte Monsieur Anders
Ahlquist anklagade pigan Ingiel Jacobsdotter i
Kiäderöd för det hon andra Juhledagen i Stahla
kyrkia och bänken under gudztiensten skall h: v:
orenat sig per posteriora; till hwilket Ingiel
aldeles nekade, derföre stältes till wittne
pigan Hindrika Ollssdotter, Karin Nilssdotter och
hustru Sophia Tållesdotter, hwilka utan Jäf
wittnes Eed aflade, ther efter särskilt wittnade

1:o Sophia Tållesdotter, att när hon kom ifrån
altaret och efter Prädikan hade offrat, då
sade Karin Nilssdotter till henne, gå intet så
långt in i bänken, se hwad der ligger, och då såg
wittnet orenligheten liggande i bänken, hwilken
illa stank och war af folk, men hwem det giort
weth wittnet ey, ey heller om det war mitt före
der Ingiel satt.

2:do Hindrika Ollssdotter att hon såg det Ingiel
gret och lutade neder i bänken sittiande, och der
före frågade pigan Anna Erikzdotter som satt
näst in till Ingiel, hwad det felar Ingiel om
hon har ondt eller hon gråter för det hennes
moder war siuk, hwar på Anna swarat att
Ingiel hade ondt, och derföre sade wittnet att
det woro bäst hon då gingo uth, och såg hon oren-
ligheten liggande i bänken mitt före der Ingiel
sutit, och befans lukten icke så länge de sutto stilla
i bänken, utan när wittnet hade warit wid Her-
rans H: Nattward och en del de andra offrat,
då förmärktes orenligheten liggande der som
Ingiel sutit, men Ingiel gick uhr kyrkian sedan
hon hade offrat.

Begge förenämbde wittnen tillspordes om de för-
märkt Ingiel warit druken den gången? swarade
ney det hafwa de ey förstådt widare än hon eljest war siuklig

3:o Karin Nilssdotter, att hon om annan dag Juhl
war fadder till barn, och som hon derföre skulle offra
så satt hon ytterst wid stohldören, men Ingiel war
den fiärde ifrån henne, derföre hon märkte hwar-
ken lukt eller orenlighet så länge som alla såto
stilla, men när hon hade offrat, så gick Sophia, Anna
och Ingiäl fram att offra, men Hindrika satt
qwar, och då wittnet kom tillbaka och skulle gå
i stolen, så såg hon orenligheten, derföre hon stälte
sig ytterst igen der hon förr stådt och luktade detta
illa och war af folk, men hwem det giort weth hon
ey, icke seendes efter om det war mitt före der In-
giel sutit ey heller såg eller weth hon om Ingiäl
war siuk eller nykter, men något der efter gick
kyrkans bön för henne 2 à 3 Söndagar och hon låg
siuk, det de öfriga wittnen och afsade.

Pigan Anna Erikzdotter på Röra mark som denna
saak för kyrkiowärden Per Börjesson angifwit, giorde
den berättelsen, att hon såg det orenligheten låg
mitt under på golfwet der Ingiäl suttit.

Kyrkiowärden Per Börjesson berättade, att när
Anna för honom om orenligheten omtalat, då
straxt efter mässan war uthe, gick han i kyrkian
och såg den samma otukten, finnandes at den
war då nyligen giord och låg mitt i bänken, hwil-
ken blef der och qwarliggande till 5:te dagen
då Ingiäl det siälf uthsopade efter kyrkiowär-
dens förmaning fast hon nekade der till att hon
burit sig så illa åth, på det derom ey skulle blif-
wa mehra talat.

Efterfrågades om kyrkioherden i församblingen Hr
Mathias Neuring ey här om är notifierad, då kyrkio-
wärden berättade att Hr kyrkioherden der om in-
gen kundskap kan afgifwa, utan ingafz hans attest
af den 12 hujus, der utj betygas om Ingiäl Jacobs-
dotters siukdom, att kyrkians förbön gådt för
henne några gånger nästledne Juletijd.

Eljest berättade kyrkiowärden så wäll som de af
nämbd och tingzallmogen som henne kiänna, att
Ingiäl är siuklig på 2 à 3 sätt förutan det hon
då war siuklig. Ingiäl nekade att hon weth
sig giort denna lasten och förebär sin siukdom,
men om sidor nekade icke der till, och betygade både
Cronobetiänterne och nämbden att det är almänt
kunnigt att Ingiäl är mycket siuklig, samt eljest
till sinnet icke aldeles förståndig.

Resolutio.

Såsom pigan Ingiäl Jacobsdotter i Kiäderöd med edel.
wittnen utj Ransakningen icke allenast är öf-
wertygad att hon annan dag Juhl sutit neder
i bänken utj Stahla kyrkia haft ondt och gråtet
utan att under henne på golfwet när hon gådt uhr
bänken blifwit förmärkt att hon h: v: sig per posteriora
orenat, utan och hon omsidor sådant ey kunnat
förneka, men der hoos nogsamt är betygat om
hennes swaghet och siukdomar; altså efter kongl.
förordningen den 22 Decembr 1686 dömmes pigan
Ingiäl Jacobsdotter att för dess förbrytelse och för-
argelse i kyrkian böra böta 50 D:r S:mt, men som
hon ey mäktar penninge botum, att sittia fiorton
dagar i fängelse på wattn och bröd, samt sedan
stånda oppenbara kyrkioplicht.

16
Stala / SV: Käderöd på 1600- och 1700-talet
« skrivet: 2019-09-01, 15:25 »
Följer denna tråd med stort intresse. Angående Rasmus Olsson i Käderöd vill jag dela med mig av följande domboksfynd:

Extra ting i Svanesund 1726-09-13 med Orust och Tjörns härader

§ 134 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b1980)

Rasmuss Ollsson i Kiäderöd anklagades för det en
hans dotter Ingiäl och en Son benämbd Mårten
Jacobsson ey äro angifne i 1725 åhrs mantalslängd.
Rasmuss swarade att dotteren har siukdom, som
Rätten nogsamt kunnigt är af en här wid Rät-
ten öfwer henne förr afdömbd saak, och angående
Sonen kan Rasmuss ey neka till, att han ju warit
15 åhr den tijden 1725 åhrs mantalsskrifning höltz, men
förebär att han ey kunde wetta denna Mårtens
ålder, efter han är stiuffader åth honom, men
som sådant förewändande ey kan befria honom
ifrån tilltahl och answar, emedan han bör an-
gifwa sitt folck, och således föruth giöra sig om
deras ålder kunnig; altså resolverades det bör
Rasmuss Ollsson hwad Sonen angår, för det han
honom ey angifwit, böta 20 D:r S:mt, men emedan
af Ransakning wid sidstl:ne Höste Ting nog är kun-
nigt om denna hans stiufdotters siuklighet,
så warder Rasmuss hwad henne angår från
plicht frikiänd.

