ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Mats Pettersson

Sidor: [1] 2 3 ... 10
1
Boken av Anders Enevig utgavs 2004 på förlaget Wisby & Wilkens. Där finns massor med bilder!

2
Verum / SV: Dömd för lägersmål
« skrivet: 2023-02-07, 19:22 »
Jodå enligt kyrkoräkenskaperna var lönskaläge ymnigt förekommande 1857. På detta klipp ses Henrik från Gubbarp och vilket priset var för nöjet.

3
Vad jag kan se gifte sig Gunild med artilleristen Jeppa Jönsson Blad 1852 och de fick många barn.

4
Hon flyttar till Stiby församling 1853 och dör där den 15/2 1860.

5
Wendes artilleriregemente / SV: Wendes artilleriregemente
« skrivet: 2021-03-18, 19:58 »
Ja, Moritz Bresky (1854-1909) dog 1909, men familjen flyttade från Kristianstad 1899.

6
Skepparslöv / SV: Skepparslöv
« skrivet: 2021-02-13, 09:57 »
Kan detta vara av intresse?

7
Skepparslöv / SV: Skepparslöv
« skrivet: 2021-02-13, 09:30 »
Citerar en not till en berättelse som jag skickat till gördelmakaren Fribergs avkomlingar i Nya Zealand (artikelns titel är Antipodiska nybyggare med rötter från obesuttna frälsebönder i Göinge):

Tygvaktaren och drätselkamreren Nils Erik Friberg föddes 1808 i Kristianstad. Han var ende sonen i en syskonskara om sex barn till gördelmakaren Jonas Friberg och Ingrid Maria Bruzell. Föräldrarna Jonas Friberg och Ingrid Maria Bruzell vigdes 1802 i Kristianstad. Nils Erik Friberg var ansedd som en duktig skytt och flitig jägare. Han dog 41 år gammal i samband med utövandet av ett av sina favoritintressen. Friberg blev skjuten i hjärtat under outredda omständigheter vid en andjakt vid Helge å. Häradsrätten dömde till ärlig begravning eftersom självmord inte kunde konstateras.

8
Tysslinge / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-10-16, 17:39 »
Erkänt sig vara fader till enkan Johanna Larssons o ä barn Oskar Emanuel. Lysning med enkan Johanna Larsson ofvan rad 5

9
Menar Du dödsfallet den 27 april? i så fall föreslås: d 27 blef Bådmand Johanssons son Jonas vid sol. nedergång död och d 11 May begrofs uthi sin faders Lägerplass född: d. 9 Julj (1)714 kl 10 för Midd.

10
Förkortningar / SV: d, p och f (h?) i dopbok?
« skrivet: 2020-07-25, 17:54 »
d=dräng
p=piga (det Du ser som f!)

11
Lillhärdal / SV: Tydning
« skrivet: 2020-07-21, 08:28 »
Bara att kolla Wikipedia: Kyrktagning (även kallat «En moders tacksägelse» eller «Barnakvinnors kyrkogång») är en äldre kyrklig rit genom vilken man tackade Gud för en nybliven moders återhämtade krafter och välkomnade henne tillbaka till församlingens gudstjänstgemenskap. Riten kom också med tiden att alltmer innebära ett tack för barnet (barnen) som fötts.
Kanske Du skall kolla om det är socknen Grue

12
Södra Mellby / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-07-11, 20:59 »
Sista orden: tecknade i Cimbrishamn såsom Lundberg därstädes är Borgare.

13
Augerum / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-07-09, 20:18 »
Gulld
Finnes icke
Silfwer
1. sked gifwen till den aflidna för Berömmelig Tjänst af Patriotiska Sällskapet
1. par öronknappar









14
Gräsmark / SV: Gräsmark AI:1 s113
« skrivet: 2020-07-04, 16:09 »
hustruns namn Kjerstin


Texten: Han swårmodig Bräckel. denna sommaren at förbön i Kjörkan skjed blifit.

15
Österslöv / SV: läs hjälp
« skrivet: 2020-07-03, 16:33 »
afg. till Fielkestad 1794
Så det blir att kolla där!

16
OK, jag kan inte bygden!

17
d 18 dödde och den 24 octob: begrofs gambla enckan Kierstin Arvidsdr: från Stora Röshult 70 åhr gammal af fört vattusot.

18
Vittskövle / SV: Vittskövle Vasa Finland
« skrivet: 2020-03-28, 18:38 »

19
Holm / SV: Karl Oskar Brant
« skrivet: 2020-03-08, 13:11 »

Blom, Karl Oskar, Älvkarleövägen 16, Död 29/1 1945.
Kyrkobokförd i Engelbrekt (Stockholms stad, Uppland).
Född 18/11 1879 (ingen uppgift om födelseort)


20
Häggenås / SV: Ytterligare läshjälp, tack
« skrivet: 2020-02-28, 19:52 »
Skall kanske bara betyda antecknad i Wästerås!

21
General questions / SV: Help reading birth record
« skrivet: 2020-02-28, 19:47 »
Seems to be born in Mäste with father Samuel Larsson and mother Elin

22
Häggenås / SV: Ytterligare läshjälp, tack
« skrivet: 2020-02-28, 19:43 »
Wästeråsant.

23
Yxnerum / SV: Läshjälp Yxnerum
« skrivet: 2020-02-28, 17:11 »
I det röda gissar jag "M. St. Son" vilket jag tyder som "mannens styvson", vilket ju kan vara det samma som hustruns son förstås.

24
Katarina / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-02-28, 17:05 »
Kan det vara Göthgatan?

25
Grythyttan / SV: Tydning av dödsorsak.
« skrivet: 2020-02-25, 19:48 »
Tvinsot öfv(er) ½ år

26
Ål / SV: Vem är egentligen far till Anna Ersdotter
« skrivet: 2020-02-24, 14:56 »

Ungefär

Länsmans Eric Janssons Encka hustrun Cherstin Olsdotter från Brenäs


gift 1729 ned förenämnde man som dog 1774 i Sept

haft 6 barn af hwarderum könet, hwaraf 1 son 1 dotter hafwa öfwelefvum

27
Tunaberg / SV: Kryptisk notering om Johan August Ersson
« skrivet: 2020-02-24, 14:50 »
eft. öfverenskommelse skulle flytta

28
Äppelbo / SV: Äppelbo
« skrivet: 2020-02-22, 21:35 »
Ser ut som
Sählen

29
Bäckaby / SV: Bäckaby dödsnotis 1765 nr 3
« skrivet: 2020-02-22, 12:05 »
timbring
kan nog tolkas som timmerknut i huset

30
Anderslöv / SV: Johan Kindvall
« skrivet: 2020-02-21, 16:43 »
Menar Du Hans Johansson Lindvall? (Någon Kindvall finns inte på den sidan.)
I så fall är det betyg för järnvägsarbete vid fem tillfällen.

31
Fridlevstad / SV: Läshjälp på ett speciellt stycke
« skrivet: 2020-02-20, 22:27 »
Även:
surbent
och
mönsterbordet

32
Språk / SV: Läshjälp av gammalt brev
« skrivet: 2020-02-19, 17:23 »
Gissar:
magten
supplique fiat (göra framställning?)



33
Hällaryd / SV: Läshjälp Död 1761
« skrivet: 2020-02-19, 09:21 »
Gårdqw, vilket betyder gårdkvinna eller pensionerad bondhustru.
Bodel är ett inte helt ovanligt sydsvenskt mansnamn härlett från ett äldre Botulf eller Botolf.

34
Grangärde / SV: Var är Isak Bomansson född
« skrivet: 2020-02-16, 20:49 »
Blijsterbo ?

35
Norrbärke / SV: Läshjälp dopbok 1665
« skrivet: 2020-02-16, 20:04 »
Borgm(ästare) Hisingers tienares i Kiöping
Michael Hisinger var borgmästare där på 1600-talet

36
Efterlysningar MN - (Queries MN) / SV: Petersen, William R
« skrivet: 2020-02-16, 17:55 »

Håller med  att det var fel William!
Tror hans hustru hette Hilda C Peterson.

37
Efterlysningar MN - (Queries MN) / SV: Petersen, William R
« skrivet: 2020-02-16, 14:46 »
Find a grave:

38
Oscar / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-02-15, 16:01 »
Noteringen St r r d plus datum betyder kanske Stockholms rådhusrätts dom den 2/10 1943 sedan står kanske: "lagavunnet utslag"

39
Linderöd / SV: Läs hjälp
« skrivet: 2020-02-15, 15:54 »
Gastrisk feber, definierat som: lättare infektioner i magsäcken, alternativt malaria

40
Motala / SV: Motala AI:46 (1874-1878) s. 477
« skrivet: 2020-02-12, 12:31 »
Försök med Fridensfors i Brunnby socken!

41
Falun / SV: Läshjälp likbok
« skrivet: 2020-02-12, 12:02 »
Fråga 2
... KronoKontrollStigaren (förman i gruvan)
... grufwan
... af en bro öfwer en bäck

42
Algutstorp / SV: Snippen, smeknamn på socken?
« skrivet: 2020-02-09, 17:36 »
Jo, det var galet!

43
Algutstorp / SV: Snippen, smeknamn på socken?
« skrivet: 2020-02-09, 16:18 »
Ett torp med namnet Snippen lär ha funnits i Åseda socken, men även en backstuga under Hjortholmens by i Algustorp

44
Hultsjö / SV: Växjö skola
« skrivet: 2020-02-01, 17:39 »
Gissar något i stil med: son av en länsman och tillbringat sin barndom i Hulsjö

45
Göteborg / SV: Vad betyder alla konstiga beteckningar?
« skrivet: 2020-01-27, 14:58 »
ibm, ib eller ibid betyder sammastädes av latinets ibidem

46
Ett förslag är antologin från 2002: Gatehus och gatehusfolk Red. av Christer Lund & Kerstin Sundberg.
Särskilt artikeln av Gert Jeppsson om Gatehus och huvudgårdar.
På sid 58 finns statistik om bl.a. Dybecks underlydande frälsebönder och husmän.

47
Njutånger / SV: Tyda efternamn
« skrivet: 2020-01-19, 21:13 »
Andersson

48
 "Coopverdi-Skeppare" var beteckningen på den som förde ett handelsfartyg.

49
Godegård / SV: Jacob ??? i ???
« skrivet: 2020-01-19, 19:08 »
Gudfader och Gudmoder
Melchiorsson wijdh Nysmedian

50
Anderslöv / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-01-16, 20:00 »
Diariet.

51
Nästa ord är: uselhet

52
Stenestad / SV: Stenestad CI:1 bild 450 sid 40
« skrivet: 2020-01-11, 23:28 »
för dess svaghet skull och blef

53
Kågeröd / SV: Kågeröd CI:2 bild 440 sid 39
« skrivet: 2020-01-11, 23:24 »
Nelson

54
Att till Bornholm 14/2 88. Lysning 86 med Jöns Eskilsson. Kyrkotagen av Per Lilja som äkta hustru. skild enl bref fr Lund Domkpt (kapitel) 86 20/1
Föreslås!

55
Hellgren / SV: Söker hjälp
« skrivet: 2020-01-09, 18:38 »
[/color][/font][/size]
Johan Aron Hellgren
Kön:[/color][/font][/size]
Man
Ålder:[/color][/font][/size]
33
Födelsedatum:[/color][/font][/size]
cirka 1842
Dödsdatum:[/color][/font][/size]
12 feb 1875
Dödsort:[/color][/font][/size]
Sjukhuset Vid Sandbergsgatan, Stockholm, Sverige
GID:[/color][/font][/size]
100002.63.6800

57
En sådan finns 1885/05/01 bosatt på St Paul Ward 5 Ramsey i Minnesota

58
Åsele / SV: Äsele A1: 2 (1781-1802) Bild 90/sid 163 Bäsksjö
« skrivet: 2019-12-28, 18:30 »
På faderns rad står först: Far och fiskar om sommaren såsom Lapp och ...

59
Gissar att u.b. är n.b. som ska läsas som "nya boken sid."

60
Ravlunda / SV: Elena Larsdotter begr 1703-04-05 dog i Östraby
« skrivet: 2019-12-18, 16:02 »
Såhär ser Öståkragården ut nuförtiden!

61
Ravlunda / SV: Elena Larsdotter begr 1703-04-05 dog i Östraby
« skrivet: 2019-12-18, 15:43 »

Nytt försök:

Begrofs Truedh Perssons hustru sal. Elena Lassedotter i Östragra som war barnfödd i Skiparp af äkta föräldrar Lasse Perss och hustru Olu Lauritzdotter hade warit gift med sinom k. man uthi 53 åhr, lämnade efter sigh  jämte ett ährligt nampn och godt beröm, sin kära man samt 2. söner och 3. döttrar, legat siuk af ålderdoms swaghet på andra åhret och dödde  efter gudeligh beredelse och wackert affskied Påskeafton, som war den 28 Martij kl 12. 75 åhr 4. månader och 10. dagar gammal Text Act 9. u. 36 åhg. 42
OBS. Byn är det som nu heter Öståkra i Ravlunda socken.

62
Ravlunda / SV: Elena Larsdotter begr 1703-01-05 dog i Östraby
« skrivet: 2019-12-18, 15:16 »
Du menar väl notisen om Ingebor?
12 dito döptes Bondens på No 4 i Raflunda dotter Ingebor som föddes d 10 hujus kl f.m. bahrs af h. Kirstina Lars Anderssons i Brösarp F. Jöns Larsson, Christer Hansson i Raflunda etc.

63
Ravlunda / SV: Ett nöddop 1717 Begravd 1 nov
« skrivet: 2019-12-17, 19:50 »
I stora drag:
Begrofs Bondens i Öståkra Pehr Truetsons och hans hustru Annas lilla späda barn som blef födt d 19 sistl. Novembr och blef för des swaghet skull straxt efter födelsen af hustru Bengta Nils Trudtsons i Öståkra en ärlig och beskedlig hustru hemma döpt i wår räta döpelses form och herras tron der läses och så med wälsignelse iemte andra böner af henne och de andre närwarande qwinnor i gudz hand och beskydd anbefalt och blef den föliande 23 Novembr död.


64
Gärdslöv / SV: Läshjälp - flyttningslängd
« skrivet: 2019-12-16, 09:45 »
Obefintlb.
leta i socknens obefintlighetsbok

65
Sankt Nikolai (Storkyrkoförsamlingen) / SV: Hjälp att tyda
« skrivet: 2019-12-15, 19:05 »
Grossh. dvs grosshandlare

67
Fagerhult / SV: Läshjälp igen!!
« skrivet: 2019-12-14, 16:27 »
Uddaryd

68
… = Enligt bref och

69
Ungefär:
Sochnemannem Lars Ersson i Sund fants på Hölö skog den 2 augusti kl 4 om morgonen död liggande under en kärra med hwilken han skjälpt omkull då han warit til Troslastad?? och köpt en spann skog efter hwad flere berättat skall detta ej hwarit af någon dryckenskap utan förmodas deraf at han om natten insomnade då hästen i hast sprungit af wägen och kärr luckan i fallet slagit honom i tinningen ... och tillstyrkan af häradshöfdingen Paul von Jacobsson blef han begrafwen d 4 ejusdem Actas 33 år 4 månader 

70
Forshälla / SV: Forshälla B:1 s.13
« skrivet: 2019-11-27, 12:26 »
Jon Redelig är mitt förslag

71
Ivetofta / SV: Gästgivarna i Edenryd
« skrivet: 2019-11-09, 10:38 »
Svaret på:
A. är Hummels änka till ca 1758 och därefter en gästgivare vid namn Root.
B. är änkan Hedvig Maria Dalbom (f 1872) - efter Magnus - som drev gästgiveriet med bistånd av sönerna Samuel (f 1806) och Nils Gottfrid (f 1812) tills Bengt Olsson tog över.

72
Gudmuntorp / SV: Gudmuntorp AII:1, s. 66
« skrivet: 2019-11-07, 09:49 »
Frejdebetyg … för att bli gesäll i Eslöf

73
Norra Ljunga (Sävsjö fr. 1947) / SV: Vart flyttar familjen
« skrivet: 2019-11-07, 09:45 »
Kan det månne vara Sävsjö? Delar av Norra Ljunga blev ju Sävsjö!

74
Önnestad / SV: Läshjälp med Botillas födelse
« skrivet: 2019-10-08, 11:35 »
Här ser Du modern Bengta och hennes föräldrar
 

75
Hyby / SV: Hans???
« skrivet: 2019-10-03, 21:22 »
Wallackarens (dvs hästkastrerare)
sonen Hans född i Hÿbÿ

76
Björkvik / SV: Text-tydning Födelsenotis
« skrivet: 2019-10-03, 21:18 »
d. 24 Septemb föddes ett piltebarn uti Granstorp som christnades den 27 ejusdem och blef kallad Anders. Föräldrarna äckta folck Nils Andersson, Marit Larsdotter ...