§ 145 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b2150)

Rasmuss Ollsson i Kiäderöd som den 19 hujus blif-
wit dömbd att böta för dess stiufson Mårten
ey war skrifwen i mantahl begiärade nu att
ett Extract som kyrkioherden Neuring af
Stahla kyrkiobook gifwit honom, angående
samma stiufsons ållder, måtte inprotocol-
leras, hwilket Extract sålunda lyder:
A:o 1709 den 27 Januarii blef Mårten Jacobsson
på Ödegierdet /: som eljest i Jordeboken kal-
las Kiäderöd :/ född, hwaraf som denna gåsse
ey warit stort öfwer sina 15 åhr wid 1725
åhrs mantalsskrifning, och han som stiuf-
fader är ey kunde så wist wetta sin
stiufsons ålder, så förmenar han att
han kunde framdeles förskonas från
den honom pålagde plichten.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:654 (1726-1726) (AID: v377444a NAD: SE/VALA/0382503)

Självklart blir man ju nyfiken på den "Ransakning wid sidstl:ne Höste Ting" som tydligen har berört hans styvdotters sjukdom, men den har jag inte lyckats finna ännu.

17
Sonen Per Westmark f. 1761 finns i Hammarins herdaminne över Karlstads stift, del I, sid. 258. Se http://runeberg.org/carlstadsh/1/0258.html.

18
Rasbo / SV: Rasbo C:2 sid 108a den 12 Juni 1732
« skrivet: 2018-11-20, 12:02 »
Klockaregården

d. 12. Jun: Föddes Olof Pärssons
dotter med Hust: Kierstin Olofsdr
i Klåckare Gården. d. 18. dito med
namnet Brita döpt. Faddr. Matts
Mattsson i Lilla Wreta, Drän-
gen And: Pärsson i Prästegården.
Soldatens Erich Pärssons Gran-
bergs Hust: Karin Larsdr i Gräno[me]
Soldatehuus och Stafby Sochn, Pi-
gan Margetha Olofsdr i Löfsta
och Fundbo Sochn.

19
Silvberg / SV: Silvberg
« skrivet: 2018-11-19, 23:02 »
Gjorde ett försök att skriva av sidorna (hyfsat) bokstavstroget. Jag tror att Hans Olsson i Skenshyttenäs är farbror till de svarande, ej de kärande. Det är ett ganska vanligt namn.

ANNO 1720 d 20 Octobris
då ordinarie HäradzTing höltz
med samptelige Allmogen
af Stora Thuna Sochn, uthi för-
samblingens Probstegård. Närwa-
rande ut in actis.

§: 27:

Föredrogz den instämde Saken emel-
lan afledne Hans Hanson Hakspijks
arfwingar, Sonen Daniel och dottren
och dottren hust: Mahlin, Jacob Pehrsson
skinskmans hustru i Sandwijken, samt
deras fader broder Erich Hansson och
fastren Margaretha Hansdotter,
hwilcka twenne senare ey tillstä-
des woro, utan allenast deras namn
i Stämbningen blifwit insatt, å den
ena sijdan kiärande, och Carl Carlssons
arfwingar i Norbo, å den andra
Swarande, angående ett slogfall
widwid Skienshytte näset, med någon
mehra jord som dem förrom ärfte-
ligen tillkommit efter deras fader-
broder Hans Ohlsson på Skienshytte
näset, och dess barnlöse afledne Syster,
hwilcken jord Carl Carlsson, under
kiärandernes faders bortowarande i
krigztiänst, samt mädan hans barn
omyndige warit, skall hafwa till
sig tagit, och thy de nu den samma
återwinna sökia. Sedan altså de förra

---

uthrättat sitt kiäromåhl, uppteddes å
Swarande sijdan åthskillige skrifter
transporter och fastebref, hwarmed
de ey allenast månde wijsa sitt la-
ga fång till förenämde ägendom
utan och huru obefogat kiäranderne
sökia att qwällja dem uthj deras
mångåhriga besittning, thy att redan
åhr 1682 har till Rådmannen Wäl-
betrodde Jonas Norn i Säther efter
då warande Befallningzmannens or-
dres blifwit från besagde Hans Ohlsson
på Skienshytte näset, uthmätt och skat-
tat så mycket som emot 216 [daler] 16 [öre]
kmtz skuldfordran swara kunnat
som fångesmannen bem:te Rådman Norn
efter fullgången Lagfart och ährhållen
fasta d 6 Maii 1685 sedermehra d 30
Martj 1698. in uppå Swarandernes
Fader Carl Carlsson i Norbo för 235
[daler] 16 [öre] kmt. transporterat. hwilcken
är wijdare till mehra försäkran
där å uppbud, och omsider Häradz-
Rättens fasta d. 5 Septembr 1700.
wunnit, hafwandes och åhret tillfören-
de A:o 1699. Hakspijks broder Erick Han-
sson Hammarsmed till Carl Carlsson
försålt sin modersdehl på Skiens-
hyttenäset för 25 [daler] kmt. som äfwen
wijstes; af hwilcket alt kiärandernes
förmente arfz- och bördesrätt all-
deles förswinna skall; waran-
des elliest uthom dess Hans Hansson
genom en särskilt resolution af d.

---

4 Septembr 1700 dömbd att af Carl
Carlsson efter gode mäns wärdering taga
lösn för sin ägande ofullsuttne dehl på
Skienshyttenäset ey fyllest till en stigz
ränta, och altså sedermehra ibland
annan jord ofwanförmählte slogfall
d. 16 Maii 1701. genom en af Ländzman-
nen Johan Nillsson förrättad laga ref-
ning och mäth Carl Carlsson är wor-
den uppdragen och tillährkiänd; i afseen-
de hwar till jämwähl kiärandernes
moder Hans Hanssons hustru Anna Hans-
dotter tillijka med Erick Jöransson uthj
sin tilltahlan wid Tinget d 25 Maii 1703
afslag fått; hafwandes och thå Carl
Carlsson anbudit att willja afbörda sig
löösningzresten, allenast han wettat till
hwilcken af Hans Hanssons Creditorer
penningarne fått lefwereras, efter det
skall warit honom Carl Carlsson för
ment, några medel till hans eller
dess anhörige att utgifwa. Uthi hwilcket
alt nu så mycket mindre någon än-
dring giöras kan, som lijkmätigt Kongl.
Maij:tz nyligen gifne nådigste förord-
ning och resolution på Allmogens All-
männe beswär, hemmanen i giörliga-
ste måtton böra sammanhållas och icke
styckias; Men huru wijda Carl Carlsson
i lijztijden till fullo uthbetahlt löösningz
summan efter ländzman Johan Nills-
sons wärdering till 94 [daler] 28 [öre] kmt.
kunde nu ey wijsas med något

---

quittence; föregifwandes Carl Carls-
sons änckia hustru Anna Larsdotter
och hennes Stiufdotter hustru Anna
Carlsdotter, sig där om ey hafwa någon
kundskap, änskiönt förmentes
hemma ibland skrifterne, torde
något skrifteliget där om finnas;
altså emedan efter lag Cap: 33 Kongz-
B:n l.l:, denne fordran med qwitto i
bref bör mötas och förläggias: Ty ålig-
ger Carl Carlssons änckia och arfwingar
sådant wijsa nembl. huru mycket så
wähl till faderbrodren Erich Hansson
/: hwilcken jämwähl skall hafwa sin
dehl under de 94 [daler] 28 [öre] :/ som till kiä-
randerne eller deras moder blifwit
uthbetahlt; och där sedan någon brist
till fyllnaden skulle finnas /: haf-
wandes Swaranderna  sielfwa nu
äfwen widgått något till rest stå :/
böra de alt sådant sig afbörda, och se-
dan där på quittence undfå; kunnan-
des icke häller Rätten undgå, att åläg-
gia kiäranderne för faste och dom-
qwahl, med sine 3 [marker] smt. Actum ut
Supra.