77
Östra Torsås / SV: Ingrid Jonsdotter. Läshjälp
« skrivet: 2019-10-02, 21:39 »
Fadern tycks heta Jon Arfwedsson och modern Margi Swensdotter och orten ser ut som Halasiö (Hallasjö)
Vittnen Nils Olasson Halasiö, Veste Staffansson i Quilla, Swen Swensson i Ilingtorp. hustru Ingrid Arfwedsdotter ibidem, pigan Kierstin Andersdotter i Brinckeström, pig B?? Pärsdotter i Halasiö, pig Margi Olasdotter i Halasiö.

78
Piteå landsförsamling / SV: Läshjälp!
« skrivet: 2019-08-19, 16:51 »
Se ut som Olof Augustensson
Karin är nog hustruns mor.

79
Algutsboda / SV: Algutsboda
« skrivet: 2019-08-19, 11:42 »
++++ = försambl. (dvs församlingen)

80
Läshjälp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-08-17, 20:20 »
Menar Du:
Månsdr från Skruf i Ljuders socken
?

81
obstruction (dvs förstopping)

82
25 Religion och kyrka / SV: Skilsmässa, hur vanlig 1870?
« skrivet: 2019-08-17, 16:39 »
Citerar ur Släktforskarnas årsbok 2015, sid 251: Många har uppfattningen att det inte gick att skiljas förr i tiden. Men alltsedan 1600-talet var skilsmässa tillåten om ena parten begått äktenskapsbrott eller var ”förrymd”. Mål som handlade om äktenskapsskillnad sköttes före mitten av 1730-talet inte av de världsliga domstolarna utan helt och hållet av kyrkan genom domkapitlen, som hade den formella benämningen Consitorium Ecclesiasticum. Giftermålsbalken var en av nio balkar i 1734 års lag. Enligt denna lag skulle äktenskapsskillnad utdömas av de världsliga domstolarna. Dock hade domkapitlen kvar rollen att utfärda de så kallade skiljobreven. År 1810 infördes regler som medgav skilsmässa av andra skäl än otrohet och rymning. Man kunde få skiljas om en av makarna förde ett slösaktigt leverne eller ofta var drucken och våldsam. Ibland kunde ständig oenighet och osämja vara tillräckliga motiv för skilsmässa. Ett ärende om skilsmässa skulle först prövas av prästen i hemsocknen. Därefter skulle frågan om skilsmässa underställas domstolen, på landsbygden häradsrätten och i staden rådhusrätten. Sedan domstolen medgivit skilsmässa fick man begära att domkapitlet utfärdade ett bevis om skilsmässa (skiljobrev).  Kronolänsmannen, eller för adlig krigsman överauditören, skulle som allmän åklagare väcka åtal när utomäktenskapligt barn föddes. För enkelt hor, vilket var benämningen då endast ena parten var gift med någon annan, var på 1700-talet böterna 80 daler för den gifta och 40 daler för den ogifta. I början av 1800-talet var det brukligt att enkelt hor för den gifta parten belades med 26 riksdaler och 32 skilling i böter, vartill kom 32 skilling till kyrkan. För den ogifta parten var bötesbeloppet hälften därav.

83
Sandseryd / SV: Maria född 1687
« skrivet: 2019-08-17, 15:03 »
den 30 martii dödde gamla Maria Håkan Ebbessons i Åsa Söregården af fråssan och begrofs den 3 aprilis begrofs gammal 70 år

84
Ahlbeck / SV: C. G- Ahlbeck
« skrivet: 2019-08-15, 11:09 »
Jodå, han kom till Stockholm på 1850-talet och hade lärt sin "konst" i Paris vilket han annonserar om i Lunds Weckoblad 1848-11-08. Se klipp.

85
Ahlbeck / SV: C. G- Ahlbeck
« skrivet: 2019-08-15, 10:48 »
Han var kirurgisk instrumentmakare i Lund och omtalas ha fått 2 dukater 1849. Se notisen från Malmö Allehanda den 29 augusti.

86
Torrlösa / SV: AD Torrlösa CI:2 (1729-1800) sid 354
« skrivet: 2019-08-09, 10:07 »
den 22 som var en Tisdag blef Reserfve Ryttaren Svän Lundbergs hustru Hanna Håkansdot ifrå Widsköfle förlöst med en son som Söndagen den 26 döptes och blef kallad Håkan   

87
Råbelöv / SV: Margreta 24/10 1770
« skrivet: 2019-08-07, 19:19 »
och hustrun Svenbor Mattisdotter

88
Svensköp / SV: Svensköp läshjälp
« skrivet: 2019-08-07, 10:59 »
Långarödz sochn och Sissa Påhlsdotter i Stögeluckä (Stänkelycke i Långaröds sn) her i Suensköbs kiörckia och komme (flyttar) til Bus i Långaredz sockn.

89
Nej, det är Anders Jonsson. Fadern Jon Pärsson och modern Anna Andersdotter

90
modern honom uti sängen til sig tagit och af henne under sömnen förqwaft

91
Perstorp / SV: Perstorp MTL:1 (1742-1800) Glasbruket
« skrivet: 2019-07-31, 10:00 »
Ja, den tyske släktforskaren Christian Kirchner skriver av hon och mannen Johan Andreas hade två barn: Christina Elisabeth, die später Johann Christoph Kirchner 1742 heiratete, und Johann Gottlieb Wilhelm Heintz * 1726/27 späterer Glasmeister.

92
Perstorp / SV: Perstorp MTL:1 (1742-1800) Glasbruket
« skrivet: 2019-07-30, 21:54 »
Tre olika versioner av texten: hustrun gammal och bräckelig (skröpelig)

93
Perstorp / SV: Perstorp MTL:1 (1742-1800) Glasbruket
« skrivet: 2019-07-30, 17:38 »
Jag har sett någonstans att hustrun hette: Anna Margaretha Susanna Beijer

94
Perstorp / SV: Perstorp MTL:1 (1742-1800) Glasbruket
« skrivet: 2019-07-30, 12:32 »
Övre bild: Inhs (=inhyses dvs hyresgäst) qwinfolket Catharina

95
Perstorp / SV: Perstorp MTL:1 (1742-1800) Glasbruket
« skrivet: 2019-07-30, 12:28 »
hustrun döf och ganska siuk

96
Norrala / SV: Avslöjas fadern?
« skrivet: 2019-06-28, 14:11 »
ss (såsom) fader upgafs Arb. Lars Westman från Skog

97
Ljungby (H) / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-06-23, 20:07 »
Ja, för stöld fjärde resan (gången) fick han fästning för återstående livstid.

98
07 Byggnader / SV: Vad betydde "gathus" på 1700-talet?
« skrivet: 2019-06-18, 16:22 »
I de gamla danska landskapen - särskilt Skåne, var gathus eller gatuhus jämförbara med torp eller backtugor vilka låg på s.k. ofri grund och ofta vid byns fägata eller sträde. Invånarna var obesuttna personer och kallades husare. I en ordförklaring står: ... jämförbara med backstugor i resten av Sverige. Gatehusen beboddes av hantverkare som snickare, smeder, skräddare, med flera, samt de större godsens och gårdarnas daglönade lantarbetare.

99
Stockholm / SV: Läshjälp Erlander(Elander)
« skrivet: 2019-06-04, 13:56 »
Bägge utelämnade orden är: thet (dvs det)

100
Hon hette Una.

101
Sankt Nicolai (-1952) / SV: Sankt Nicolai (-1952)
« skrivet: 2019-05-31, 15:56 »
Fel bok.

102
Hille / SV: Hille C:3 (1779-1823) sid 3 Dödboken
« skrivet: 2019-05-31, 15:17 »
Hammarsmed … Leufsta mäst. Joh:s 

103
Norra Åkarp / SV: Norra Åkarp AI:9 (1846-1851) sid 257
« skrivet: 2019-05-29, 18:35 »
Torp nr 114 och de som bott där beskrivs på sidorna 127-128 i boken S. Gunnarsson: Torp och backstugor i Visseltofta  socken

104
Norra Åkarp / SV: Norra Åkarp AI:9 (1846-1851) sid 257
« skrivet: 2019-05-28, 23:27 »
Husförhörsböcker i Markaryd: Noteras 1872 som rymd och borta sedan 6 år tillbaka. Därefter står: Vistas troligen i Danmark och åren efter 1882 står: Visats antagligen i Fagerhult och "En sina sinnens fulla bruk."
Slutligen står: Död 25/12 1899.

105
Norra Åkarp / SV: Norra Åkarp AI:9 (1846-1851) sid 257
« skrivet: 2019-05-28, 23:07 »
Rätt med Christinas utvandring. Nils (som var född 14/10 1829) skall ha flyttat till Markaryd 1864. Fadern dog den 6/10 1861 i Vesljunga, Visseltofta socken. Han kallades "Hassjö- Måns" eftersom han var född i byn Hagsjö i N. Åkarp. Måns sägs  ha varit klockfordralsnickare oh kistemålare. En annan Nils Månsson flyttade från Visseltofta 1849.

106
Malmö Sankt Petri / SV: Anmärkningskolumn
« skrivet: 2019-05-28, 21:20 »
Hindersl(öshet) ej att(esterad): i bet från Stångby till Lund.

107
Norra Åkarp / SV: Norra Åkarp AI:9 (1846-1851) sid 257
« skrivet: 2019-05-28, 21:03 »
Står bara att sedelns betyg var "wälfrejdad" och "fri" dvs till äktenskaps ingående. Du har nog fått fel dag för födelse. Andra ställen har 6/9 1800. Måns dog 1861 Sonen Nils Månsson född 1829 var fem år i Danmark på 1850-talet. Återkom från Helsingör 1856 och noterades då som mindre vetande.   

108
Jag föreslår Prestgården dvs skrivet med kortformen Prstgden. Prästen i frågan kan ju vara prost ...

109
Ryssby (G) / SV: Lägersmål-Läshjälp
« skrivet: 2019-05-06, 21:38 »
Ordet är någorlunda och handlar nog i stället om läskunnighet eller katekeskunnande.

110
Varnum / SV: Läshjälp önskas
« skrivet: 2019-05-03, 20:01 »
Modern heter väl Caijsa Jansdotter

111
Mjällby / SV: Matilda och mamma Elna Svensdotter
« skrivet: 2019-04-14, 18:35 »
Tv står: Får ej gå. och Obs. Enkan
Th mannens rad: På resa till Havannah Drunknad i Spanska sjön. Kapten Oden samt Linnea fr 55 fr 53

Th kvinnans rad: Enligt L. H. (härads-) Rätts dom skijd från sin man för hors skull


112
Torsås (H) / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-04-06, 12:56 »
gallsperandt Lungsot (dvs gallsprängd)

113
Blentarp / SV: Prästens kråkfötter
« skrivet: 2019-03-21, 15:47 »
betyg t. jarb kanske jordbruksarbete eller gesällarbete (stavat mej j.)

114
Läser: Besökare hustrus barn i arest (arrest) framfödt

115
Rackeby / SV: Rackeby (R) C:2 (1771-1860) Bild: 28
« skrivet: 2019-03-20, 20:10 »
Fadern var Anders Bengtsson (1756-1801) vilken var son på Övre Storegård. Hustrun var Catarina Månsdotter . Anders far var Bengt Andersson (1727-1794)

116
Falck / Falk / SV: Samuel Falk född 1782
« skrivet: 2019-03-17, 20:20 »
Menar Du … barn i Brunseryd  ?

117
Södra Ving / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-03-17, 14:17 »
Barnet heter Anders.
Kanhända heter modern Arnesdotter

118
General questions / SV: Reading help with Ǻsbo parish
« skrivet: 2019-03-16, 20:50 »
The note concerning Anna Stina is dated March 24.
She seems to be noted as widow of Eric Rästberg.

The title is "Sokneman" straight translated "Man in a parish" but with meaning like Farmer

119
Tegeldrengen
frossan

är mina förslag

120
Stockholms läns- och straffängelses kyrkoarkiv A:3 finns vid min sökning på AD.

121
Se även Stockholms läns- och straffängelses kyrkoarkiv A:3 (1862-1869) Bild 1840 / Sida 167 och Centralfängelset Långholmen AIa:10 (1869-1872) Bild 1220 / Sida 91.
I källan Mölltorp AI:7 (1860-1873) Bild 177 / Sida 172 noterades: "Lärer vara drunknad i Stockholm"



123
Falu Kristine / SV: Vad står det i anteckningarna?
« skrivet: 2019-02-20, 20:59 »
… högsta ring vt 37

124
Norra Åkarp / SV: Hillarp Folkskola
« skrivet: 2019-02-20, 13:59 »
Skolbyggnaden såldes 1968 av kommunen och ägdes 2004 av Hilde Qvrtier och Fredrik Stadler. Skolans historia finns på sidorna 82-84 i boken Västersocken utgiven 2004 av Västersockens byalag.
Skolan ligger mitt på kartklippet från ca 1930.

125
Pajala / SV: Läsproblem
« skrivet: 2019-02-19, 14:55 »
Mats Hindersson

126
Allmänt / SV: Folkbokföring Karlskrona
« skrivet: 2019-02-17, 16:01 »
Har Du abonnemang på AD är det ju sökbart på namnet!

127
Segerstad / SV: vad står det för något?
« skrivet: 2019-02-16, 19:35 »
Jodå dom är noterade som inflyttade till Sörgl. Sätt: dvs Sörgårdens  säteri. (se Åsle B:1 sid 89)

128
Segerstad / SV: vad står det för något?
« skrivet: 2019-02-16, 16:25 »
Åsle socken (stavades här Åsled)

129
Allmänt / SV: Folkbokföring Karlskrona
« skrivet: 2019-02-16, 13:20 »
Arkiv Digital har församligsböckerna t o m 1948 och där finns även mantalslängder för år 1941.

130
Allmänt / SV: Tyda Kyrkbok
« skrivet: 2019-02-13, 18:05 »
d. 11. Sept född. d 20 Christ (-nades) vice Häradshöfdingen And. Johan Stigells & h. Fred (rika) Hel (-ena) Molanders Lorents Maurits
vit. Mod. 23 år.


Inga platser angivna

131
Verum / SV: Verum
« skrivet: 2019-02-10, 23:42 »

Jag har uppgifter om hur det gick för Lovisas barn i Amerika. Hör av Dig med din e-postadress så skickar jag de två filerna!
Hälsar Mats

132
Verum / SV: Verum
« skrivet: 2019-02-10, 23:24 »
Jo han föddes i Ekholmen som Lars Svensson och dog 11 januari 1895 och har haft annat födelsedatum i Hf. Hans bouppteckning finns som V. Göinge häradsrätt FIIa: 122. Då vistades dottern Lovisa i Amerika dit hon rest med tre barn 1890 sedan hennes man rymt dit 1884. Mannen dog där 1899. Se sidan 307 i min bok nr 2. I bok 1 hittar du Lars på sid 207. (Obs Kronvall var efter 1830 soldatnamn för Brogårdens husarer. Även om Lars aldrig bodde på det husartorpet så kan Du se bilder från platsen på sidan 206 i bok 1.) 

133
Norrbärke / SV: Hjälp med tolkning av Flyttat från
« skrivet: 2019-02-10, 18:04 »
En gissning: Järbo

134
Hammerdal / SV: Stamsele, vad står det efter?
« skrivet: 2019-02-06, 17:05 »
3 skland
varmed menas skäppland:
Ett skäppland = 822,7 kvadratmeter

135
Örsjö / SV: Bror Janne Bengtsson
« skrivet: 2019-01-29, 21:47 »
Har den 2 nov 1918 erkänt sig vara fader till det barn utom äktenskap som födts i Helsingborg d 4 okt 1918 och i dopet af   erhållit namnet Wathier Alfons. Äktenskapsbet. fr Frillestad kungjord 28/9 19 för giftermål med Cecilia Karolina Nilsson i Frillestad nr 16

136
Södra Åsum / SV: Vad står det....
« skrivet: 2019-01-26, 11:38 »
Murgesällen
av hjåll och stygn
ansvar för swärmors ofredande

137
Rödeby / SV: Läshjälp födda 1719
« skrivet: 2019-01-25, 11:20 »
Ja, det var Lars Persson och han tycks ha bott på Lillöö på 1750-talet. Då gift med Karin Håkansdotter och med barnen Per, Kerstin och Hans. (sid 52 AI:1 (1755-1776)

138
Varnum / SV: Maria Kristina Bäckström
« skrivet: 2019-01-19, 10:37 »
Äktenskapet blev tydligen inte av, ty då modern dog 1957 var hon ännu ogift. Även f. valsverksarbetaren K. E. Bäckström var ogift då han dog 1949.

139
Färnebo / SV: Lovisa Wester
« skrivet: 2019-01-18, 14:40 »
Hon blev änka den 1 november 1883. Föräldrarna från Yngshyttan var gruvdrängen Magnus Hinriksson och hustrun Kajsa Andersdotter.

140
Varnum / SV: Bertil Sixten Bäckström
« skrivet: 2019-01-18, 14:31 »
Född utom äktenskapet av Maria Kristina Bäckström född 20/7 1902 i Varnum och avliden där 11/2 1959 som ogift.

141
Västra Ny / SV: Hjälp att tyda, tack.
« skrivet: 2019-01-18, 14:22 »
Ser ut som: Håkan Joensson i Snickarehagen och Ingrid Pehrsdotter som tient på ( ? kanske står där bortom kanten också Snickarehagen) 

142

Gottfried hade fyra systrar som nådde vuxen ålder. Här är tre av dem på en bild som skaffats av Enevig.
 

143

Bilden finns på sidan 293 i Anders Enevigs bok Cirkus- og gøglerslægter (2004) och föreställer fr. v. Anna Dorothea Frederike  ChristineSchultz (f 1875 tvilling) Kristian Kornelius August Schultz  (1882-1963) barnens far Jacob Hinrich Claus Schultz (1842-1920), Johanne Marie Henriette Schultz (1876-1958) och Gottfried Carl Heinrich Schultz (1875-1955 tvilling).
Gottfrieds fru var född son Elvira Amanda Lindberg i Gränna 1896 och avled i Göteborg 1982.

144
Örkelljunga / SV: Dödsorsak?
« skrivet: 2019-01-01, 18:30 »
blef drängt i en mölledam

145
Övergran / SV: Läshjälp födda
« skrivet: 2019-01-01, 18:25 »

Kumla ägor.
Vittnen bodde i Stor Kumla respektive Lill Kumla.

146
Discussions in English / SV: Help with estate inventory terms
« skrivet: 2018-12-23, 22:02 »
2 Fotogen damejeanner = Two Kerosene bottles (big bottles)

147
General questions / SV: Help Translating Birth Record
« skrivet: 2018-12-21, 22:36 »
The girl was born i Göteborg and died there 1862 March 2nd.

148
Gessie / SV: Läshjälp Nils Asmundsson födelse
« skrivet: 2018-12-21, 18:31 »
Ingen av dessa tycks kunna burit namnet Asmundsson. Den förstes far är sockenskräddaren Hans Nilsson och den andres far är rusthållaren Truls Nilsson.

149
Lövestad / SV: Lövestad CI:3 (1759-1825), Bild 800, sida 123
« skrivet: 2018-12-19, 13:16 »
Jag gissa på Elna.

150
Källor och arkiv / SV: Sigill och underteckande
« skrivet: 2018-12-18, 19:22 »
Undrar om det inte är sigillstamp för ryttmästaren vid Norra Skånska Kavalleriregementet Elias Mallin, dvs E M.

151
02 - Tips och råd / SV: Säteri-forskning
« skrivet: 2018-12-18, 19:15 »
Se Joh. Lor. Gillberg Hist. Oecon. Beskrifning öfver Christianstads Län (1767) sid 232-233. Bif.

152
Läshjälp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2018-12-17, 19:03 »
Se attesten, dvs flyttningsattesten från Svedala där hon står som Flemk.

153
Hölö / SV: Hjälp med texttydning (Hölö sockenstämma)
« skrivet: 2018-12-16, 10:30 »
På sid 21 handlar den långa texten om att utfärda vite mot ett par församlingsbor som varit försumliga med att betala s.k. ljuspengar.
På sid 22 står: Bewiljades Afledne Organisten Mobergs Enka, i anseende til hennes torftighet med 2ne späda barn, och det utmärkta förtroende mannen i Lifstiden sig inom församlingen förwärfwat, 2ne Nådår med det förbehåll at hon håller en skicklig Vicarius. 

154
Kyrkheddinge / SV: Läshjälp med Olas födelse
« skrivet: 2018-12-06, 16:41 »
den 9de November föddes och 19de
ejusdem döptes hemmansåboen
Pehr Jössons och dess hustru Han-
ne Jacobsdotters i Mellanheddinge
son nom. Ola. Susc. hustru Sis-
sa Åke Knûts i Newitshögs krog

Sedan följer namn på vittnena.

155
Sörby / SV: Sörby
« skrivet: 2018-11-26, 13:51 »
Hej!

Antar att Du har sett detta (obs maskinöversatt från finska som jag ej kan).
Hälsar Mats
Matrikulationsmatris 1640-1852
Inskriven 19.8.1690 Sven Stenwald Sveno Olai, Blekingus 3699. Dop i Fridlevstad 1.6.1662. föräldrar: Olof Pettersson och Kerstin, som bor i byn Fridlevstad i Stensby. Växjö skola 21.2.1681. Växjö gymnasium 1686 - 1690 (Lundinum). Magisterexamen i Åbo 19.8.1690 Steenwald Sveno Bleking _ 188. Namnet har kopierats från albumet omkring 1731 till matrisen vid Smålandsföreningen [1690] d. 19 aug: Sveno Steenwald. Blekingus. Lund stift 15.11.1696. – Kviinge kyrka 1698. Arrie kyrka 1702 (dog före inresa till kontoret). Begravd 21.5.1702. Ogift.

Studenten Dn: Sveno Steenwall förekom nu och på Biskopens Sahl: Doct: Enewald Svenonij Enckiefruus Wälb: Fruu Susanna Gyldenstolpes wägnar). — V. Lagus, Studentmatrikel I (1889–91) s. 249 (LI); Växjö skolas matrikel för åren 1651–1751 (utg. L. Larsson, 1921) s. 28; Växjö gymnasiematrikel för åren 1653–1808 (utg. L. Larsson, 1925) s. 18, 21; P. Wilstadius (†), Smålands nation i Åbo 1640–1798 II (utg. S. Carlsson, 1985) #340. — G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne II:2 (1948) s. 260.

156
Svea livgarde / SV: Nils Lind
« skrivet: 2018-11-11, 14:17 »
Föreslår:
Olyckligen ihjälkörd i Tröskverket vid Ske….

157
Norra Skrävlinge / SV: Vilka bor i hushållet Nr8?
« skrivet: 2018-11-10, 18:06 »
Snabbläsning:
Familjen noteras utfattig
Inhyses Reserwen Hallberg f i Felestad
hustru Karna f i Skarreby??
son Måns "kröppling"
son Pehr
dotter Ellina
dotter Kärsti
Barnens födelseort Skrävl.

158
Oppmanna / SV: Oppmanna
« skrivet: 2018-11-02, 19:34 »
Hej Peter.
Svenska kronlänsmansorganisationen för Skåne sjösattes först 1719. Tidigare valdes de bland "bofaste och beskedlige Bönder, som i Häradet finnes".
Ett förordnande av Ored Gunnesson i Vånga att vikariera som häradsdomare 1683 finns på en särskild liten lapp i domboken (sid 124 a Villands häradsrätt AIa:2 1682-1683) och lyder: häradsmannen wäll:e Ored Gunnesson i Wånga förordnat af Cronenes bef.man idag uthi herads dommarens absens och uthi dess ställe at betiena rätten. Hälsar Mats
Meddela om du vill lappen som skärmklipp!

159
Sunne / SV: Sunne HFL AI:42 (1845-1849) s. 418
« skrivet: 2018-06-20, 23:30 »

[font=]Jag läser: Coitum cum brutis commisisse dicetus[/font]
[font=]Blir med "translate" från latin: Sägs begå sexuella handlingar [/font][font=]med djuren[/font]

160
Sunne / SV: Sunne HFL AI:42 (1845-1849) s. 418
« skrivet: 2018-06-20, 13:17 »

Nja, det har nog skett hemma, ty direktöversatt tycks det betyda;
Påstås ha sexuellt umgänge med djur!

161
Sunne / SV: Sunne HFL AI:42 (1845-1849) s. 418
« skrivet: 2018-06-20, 12:00 »
Början betyder ungefär (från latinet): Köttslig beblandelse med oförnuftig

162
Marbäck / SV: Marbäck C:3
« skrivet: 2018-04-12, 09:12 »
 Hela lydelsen: d 13 Apr föddes och d 16 döptes Nämndemannen Pehr Nilssons och h. (hustru) Eva Johansdotters barn i S. Nåtåhsa Nne (nomine=namn) Helena. Faddrar Elias Svensson i S. Nåtåhsa, Johan Pehrsson i Öringe, dr (dräng) Johan ibid (sammastädes), dr Carl i S. Nåtåhsa, h. Ingeborg i Öringe, h. Annica Johansdr I St Högaskog, Pig. Annica Johansdr i S. Nåtåhsa, Pig Maria Eliaedotter Ibidem.

163
Önnestad / SV: Önnestad
« skrivet: 2018-02-12, 18:54 »
Helga trefaldighets söndag
christnades Elna född uti Öne-
stad d 28 maij
Föräldrarna Anders Torsson
Stina Pehrsdoter
1. Jungfru Anna Sophia
Severin
2. Matthius Heslenander
3. David Lenander
4. Bernta? Trulsson

Är mitt förslag

164
Loshult / SV: Salpetersjuderiverkmästare
« skrivet: 2017-08-15, 17:50 »
En trolig fader Jöns Loman kallad Ihs. afsk. sps.e. (inhyses avskedad salpetersjudare) bodde 1777 med hustru på Höghult i Loshult socken enligt mantalslängden det året. Året förut 1776 finns han i samma by då inte  avskedad och tillhörande Callmare stat som sjudare.
Hälsar Mats

166
Råggärd / SV: Tydning av stedsnavn
« skrivet: 2017-07-19, 18:25 »
M. G. betyder morgongåva därefter följer 10 L. S. (dvs lod silver)
Kan orten vara S. Starlanda?
Ev med gammalförkortning: S. Starl.da

167
d 30 Nov antagne Lars Westdahl  30 åhr gl. och född i Westra Giötland

168
Stavningarna ser ut som:
Påhl Jönssön
Ingar Jonäsdr

169
Välinge / SV: Välinge SE/LLA/13465/A I/3 (1824-1832)
« skrivet: 2017-06-26, 09:03 »
Sven Ek till Högh.
Citerar från Wikipedia: Högs församling var en församling i Lunds stift i Kävlinge kommun. Församlingen uppgick 2002 i Löddebygdens församling.

170
Välinge / SV: Välinge SE/LLA/13465/A I/3 (1824-1832)
« skrivet: 2017-04-13, 15:14 »
Läser det som Wäsby. Sådan by finns i Föra socken.

171
03) Osorterat / SV: Vad står det
« skrivet: 2017-02-27, 18:13 »
Fängelse!

172
03) Osorterat / SV: Vad står det
« skrivet: 2017-02-27, 09:54 »
Brottsnoteringarna lyder:
Övre bild: blifvit ankl.ad (anklagad) för stöld, men af bristande bevis frikänd
dömd till ett års fästning för stöld samt undergått straff
tagen i förvar
...
2ne gånger straffad för stöld 1838 et
(och) 39
...
ärlig och välfrejdad?
fått Immission
(rättighet/förfoganderätt) på Nyby
Nedre bild:
straffad för stöld med 28 dygn och 1 års fästning
Hustrun äfven straffad för stöld med 8 dagars fängelse vid vatten och bröd

173
Brita ser ut som Pigud Torp (det fanns en Pigudde).
Vid Anders finns ingen plats angiven.

174
Gagnef / SV: Gagnef (W) F:4 (1755-1770) Bild 214-215
« skrivet: 2017-02-01, 19:05 »
Ett litet försök
.. och sedan undervist i sina christendoms stycken
.. haft 3
... allenast
... hwilket kors han burit med et gr..igt tolamod

175
Vibyggerå / SV: Vibyggerå C:1
« skrivet: 2017-01-30, 21:37 »
Ett förslag: in vivit qui Pehr vicatus - som i livet kallades Pehr
född i: Sandlund?

176
Läshjälp / SV: Läshjälp i
« skrivet: 2017-01-09, 21:57 »
Föreslår fortsättningen: Trolofvades Saltp. S. (salpetersjudaren) Swen Åkess med pig Pernilla Swensdotter af Weghelt (Vejshult). Löftesman Anders Swenss i Hyleboa (kan vara Höjalen) Nils Perss i Boelt (Boalt) d 6 Apr. Copulerades (vigdes) af ståend ...

177
Hed / SV: Hed (U) F:2 1758-1788 Bild 209
« skrivet: 2017-01-09, 21:38 »
Väldig lång text om: afledne socknemannens Anders Nilssons efterlemnade Enka ärliga och gudfruktiga hustru Anna Olofsdr. ifrån S. Thulinge, som blifvit född år 1705 den 22 martii, uti då warande Thomsbo torp, af ärlige föräldrar Olof Olsson och modren hustru Ingrid Nilsdotters  och därefter en del om gudfruktighet mm som inte är särskilt upplysande. Men kan det vara uttrycken Cstelig och Cstdoms som förvillar din läsning av texten. Det är ju kortformer för: Kristelig och Kristendoms.

178
Gestad / SV: Läshjälp Gestad
« skrivet: 2017-01-09, 21:20 »
Äkta flickan

179
Höör / SV: Höör CI:1 sidan 220
« skrivet: 2016-12-22, 21:56 »
28 Den 10 November föddes och den 15 ejusdem döptes muraren i Ekestiga Åke Larsson Åkerbergs  och dess Hustrus Elna Simonsdoter  flickebarn, nom: Martina. Susc Torparen Jöns Larssons Hustru Lovisa Öberg i Ekestiga Testes åbo Måns Nilsson och Drängen Pehr Jönsson, alla i Ekestiga  Modrens ålder 40 år

180
03) Osorterat / SV: Hoppas på Läshjälp - Järnboås
« skrivet: 2016-12-18, 15:54 »
Några detaljer ur notisen:
Renatus (döpt)
literatus (läskunnig) educatus (utbildad) i sin ungdom tjänt hos godt folk
uxorem duxit (gift)
vixit cum illa (levt med henne) 35 år
vita comunis (levnad i gemenskap) flitigt besökt guds hus och församlingen och begådt d: h: nattvarden samt lefvat stilla.
Morbus (sjukdom) bröstwärck hwaraf han warit sängliggande 4 weckor och derunder nyttjat församlingens förböner  samt låtit spisa sig med d: h: nattwarden
Obit (gick bort) d 23 now

181
Tunaberg / SV: Dödsorsak Nils Persson 1784
« skrivet: 2016-12-18, 15:18 »
Bröstänga och andtäppa (änga=tryckning, trångmål)
Inhyses man hos sin son uti Tykhyttan

182
03) Osorterat / SV: Vilken gård i Bjärke Härad ?
« skrivet: 2016-12-12, 21:45 »
Ser ut som Gynnerlöff.
Vore det i Skåne kunde det vara Gundralöv i Bjäresjö socken.

183
Ja, riktigt "räligt":
Krossning genom indragning i remskiva

184
Lundby / SV: Lundby C:1 (1651-1760) Bild 27 / sid 95
« skrivet: 2016-11-05, 21:19 »
Ett försök:
Kersten Matses dotter i herrgårdztorpet döpt den 31 januarii /
Sponsores (vittnen) Gref Axel Lillia hr Axel Wachtmäster och hr /
Smitt, hofmästaren, húusfrún och leutnanskan och Helene

185
Folkärna / SV: Anders Olsson Folkärna
« skrivet: 2016-11-02, 21:58 »
Ett snabbförsök kommer här:
Anders Olsson ifrån Knutsbo ther född år 1722 af Christl föräldr.
medelst hwilkas omsorg han är worden född på nytt genom weta och then H. anda
samt inskrifwen uti Gudz barnas antal. Kunnat wäl Läsa både i och utan bok. Lew-
at jämt hemma hos sina K. föräldr och them tilhanda gåt med barnslig Lydnad och hör-
samhet. Efter försynens allerwisa skickelse gift år 1753 med sin nu efterlefn-
a K maka hustru Chersti Jansdr med hwilken han lefwat wäl tillsammans
och haft 5 arfv 3 söner och 2 dr som tillika med sin moder nu är uti
ett sorgbundet tillstånd. Fört en stilla och saktmodig wandel kommut wäl öfwer
ens med qr och nåqr. Waret flere år utaf en swag hälsa men til han
i wintras blef ryckt och bruten i kroppen utaf ett oförmedladt fall, sam-
lade sig likesom full sjukdomen til och han började att mer och mer swälla
på then sidan och som thetta onda tilltog så aftog hans lifskrafter. Under
gudelig beredelse afled d. 30 apr sedan han lefwadt   ----------- 49 (år)


186
Igelösa / SV: Igelösa
« skrivet: 2016-11-01, 17:18 »
Anläggningen är nu privatbostad och kallas Hviderups Hospital. Det ligger direkt öster om Gårdstånga kyrka. (se internetadressen nedan)
Senaste utvecklingen:
Gårdstånga Vandrarhem 1985 - 2008
1985 öppnades huset som vandrarhem i Svenska Turistföreningens regi. Vandrarhemsverksamheten stängde vid utgången av 2008 eftersom lokalerna då dömdes ut. De uppfyllde inte längre säkerhetskraven för vandrarhem. En omfattande upprustning krävdes med bland annat nya utrymningsvägar, brandcellsindelning, ny ventilation och nya ledningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2012-06-12 att inleda försäljning av fastigheten Eslöv Gårdstånga 1:5, Gårdstånga vandrarhem.

http://boka.visitmittskane.se/sv/se-gora/a1078318/hviderups_hospital_1078318/detaljer



187
Igelösa / SV: Igelösa
« skrivet: 2016-10-31, 17:36 »
Gårdstånga Hospital är berömd gammal institution för åldringsvård.
Jag citerar från Bygdeband:
Den ursprungliga byggnaden uppfördes år 1619 som hospital/ålderdomshem, vilket den
 användes som fram till år 1984. De båda flyglarna byggdes till på 1920-talet och 1985 utfördes
 en omfattande renovering inför vandrarhemsverksamheten. Fram till utgången av 2008 användes
 byggnaden som vandrarhem.
 Anna Brahe byggde det som blev Sveriges första ålderdomshem, hospital. Det byggdes åt
 godsets gamla och fattiga samt för personer i bygden som behövde vård och omsorg. Anna
 Brahe upprättade ett donationsbrev, skrivet på pergament, som undertecknades av Anna Brahe
 samt hennes arvtagare systersonen Henrich Ramel. Donationsbrevet finns bevarat på
 landsarkivet i Lund.
 1918 kom en ny fattigvårdslag i Sverige och dåvarande ägaren till Hviderups gods överlämnade
 då ålderdomshemmet som gåva till kommunen. På 1920-talet byggdes två flyglar på baksidan, en
 för kvinnor och en för män. Ålderdomshemmet var tungarbetat och 1984 lades verksamheten ner.