På HäradzRättens Wägnar
Johan Giörlingh[?]

20
Getinge / Brand i gården Hörsås den 12 maj 1787
« skrivet: 2018-06-25, 14:49 »
Ur tidningen Götheborgs Allehanda, N:o 41, 1787-05-22, sida 3
https://tidningar.kb.se/2625423/1787-05-22/edition/148003/part/1/page/3/

Getinge i Söder-Halland, den 13 Maji. I går war här en
förfärlig och bedröfwelig dag, då en händelse sig tildrog, den man med skäl
kunde införa i Biskop Rhyzelii Bronthologie, såsom Appendix. Efter några
dagars wärma, som påskyndat trädens grönskande och blomning, och en
qwalmig luft, syntes wid middagstiden strödde åskemoln, hwilka samlade sig alt
mer och mer. Åskan mullrade, som man kallar det, på distance. Klåckan 3
bröt det löst i starka slag och blixter öfwer oss, jämte regn och hagel. I det
samma slog en mängd med Ljungeld ned i gården Hörsåhs *) rätt
öfwer et Stall, hwaräst den yngre åboen Jöns Jönssons gamle Fader stod hos
sina hästar, hwilka genast föllo neder och blefwo liggande på stället. Men den
gamle mannen blef aldeles oskadad, utom det, at flamman något brändt huden
på ena handen. En Piga, som för regnet och haglet gått in i et skjul näst
intil, slogs omkull och swimade; men togs genast up oskadad af gårdboen Swen
Bengtsson
, som då blef warse, at åskan slagit eld. Gården, som war wäl
bygd så til Man- som Ladu-hus, stod straxt i ljusan låga. Och ehuru folk från
alla kanter skyndade sig dit, kunde dock ingen ting räddas af deras egendom, utan alt
deras husgeråd, silfwer, tenn, koppar, säng- lin- och gångkläder, spannemål och
matwaror, jämte hästarne, en kalf, 2 båckar och några getter för den ene åboen,
och 15 st. getter för den andre eller Swen Bengtsson, blefwo eldens rof. Den
sistnämnde åboen har ej mindre än 7 Söner, af hwilka den äldste är i tjenst på
annat ställe; men de 6 hafwa af Föräldrarne under de swåra misswäxt-åren
blifwit wäl försörgde, ehuru det allenast är et litet Sjettedels hemman, som de
bebodt. Den yngste Sonen är allenast et halfte år gammal. Til all lycka war
wädret tämmeligen stilla och wände sig ifrån näst intil liggande hemman, som eljest
ofelbart blifwit jämte detta et rof för elden. Åskedundret continuerade derpå med
starka knallar, täta skurar och et förfärligt ljungande, tils klåckan wid pass 9 om
aftonen. Emot Sjökanten, 3/4 mil här ifrån, i Harplinge Socken, har åskan
äfwen i går skadat en man så, at fara skal wara om lifwet; men hon har ej tändt
eld i något hus. Här i Getinge Pastorat är särskild förening om brandstods hjelp;
och hafwa samtelige Interessenterne i dag efter slutad Gudstjenst lofwat räcka de
nödlidande hjelpsam hand, at så mycket som möjeligt är, ärsätta den stora skada,
som desse olyckelige lidit, under innerlig önskan, at HErren den högste nådeligen
täcktes förskona hwar och en för dylika swåra förluster.

*) Försäkrad därom, at denna ömma berättelsen, wäcker mångas medlidande med de
olycklige Hörsåhsboarne, erbjuder jag min williga tjenst, at emottaga och til deras nitiske
Själeförjare öfwersända det understöd, som wältänkte och Christmilde hjertan torde finna
sig benägne, at hugna dem med, i deras närwarande stora bedröfwelse.

Samuel Norberg.

21
Alseda / SV: Läshjälp födelsenotis
« skrivet: 2018-06-22, 12:19 »
Nota bene se vid slutet

Det syftar nog på Stina Greta som, född den 8 augusti, borde varit införd där men istället är införd i slutet av året på sidan 263.

22
04) Brev m. m. - 1700-talet / SV: Brev till Kunglig Maj:t
« skrivet: 2018-05-06, 00:43 »
Gjorde ett försök att skriva av texten. Tyvärr ges inga ledtrådar till Hendrik Richenbergs ursprung.

Stormächtigste allernådigste Drottning

I alldra underdånigste tillförsicht af den kring hela
wärden högst Beprissligste nåd som Eders Kongl: May
allernådigst städze behagar hungna dess trogne undersåtare
med, fördristar iag i diupaste underdånigheet för Eders Kongl:
Maytz: Höga Thron, denne underdåhnigste Böneskrifft ned-
läggia, och föredraga, huru som iag 1714 månde mig utj

---

Echtenskap Begifwa, med Framledne Majorens under Dahl
Regemente wählborne H:r Isask(?) Svinhufwudz dotter, Greta
Svinhufwud, till hwilket ächtenskap iag ährholt, utj underdåhnighet
hoos Eders Kongl: Maytz allernådigste Bijfall och tillåtelse
om mitt förehafwande utj Högst Sahl: hans Kongl: Maytz Frånwaro
Daterat d 10 Februarj 1714, som här jempte fölljer, då iag up-
wijste Släckt och förwanters Samtycke dertill, som äfwen
fölljer; Altfördenskull i diupaste underdåhnigheet bön-
faller, det täcktes Eders Kongl: Mayt: med dess allernådigste
Confirmation wijdare Stadfästa, hälst som iag med min hustru
giänom Arf Bekommit ett litet Frällse hemman som iag
nu bebor, Skohlandes altidh mitt högsta ändamåhl, så här
Effter som härtils wara, huru iag må giöra mig skickel. och
wärdig till Eders Kongl: Maytz: och Kiere Fädernes Landetz
tienst. Särdeles som mine ungdoms åhr ähro mäst tillbrukte
utj landtmätare konsten, hwilken förrättning iag Effter högst
Sahl: i åminnelsse hans (Kongl) Maytz gifne Fullmakt Daterat
Lund d 5 october 1716, under dess hafwer iag och en tidh
Informerat mig utj Fortification; Jag afwachtar utj
alldra diupaste underdåhnigheet en nådig Bönhörelsse
och till min dödzstund Framhärdigt förbl:de

Stormäcktigste Allernådigste Drottning
Eders Kongl Maytz

Allerunderdånigste Tienare
och undersåte
Hind: Richenberg

---

Stormächtigste Allernådigste Konung

I alldra underdåhnigste tillförsicht af den kring hela
wärden högst beprissligste nåd som Eders Kongl: Maytz all-
lernådigst Städze behagar hungna dess trogne under Såta-
re med, fördristar iag i diupaste underdåhnigheet, för Eders
Kongl: Maytz Höga Thron denna underdåhnigste böneskrifft
nedläggia, och föredraga, hurusom iag A:o 1714 månde
mig utj Echtenskap Begifwa med framledne majorens
under Dahl Regemente wählborne H:r Isak Svinhufwudz

---

Dotter Margareta Svinhufwud, och ährholt utj underdåhnigheet
hoos hennes Kongl: Maytz sampt Kongl: Maytz Rådh tillåtelsse om
mitt förehafwande, som fölliande Copia wijssar, som äfwen och af släckt
och förwanters Skrifftel: Samtycke dertill, fördenskull i diupaste
underdåhnigheet Bönfaller det tächtes Eders Kongl Maytz
mig allernådigst wijdare Autorieera, hälst som iag med
min hustru giänom arf bekommit ett litet frällsse hemman,
Skohlandes alltid mitt högsta och förnämsta ändemåhl så
här Effter som härtils wara, huru iag må giöra mig skickel:
och wärdig till Eders Kongl: Maytz och kiera fädernes landetz
tienst, Särdeles som mine undoms åhr äro mäst tillbrackte
utj Landtmätare Konsten, hwilken förrättning iag effter
högst Sahl: Hans Kongl: Maytz gifne fullmacht Daterat Lund
d 5 october 1716, och under dess hafwer iag äfwen in-
formerat mig utj Fortification; Jag afwachtar utj
alldra diupaste underdåhnigheet en nådig Bönhörelsse
och till min dödzstund framhärdigt förblifwande

Eders Kongl: Maytz

Alldra underdånigste Tienare
och under Såtare
Hend: Richenberg

---

Copia

Stormächtigste Allernådigste Konung

Hennes Kongl: Högheet och Kongl Maytz Råd Samtyckte
fuller till gifftermåhlet, men Hwad Privelegium
angår måste Suplicanten der om hoos hans Konngl:
Maytz sielf i underdåhnigheet giöra ansöckning

Stockholm d 10 Feb: 1714

ad mandatum
A: Lejonstet

I Alldra underdånigste tillförsicht af den Kring
hela wärlden Högstbeprissligste nåd som Eders
Kongl Maytz allernådigste Städze behagar Hung-
na dess trogne undersåtare med, för dristar iag
i diupaste underdåhnigheet för Eders Kongl: Maytz
höga trohn denne underdånigste böneskrifft ned-
läggia och föredraga, Huru som en Echtenskapzhandel

---

Emellan mig och wählborne Jungfru Greta Svinhufwud
Framledne Majorens under Dahl Regemente wählborne
H:r Isak Svinhufwudz dotter, med dess anförwanters
Samtycke i Herrens nambn är sluten, och fördenskull
i diupaste underdånigheet bönfaller det tächtes Eders
Kongl: Maytz med dess allernådigste Bijfall och till-
låtelsse ofwannämbde mitt förehafwande allernå-
digst autorieera: Skohlandes alltidh mitt högsta
och förnämbsta ändamåhl så här Effter som härtils
wara, Huru iag må kunna giöra mig Skikelig
och wärdig till Eders Kongl: Maytz och fäderneslandetz
tienst, Särdeles som mina ungdoms åhr, mäst äro
tillbrackte utj Landtmätare Konsten, och sedan af högwählb:e
H:r General Majoren Kiöhler är blefwen antagen och
försäkrat om qwartermästare Beställningen under dess
Tremänningz Cavallerie Regemente, Jag afwachtar
i diupaste underdånigheet en nådig Bönhörelsse
framhärdigt förblif:de

Eders Kongl Maytz

Allerunderdånigste Tienare
och undersåtare
Hend: Richnenberg

---

Copia

Såssom wår Kiärällskel: Syster och Cusin Greta
Svinhufwud Begiärer af oss undertechnade
ett wittnesbörd om dess Echtenskapzhandel emellan
henne och H:r Hendrich Richenberg, så kan wij ey
annat än med Sanning bekräffta att bemelt: Echten-
skapz Förbund är med wårt goda willia Ja och
Samtycke slutat, och att wij ey det Ringaste der å
hafft el:r hädan effter har att tahla, ty lembne
wij här med wår Syster och Cusin Greta Svinhuf-
wud denna Attest, och det med wåra egna
nambns underskrifft Bekräftar.

Ekeby d 27 Januarj A:o 1714

Agneta Duwalt, Chatarina Svinhufwud
Carl Philp Anderson, Anders Forbes,
Willhelm Philp Anderson

Såsom wittne
Matius Isander

23
My understanding is that Marta had a criminal record for stealing.

Notes about her mother Märta's (b. 1837) criminal record:

Ragunda AI:6 (1861-1872), page 371 (Försvarslöse och Fattighjon)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036082_00356?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=355&z=5853.3177%2C4951.7665%2C1398.4432%2C768.72

I tried to transcribe it but it's written in very small text.

Straffad för 1:a resan
stöld år 1862 enl.
uppgift

Och enligt Sundsvalls
RådstufvuRätts utslag
den 2 Juni 1868 dömd att
för andra resan stöld
undergå två års straffarbete
och i sex år wara medborge-
ligt förtroende förlustig.

[...] bet. 29/6 67
13 Aug 1868 transport
till Linköpings
[...] straff-
arbetet slutar den
27 Dec 1869

1870 d. 6 Juli
3 resan stöld.
5 år, slutar den
4 Juli 1875.


In summary she was convicted of theft (stöld) in 1862, 1868 and 1870. I guess you could call her a repeat offender. She was sentenced to hard labor (straffarbete), and spent many years in prison.

Also found her in this database of prison records:

http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/default.en.aspx
http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/dbrecord.aspx?id=20211
http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/dbrecord.aspx?id=25638

Edit: Again, court records of this can also be found in the aforementioned Ragunda tingslags häradsrätt.

24
No, there's nothing there that links Jenny to Julius. However, as you pointed out, it is an interesting coincidence that Märta went to court in the same year she had Jenny.

25
Well, the note is for Herman, not Jenny. And you need to go to the regional state archives in Östersund (https://riksarkivet.se/archives-in-ostersund) where the records are stored, not Ragunda.

26
His father was the above Julius Edholm. I believe this because family story is that Marta took Julius to Court to give her son Herman the EDHOLM surname and the Court ruled in favor of that. I live in Colorado, USA and have no idea how to find such Swedish records from Ragunda. Can anyone provide me with any documentation related to this issue?

I found an interesting note in Ragunda AIIa:4, page 162:

Ragunda kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/ÖLA/11087/A II a/4 (1905-1923), bildid: F0012558_00180
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0012558_00180?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=179&z=3990.4798%2C1693.5637%2C2320.3812%2C1275.5065
f. volontären Julius Emanuel Edholm
enl. utslag vid Ragunda tingslags häradsrätt
den 10 Sept. 1903 dömd till barnets far. C.W. d. 2/8 07.


Court records can be found in Ragunda tingslags häradsrätt (NAD: SE/ÖLA/10828). You need to locate the correct volume, which I think in this case would be AI:219 (1903). However it has not yet been digitized, and is not available on the internet.

Repository: Landsarkivet i Östersund (ÖLA) https://riksarkivet.se/ostersund
Archive: 10828 Ragunda tingslags häradsrätt 1621 – 1950
Series: A I Domböcker.
Volume: AI:219 (1903)
NAD: SE/ÖLA/10828/A I/219

Browse contents of archive:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20786b52f7-48f7-11d5-a6ed-0002440207bb&tab=post&flik=1

27
Har du letat i de digitaliserade register som finns här?
https://sok.riksarkivet.se/fritext?postid=Arkis+d090113a-3688-43fb-8604-4790004ec810&tab=post&flik=1&s=Balder

Jag hittade familjen på sidan 305 i AIa:3. Det står att de flyttar 1833 till Carl Johan.

Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Personalförteckningar, SE/GLA/13180/A I a/3 (1829-1883), sida 305
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040557_00162?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=161&z=2869.5232%2C233.4844%2C3146.3917%2C1729.562

28
Is there any records in Sweden that place Andrew in the Ragunda area besides his marriage record, such as census data?

Yes. Household Examination Records (Husförhörslängder).

He moved from Stockholm to Krångede, Ragunda in 1858. He resided there until 1872 and then briefly in Krokvåg, Ragunda before emigrating to North America 1872-05-31.

1855 Storkyrkoförsamlingen AI:57 (1854-1855), page 25
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056327_00033?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=32&z=3239.0713%2C3640.9952%2C1566.9781%2C861.3631
Smedsgesällen Anders Magnus Nordforss 1832-06-29

1858 Ragunda AI:5 (1856-1861), page 148
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036081_00163?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=162&z=192.5529%2C3095.3026%2C2992.3584%2C1644.8903
Smedgesällen Dr[äng] Anders Magn[us] Nordforss
1832-06-29 Helsingland Mo
att[est] ifr[ån] Stockholm 1858
Mormon läran.


1861 Ragunda AI:6 (1861-1872), page 189
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036082_00190?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=189&z=120.7122%2C4681.0257%2C3463.6484%2C1903.957
Dr Anders Magnus Nordforss
1832-06-29 Helsingl. Mo
Morm.


1864? Ragunda AI:6 (1861-1872), page 190
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036082_00191?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=190&z=-191.413%2C41.8249%2C4210.5328%2C2314.5171
Gift 1864-05-06

1872 Ragunda AI:6 (1861-1872), page 144
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036082_00148?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=147&z=21.1227%2C700.0013%2C4210.5328%2C2314.5171
N. Amerika 1872-05-31

29
Anundsjö / SV: Erik Gunnar Jonasson f.1924
« skrivet: 2018-04-07, 10:05 »
Han dog 1933-02-05 på Sollefteå lasarett.

Sollefteå lasarett F:2 (1926-1935), sida 51, nr 13
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0015103_00058

Styrnäs F:3 (1895-1943), sida 111, nr 3
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0014120_00119


30
Norrbärke / SV: Blandade texter som jag har svårt att tyda
« skrivet: 2018-04-05, 21:36 »
Så gissar jag av ordningen att Karin är mor till Hans och inte hans förra fru. Eller vad tror ni?

Ja det är troligast. Tänk på att Karin kan vara en styvmor eller svärmor.

Längst upp på sidan så står ju Per Olsson, men fem rader längre ner verkar det finnas ytterligare en till Per Olsson i samma hushåll. Vad ska man tro om det? (Det står ytterligare något efter.) Vem är egentligen far till Per Persson?

Den andra Per Olsson har en annan hustru Karin, och både han och hans hustru uppges vara döda (det står mortuus och mortua efter deras namn). Jag gissar att han är många år äldre än den första Per Olsson. Per Olsson Broms är en lovande kandidat eftersom han har ett soldatnamn och dessutom bevisligen en son Johan. Och hans hustru heter ju Anna, inte Karin.

31
Norrbärke / SV: Blandade texter som jag har svårt att tyda
« skrivet: 2018-04-05, 09:35 »
3.
Halfuar Sigfridhsson mortuus [död]
H:ro Ingeborg mortua [död]
Halfordh Swärmodher H:ro Ingeborg mortua [död]
Oloff Halfuarsson
Sighfridh Halfuarsson Simonsbo(?)
Anderss Halfuarsson i Stockholm
Pehr Halfuarsson obijt [död]
Erich Halfuarsson mortuus [död]
Anna Halfwardhdotter
Matz Halfwarsson
Hust: Kerstin (Hansdott) Olles Hustru

5.
Du läser rätt, det står "Johan: Hans Persons i Ingewaldzbo". Det står
också "död 1734." vilket kan vara användbart för att avgöra om det
är rätt person.

I husförhörslängden AI:1 på sidan 93 står det:

H:ro Karin mortua
Hans Pehrsson
H:ro Elisabeth
Anders Pehrsson
H:ro Anna
Pehr Hansson
H:ro Margeta
Olof Hansson mortuus
Erich Hansson gifft til giessberg(?)
Hanss Hansson
Anna Hanssdotter gifft til Trune(?)
Elisabeth Hanssdotter gifft til (?)
Karin Hanssdotter
Lars Matzon från Orät(?)
h:o Karen Andersdott
Daniel Hansson
Johan Hansson
Sara Hansdotter
Karen Persdotter

Men jag har problem med att tolka ortnamnen.

7.
1672-12-22
Peder: Peder Olofsons Sol-
datz i Getebo. död 1733.

1692-93
Pehr Olsson Broms:
h:o Anna Hanssdotter
Pehr Pehrsson
(?) Persdotter
Johan Persson
Elias Persson
Olof Persson

1671-91
Pehr Olsson målare
H:ro Anna

Samma person?
http://www.pisces.se/genealogi/farfar/p25a26ce4.html

32
02) Militära rullor / SV: Soldaten Anders Hult
« skrivet: 2018-03-26, 16:49 »
Annicka är inte Anders Hults hustru. Det står att hon är E:a, dvs änka. Namnet på hustrun brukar inte stå i mantalslängden.

33
Barlingbo / SV: Läshjälp - Barlingbo
« skrivet: 2018-03-26, 15:20 »
föd: Pehr Busarfwes twillingar
1 son och 1 dotter och blefwo christ
d 17 dito nom: Lars et Maria

Test:
Pehr Massarfwe
Berendt Digeråkra
Nils Enbienne
Sören Enbienne
Jacob et Olof Enges
unga Pehr Massarfwe

Lars Stenstugårdz
hustru bar henne
och Nils Stenboms
hustru flickan
Stenstugu brita
Hans Busarf:
hust: Lillåkra
Anna Cathrina


Kommentar: Efternamnen verkar vara namn på gårdar. Listan med dopvittnen är uppdelad i två kolumner, där manliga dopvittnen står i den vänstra och kvinnliga i den högra.

34
Leksand / SV: Leksand C:4 Ver:a 1730-1739 - bild 1690/sid 164
« skrivet: 2018-03-24, 19:31 »
Pär. fad. Sold. Erik Nilßon Wikman
mod. Anna Pärsdr född
i Westanwik d 16 Janu:
Testes Erik Salmakare
Lars Larßon Hust. Karin
Ersdr Pig. Brita Lars
dr ibid.

35
Hittar honom tidigast i Hedvig Eleonora AIa:55, År 1860, Qvarteret Troijenborg (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054218_00323). Då jobbar han som sockerbruksarbetare och uppges vara född 1836-01-31.

I Värmdö AI:18, sida 139 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00052712_00143) står det att han är född i Sjonhem Gottl.

Det finns en Carl Jacob född 1836-01-31 i Söderby Grund, Sjonhem (I). Finns i Sjonhem AI:3, sida 60 / pag 17 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0072887_00063). Kanske tog han namnet Söderdahl efter hemorten?

Ändring: Första länken var fel.

36
Mörlunda / SV: Läshjälp vigselnotis
« skrivet: 2018-03-23, 11:30 »
Det står nog Turlunda. Jämför med T:et i AflingeTorp ovanför.

37
På den här tiden så betydde livstid verkligen livstid. Enda möjligheten att bli fri var att bli benådad av kungen.

38
Ja det är samma Maria, men det kan finnas en till Maria som verkligen är född 1751 men som prästen förväxlat med Maria Åman. Någon Maria har ju uppenbarligen flyttat in från Kila 1768-10-04.