188
Mörlunda / SV: Läshjälp
« skrivet: 2016-10-02, 14:45 »
Nerdre:
Per och Karins i Bokare född der 16 och Christnad den 26 Decemb: witne Jöns i Åby Nils i Sinnerstad sampt h: Anna o bokare; p Karin ibidem
Översta notisen:
Lars Jonassons och hust Kierstins i Bokare född d 25 martii christnad d 1 april witne  Nils i Hult drängen Oluf i Granshult; h: Karin i Bokare pigan Maria i Siöbo

189
Hallaryd / SV: Hallaryd C:4 på AD online
« skrivet: 2016-09-29, 23:00 »
Då är han månne denne som finns i soldatregistret:
TRENK Daniel Född:  1806 Antagen:  1833 Avsked:  1838
Aktnummer: SU-04-0008-1833
Regemente:  Smålands husarregemente
Rote:  Göingsmåla
Kompani:  INGELSTA SQVADRON
Socken:  HOVMANTORP
Torpnummer:  SU-04-0008

190
Hallaryd / SV: Hallaryd C:4 på AD online
« skrivet: 2016-09-28, 19:39 »
Oäkta gossebarnet
Modren Bengta Olofsdotter tjenande i Örnaholm Fadren Daniel Trente? på Rosenlund under gården ... i Götheryd socken

Gissar jag

191
Asige / SV: Födelse bok C1:2
« skrivet: 2016-09-28, 16:55 »
Anna Beata var född i Halmstad d 13/7 1835 av möllaren Pål Lundstedt i Slottskvarnen i Övraby socken (inkorporerad i Halmstad 1961) och hustrun Christina Holmgren. Hon var inneboende på Jutagård, troligen hos en släkting "skånefödda" änkan Kerstin Lundstedt. 

192
tjänstedräng
mig
Johanna L
Hindrick Sal.

Gissas!

193
Osby / SV: fråga
« skrivet: 2016-09-14, 13:21 »
Glöm allt om Carlsborg mm. Där stod Ralskog och efter 1841 är han därifrån bortflyttad utom räckhåll för oss som läser flyttlängder och husförhörslängder eftersom han då flyttade till okänd ort. Man får leta efter en dödbok där en Nils Larsson född 21/12 1819 finns noterad.

194
Osby / SV: fråga
« skrivet: 2016-09-13, 09:56 »
Lönsboda är en by i Örkeneds socken. Har sökt i Carlsborg och där finns han inte. Kanske kan det läsas som Carlskrona, där det fanns ett civilt fängelse.

195
Osby / SV: fråga
« skrivet: 2016-09-12, 16:46 »
Han kom till Osby 1839 (ser jag vid närmare läsning) och vistades i byarna Källsved och Ralskog. Han noteras i Hfl ha flyttat till ? Den noterade flyttningen till Sörby blev tydligen inte av.

196
Osby / SV: fråga
« skrivet: 2016-09-12, 13:00 »
Kom från Lönsboda 1849
Till Obestämd (ort)
Han är straffad för snatteri och högerkol. ser det ut att stå vist. i Carlsborg (det var ju ett straffängelse). Kan läsas: vistas eller vistats!

197
Lenhovda / SV: Gästgivare och länsmän
« skrivet: 2016-09-01, 11:19 »
År 1717
Titelblad till domboken 1717
Eo ting och rannsakning 10/1 i Älghult
VT 28-31/1
Protokoll fört 23/4 vid insamlandet av gamla mynttecken samt eo ting och rannsakning
rörande länsmannen Peter Weigmans flykt ur fängelset 1712
ST 14-18/5
Protokoll fört 8/7 vid utlämning av nya sedlar och mynt emot de 23/4 avlämnade mynttecknen
HT 24-29/10

198
Barkåkra / SV: Barkåkra C1:3 bild 14 sid 9
« skrivet: 2016-09-01, 11:10 »
Swen Forström och Olu Pärsdotter i Weiby

199
Förkortningar / SV: 'hk' i mantalslängd
« skrivet: 2016-08-14, 15:03 »
Du ska nog läsa det som pk=pojken, se t ex pk Nills på raden som börjar med 35.

200
Norra Sandsjö / SV: Johan Nilsson pappersgesäll
« skrivet: 2016-08-13, 18:34 »
Sök i Jämshög! Där finns (i Hf AI:2 sid 239) en Johannes Nilsson född i Westerås 27/2 1802, som 1825 flyttar till okänd ort.

201
Fortsättningen efter de andra fyra barnen lyder ungefär: ... för hwilka fyra sistnämnde omyndiga arfwingar förmyndare kommo tilstädes faderbröderne Swen och Bengt Nilsöner i Skeadal den afledne mannens swåger Jacob Jönsson i Kulleröd, samt de omyndigas syskonebarn Nils Lindwall i Båstad och Jöns Esbjörnsson i Skiörpinge. ...

202
Jag läser de två raderna:
närwarande myndige arfwingarne sönerne Nils och Jöns,
dotter Annas man Tunnbindaren Jacob Borsong från Marstrand ...

203
Grums / SV: Grums AI:5 sid 165
« skrivet: 2016-07-30, 14:04 »
Ett spår finns i HF 1781-1790 (sid 63) där han noteras som gossen Olof Bengtsson under Lillerud.

204
Nittorp / SV: Bouppteckning 1773
« skrivet: 2016-07-30, 13:40 »
Hallands läns femårsberättelse 1856-1860: I fråga om klädedrägt har befolkningen, synnerligast i kusttrakterna och städernas grannskap, visat benägenhet att, i stället för vadmal och så kalladt verkenstyg, använda kläde och bomullstyg samt äfven siden i mån af råd och lägenhet.
Citat från nordiska museet:
Livstyckskjol av brunt tuskaftat halvylle i både liv och kjol. Varp av gråbrunt bomullsgarn med inslag av tunt entrådigt brunt ullgarn, tyget kallas verken. Verken var ett mycket vanligt tyg i hemvävningen i slutet av 1800-talet till kjolar, klänningar mm.

205
Överkalix / SV: Arvsdokument
« skrivet: 2016-07-30, 12:38 »
Knepigt!
sores till trÿa (svärs=utlovas till tröja=jacka)
Sista två raderna första sidan föreslås:
... Lisebeta 1 st Koo till Brödh Låfvat, 3 ½ skell Kooen (skilling eller skällko?), item (även) sielf tagit 1 st salm book 3 skr kmt  faderen foudt af Migh til Brödh Låfve gåfuans...

206
Mitt i står bara ungefär detta:
... flyttar till Nättraby med bevis om vacker christendoms kunskap och dess utöfning i en redel. vandel nådemedlens  vördsamma ...

207
Sunne / SV: Sunne AI:5 s 56
« skrivet: 2016-07-26, 09:13 »
Mitt förslag:
Mågen Nils Matts: wäl (=betyg)

208
Ål / SV: C:3 Ål Kopparbergs Län Bild 187 av 201 Sida saknas
« skrivet: 2016-07-25, 17:31 »
I vigselnotisen står Enkl. t.v. om Per!

209
Norra Vi / SV: Norra Vi text i Dödsboken 1817
« skrivet: 2016-07-25, 17:20 »
Lifgrenadier först för Tulerum sedan för Svenningeby har han bevistat tyska fällttoget, varit närvarande vid Leipzigs slag, togade med hären in i Holstein derpå åt Norige, hvarifrån han vid krigets slut återkom sjuklig, begrofs den 14de
Förkylning
44 (år)
Gift

210
04) Brev m. m. - 1700-talet / SV: H?lphers genealogier
« skrivet: 2016-07-11, 21:42 »
Det där "broder" ska nog tolkas som att han var utsedd (Cond-itionerad) ledamot (=konsiliebroder) vid sammanträdet 1597.
Trava kanske ska läsas som Tjina dvs Tyna/Tina by i Nås eller Rättvik.
Rakt under detta ortnamn finns förkortningar i 6 rader, som ska läsas:
des dr g m reg skrifv Arnström= hennes dotter gift med regementsskrifvaren Arnström
Hälsar Mats


211
04) Brev m. m. - 1700-talet / SV: H?lphers genealogier
« skrivet: 2016-07-11, 13:44 »
(b:b)
Vänster spalt:
Per Gudmundsson f.
Studer.
Inform(ator) Ture och Åke Axels(öner Natt o Dag))
Til GöksHolm
Insp(ektor) och arend(ator) af Traneberg
G, Ebba Axelsd(otter) (nat och dag)
Hon  g (första giftet) hhd (häradshövding) i Åsen
Och hade hon med 2ne qu dr (kvinnodöttrar?)
Marta Persdr  (* morgåva?)
F på Traneberg 1610 † 1676
G 1. m J. Svensson Luth
    2. med Måns Axels(son) 1637 (b)
Om natusdag (födelsedag) ?läst Inskr /~/ 96


Höger spalt:
Son af Gudm Petri Pastor
Åkes Sonae var Auf
& Cond broder i Upsala
Concili 1597
Stamfadern Joh. Åkesson
Till Gökst. Rodd.
g. Gref Axel Bielke
Axel Johan af nat dag
var Caval... mm
i Carl IX led(ung)
g. Ing. Jonsd. Bonde
Ture.  Åke    Ebbe Maja
          Baron gm    g Sparre
          † 1652 Ted  Greta
           Lag- Gieddes g Sparre
           man ♀


212
04) Brev m. m. - 1700-talet / SV: H?lphers genealogier
« skrivet: 2016-07-11, 12:27 »
HÄR KOMMER MORINS AVDELNING

OBS det ska vara Öngren inte Örngren!
Längst t.h. står nog:
Hindr.
Öngren
Lasis (-gården)
i Elfda(len)
/ Jonas
Gatius?
i Vestan
...
1688?
V. ?+
i Jonberg
(aa)
Morins
Isacsson
Per Jons på Mårum
Cronob.(onde) i Wadsbo
Lak.. v. Stiern. Comiss.
o Soph. Mortendotter
/          Pehr    Greta Johan   nn dv  Anders
doter   Morin Morin Morin g    m   Morin
 war     f          f1650 f1656
Berg    g         †1722  †1725
           Sparr   g Axel   Asser i Trava
           man        mar
Adl: Sparrsköld Luth p 225 Adlad
                        Wercrona
      Reg (ements)skrifva(are)
      Arnström


Vill Du jag ska försöka med även (bb)?

213
04) Brev m. m. - 1700-talet / SV: H?lphers genealogier
« skrivet: 2016-07-11, 09:31 »
T.v.
Österdam
Anders Österdam
hfförgyllare
g Maja Cathr (Cathrina) Lundbom
Abraham Österdam
f ?? 1767
Th överst:
Örngren i L Fogelvik / Bodde på Lilla Fogelvik
Bonde i Sollerön                          Nils
och Fogelvik i Wäsehamn?           Und off
                                                 i Vermland
Johan Örngren
f 1744 H 68
Magrlund 1772
Scholmst (skolmästare) i Chamn (Kristinehamn)
1780
Behöver Du Morin-avsnittet också!



214
Ramsåsa / SV: läsarhjälp
« skrivet: 2016-05-26, 20:51 »
Sven Olsson Ingar Åkasdotter 35 år på Nr 13 Ramsåsa
Gudmor: Pehr Ols hustru Kierstina på Nr 6 Ramsåsa.
Vittnen: Mårten Åkasson inhyses på Nt 13 Ramsåsa, Knut Persson på Nr 15 Ramsåsa

Sedan:
Gossen Lasse. Åstrad Jönsson, Elna Knutsdotter på nummer 19 Ramsåsa. Gudmor Änkan Elna Pehrsdotter inhyses på nummer 13 Röddinge. Inga vittnen noterade här.

215
Räpplinge / SV: Räpplinge AI:4 sid 139
« skrivet: 2016-05-25, 22:42 »
Fortsätter med några passusar till:
Nils bor i Köpings sochen
d 7 junii 1837 infordrades ... men sedan .. icke lefvat tillsammans, d 29; (18)37 nämnds protokoll med skrifvelse till ...mannen. Desse makars inställelse ... i h. domstolen.

216
Räpplinge / SV: Räpplinge AI:4 sid 139
« skrivet: 2016-05-24, 20:05 »
Mycket knepigt. Lämnar några brottstycken att fullföljas av annan!
Nils bor i Köpings sochen ...  d 7 junii 1837 infordrades ... d 29; (18)37 nämnds protokoll med skrifvelse till ... desse makars inställelse ...

217
Lilla Harrie / SV: Kerstinas föräldrar
« skrivet: 2016-05-23, 20:11 »
d 21 Julii föddes husmannens Swen Jönssons och hust: Kerstinas dotter som christnades siuklig d: 22 ejusdem och blef kallad Kerstina. Hustru Hanna Lars Jönssons bar barnet. Testes Cominister Holst Lars Jönsson h: Mätta

218
Borgeby / SV: Borgeby-CI-1-1724-1771-Image-530-page-90
« skrivet: 2016-05-17, 15:37 »
fallande siukan.Vid pag. (på den sidan anges) des födelse,

219
sochen
Ungefär = förutvarande handtverk bonde
siukel. der hemma
tet blir bätter skaffas en annan

220
Långtora / SV: Långtora C:2 (1733-1851) Bild 15 / sid 23 nr.3
« skrivet: 2016-05-06, 21:36 »
Billerstena i Simtuna der lysning för sig gått.

221
Alseda / SV: Gustafsson
« skrivet: 2016-05-04, 12:33 »
Nej, där står Grufarb dvs gruvarbetare, sannolikt i Kleva gruva

222
Alseda / SV: Gustafsson
« skrivet: 2016-05-04, 10:01 »
St Lindås: Grufarb Gustaf Jönsson och dess hustru Maria Carlsdr kkt (kyrktagen) 4/6 27 år

223
Tracteuren herr Johan Segerholm, på Lista 1738 uti Westergyln (Västergötland), gift med Catharina Wulff, 6 Barn, Hederligt, Slag d. 1 Martii på Lista, 57 (år) d. 12 do i Lectorsgraf. månd d 20 uttogs han och sattes i Kyrkogården.
Föreslås

224
Yrken B / SV: Bäijare/Bäjare/Bejare
« skrivet: 2016-05-02, 19:03 »
Kan det vara en talspråklig variant av bedjare/bedlare
Se Glossarium öfver föråldrade ord: Bedlare, Belare, m. Friare, älskare. (Jfr Be del.) Bedlare, procus. Schroderus Lex. 82. Alle bedlare äro rike, alla pigor trifna och alla fångar fattiga. Sv. Ordsp. (1636). Jfr Grubb 15. den belare fick
korgen.

225
Tillinge / SV: Namn på Dopvittne 1818 / Tillinge C:5
« skrivet: 2016-05-01, 21:16 »
Skall nog vara Lustig, men ser mest ut som Hurtig.

226
Torshälla / SV: Torshälla C:11
« skrivet: 2016-05-01, 14:08 »
Gissar på Pseudocroup, falsk krupp

227
Österslöv / SV: Österslöv CI:2 bild 16 sid 5
« skrivet: 2016-05-01, 14:01 »
Bapt: Pähr Ollson af Kiälkesta, vocat.(us) Erik Susceprix hustru (namnet utlämnat) i Torseke  Nat(us) 20. Testes Pähr Olls i Håsta, Swän Pärss. Kälkesta, Nills Bodellssons hustru ibm.

228
Bollebygd / SV: Bollebygd C:2
« skrivet: 2016-04-30, 13:56 »
Antar att Du menar 1743 och 1761?
Lars och Kierstins son i Stora Stengierda (möjligen Stockagierde)
Dotern Kierstin från Kolle (Kulla) föd d 21 och d(döpt) 22 Fad. Lars Larss M. (Modern): Anna Börjesd.