Angående Johan Fredrik så döms han 1801 för stöld till livstids fästning och att "undergå et par spö jemte 3:ne söndagars uppenbar kyrkoplikt".[1] Han avlider
1803-01-23 på Vaxholms fästning.[2] Och det är inte första gången han är där. När Marias son Johan föds 1780-10-12 så står det i marginalen:

hustrun
har låtit lä-
gra sig under
mannens bort-
varelse vid(?)
Waxholms fäst-
ning.
[3]

I Övertjurbo häradsrätt AIa:19 (1801-1802) (SE/ULA/11839/A I a/19) står det nog mer om livstidsdomen.

[1] Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:273 (1801-1801), Fånglistor för Västerås slottshäkte, Bild 1340 (AID: v567873.b1340, NAD: SE/RA/1340101)
[2] Vaxholm (AB) FI:1 (1780-1861), sida 36
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049293_00047
[3] Sala landsförsamling (U) C:4 (1775-1830), sida 32
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020244_00027

39
Jag tycker det är för osannolikt att det skulle röra sig om en annan
Johan Fredrik. Så antingen är det samma Maria Andersdotter eller så
har han gift om sig.

Maria Andersdotter Åman lever i alla fall 1773-02-05 då bouppteckning förrättas
efter hennes fader.[1] Dottern Anna föds 1774-02-10 i Sala landsförsamling.[2]
Det lämnar ganska lite tid för ett nytt giftermål.

Vigseldatumet 1769 är en feltolkning av husförhörslängden.[3] Det är i själva
verket datumet för sista nattvarden (1769-12-03). Vigseldatum är nästa kolumn.
Felet kopieras och hamnar slutligen i dödboken.

Men jag tror att den Maria Andersdotter som finns i [3] är en annan Maria och
inte Johan Fredriks hustru.

[1] Sala rådhusrätt och magistrat (U) F2:10 (1773-1775)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103360_00030

[2] Sala landsförsamling (U) C:3 (1743-1774)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020243_00088

[3] Sala landsförsamling (U) AI:7 (1768-1774), sida 12
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020225_00021

40
Läshjälp / SV: Protokoll 16820624 från Ingermanland
« skrivet: 2018-03-19, 12:59 »
Extract aff Häradz Rättens
Protocoll, Hållit på Ragowitz hoff
den 24 Junii 1682.

Bonden Michel Jöranßon ifrån
Ostrogowitz by, som besitter 1/4 obß
gaff Rätten tillkiennde, huru han är
råkat, den nästförledne 17. Novemb:
uthi EldzSkada, och bortmist sijne Huuß
och Rija, der uthi han bodde, med all sin
egendomb, Spanmåhl Kläder Hußgeråd,
sampt 2:ne Hästar, bad om Tingbewijß,
Leutnampt H:r Christian Tollengren
på Ostrogowitz war tillstädes, och
intygade, att (be:te?) hanß bonde hafwer all
sin egendomb uthi Elden förlorat,
dett samma wittnade och Nämbde-
man Thomaß Bertilßon, och Lagmans
Nämbden Örian tirton(?) ifrån Wolp,
att altsammans hanß egendomb, med
2:ne Hästar bleff upbrendt, een liten
badstuga lemnades, Uppå sådant
intygande meddelas detta till ett
Tingzbewijß

Uppå Häradzrätt-
tens weg:r

H Schwartz

Haf:r åfwanförmälte bondhe Michel och
fådt förmedling ifrå håfwet på all des
uthlagor: Atesterar

C Christerßon
Thollengren

41
Ramsåsa / SV: Håkan född 1758-03-10
« skrivet: 2018-03-19, 12:30 »
d 10 Martii föddes och d 12 dito döptes
Pär Nilsons, och Gärtru Olsdotters
Son i Ramsåsa, Håkan, bars till
dopet af [...]

42
Efter Johan Fredrics överstrukna namn, på vänstra sidan:
NB återkommen
från staden, med witnesbörd at han är förlofwad.


På högra sidan, under 1769:
förhördes 17 8/4 70
då honom war ålagd
wärjemåls Ed för Lä-
gersmål i Staden.


På högra sidan, under 1770:
Sedan undergåt
hemlig skrifter-
mål d: 2/9 27 Jan 1771.
i Sala stad.


Under 1771:
d: 1 martii 1771 fick han här ifrån Staden til Staden sit med-
hafde besked samt påskrifwit witnesbörd, at han här är
utan hinder til ächtenskap.


Vid dottern Maria står det bara "4 år gl 1776".

43
Istorp / SV: Pigan Benedicta flyttar....
« skrivet: 2018-03-19, 11:54 »
Ja ibland blir man tvungen att helt enkelt "blada" igenom hela husförhörslängden.

44
Istorp / SV: Pigan Benedicta flyttar....
« skrivet: 2018-03-19, 11:22 »
Hon flyttar till Skatteg, eller Istorp Skattegården.

Istorp (P) AI:2 (1776-1800) Bild 79 / sid 11 (AID: v5477.b79.s11, NAD: SE/GLA/13257)

Se vänstra sidan (10). Liten text.

45
Vasa / SV: fråga
« skrivet: 2018-03-16, 23:04 »
Prästen har markerat med kryss i marginalen till vänster för att visa vilka som hör ihop.

Arne Vilhelm med ett kryss är son till Elin Sigrid Fredrika Fahlberg på rad 20. De flyttar båda 1919 till fol. 4022.

Carl Folke med två kryss är oäkta son till Gerda Kristina Alexandersson på rad 15. Det står också till höger om honom (bland annat) "moder r. 15".

46
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp
« skrivet: 2018-03-16, 15:15 »
Det ser ut att stå "att. till P. St. 7/11 1824." Tolkar det som "attest till Piteå Stad".

Piteå landsförsamling (BD) AI:5c (1817-1825) Bild 83 / sid 74 (AID: v138582.b83.s74, NAD: SE/HLA/1010154)

47
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp
« skrivet: 2018-03-16, 14:19 »
Kan du förtydliga vilken volym du menar och vilket sidnummer? Det finns AI:5a, AI:5b, AI:5c, AI:5d och AI:5e.

48
Svinhult / SV: Var dör Jaen den 27 april? 1805?
« skrivet: 2018-03-16, 12:46 »
Tycker det ser ut som "Österås". I husförhörslängden finns en Johan Svensson som dör 1805 i Österås.

Svinhult (E) AI:2 (1802-1813), sida 59 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018450_00037)

49
Lysnings Boken nr 81 år 1908. Kolla i volym EI:8 på sidan 62.

50
Gunnilbo / SV: Gustaf Lundgren 18/4 1858
« skrivet: 2018-03-12, 18:00 »
Västanfors står det. Hon gifter sig 1860-07-15 med Eric Lundgren. Det är så barnen får namnet.

1860 Västanfors (U) AI:16b, s 232 (Hedkärra)
1860 Västanfors (U) AI:17, s 474 (Hedkärra)
1862 Västanfors (U) AI:18, s 24 (Lösa listan)

51
Lerum / SV: Lerum (P) AI:9 (1845-1854) Bild 40 / Sida 69
« skrivet: 2018-03-12, 15:58 »
Jag tycker det står "Gamlest. 54" till höger om Johannes i husförhörslängden. När jag bläddrar i utflyttningslängden hittar jag flera som flyttar till Gamlestad, men inga som flyttar till Gamlebo.

52
Lerum / SV: Lerum (P) AI:9 (1845-1854) Bild 40 / Sida 69
« skrivet: 2018-03-12, 15:39 »
Nej det är riktigt. Kanske råkade prästen skriva fel?

53
Lerum / SV: Lerum (P) AI:8 (1840-1845) Bild 40 / Sida 67
« skrivet: 2018-03-12, 15:35 »
Hittade även Anna Johanna på nästa sida i husförhörslängden (183) under "Väfverskor". Står att hon har en dotter Josefina Wilhelmina född 1840-12-08 och att hon "skall vara lägrad av Jacob Wennerberg". Så du kanske hittar mer om du bläddrar lite.

54
Lerum / SV: Lerum (P) AI:8 (1840-1845) Bild 40 / Sida 67
« skrivet: 2018-03-12, 15:24 »
Jag hittade deras flyttsedlar, och kunde sedan hitta dem bosatta på Jonsereds fabrik i Partille.

Husförhörslängd
Partille kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13423/A I/16 (1838-1844), sida 181
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0041877_00116

Vigselbok
Landvetters kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/GLA/13314/E/1 (1792-1860), sida 120
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0041452_00074
Citera
[Lysningsdag:] 1842 Nov. 6

[Lysningstagarnes Namn och Hemvist:]
För Drängen Johannes Andersson
och Pig. Anna Johanna Olsdr bå-
da på Jonsereds Fabrik

[Giftomän närvarande:]
Modren Ing. Mag-
nusdr i Lund-
by [...] skriftl.
[...] Brodren
Eric Olsson
närvarande

[Charta sigillata:] 12

[Vigseldag:] 12/2 43

Anna Johannas flyttsedel
Landvetters kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/GLA/13314/H II/5 (1836-1841), sida 160
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0041457_00154
Citera
Pigan Anna Johanna Olofsdotter född här i Lundby
d. 7 December 1818 - Aderton - flyttar nu till Landwetter
med Bewis om någorlunda förswarlig Christendoms kun-
skap, ordentelig Nattwardsgång, anständig wandel, och
wetterlig äktenskapsledighet.

Lundby His[ingen] d. 20 Nov. 1837.

Anm[ärkning] Anna J. Olsdotter är härstädes för 1838
ej skattskrifwen.

J. M. Ratzki(?)
v[ice] P[astor]

Skrivet på baksidan:
Citera
Jonsered 1837
Jonsered Fabrik 37.

Johannes flyttsedel
Landvetters kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/GLA/13314/H II/6 (1842-1847), sida 37
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0041458_00037
Citera
N:o 89.
Drängen Johannes Andersson född i
Lerums Sokn d. 13 April 1820 /Tjugo/
flyttar från Gamlebo kullen i samma Sokn
till Partilled. Med god christendoms kun-
skap brukar han ordentligen nådamedlen,
är till lefvernet ärlig, till ägtenskap
ledig, och vaccinerad. Lundby d 22 Oct.
1822.

Peter Eman Ahldius(?)
P[astor] L[oci]

Och på baksidan:
Citera
Jonsereds Fabrik 42

55
Lerum / SV: Lerum (P) AI:9 (1845-1854) Bild 40 / Sida 69
« skrivet: 2018-03-12, 14:26 »
Det måste vara Gamlestaden i Göteborg prästen menar. Men det finns också en plats som heter Gamlebo i samma socken.

Register till Göteborgs kyrkböcker finns här:

https://sok.riksarkivet.se/fritext?postid=Arkis+d090113a-3688-43fb-8604-4790004ec810

56
Lerum / SV: Lerum (P) C:2 (1823-1865) Bild 85 / Sida 157
« skrivet: 2018-03-12, 14:20 »
Sist står det:

"Barnet döpt af Comminister Wanberg(?) i Partiled enligt
attest. Faddrar ej upgifne."

Första ordet är nog "Fadr", dvs Fader, inte "Fabr", men sen står det nog "Wäfvaren" precis som du säger.

57
Lerum / SV: Lerum (P) C:2 (1823-1865) Bild 107 / Sida 201
« skrivet: 2018-03-12, 14:06 »
Ja det är inte ovanligt, speciellt när föräldrarna som i det här fallet bor nära gränsen mellan två socknar. (Stålebo ligger ganska nära gränsen till Partille socken.) Då
kanske det var närmare till den andra socknens kyrkan. Sedan skrevs barnet in i födelseboken i den församling där föräldrarna var skrivna.

Det står att fadern var St. Dräng, vilket står för Statardräng.

https://no.wikipedia.org/wiki/Statare

58
Älvdalen / SV: Läshjälp
« skrivet: 2018-03-11, 21:51 »
Infans: Pehr Matsson i Loka
Parentes: Mats Matsson Hustru Cherstin Pehrsdotter
Testes: Lars Larsson Anders Pehrsson i Loka
H. Anna Larsdr ibid. Pig. Anna Larsdr i Brunsberg

59
Norra Finnskoga / SV: Olia Olsdotter N F
« skrivet: 2018-03-11, 20:33 »
En Olia Olsdatter föds 1829-01-31 i Hof prestegjeld i Hedmarks fylke i Norge. Föräldrar var Ole Andersen och Helena Olsdatter i Gravbergsmoen. Och 1850-06-16 flyttar en Olia Olsdatter från Hof till Sverige. Det kanske är hon?

Åsnes utbröts först 1848 från Hof och det verkar som utflyttningslängderna för Åsnes finns i Hofs ministerialböcker för den här tiden.

SAH, Hof prestekontor, Ministerialbok nr. 6, 1822-1841, s. 200-201
Brukslenke for sidevisning: https://media.digitalarkivet.no/kb20070603280606

SAH, Hof prestekontor, Ministerialbok nr. 8, 1849-1861, s. 329
Brukslenke for sidevisning: https://media.digitalarkivet.no/kb20070125340388

https://www.arkivverket.no/slektsgranskning/historikk-for-prestegjeld-og-sogn/prestegjeld-og-sogn-i-hedmark

60
Halmstad / SV: Flyttbevis från 1784
« skrivet: 2018-03-08, 20:30 »
Under Öfra Åhrhult Gudmund, på Olof Olssons 1/8, bor:

Olof Olsson [med hustru]
g[amla] Eriks E[nka] tiggerska [över 63 år, befriad från skatt]
dot. Elin, Börta [under 15 år, befriade från skatt]
Båtsman Fagers hustru
dot. Anna och Christina [under 15 år, befriade]
dot. Benedicta [över 15 år, skattar som dotter/piga]

Jag är osäker vad som är skrivet i marginalen, men jag tror
att det står "m. i RB tienst", dvs mannen tjänar som rotebåtsman
och är därför befriad från skatt.

Fager och hustrun bor kvar där till mantalslängden 1801. I mantalslängden 1802
har de flyttat.