229
Åseda / SV: Läshjälp
« skrivet: 2016-04-30, 13:11 »
Under makarna Pehr Nyman 1734 och h. (hustru) Helena Svensd. 1740 står:
inhyses Elisabeth Ersd. 1740 död 1781
Christina Persd? 1771
d. (dotter) Sara Månsd. 1756
s. (son) Magnus 1768

Sedan följer soldaten Danell

230
Asarum / SV: Asarum Födelsebok CI:1 sid 555
« skrivet: 2016-04-27, 13:21 »
Samma dag Christnades båtzman Jöns Dahls barn vid namn Zigne af Gungevala som blef född d. 7 september Moderns namn är Kirstin Olufsdotter Jon Maths hustru i Gungevala bar barnet Testes Nils Dahl sonen Hans och dragonen Per Perss.   i Gungevala. Pigan Nilla och båtsman Bärgz hustru ibm.

231
Hej Hans Inge!
Du verkar ha ett svårt knep att lösa. Jag har nu ett par dagar dammsugit Verums och Visseltoftas olika längder efter denne Sone Andersson. (Flyttningen kan ha varit även från Verum ty ibland uppfattas flyttning vara från Visseltofta för Verumsbor eftersom prästgården låg där och prästen undertecknade frejdebetyget med den orten.) Verkar inte finnas någon sådan heller i communionlängderna som upptar alla nattvardsbesökare fram till ca 1743. Vore han född ca 1720 skulle han ju vara med där innan han flyttade till västra Skåne.
Mats

232
Han är född 25 och döpt 30 aug.
Föräldrar Rotesoldat Jöns Frantz H. (hustru) Bengta Henriksdotter
Susc (gudmor) He-?-etterskan Pernilla Persdotter Testes (vittnen) Arb.k. (karlen) Nils Eriksson med hustru do Sven Hansson

233
Långasjö / SV: Bct eller Bet och vad betyder förkortningen
« skrivet: 2016-04-25, 22:17 »
Föreslår tolkning: Beteckning

234
Nyed / SV: Nyed AI:2 (1783-1790) Bild 101 / sid 96
« skrivet: 2016-04-25, 22:14 »
Enk. Inhys: (dvs Änka som bor inhyses = inneboendeänka)
I övrigt håller jag med Lena!

235
Träne / SV: Träne
« skrivet: 2016-04-25, 20:07 »
Hej Lena, Bo och Marcus!
Jag antar att ni har uteslutit alla kopplingar till: Carl Eugène Mauritz Clairfelt, född 14 juli 1824 i Malmö, borgmästare i Kristianstad och son till Mauritz Clairfelt, född 12 december 1780 i Paris, Frankrike, död 1841 i Sverige, var en svensk generalmajor. Han var illegitim son till Gustaf Mauritz Armfelt och Madam L'Eclair ibland skrivet Le Clair
Hälsar Mats

236
Den 29 aug tildrog sig åter et nytt och wida olyckligare dödsfall ithy at soldaten Gumme Ståckströms hustru Elin Nilsdr i Bäckeryd Mellang(ård)s Soldattorp ömkligen tog sig sjelf af daga. Hon hade söndageb förut d. 24 aug under påstående Gz(gårdz)tjenst då hon ensam var hemma skurit sig med knif öfwer bröstkorgen; men icke til döds. Så snart detta blifvit bekant fogade man fördenskull genast anstalt at såret skulle förbindas och de både i huset och närmast deromkring boende tilsades at hafva noga upsigt på hennes förhållande och ej lemna henne ensam. Men om fm-dagen såg hon sig tilfälle at i något ärende utwisa den person (hennes egen dotter) som då war begripen uti at hålla wård öfwer henne, då hon genast utaf et grimskaft el. annan repstump, som hon någonstädes i stugan öfwerkom, tillagade en snara och upfångade sig dermed. Då dottern efter en knapp halftimma återkom war hon redan död. Efter all sannolikhet har hon tagit sig detta oråd före under påkommen sinnesswaghet och swårmodighet, twifwelsutan förprsakad deraf at mannen någon tid förut warit hufwudswag, så at han hela sommaren måst hållas under bewakning. I hwilket tilstånd hans upförande emot henna lär hafwa warit något sällsamt och oförståndigt, så at hon blifwit intagen af rädsla och wederwilja för honom (hwartill hon dock förmodl. icke med upsåt warit wållande) och som förstod intet bättre än at låta detta timliga bekymmer så aldeles öfwerwäldiga sig: ehuru hon ofta blef påmint at med bön och förtröstan kasta sin omsorg på Herran. Hon war eljest känd för et stilla och skickligt lefwerne all sin tid. - Detta hennes sjelfmord belf d 1 sept till Höga Landshöfdinge Ämbetet inberättadt hwarpå sedan fölgde Extra Ting i Swenerum d 23 sept då utslaget blef at hennes döda kropp skulle i kyrkogårdeb i stillhet begrafvas, hwilket skedde den 28 den septembr. Hennes ålder war något öfwer 53 år.

237
Tor att hustrun heter Rachell Pehrsdr
Längst ner läser jag Sara Inemarsdotter
Ovanför står nog "hennes son" och eftersom det tycks röra sig om en oä son skrivs Karin ovanför som Qvinna. (qvinfolk var ibland ibland beteckningen på "lägrade kvinnor").

238
Tierp / SV: Västland C1: bild 67 sid 63
« skrivet: 2016-04-16, 15:55 »
Försöker här, men kan ej traktens ortnamn:
Olof Erssons i Walla föddes den 18 juli wedh solens nedergång och christnades d 25 ejusdem i Wästlanda kyrckia Faddrar woro Inge? Ersson Pär Larsson i Nääs och Lars Ersson i ? Cystern madame Margeta Nezielia? Pastoris hustru och hustru Carin Mickel Swens hustru.

239
Lövgat.(an) Bergviken. Fader & lyst. äk. (lyst till äktenskap?) chauf.(för)
Han var född 16/12 1923

240
Karlskrona tyska / SV: Karlskrona tyska E:1 (1690-1797 sid 241
« skrivet: 2016-04-13, 19:30 »
Det tycks handla om 3 "lysningar" och de blev Copulerade (gifta) den 10 December. (... und d. 8 Do /Dec/ zum 3te mahl = och den 8 Dito för tredje gången)
Brudens namn jungfr Maria Lovisa Petersen

241
Gistad / SV: Anna Hansdotter 1794
« skrivet: 2016-04-11, 09:41 »
Anna Hansdotter från Öfverby född år 1735 uti Törnevalla, enka efter Eric Jönsson, död heftigt d 10 begr d 15 aug. Hon geck om afton d 10 aug frisk och sund till ängen, att mjölka och var redan på hemvägen kommen öfver gärdesgården emellan ängen och gärdet då förmodligen ett dödande slag fall i hufvudet hänne åkommet, ty några ögonblick efter fans hon af en  annan hemgående mjölkerska liggande orörlig i början blå ofver hela ansigtet, sededrmera endast omkring bägge öronen. Under den tid hon första gången var Enka blef hon rörd af slag; som så starkare återkommet. Hon var en gudfruktig hustru. Slag 58

242
Norge var det väl?!

243
Försöker: Daniel Danielsson Anzenius född år 1696 Daniel Larsson Hansbacke? Modr. (utelämnat)
war hemma till Hans 1715 blef soldat war soldat i 23 år fast efter hem warefter ifrå Norrige nog. krassel. (något sjuk) gift geck til Norige med Malin Andersdr i Terg? haft 4 barn 2 af hwardera könet 1 son och 2 döttrar lefva Köpte Trädbeckhemmanet? efter hemkomsten hwarest han bodt sedan; så beswären årl. tiltagit så at han sidsta året intet kunnat förrättat något arbete och .. e dö...   gl (gammal) 67

244
Venjan / SV: Venjan F:3 (1776-1830) Bild 28 nr.1
« skrivet: 2016-04-09, 19:06 »
xxxx= med hwilken hon i ren ächta kärlek
xxx= beklaga en huld och wärderad moder.

245
Annelöv / SV: Annelöv AI:7 (1835-1840) bild 25 sid 19
« skrivet: 2016-04-08, 14:08 »
Köpt af Modren och öfrige arfw. (=arvingar) för 666 (kanske 3666) Rdl (riksdaler) 32 sk (skillingar) Bco (Banco) d 12 Dec 1837. H.B. (troligen prästens initialer)

246
Ramkvilla / SV: Läshjälp
« skrivet: 2016-04-08, 14:01 »
Försöker hjälpa Dig lite här:
Under mannen står: Andra hustrun Brita Persdotter 1756 1802 Nr 17 Sjösåhs, Äskås Storeg(ård) 1800 d 4 julii död (tycks gälla första hustrun Annicka Månsd. som var född 1763) Andra hustrun Brita Persdotter står även längre ner tillsammans med drängen Håkan Svensson f 1789 även anländ från Äskås samma år (kanske hennes son)
Om barnen: Per 1790, Stina 1793, Peter 1795 och Johannes 1797. Vid Per Svensson står även: 1801 octobr d 5 lysnings attest till Sjösåhs Pastorat. (i Kronobergs län)

247
Leksand / SV: Leksand AIIa:12, sid. 183, rad 1,AD
« skrivet: 2016-04-07, 23:09 »
Fiskhandlare Erik Pettersson hittar Du på Noret nr 13, Leksand AIIa:15 sid 104. Han flyttar sedan till Tibble.

248
Burlöv / SV: Burlöv CI:1 (1689-1723) Bild 147 / sida 144
« skrivet: 2016-04-07, 22:50 »
Vi tar väl resten också:

Testes: (vittnen) Dominicus (kyrkoherde) Gram af kyrkiobyyn Jöns Tröls af Diurslöf, Hans Hanss Ågerup, Swen Matzon, Anna Swensson ibm, Kierstene Jeppe Anders ibid .... 

249
Burlöv / SV: Burlöv CI:1 (1689-1723) Bild 147 / sida 144
« skrivet: 2016-04-07, 17:08 »
Dom Septuagesima som war d 24 Januari Christnades Lars Assers Echta som nembl. Nils. Else Åcke Måns af Arlöf bar honom .... Parentes (=föräldrar) Lars Assers och Magdalena Nils

250
Överkalix / SV: Överkalix C:2 Bild 60 s. 56
« skrivet: 2016-04-07, 17:00 »
Hindrik
fader Nils Jacobsson (f 1728)
moder hustru Karin (f 1728)
De bodde på Wännäs 

251
Karlskrona stadsförsamling / SV: Hfl 1810-13 fam Thörn
« skrivet: 2016-04-07, 16:42 »
tjenar hos Losell

252
Valö / SV: Läshjälp
« skrivet: 2016-04-03, 19:37 »
Per Ers Enka hustru Anna från Berkinge, kunde intet läsa i book, kunde dock många .. ord? och skriftenes språk utantill sig till mycken tröst under des långeliga elände dödde juhlottan 1752 då hon lefvat 89 åhr.

253
Hej!
I Bokhandelns notis den 1 april 2013 (=dagen för aprilskämt) kunde man läsa: Förbeställ Släktforskarnas årsbok! Mer information om vad just årets bok innehåller kommer inom den närmsta tiden. Man undrar vad som menas med närmaste tiden. Om en och en halv vecka är tiden för beställning till det rabatterade priset förbi! Konsumentupplysning kan måhända vara säljstimulerande!
Hälsar Mats, som dock är part i målet som mångårig skribent i SLFÅ.

254
35 Äktenskap / Oenighet i äktenskapet
« skrivet: 2011-08-21, 21:34 »
När vi nu är inne på långa citat i detta delikata ärende kan jag nämna ett fall då en prästdotters äktenskap med en vittberest man som bosatt sig i Helsingborg upplöstes genom ett s k ”skiljobrev” av domkapitlet. Proceduren inleddes med att hustrun i augusti 1802 anmälde maken till domkapitlet. Maken kallades till förhör i domkapitlet med anledning av mot henne begångna våldsamheter. Med stämningen bifogades brev från kyrkoherden i Maria församling i Helsingborg. Han skrev att under de första åren av äktenskapet ansågs mannen som en bemedlad person och det omtalas inget elakt uppträdande mot hustrun utom hvad i tysthet viskades att han vore om henne jaloux (dvs svartsjuk). Men senare kom det fram andra uppgifter: dels att hans affairer voro på svaga fötter, dels att han begynt en mera utsväfvande lefvnad, spelade mycket och äfven drack . och nu först hörde man omtalas det han äfven begynt blifva elak mot sin Fru. I slutet av kyrkoherdens brev omtalas den händelse som föranlett anmälan till domkapitlet: Och kan jag icke frångå at det rycktet genast kom för mina öron, det han en natt, med en yxa huggit up dörren till det rum i hvilket hans Fru giömt sig undan honom, då han hemkom, mycket upretad och kanhända öfverlastad, samt at hon då varit i fara för sit lif
Kontentan av detta är att det inte var alldeles ovanligt att domkapitlet upplöste havererade äktenskap.
Hälsar Mats

255
Skilsmässor / Skilsmässor
« skrivet: 2012-01-15, 15:57 »
Det var förr domkapitlet (stiftsstyrelsen) som beslutade om skilsmässor i sk skiljobrev. Se vidare: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=14188&refid=1025
Hälsar Mats

256
26 Resor / Transporter / Hålvägar
« skrivet: 2015-01-03, 12:06 »
Intressant forskningsområde.  
Här kommer några förslag, som jag råkat stöta på i skilda sammanhang!
Hälsar Mats
 
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/1 996/Historiska_vagar1.pdf
och
http://www.regionmuseet.se/rapporter_pdf/2008/R2008-061.pdf
Citat ur ovanstående:Inom Valhallskogen finns det rester efter gamla vägar, s.k. hålvägar (Barkåkra RAÄ 84 och 85). Det är okänt hur dessa använts, men möjligen har de att göra med djurhållning i äldre tid.
 
Fornstig, väg och bygd av Oskar Lundberg
Vägars kulturvärden av Mia Andersson 1997
Ömse sidor om vägen - Allén och landskapet i Skåne 1700 - 1900 av Patrik Olsson. Citat ur ovanstående: Då man nalkas Skanör och tror sig få se en stad,finner man sig ganska bedragen. Inkörseln över tuvor på fula hålvägar mellan tånggärdesgårdar lovar ej mycket
Vägen - ett kulturarv : kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer på det statliga vägnätet i Skåne värda att bevara av Bertil Helgesson (Utg av Vägverket Skåne 1997)

257
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29
« skrivet: 2012-10-29, 12:07 »
Är det viss tidsutsräckning som räknas för att komma med på listan? Jag har ju bara härjat här sedan 2007.
Undrar Mats

258
24 Rekord / Flest antal dopnamn
« skrivet: 2011-11-19, 11:38 »
Intressant!  
I Ronneby hittade jag 1857 de fem namnen Louis Malcolm Sveno Theophil Morian som gavs sonen av en storvulen possessionatfader, som dock sex år senare efter konkurs fick lämna sina 225 tunnland. Från namnen kan man nysta fram lite av faderns livshistorik, t ex att han varit bokhållare hos bröderna Malcolm och Hugo Hamilton på Huseby. Kring en skollärare på ön Hven (St Ibb) ven historiens vingar väldigt då han döpte sina tre söner till: Tycho Malcolm, Pius Clementus och Tycho Ephraim.  
Mats

259
Det finns en skröna här i Skåne om en släktforskare i byn Vanstad (eller kanske var det i den by där Hasse Alfredson spelade in Äppelkriget dvs Äsperöd) som jobbade med släktforsning på uppdrag. Han började med att fråga kunden. Vem vill Du vara i släkt med? Helt i Piratens anda: Allt har hänt, men det är mycket som ännu inte har berättats.
Hälsar Mats, som tycker man får se underhållning som underhållning och forskning som forskning. Bigotteri kan den så önskar slå upp SAOB.

260
För något år sedan skrev jag en artikel om förre främlingslegionären Edvard Stjernströms liv. Se: http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=953 Där kan man även läsa följande om Gustaf E Reuter: Efter första världskrigets slut 1918 blev emellertid Stjernström engagerad för att medfölja miljonären Gustaf E Reuter på dennes resor till Italien. ... Reuter vistades under vinterhalvåren efter första världskrigets slut på olika kur- och badorter i Europa åtföljd av en stab med fyra personer, bl a sjukgymnast och sjuksköterska. På kurorterna omtalades han ibland ”Maharadja Reuter”. ...   En i staben var alltså Stjernström, som fungerade som bildad sällskapsherre.
Hälsar Mats

261
Mått, vikter och mynt / Mått, vikter och mynt
« skrivet: 2015-08-19, 19:13 »
Överst gissar jag på Lispund
Nederst kanske Skeppund
I mitten står väl St.

262
Mått, vikter och mynt / Mått, vikter och mynt
« skrivet: 2012-02-01, 13:56 »
Ryssar var ett mått for kol och man sa ibland kolryssar. Härlett från fordonet ryss dvs urspungligen anordning använd till transport av hö, vissa trävaror o. dyl.
Se nedan: Utdrag ur SVENSKA METERBOKEN Ryss, skrinda eller stig benämnas de fordon med hvilka kol vanligen fraktas. Då dessa fordon ofta voro af bestämd storlek, olika på olika orter, begagnades de flerstädes såsom kolmått. så funnos sådana à  6 tunnor fast mål = 9.9 hektoliter och vidare upp till: à 36 = 59.4 hektoliter. En storstig innehöll flerstädes 18 tunnor = 29.7 hektoliter; annanstädes 24 tunnor = 39.6 hektoliter. I Roslagen lär hafva begagnats storryss, innehållande 40 tunnor = 66 hektoliter.
Mats

263
Myntenheter / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-05, 09:50 »
I början av 1800-talet fanns de tre myntslagen: Riksdaler (Rdr), skilling (sk) och runstycken (r). 1 Rdr = 48 sk och 1 sk = 12 r. Först omkring 1850 kom ören och 1875 kronor.
Enligt boken Vad kostade det hade på 1830-talet en soldat kontant årslön med ca 100 riksdaler plus visst underhåll och fri bostad och vid samma tid hade en sjöman ca 500 riksdaler om året plus fri mat. Så beloppet 312 riksdaler är ganska mycket och kan jämföras med ca 200 daglöner.  
Gissar Mats

264
22 Mått, mynt & stämplar / Alnar - """"Brabandske""""
« skrivet: 2013-05-20, 15:27 »
Den äldsta brabantska alnen var enligt vad jag utrönt 0,695 meter och anknytningen till Stobæii tjocklek (dvs bukvidd) sammanhänger att man länge, dvs in på 1700-talet, här i Skåne använde den brabantska främst inom klädeshandeln. Även andra mått kunde förvirra här ty parallellt med den lÿbska alnen (0,5728) användes den dansche (=sjælländska) alnen (0,6326). I Kristianstads domböcker avslöjades t ex i januari 1631 en lurendrejare som växlat mellan den lÿbska och den sjælländska när det kom till betalning.

265
000 - Hur mycket... / Morgongåva 50 lod silver 1737
« skrivet: 2014-11-18, 20:41 »
Vikten av 50 lod motsvarar 658 gram. (Annars angavs ju även silverhalten i lod, därav ordet lödighet. En lod innebar 1/16-dels silverhalt.) Aktuellt silverpris just nu är 3,85 SEK per gram. Värdet nu på vikten 50 lod är alltså 2.533 kronor.  
Föreslår Mats

266
17 Juridik / Olaga swedjande
« skrivet: 2012-11-01, 23:48 »
Christian Drott och Fredrik Klang skriver om svedjande i Småland: ...i vår första skogsförordning från 1647 stadgas förbud för allt svedjande på krono- och allmänningsskog som inte har permanent uppodling som mål. På frälsehemman får dock visst svedjande förekomma om man inte skadar bladbärande träd. Förbudet fick dock en mycket liten betydelse under de följande tvåhundra åren och visar på
statsmaktens svårigheter att lagstifta mot något som anses som gammal hävd och som
dessutom utgör levebröd för befolkningen.

267
17 Juridik / Modern exhib:
« skrivet: 2014-09-23, 18:32 »
Exhib. = uppvisade (ett intyg eller bevis)

268
Tillåtet eller ej / Tillåtet eller ej
« skrivet: 2014-01-12, 19:22 »
Hej!
Observera att det finns cachade versioner kvar så det är kanske idé att be vederbörande att rensa ordentligt, ty ansedlarna går att ta fram fortfarande. En gång på nätet alltid på nätet.
Hälsar Mats

269
11 Föremål / Brudkista
« skrivet: 2014-01-24, 00:42 »
Du får gissa på vanligen förekommande förnamn i trakten, som t ex Bengt Truls Son, som ligger nära till i detta fall.
I DDSS finns en vigsel detta år med dessa initialer, nämligen i Glimåkra socken: 1831-12-27 Bengt Trulsson Nybyden med Karna Svensdotter Brötakulla

270
Eftersom manicken torde vara tillverkad för ett hundratal år sedan måste jag livligt invända mot maskrosförslagen. Kan omöjligen tänka mig att det fanns någon som på den tiden gjorde sig besvär med att smida en maskrosupptagare. (Sådana är en uppfinning för våra tiders medelklasstävlingar om finaste gräsmatta.)

271
Gissar på kombinerad lysanordning för a) tran, som Lasse gissat här, (se även bild). I fördjupningen låg i så fall en veke liggande in mot kilen för vägginfästningen och b) för en tjärsticka i klykan (googla på lysekäring). Under tjärstickan i klykan stod en trätunna med vatten som brandskydd. Vägginfästningen har nog varit på ca en alns höjd över vattennivån.  
 

272
10 Folkliv / Recept på en kanna bläck, kuriosa
« skrivet: 2012-03-10, 09:52 »
1½ Dito (dvs lod) L?neburgersalt  skulle det skrivas idag. Det är alltså salt från gruvorna i L?neburg i norra Tyskland. (och inte i s.k. saliner kristalliserat salt.) Jag citerar: Under medeltiden var L?neburgersaltet ett av Hansaförbundets trumfkort i kampen om den nordeuropeiska marknaden.  
Mats

273
10 Folkliv / Recept på en kanna bläck, kuriosa
« skrivet: 2012-03-09, 20:48 »
Och så var det ju 2½ qvarter efterlanck, dvs svagt brännvin, enligt SAOB:Efterlank av vin, när drufvor prässas andra gången, sedan man slagit vatn på them.   1 kvarter=kvarts krus eller ca 33 cl.
Mats

274
10 Folkliv / Recept på en kanna bläck, kuriosa
« skrivet: 2012-03-09, 20:42 »
Nederst: förenemnde ingredientier stötes väl sönder och lägges först i blöt i ättikan, hwar efter bläcket sättes sista qvarteret uti ny(-måne), då det är färdigt 1ta qvarteret uti nästa ny(-måne).  Alltså ca ½ månad.  
Du har missat ingredienserna 3 lod socker candi (kandisocker) och 1½ lod Lynneburgs salt. 1 lod=13,3 gram.
Hälsar Mats

275
Jultraditioner / Jultraditioner
« skrivet: 2010-12-11, 12:20 »
Hej!
En förklaring jag hört är att man (dvs oftast ynglingarna) vid julhelgerna sysslade med ganska manhaftiga jullekar, t ex Sko blackan då man red på en rund stång mellan två stolar och ofta föll i golvet. Mycket halm lindrade fallet. I boken Allmogen i Albo härad skriver August Ehrenberg: ... på stugugolvet bredde man ut råghalm där männens akrobatiska jullekar skulle försiggå.
Hälsar Mats P

276
09 Döden / Innebränd!
« skrivet: 2013-06-14, 15:12 »
Nej, sådan information fanns det nog då inga offentliga organ som brydde sig om att publicera. Men en liknande händelse från Boteå socken år 1901 avrapporterades enligt följande: Bränd till döds i lappkåtan En ruskig olyckshändelse inträffade för någon tid sedan, då lappen Thomas Andersson, hvilken bebodde en lappkåta å Stöndarbrännan, Boteå socken, blef ihjälbränd, skrifves till Soll.-Bl. Andersson hade på kvällen berusad kommit hem ...    
Hälsar Mats

277
00 - Självmord / Begravning av självmördare
« skrivet: 2014-12-17, 16:36 »
För så länge sedan som då detta hände kunde lik av självmördare tillfalla de anatomiska institutionerna och blev t ex övningsobjekt för blivande läkare.

278
00 - Begravning / Begravning i stillhet / tysthet
« skrivet: 2014-01-01, 22:01 »
Se t ex:  http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/401502.html?1387406047  
 
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2014-01-02 10:15)

279
07 Byggnader / Skåne torp och gårdar
« skrivet: 2013-10-12, 21:18 »
Ja och även Sveriges bebyggelse, som mer rör sig bland 30- och 40-talens framvägande villasamhällen.

280
00 - Dop / Odöpt
« skrivet: 2014-08-11, 20:41 »
Här ett exempel på ett barn fött 1860 (Frans Wilhelm Segerström, Mala, Vankiva socken) som noterades i husförhörslängden utan namn. Föräldrarna, som var infernaliska baptister, vägrade döpa barnet men övertalades att göra detta sex år senare. Kan f.ö. nämna att den i drygt sex år odöpte sonen var farfars far till skådespelaren Michael Segerström.
 
Segerstr
 (40.9 k)

281
000 Osorterat / Lån på 1800-talet ?
« skrivet: 2015-04-26, 19:12 »
Den dominerande kreditformen i bondekretsar var fram till omkring 1900 en mängd korsvisa reverser eller skuldsedlar. En socken hade då ett sammanflätat system av sådana åtaganden, ofta sammanfallande med släktnätverk. En mycket fin beskrivning av detta system med reverser och tillhörande säkerheter via inteckningar och/eller borgensåtaganden finner Du i Anders Perlinges doktorsavhandling från 2005: Sockenbankirerna - Kreditrelationer och tidig bankverksamhet (Vånga socken i Skåne 1840-1900).  
Hälsar Mats

282
Feltolkade yrken / Sållbindare
« skrivet: 2011-11-18, 23:15 »
Svenska akademins ordbok har ordet som SÅLL-MAKARE: och förklarar såhär: ( såll- 1652 -- 1889 . sålle- 1640 ) (i sht förr) person som (yrkesmässigt) tillverkar (o. säljer) såll; jfr makare 2 . Linc. T 6 d (1640 ). Sållmakare . . (dvs.) En, som gör och försäljer såll. DALIN (1854 ). BJÖRKMAN (1889 ). -
Ett särskilt slags såll var ramen som användes i pappersbruken och som doppades i kypen av mästaren och mottogs av guskaren. Det fordrades viss skicklighet binda detta såll. (Pappersmakare kunde ha namnet Ramberg på grund av att detta var deras viktigaste arbetsredskap.)
Hälsar Mats

283
Feltolkade yrken / Kannisshandlare
« skrivet: 2013-05-09, 16:25 »
Ja, eller rent av kommissionslandtmätare i förkortad form.
Mats

284
Feltolkade yrken / Kannisshandlare
« skrivet: 2013-05-08, 23:07 »
Tror det är en korghandlare!
Citerar från finska institutet för de inhemska språken: Både tyskans och svenskans kanister kommer ursprungligen från latinets canistrum 'korg' av det grekiska kanastron 'av rör flätad korg'.  
Med kanister menar man numera burk eller skrin ofta av s k bleckplåt.
Hälsar Mats

285
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2012-05-30, 21:51 »
Man lägger de upptagna torvbitarna i stukor, dvs travar eller stackar, som är så luftigt konstruerade att torven torkar så snabbt som möjligt.
Hälsar Mats

286
Ja, som Liljhammar och myself sagt var detta ett s k åldermansbiträde i byarna. Denna medhjälpare till åldermannen kallades innammaren, vångavaktaren, vångagömmaren eller som Du säger även vångemanskarlen. (ordet karl antyder att han var lejd till sysslan som vångeman). Dennes arbete var koncentrerat till den s k fredstiden för vången eller vångarna dvs den odlade marken. Han skulle dels ta in lösgående djur (av nemma eller nimma = ta), dels allmänt dra omsorg om vångarna (av gömma = vårda, sörja).  
Mats

287
Om de olika funktioner som funnits i skånska vångalag går att läsa i artikeln: Pantare och sexmän, innammare och vångagömmare, hörar och vallhjon - om åldermansbiträden och tjänstehjon för betesgången i de skånska bya- och vångalagen på 1700-talet  som finns i boken Saxo, Kulturhistorisk årsbok för Skåneland, 1995.

288
Vakt / Väktare / Hagvakt
« skrivet: 2013-02-17, 12:08 »
I bl a Skåne fanns motsvarande yrken med beteckningen vångagömmare och innammare. Se under Vångagömmare på anbytarforum och även http://libris.kb.se/bib/2130198.
Hälsar Mats

289
Vaktmästare / Slottsvaktmästare
« skrivet: 2011-11-21, 22:12 »
Det räcker att kolla Citadellet. Inom Landskronas gränser finns nog inget annat att välja på. Sedan början av 1700-talet nyttjades det som fängelse.  
Hälsar Mats

290
Vaktmästare / Slottsvaktmästare
« skrivet: 2011-11-19, 16:15 »
Hej Ulla (Bondättling)!
Det bör vara Tomarps Kungsgård se: http://www.svensktkulturarv.se/?id=88
Hälsar Mats
Enligt min uppgifter beboddes Tomarps kungsgård av generalen Bror Cederström vid den aktuella tiden. Hans tid där beskrivs i tidskriften Den Skånska Dragonen (2001)Tommarps kungsgård (s. 15-18)  
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2011-11-19 16:24)

291
Yrken U / Utskottsman
« skrivet: 2014-05-05, 21:59 »
Ja det är sannolikt så!

292
Yrken U / Utskottsman
« skrivet: 2014-05-05, 20:43 »
Det rörde sig 1710 om ett exceptionells krismöte som sammankallades utan Karl XII:s vetskap. Se t ex http://sv.wikipedia.org/wiki/Fabian_Wrede_1641%E2%80%931712)
 1710 års utskottsmöte
Våren 1710 sammankallade de (riksråden) ett utskottsmöte i Stockholm för att diskutera rikets dåliga finanser. Riket var hotat till hela dess existens. Åtgärden var djärv eftersom ständerna inte hade varit samlade en enda gång under Karl XII:s regeringstid, med undantag för kröningsriksdagen 1697. Utskottsmötet bestod av trehundra medlemmar från samtliga stånd (adel, präster, borgare och bönder).

293
Rörligt urmakeri var förr i världen en näring som ofta utövades av s.k. resandefolk. Typiska sådana hantverk sägs ha drivits av vallackare, rackare, kittelflickare (förtennare), trådtjack (luffarslöjd), skärslipare, bleckplåtslageri och urmakeri.
Mats

294
Typograf / Typograf
« skrivet: 2012-12-13, 14:37 »
I en artikel av Lars Olsson, Arbetarhistoria om och med typografer i Lund, kan man få veta att det mest tragiska med detta yrke var att de flesta inte blev mer än 30-40 år gamla. Han skriver:  ... Jag kunde där visa hur typograferna vid sekelskiftet dog vid extremt låg ålder, vilket var okänt för dagens lundatypografer. Jag kunde också visa att denna extrema dödlighet berodde på att typograferna genom den blybemängda luften i arbetslokalerna hela tiden gick med såriga lungor och därmed blev mottagliga för tuberkelbacillen i ovanligt hög grad.
Mats

295
Tyg- / Tygvaktare
« skrivet: 2012-04-07, 10:36 »
Som sagt var det en civilmilitär titel, men tjänstenivån för tygmästaren var närmast kaptens grad i artilleriet och för tygvaktaren närmast löjtnants grad, men de rekryterades ofta från underofficerargruppen, men ibland civilt. I rangrullorna talades om: Subaltern-officerare och deras vederlikar såsom prester, auditör, kommissarie och tygvaktare. Alltså med grad under Kaptener och Regementsläkare men över Officerskadetter och Styckjunkare.
Anser Mats

296
Tyg- / Tygmakare
« skrivet: 2012-08-26, 18:09 »
Undrar om det inte är samma som tyghantverkare. Det skulle alltså ha med skjutvapen (tyska zeug=krigsmateriel) att göra och inte textil. Se SAOB: TYG-HANTVERKARE. (förr) hantverkare vid tygstation. Tyghantverkare och tygverkmästare, som är befordrade armétekniker, kan bl. a. tjänstgöra som föreståndare för verkstadsavdelningar som arbetar med reparationer av tygmateriel.  
Mats

297
Tunn- / Tunnlagskarl / Tunlagskarl / Tunnelagskarl
« skrivet: 2013-12-04, 19:33 »
Ja, med tanke på Markus´ fynd är uppdraget nog närmare det som på sina håll menades med sexman.

298
Tunn- / Tunnlagskarl / Tunlagskarl / Tunnelagskarl
« skrivet: 2013-12-04, 17:31 »
Jag skulle föreslå att det är en man som lejdes, t ex för tillsyn av kreatur, gemensamt av bönder som tillhörde samma s k tunelag, som kunde vara en del av en socken. I Skåne fanns motsvarande yrken med beteckningen vångagömmare och innammare.
Hälsar och gissar Mats
Se även SAOB: GÄRDES-LAG, n. ( gärde- 1541-1790. gärdesc. 1543 - c. 1888) (förr) Sammanslutning av bönder l. hemman vilkas odlade marker gränsa till varandra o. ligga inom gemensam inhägnad. GR 13: 297 (1541). Landsm. XI. 10: 3 (c. 1888).

299
Tunn- / Tunnbindare
« skrivet: 2014-08-10, 14:20 »
Ja ibland kallades en sådan även på tyskartat vis för Böcker vilket kan förbrylla nutida tolkare. En annan benämning som kan orsaka förvåning är Dönick, som ju från början betydde stuckatör (dönnicher).