61
Bräkne-Hoby / SV: Örseryd
« skrivet: 2018-03-08, 11:39 »
+Coopvardie karlen
Jonas Fiellström äger(?)
wackert betyg för sig och
Hustrun Elin Jönsd:r
från Amtets församl:
af Ccrona d. 20 Novem:
1792. de hafva efwen
en liten Son Peter 5 år gl:
som intet nämnes i
Prästbetyget

Bräkne-Hoby (K) AI:6 (1791-1795) Bild 149 / sid 142 (AID: v95506.b149.s142, NAD: SE/LLA/13047)

62
Halmstad / SV: Flyttbevis från 1784
« skrivet: 2018-03-08, 11:15 »
I mantalslängden 1784 för Halmstad stad finns en piga Benedicta under nr 42 Giälljutaren Helin. Hon finns ej kvar i mantalslängden 1785.

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Hallands län, SE/RA/55203/55203.13/76 (1784), sida 454, bildid: A0006239_00458

63
Uddevalla / SV: hittar ej personern
« skrivet: 2018-03-08, 10:40 »
Han flyttar till I:233, dvs sidan 233 i samma volym.

Uddevalla (O) AI:24 (1890-1897), sid 233, rad 30

64
Katarina kom från Norra Bredsjön vid vigseln och deras första dotter Brita Maria
föddes där.[1][2] Och enligt dödboken hette hennes far Erik Andersson.[3]
Jag letade igenom Norra Bredsjön i husförhörslängderna och hittade Erik Andersson
med dottern "Cathrina" i Snälltorpet under Bredsjön.[4] Husförhörslängden är
lite slarvigt skriven, och det kan lätt tolkas som att hon är född 1744. Familjen
flyttade in från Enkullen i Grangärde 1760.[5] Katarina föddes 1741-08-15 i Enkullen.

Jag prövade att söka på nätet efter henne och fann en ganska utförlig antavla här:

http://axelholm.se/antavlor/tore/000/0000/166.htm

[1] Ljusnarsberg (T) EI:1 (1724-1774) nr 9 1769-09-08
"Pigan Catharina Ericsdotter ifrån Norra Bredsiön"

[2] Ljusnarsberg (T) C:8 (1763-1774) Brita Maria född 1769-09-29
"Skogwagt. Christian Ström-
bergs och Hustru Catharina
Ericsdotters dotter ifrån
Norra Bredsiön född
d. 29. sept. döpt d. 1. octobr."

[3] Grangärde (W) F:2 (1810-1843) nr 98 1828-12-10
"Enkan Catharina Ersdr i Stenberg. Född 1744. Fadr. Er. Anderson"

[4] Ljusnarsberg (T) AI:7 (1758-1768), s 14 (Norra Bresiö, Snälltorpet)
"ankom 1760 om hösten"

[5] Grangärde (W) AI:7b (1761-1771), s 233 (Enkullen)
"hela hushållet utp. d. 26 sept 1760"

65
Halmstad / SV: Flyttbevis från 1784
« skrivet: 2018-03-06, 18:16 »
Jag får det till samma som Eva. Här är min tolkning av hela notisen:

Flickan Benedicta Andersdoter, som skall
wara född i Krogsereds Sochn, och nu wid
18 års ålder, säges hafwa tjent här i Sta-
den 3 1/2 år, och i förleden sommar åter-
flyttat til sine föräldrar. Af mine
Annotationer befinnes, at hon år 1783
wid Påsk-tiden blifwit för första gån-
gen til den Heliga Nattwarden ad-
mitterad, såsom ock, at hon då kunnat
någorlunda, men icke rätt wäl, läsa
i Bok innan til, och på samma sätt de
5 Hufwudstycken i Catechesen utan till.
Sedan den tiden hafwer hon flitigt nyt-
tiat nåde-medlen, fört et ostraffel:t
lefwerne, och är fri för weterlig trolof-
ning. Halmstad d. 25 oct: 1784.

Lars W: Hare

Drängsereds kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/LLA/13061/H II/1 (1726-1799), bildid: C0010248_00145

66
Kolumnen om fast egendom är också intressant:

Fast Ägendom.
En fjerdings jord uti
ofri frälsehemanet
Hohle som afl: Hustrun
i lifstiden genom arf
undfådt efter sin
moder Christina Ham-
marberg wärderas
till ----------- 500:-

67
Bokenäs / SV: Bokenäs (O) C:1 1686-1768 bild 159/sid 303
« skrivet: 2018-03-06, 16:11 »
Hej Ingrid,

Du kanske har fått hjälp redan men jag läser notisen så här (text inom
hakparanteser är tillagt av mig):

blef född d[en] 26: och döpt d[en] 28 dito
Eva fadren framl[idne] mannen
Eßbjörn Ollßon i Orrewik Mo-
dren Maret Ollsdotter. Mans
faddrar Christen Aßerßon
i Bjällanda [Bjällane], Erik Arfwidßon
Ib[ide]m, och Christen Arfwidßon
i Linnegärd [Lingäll]. Qwins- dito
Helga Ollsdotter i Kaflanda,
Karin Eßbjörnsdotter Ib[ide]m
och Maret Carlsdotter i
Orrewik.

Esbjörn Olsson hade varit gift 2 gånger och hade fått inte mindre
än 16 barn. Jag kan tipsa om hans bouppteckning som finns i Tunge,
Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt FIIa:2 (1755-1760) på
sidan 2509 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108424_01274). Den
är nog ännu mer svårläst så jag bifogar en avskrift af ingressen:

Citera
Åhr 1760: d[en] 10: Julii, blef till
föllje af wederbörlig anhållan,
laga Uptekning, (och) Wärdering,
och delning förrättad öfwer
af underskrefne Härads-
Höfding, samt (uti närwaro af) Nämnde-
männen Olof Swensson
i Bön, och Anders Bryn-
gelsson i Rörbäck, öfwer
Qwarlåtenskapen efter
afl[idne] mannen Eßbiörn
Olßon från Orrewik uti
Bokenäs Sockn; Hwilken
warit twänne gånger
gift, och hade till arfta-
gare (icke allenast) af förra Giftet
Åtta Barn, nemp[ligen] 3:ne
Söner Olof, Påhl, ock Per,
och (samt) fem döttrar, Märta,
Karin, Maria, Malin, och
Kierstin, samt (utan ock) med sed-
nare giftet deß efter-
lämnade Hustru Märta
(Maret) Olsdotter, och 5 Barn, nemp[ligen]
3:ne Söner Olof, Jon, och Lars,
samt 2:ne döttrar, Sigrid
och Helena. Gifwandes

äfwenledes Hustrun till-
kiänna, at hon skall wa-
ra hafwande. (efter sin afl[idne] man)
Härwid instälte sig Söner
af förra giftet (hwillka myndige äro) samt för
de 4:ra (förstnämnde) döttrarne deras män-
ner, Johan Lang i Monkeby
Biörn Olsson i Kaflanda,
Christen Arfwidson i Linn-
gierd, (och) Olof Christensson
i Eskilsröd, men för den
femte dotren, (Kierstin) såsom omy-
ndig,
såwäl som för sam-
tel[ige] Barnen af sed-
nare Giftet, såsom
omyndiga, war till-
städes deras fader-
broder Olof Olofsson
i Kaflanda.
Egendomen upgafs
af Enkan på efterföll-
jande sätt, nem-
ligen.

Sen fortsätter det på sidan 2523:
Citera
Sedan Änkan Maret Olofs-
dotter nu mera blifwit för-
löst, och framfödt en doter,
som i dopet är kallad Ewa;
Så blef efter begieran,
laga delning förrättad
å föreskrefne Ägendom
på efterfölljande sätt,
nemp[ligen].

Sidor: [1]