300
Tullpersonal / Kustsergeant
« skrivet: 2011-12-04, 13:47 »
De ingick i kustbevakningsorganisationen och tillhörde tullväsendet. Vid kusten fanns även som Du angett kustroddare. En tidningsartikel från 1856 omtalar detta om den ovan aktuella kuststräckan: Man har anmärkt att organisationen med kustbevakningen icke skall vara så alldeles ändamålsenligt organiserad, ity att endast en kustsergeant finnes emellan Landskrona och Löddeköpinge, då trenne finnas mellan Råå och denna stad.
Hälsar Mats

301
Skräddare / Sockenskräddare
« skrivet: 2011-07-26, 10:37 »
Jo, det gjorde de nog i och för sig, men beteckningen har att göra med att de antogs av sockenstämman som s k gärningsmän i socknen - ett slags monopolhantverkare. Några sådana hantverk som skräddare, skomakare och smed var undantagna från skråtvånget.
Se text om Hantverk på landsbygden: ... sockenhantverkare hade tillstånd att verka bara inom sin socken ... sockenstämman utsåg sockenhantverkare ... Även adeln och bruken kunde anställa egna hantverkare.
Mats

302
Skräddare / Genantskräddare
« skrivet: 2013-09-25, 17:21 »
Genantborgare eller kontingentborgare kallades ibland hantverkare på landet som betalade genant eller kontingent till staden (magistraten) för att få utöva hantverket trots stadens ensamrätt. (Genant = Avgift för rättigheten att idka borgerlig näring eller åtnjuta andra borgarskapets förmåner. SAOB)
Mats

303
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2011-12-31, 14:02 »
Skogvaktarna hade även ibland de flottare yrkesbeteckningarna Hejderidare, Forstman eller Holtzfurste. Skogstjänstemän utbildades på en tvåårig utbildning på Skogsinstitutet i Stockholm. Detta institut låg på Kungliga Djurgården i Stockholm och hade grundats 1828 av forstmannen Israel Adolf von Ström. På hösten 1828 fattades beslut om inrättandet av ett Skogsinstitut med överjägmästaren friherre I.W. Sprengtporten som chef och Israel af Ström som direktör. Ytterligare ett år fortsatte undervisningen som tidigare i Ströms bostad, innan den då lediga fastigheten Stora Blå Porten uppläts som lokal för undervisningen.  Se även http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/17790.html?1254933662 och http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/40739.html?1186625705 och http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/5814.html?1066109062
Hälsar Mats

304
Salpetersjudare / Salpetersjudare
« skrivet: 2014-12-23, 10:03 »
Där ska nog stå Salpetersjudare eller möjligen Salpetersyrare

305
Salpetersjudare / Salpetersjudare
« skrivet: 2010-12-11, 23:17 »
Ja! Nils Jönsson och hustrun Christina Nilsdotter (noteras som Larsdotter vid Jöns födelse) inflyttade till Björkeberga hus i Verums socken enligt attest den 28/2 1749. Nils föddes i Osby kyrkby den 20 september 1717 av Jöns Nilsson och hustrun Karna. Christina var född i Sibbarps by i Osby socken den 15 juli 1720. Hon hade tvillingbrodern Bengt. Fadern var Nils Trulsson och hustrun Brita. Avskedade salpetersjudaren Nils Jönsson med hustru står skrivna på detta torp, som äver kallades Pärestugan, under Skeinge gård. (Ett skäl till att en f d sjudare bodde där var att salpetersjudareinspektören Tideström och hustru var inneboende på Skeinge säteri vid denna tid.)Nils Jönsson bodde kvar på torpet till sin död den 8 okt 1795 och då skrev prästen: Nils Jönsson kallad Päre-Nissen från Björkeberga torp el: så kallad Pärehuset, därest han wistades och bodde, han dog K: 1 om morgonen, 78 år gammel på 7 wekor och 2 dag: när. blef til slutet mållös.
 
Hälsar Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2010-12-11 23:30)

306
Yrken P / Prejmästare
« skrivet: 2013-12-07, 16:55 »
Skatteindrivare om det var för riktigt länge sedan. T ex: Längder över uppbörd från myntet, levererad av Simon Mårtensson prejare 1590. Senare inom sjöfarten enligt SAOB: till sjöss anropa eller medelst anrop eller signaler beordra någon att stanna

307
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2011-11-18, 22:08 »
Glasbruken hade väl s k glasförare som var utsatta för liknande social stigmatisering såsom kringvandrande. Vad hade man lumpen till på glasbruken?
Mats

308
Yrken L / Lumpsamlare / Lumpsamlerska
« skrivet: 2011-11-18, 21:17 »
Lumpsamlarna var ansvariga för den trånga sektionen (eller sektorn) vid pappersframställningen dvs lumpanskaffningen. Icke desto mindre var de illa sedda som kringvandrande folk, närmast i klass med tattare. Det var en så viktig uppgift att man hade ett slags indelningsverk med lumpsamlare knutna till de olika bruken. Även arbetarna dvs pappersmakarna eller gesällerna som kallades guskare etc var rörligt folk. Att en kronolänsman - som f ö själv hade intressen i ett pappersbruk - skrev nedlåtande följande text om pappersbruk i en årsredogörelse 1839: ... dessa anläggningar om just icke oförmånliga för ägarna, medföra mera skada än gagn för orten, i anseende till de många Arbetare och Lumpsamlare med ty tillhörande hustrur och barn som derigenom samlas  speglar tidsandan och uppfattningen om rörligt arbetsfolk.
Hälsar Mats

309
Konst- / Konsttäljare
« skrivet: 2012-12-15, 20:40 »
Snidare, bildhuggare (arbetande i trä)

310
Järn- / Järnsvarvare
« skrivet: 2014-07-19, 21:43 »
Järnsvarvare i arbete på verktygsavdelningen vid Olofströms Bruk. Olofströms Bruk. Fotor är taget mellan åren 1900-1930.  
Se: http://bildarkiv.olofstrom.se/user?picture=1761
Ett ganska vanligt arbete inom metallindustrin i början 1900-talet.

311
Härads- / Häradsdomare
« skrivet: 2013-06-28, 00:06 »
Detta står att läsa på http://www.harad.se/haradsdomare/ om titeln, som bars av den nämndeman som suttit längst vid tinget:
Häradsdomare var huvudsakligen en hederstitel som förekom vid häradsrätterna. Titeln häradsdomare ska inte förväxlas med häradshövdingen som hade det högsta juridiska ansvaret för häradsrättens rättsskipning. Normalt sett var det den nämndeman som suttit längst i häradsrätten som utnämndes till häradsdomare. Denne förde rättens talan gentemot häradshövdingen. Häradsdomare användes som hederstitel på den svenska landsbygden ända fram till dess att häradsrätterna upphörde genom den omfattande administrativa reformen 1971. Än idag används den emellertid inofficiellt för den nämndeman som tjänstgjort längst vid tingsrätten.
Hälsar Mats

312
Hemmansägare / Mensalbonde
« skrivet: 2012-06-19, 23:48 »
Ja där står MensalBondens Ola
Hälsar Mats

313
Fogde / Ridfogde
« skrivet: 2015-11-02, 16:03 »
I Sverige var Ridefogde/tingsfogde en benämning på det som sedermera utvecklades till den befattning som blev Häradshövding, dvs domare i häradsrätterna.
SAOB: tjänsteman hos kronan med uppgift att förestå förvaltning och uppbörd samt övervaka skötsel av jordegendomar inom ett visst område.

314
Fiskare / Fiskare
« skrivet: 2013-02-21, 22:12 »
Ja, för att fortsätta med Åland kan jag citera ur Museibyråns text om en sjöolycka 1773 som krävde åtta liv. En fembordsbåt, försedd med segel och bemannad med sex man anskaffades för den vidare färden till Brändö. Såhär står det i ett protokoll från Blekinge: Sistlidne gårdags eftermiddag försålde försvarslöse manspersonen Petter Olsson från Aspö ett nästan nytt focksegel till en fembordsbåt emot 7 rd rgs till båtskepparen Truls Andersson ...
Mats

315
Fiskare / Fiskare
« skrivet: 2013-02-21, 16:40 »
Skulle gissa på femborebåt, dvs fembordsbåt.
Sådana omtalas t ex på Åland: ... De två schäsarna lastas i en fembordsbåt - båttypen motsvarar ungefär det som på Åland i dag kallas storbåt, en öppen träbåt, omkring 8-10 meter lång ...  
Mats

316
Direktör / Oekonomidirektör
« skrivet: 2010-04-12, 12:07 »
Liqvidationskommissarie var i likhet med Oekonomie Directeur lite av en hederstitel som lämnades ut av kungliga hovrätten. Förklaras av Per Clemensson på http://www.nok.se/PageFiles/4531/YrkenMallWebb.pdf enligt följande: av hovrätt genom fullmakt förlänad titel med tillstånd att utreda mål med vidlyftiga räkenskaper Man skall också vara aktsam med titeln häradshövding om det står vice först, ty det var en titel som fram till 1894 hovrätterna kunde ge (och gärna gav) personer som enbart fullgjort viss tingstjänstgöring men som aldrig blev häradshövdingar i praktiken.
Hälsar Mats

317
Yrken D / Dansmästare
« skrivet: 2011-02-11, 23:35 »
Hej Eva-Christina!
Ytterligare sent svar. Jag skrev en artikel i Gamla Christianstad årsbok 1993 med titeln  Kongl. acteuren Kjell Christian Adolf Waltman - anteckningar om en dansmästarson från Kristianstad som Gustaf III tog ut till Dramatens första skådespelartrupp. Den handlar en hel del om dansmästarlivet och även något om universitetens execitiemästare. Jag citerar en mening från ingressen: På 1770-talet levde i Kristianstad en från Malmö inflyttad dansmästare som hette Georg (Jöran Wilhelm) Waltman. Han var född i Perstorps socken 1719 som son till hejderidaren (d v s skogvaktaren) Christian Waltman och hans hustru Cecilia Nilsdotter. Georg Waltman var gift med Christina Appelman, som var född 1721 och som dog 1777. Dansmästarens farfar skall ha varit en i L?neburg född karolinerkrigare som blev tillfångatagen i Tobolsk
Hälsar Mats

318
Ett annat namn på akrobat kunde vara konstförevisare, dvs förevisare av konster, att göra konster är ju ett annat namn på slå volter, jonglera eller gå på lina etc. Så fick t ex konstförevisaren Johan Conrad Wilhelm Altenburg, som var medlem av en känd kringresande akrobat- och tivolifamilj, en son i Ronneby i april 1887. fadern anges som dansk och ingenstädes skrifven.

319
Då föreslår jag läsning om familjerna Schultz, Altenburg och Hertzberg i Släktforskarnas årsbok 2010 sid 167-190, med bl a släktutredningar. (Titel: Vi skaffade en bostadsvagn 1919 - hemvist och levebröd i tre resande akrobat- och tivolifamiljer.)Se även: http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Sl%C3%A4ktforskarnas_%C3%A5rsbok_(2010)
Hälsar Mats

320
En annan bild av Schultzfamiljen kommer här.

321
Hej! Det bör ha varit Jacob Hinrich Claus Schultz akrobattrupp. Han var född 1842 i Gl?sing, Hohenwestedt söder om Rendsburg i Slesvig-Holstein och dog 1920 i Söderköping, Sverige. Han bildade tillsammans med sin familj med andra hustrun en kringresande akrobat- och clowntrupp. Hans första hustru, före överflyttningen till Sverige, var Anna Wilhelmina Louise Hertzberg. Jacob Hinrich Claus Schultz hade två barn med Anna Wilhelmina Louise Hertzberg och fyra barn med Christine Sophie Johanne Altenburg. Barnen i första äktenskapet var: Johan Kristian Anton (född i Lund), Ane Marie Cathrine Dorthea (död i Köpenhamn). Barnen i det andra äktenskapet var: Gottfried Carl Heinrich (tvilling, död i Göteborg), Anna Dorothea Frederike Christine (tvilling, död i Danmark), Johanne Marie Henriette Vilhelmine (död i Köpenhamn) och Kristian Kornelius August (död i Kristianstad). Här ser Du hela familjen från ca 1886.  
Schultz
 (36.9 k)

322
Ja, till cirkusfamiljernas adel i Danmark hör ju familjerna Schultz, Enoch och Altenburg ofta ingifta med varandra! Det finns även kopplingar till familjen Benneweis ty Charlotta Altenburg, som 1865 blev gift med August Wilhelm Benneweis, var dotter till Gottfried Altenburg och Fridericka Enoch.
Hälsar Mats
PS! Om Albert skriver den danske prästen och cirkuskännaren Jörgen Lorenzen: Albert Altenburg blev født i 1884 i Horsens og optrådte i faderens cirkus frem til 1905. I 1907 mødte han den tyskfødte skolerytterske Louise Werner (født 1877), som han senere blev gift med. I 1930 startede parret deres eget cirkus, som de første år blev kaldt Cirkus Wild West Show, men som fra 1933 skiftede navn til Cirkus Altenburg. Programmet bød altid på fine hestenumre: Louises skoleridt og Alberts frihedsdressur. Alf Danielsson betegner Cirkus Altenburg som det bedste af de svenske cirkus i sidste halvdel af 1930'erne. Bortset fra en pause under 2. verdenskrig fortsatte Cirkus Altenburg med at turnere i Sverige til og med 1958. I 1959 hed forestillingen Cirkus Altenburg præsenterer Cirkus Belli, og man brugte materiel fra det lukkede danske Cirkus Belli.  Louise red skoleridt frem til 1951, hvor hun fyldte 74 år. Louise og Albert døde henholdsvis 27/2 og 28/9 1960 og er begravet i Landskrona, hvor deres cirkus havde sit vinterkvarter.

323
Hej igen Stefan!
Hennes far var (enligt Enevig) orgelspelaren Christopher Georg Friedrich Gottfried Altenburg. Hennes äldre bror (f 1846) var cirkusdirektören Lorens Altenburg, g1 m Anna Maria Wiebke Schultz och g2 med Mathilda Andesson från Öland. Lorens och sista hustrun dog båda i Hjärsås i Skåne han 1933 och hon 1947. Den kände Cirkus-Altenburg (i Landskrona) Albert Fredrik Christian Altenburg (1884-1960) var Lorens son i andra giftet (f i Horstens i DK) och alltså hennes brorson.
Hälsar Mats  
PS! Såhär berättade Alvilda Schauer (som var samman med August Schultz) om Lorens: Så fick jag plats hos Cirkus Altenburg. Vi reste hela vintern, men någon lön fick jag inte, om möjligen 25 öre då och då till cigaretter. Annars inte ett öre. Gubben (Lorens) Altenburg var min senare mans morbror och en riktig skojargubbe. Dåliga hästar hade han också. Där bröt jag tack vare detta benet. Vi både frös och svalt, men jag var där ändock över vintern .. Vi bodde hos gubben Altenburg. Gumman, som var snål och gniden och kom från Öland, gav oss kroppkakor varenda dag. Min blivande man (August Schultz) var musiker och fick spela. Vi åkte charabang mellan ställena, frysande och utan mat. Grejorna gick på tåg. .. Och en vacker dag rymde han och jag från hela rasket.

324
Betjänt / Lakej
« skrivet: 2012-10-25, 22:49 »
Lika bra att klippa in vad SAOB säger om LAKEJ (lakäj): Livréklädd tjänare, i synnerhet hos furstlig eller annan högtstående person.  
Mats

325
Yrken B / Beckpackare
« skrivet: 2014-10-24, 18:06 »
Beck är en förädlad svartbrun massa som utvinnes ur tjära. Den som packar eller emballerar detta, ofta i en becktunna, kallas beckpackare.

326
Yrken A / Advokat
« skrivet: 2011-08-06, 08:31 »
Jaha, det var nytt för mig. Men de hade en befattning i domstolarna. Den nuvarande sortens advokater är en senare uppfinning.
Mats

327
Yrken A / Advokat
« skrivet: 2011-08-05, 21:24 »
Det fanns inga advokater (dvs med den yrkesbenämningen)på 1600-talet. Du menar kanske advokatfiskaler, som ju fanns vid hovrätterna.  
Mats

328
Romska släkter A-Ö / Altenburg
« skrivet: 2012-10-20, 21:01 »
Hej Niclas!
Skickar här en grej från min resandeartikel i SLFÅ 2010. Hedersmannen Anders Enevig har enträget bett att få de spridda felaktighetern om gåramålaren rättade.
Mats
(99.8 k)

329
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2013-03-17, 14:36 »
Intressant! Jag är fortfarande nyfiken på bekräftelse om Christoffer är född i Preuseen.
Mats

330
Skarman / Scharman / Skarman / Scharman
« skrivet: 2012-12-10, 18:14 »
Christina Skarman fick 1813 vid 19 års ålder inrikes pass tillsammans med sina åldriga föräldrar. Pigan Christina samlade lump åt Almafors pappersbruk och fadern ”Afskedade soldaten” Christoffer Skarman och hans hustru fick pass för att samla åt Brittedals pappersbruk. Fadern antecknades som 86 år gammal och sägs vara född i Preussen. Är det någon som kan bekräfta detta? Modern hette Botilla Flenberg och hon var född 1761 (21/6) i Fleninge socken som dotter till ryttaren, krämaren, bleckslagaren och soldaten Åstrad Flenberg eller Beckgren och Anna Stina Andersdotter Möller eller Kjellman. Botilla Flenberg dog 1840 (19/1) i Vesterskog, Hyby socken. Christoffer Skarman antecknas i andra källor som soldat och trumslagare (född ca 1726 och död 12/5 1817 i Harphult, Svensköp, 91 år gammal). Han nämns den 19 augusti 1787 som: avskedad soldat och gratialist vid Konungens eget värvade regemente och sedermera antagne trumslagaren vid Borgare-infantericorpsen och kapten Schiubergs kompani i Malmö. Christoffer Johansson Skarman hade redan som 11-årig pojke blivit utsatt för att 1735 i en tattarrazzia utvisas från Malmö till Pommern.  
Skriver Mats, som kom att tänka på detta då jag idag hittade en Niclas Rosenbalcks inlägg om Skarberg.

331
Skarin / Skarin
« skrivet: 2012-06-06, 19:02 »
Jonas Skarin/Scharin beviljades i januari/februari 1814 inrikes pass av Kon. Bef. havande i Malmöhus län för insamling av lump åt Långasjönäs pappersbruk i Blekinge och i februari 1813 av Kon. Bef. havande i Kristianstads län för lumpsamling åt Brittedals pappersbruk i Skåne. Han noteras då som 27 år och född i Malmöhus län.
Hälsar Mats

332
Schultz / Schultz
« skrivet: 2008-11-11, 18:58 »
Denne Schultz hette enligt Enevigs bok Jacob Hinrich Claus. Schultzfamiljens första kända medlemmar, mannen Johann Hinrich Marcus Schultz och hustrun Dorthea Sophia Christine Kiesewetter, var båda kringresande musikanter i Slesvig-Holstein och Ditmarsken. En sonson till dem Jacob Hinrich Claus Schultz (1842-1920) blev anfader till den svenska grenen av familjen. Han var född i Gl?sing, Hohenwestedt och dog 21 maj 1920 i Söderköping. Schultz-familjen är fortfarande i sjätte släktledet verksamma i tivolibranschen i Sverige.  
Modern till den Schultz som du nämner - Johanna Christina Enoch eller ”Enkemadam Schultz - var en driftig dam som engagerade akrobater och musiker som skulle bli stora namn i den skandinaviska cirkursvärlden bl a August Sambleben, Lorens Altenburg, Theodor Enoch och Heinrich Miehe. Alla dessa fyra blev, konstaterar cirkuskännaren Enevig, dessutom gifta med var sin ”Schultzpige”. Enkemadam Schultz blev alltså hela den danska cirkusvärldens svärmor.

333
Ahlqvist / Ahlqvist
« skrivet: 2010-03-05, 12:32 »
Hej Bo och Niclas! Här finns en ytterigare koppling mellan Ågård i Hishult och Verum. Urmakaren Elias Boberg flyttade mellan dessa orter 1875 och hans kvinna Mariana Carlsdotter bodde i Verums sn sedan ca 1870 och här finns skälet till att ett av Ahlqvists barn föddes i Verums socken. Beträffande urmakaren Elias Boberg, som i likhet med Kristina Malena var Maria Eliasdotter Bobergs barn (hon var född 15/3 1811 som dotter till vallackaren Elias Boberg i Ynglingarum, Häglinge), har jag fiskat upp en intressant historia om hur det kunde gå till när man ville bli kvitt folk med många munnar att försörja i slutet av 1800-talet. Såhär skriver jag i boken Verum förr och senare från 2006:
Ett säreget fattigvårdsärende 1887
   I en av Thore Brogårds böcker berättar Alma Persson från Horsaskog om hur en familj som bodde i Rackarestugan under nr 3 i Verums by i slutet av 1800-talet skickades till Amerika. Fattigdomen skall ha varit så stor att man grävde upp en självdöd gris för att få något att äta till barnen. Det har också sagts att man tog hela familjen till den s k Brohölen i Vieån för att tvätta den rena från smuts och ohyra innan avfärden.  
 
   Den verkliga bakgrunden till dessa berättelser går att utläsa av ett protokoll från sommaren 1887 då det beslutades att Edvard Jönsson i Maglaröd skulle medfölja familjen till Malmö. De ekonomiska villkoren fastställdes av stämman som: . beslutade att till underhållskostnader för Bobergska familjen å deras resa till Amerika skola de vid afresan från Malmö af medföljande ombudet erhålla kontant 40 kronor samt dessutom behöflig reskostnad till Malmö, hvilket allt skall af kommunens medel godtgöras. Före avresan gjorde Elias Boberg en framställning om en för honom förmånligare lösning, nämligen att han av kommunen skulle få medel för att inköpa ett hemman inom Knäreds församling. Eftersom detta avslogs av stämman kvarstod tydligen bara alternativet med Amerika.
 
   Familjen bestod då av urmakaren Elias Boberg (född 1844), hustrun Mariana Carlsdotter (född 1843) samt sju barn Båda föräldrarna var födda i Markaryd. Kvinnan och barnen hade kommit till socknen från Knäredstrakten och mannen kom ett par år senare. Mariana hade åren 1865-1883 fött nio barn varav två dog i början av 1880-talet. Vid sonen Alfreds födelse i januari 1875 skrev prästen: Barnet Alfred födt i Knäreds församling, Hallands Län och döpt derstädes af Kyrkoherde Joh. H. Boström, enl. avisbref som hitkom d. 31/1 1875. Lyst till äktenskap söndagarna den 8, 17 och 24-de September 1872, men ännu ej vigde, och erkänner han sig vara fader till barnet Alfred enl. avisbref från Pastor i Knäred, Hallands län. Paret vigdes äntligen i juni 1876 och var då bosatta i Tulatorp
Som en extra kuriositet kan nämnas att även Marianas oä son, född i Verum 1871, fick namnen Frans Oskar.  
Hälsar Mats P

334
Historia / Mörkavad Degeberga
« skrivet: 2014-02-02, 19:59 »
Rekommenderar dig att läsa:  
Swenson, Bo: Mörkavad och Forsakar. 1989  
Mats

335
Tyska / Wandtmacher
« skrivet: 2015-05-10, 14:39 »
Gissar på en kortform av gewandtmacher dvs skräddare eller klädeshandlare.
(Av Gewand = klädnad eller dräkt). De kallas även ibland Tuchhändler eller gewandtsneider.

336
kejserlig skytt gissar jag (skall troligen vara karabiniär)
och
BILD-KRÄMARE fanns även i Sverige se SAOB: bilderkrämer=konsthandlare. Det handlade väl ofta om grafiska tryck t ex skillingtryck

337
En liten trevlig artikel om detta ämne Svenskt lärt namnskick - hjälpreda vid släktforskning skrev Bror Olsson 1946 i serien Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund. Den kostade då 1:50 och finns idag på ett par antikvariat för 100 resp 175 spänn!
Meddelar Mats

338
01) Latinska ord A - V / Filius / Filia
« skrivet: 2012-12-14, 20:05 »
Kan det stå för filius=son eller filia=dotter. Kommer barnen från flera socknar så betyder det ju barn av någon i angiven socken. Minns att det stod så i gamla studentmatriklar vid universiteten.
Mats

339
Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)
« skrivet: 2010-11-19, 19:00 »
Maskinöversatt och grovjusterat i all hast blir det:
Jag fick två brev från er båda, och de gladde mig mycket, speciellt vad gäller våra två olyckliga vänner är jag mycket intresserad. Här på sista tiden har det gått illa för Hård det är säkert, men oaktat det vill jag inte konsultera honom och riskera avresan till Kiel som snart följer. Palmstjernas åtgärd var lik honom. Du vet att han nattetid i Floderius´ fängelse gav denne pengar för att underlätta flykten, samtidigt som det kan leda till att W. 2) och H. 3) tas levande eller döda. F. 4) har flytt men tillfångatogs och rannsakades vid Kämnersrätten, dit han skickade in berättelsen jag just omtalade. Palmstjerna blev tvingad att förklara sig, och man väntar att detta kommer inför parlamentet, men jag tvivlar på att man kommer att lyckas därmed. Det skulle vara klokt att varna W. 2) och H 3) att vara på sin vakt för hela Sverige, om de inte är för välkända. Dessutom är allt här i samma läge som du lämnade. De utrikes affärerna är lika förvirrade och det verkar som om England inte är något hopp för oss. Missnöjet ökar särskilt i garnisonerna, som avskyr sin chef. Kungen har fått 20 tusen ton av ryskt mjöl till sitt eget förfogande, och allt kommer att distribueras som han önskar. Detta ger inget gott intryck på folket. Jag har inte ännu mottagit brevet från W 2) med en kopia av relationen som han överlämnat till.
Jag är orolig, men jag hoppas det har varit chiffrerat. Meddela mig det som W 2) menar är Englands avsikter och om det inte finns något hopp att få brittiska pund. Du vet att det är möbler till mode och som inte kan kan vara utan. Jag skickar ett brev till min bror och jag kommer att vara glad om jag kunde ge dig mer verkligt bevis på den aktning som jag har till dig.
 
Jag är usel på detta - men det är ett tappert försök.
 
Hälsar Mats

340
Förkortningar / Voll.
« skrivet: 2012-01-04, 21:50 »
Volontär!
Gissar Mats
En volontär var på 1700-talet en frivilligt tjänande soldat. Se även: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/6155.html

341
Förkortningar / Susc.
« skrivet: 2012-11-26, 21:18 »
Ja, eller i vardagligt tal gudmor. Testes är vittne.

342
Förkortningar / Stg
« skrivet: 2014-10-26, 15:27 »
Stadsäga!

343
Förkortningar / P.B
« skrivet: 2014-05-13, 09:24 »
p=pagina, dvs sida och B betyder ofta boken, om där står G.B. så betyder det oftast Gamla Boken.
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2014-05-13 09:30)

344
SAOB: fornsvenska ordet flen = svulst, giktknuta, motsv. nor. flein, knuta, svulst; eg.: ngt uppsvällt
Några exempel: Fleen, är en siuka som består uti reef och upkastning. SPEGEL 110 (1712). (Jag) kände flen i magan. DALIN Arg. 2: 340 (1734, 1754). Flen .. består i en sveda och et qval med sugande kring Mag-skärfven.
I DDSS sägs: flen = smärta  
Mats

345
Tuberculosis / Tuberculosis pulmonum
« skrivet: 2013-03-04, 15:14 »
Pulmo/pulmones är latin och betyder lunga/lungor.
Mats

346
TBC / Tuberculosis / Tuberkulos / Tuberkler
« skrivet: 2011-10-30, 12:44 »
Där står nog ... o (dvs och) tuberkler deri.
Med tuberkler menas enligt FASS ordlista: knölformiga bildningar (vävnadskorn) i kroppen som förekommer vid tuberkulos.  
Mats

347
Vid den tid detta rör sig om menade man nog närmast psykisk nedstämdhet, eller som SAOB säger: sjukligt själstillstånd som utmärkes av nedstämdhet eller melankoli, vanligen förbunden med böjelse att utan anledning tro sig sjuk, mjältsjuka, svårmod.

348
Feber / Intermittent feber
« skrivet: 2011-07-13, 09:47 »
intermittent betyder enligt SAOL ojämn feber  alternativt ryckvis eller stötvis återkommande feber.
Mats

349
Ord i bouppteckningar / Ord i bouppteckningar
« skrivet: 2015-06-23, 21:37 »
Brukade skrivas MHPP = Med hand på pappret eller med hand på pennan Dvs personen var inte skrivkunnig men närvarande.
Se t ex: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/1063/307837.html?984482242

350
Ord i bouppteckningar / Ord i bouppteckningar
« skrivet: 2014-06-30, 17:37 »
I Sven Nilssons bok Skandinaviska nordens ur-invånare - ett försök i komparativa Ethnografien, Sven Nilsson, Lund 1862 nämns spärrborr, i den engelska översättningen drill bow.

351
Ord i bouppteckningar / Ord i bouppteckningar
« skrivet: 2014-06-27, 18:37 »
wärkensklädning är ett plagg tillverkat av blångarn till varp och ullgarn till inslag.  
Se Rietz dialektordbok:  Värka i hop, v. a. 1 spinna och väfva. Ja ska värka i hop to klär. Sk. Deraf a) värken, n. väfnad med blångarn till varp och ullgarn till inslag. Sk., sm., g., hl. Varken, vörken, n. Sk.; värkene, vargen, n. Hl. D.d. hverken; ns. (R?gen) warg, id.; b)värkens-vävnad, m. id. Sk. (N. Åsbo).

352
Spänner är nog pluralis av spann eller spant! Alltså ett fem taksparrar långt hus
Se SPANT i SAOB: om vart och ett av (de vid takåsar vinkelformigt förenade) paren av taksparrar i ryggåsbyggnad, taksparrar.

353
Äldre ord L - Ö / Vit mål
« skrivet: 2016-02-27, 09:41 »
Exempel från 1598! I Dahlgrens ”Glossarium öfver föråldrade ... talesätt” står:  
Vitesmål, n. Tillvitelse. i oss tillbörligen och rettwisligen förswarat emoth the oloflige wijtesmål. LÖNBOM Hist. Arch. 5:10 (1598)

354
Äldre ord L - Ö / Småfolk
« skrivet: 2014-06-30, 18:38 »
Bör väl närmast vara s k obesuttna människor, dvs personer som inte äger mark satt i mantal. Med småfolk på landsbygden menades t ex i Skåne husare eller husmän, som bodde i gatuhus. Jag tror inte kringvandrande personer inräknades i småfolket. Begreppet brukar även sättas på vanliga hederliga människor, men bör i det avseendet inte översättas med small people. Citerar DN: BP:s ordförande Carl-Henric Svanberg anade säkert inte att det skulle krävas en närmast tadelfri engelska för att vara säker på att kunna stå utanför Vita huset och framgångsrikt nå ut till miljontals amerikaner med det skamfilade oljebolagets budskap. We care about the small people betyder Vi bryr oss om dvärgar!

355
Äldre ord L - Ö / Skrift / Skriftad
« skrivet: 2011-02-17, 20:31 »
Det var två nivåer för botgöring efter att man begått olämplig gärning. Uppenbar pliktades offentligt dvs inför församlingen. Enskild eller hemlig skedde inför prästen och en eller ett par utsedda sockenrepresentanter.
Hälsar Mats

356
Äldre ord L - Ö / Possidera
« skrivet: 2015-03-09, 21:33 »
Godsägare eller innehavare av större lantegendom kallades ibland förr Possessionat

357
Äldre ord L - Ö / Löse
« skrivet: 2011-02-17, 19:43 »
Det där e:et på slutet skall nog vara ett stiliserat l. Dvs titeln löskarl. På ett ställe i personhistorisk tidskrift står:  Säges då hafva varit »en lös karl» (d. v. s. utan anställning)och egde icke det ringaste.
Eller som Nordisk familjebok skriver: Dräng (fsv. drænger, isl. drengr) betydde
ursprungligen ung, ogift man, lös karl (lösker drænger)  
Hälsar Mats

358
Äldre ord L - Ö / Levision
« skrivet: 2011-02-17, 22:14 »
Håller med om att det verkar konstigt! Handlar det kanske i stället om att han lyft av ett hypotekslån?

359
Äldre ord L - Ö / Levision
« skrivet: 2011-02-17, 20:37 »
Hänger nog samman med parapsykologiskt utövande. Se Wikipedia: Levitation (från latin levare, lyfta upp), fenomen som innebär att något lyfts upp och svävar fritt i luften.[1] Uttrycket används i parapsykologi och spiritism om svävande vid seanser.[2] Förmågan att levitera har även tillskrivits vissa helgon
Mats

360
Äldre ord A - K / Gärningsöre
« skrivet: 2015-04-22, 19:05 »
Dessa hantverkare (gärningsmän) på landet kallades ibland kontingentborgare eller genantborgare. (Långt senare kallade man ibland fackföreningsavgiften för kontingent.) Hade man inte vederbörligt tillstånd kallades man bönhas eller lösgångare.

361
Äldre ord A - K / Genant
« skrivet: 2012-07-08, 21:57 »
Jag läser det som Benant. Kan det vara en avledning av Bene (= Väl eller gott) dvs någon slags förmån eller välgörenhet åt fattiga? Kanske betyder det bara gottgörelse. Jämför engelskans benevolence
Tipsar Mats

362
Äldre ord A - K / Fästa
« skrivet: 2015-10-29, 19:59 »
Ska givetvis vara Fästa. Det är en i Skåne (och i f.d. danska områden) vanlig benämning på viss arrenderad egendom s.k. mensalhemman. Citerar SAOB: benämning på varje särskild av de jordegendomar som förutom prästgårdarna voro anslagna till underhåll åt sockenprästerna.

363
Äldre ord A - K / Fodring
« skrivet: 2014-05-05, 09:09 »
Det senare skall nog vara sovelfläsk, dvs fläsk avsett som matvara oftast som läckert tillbehör till bulkmat som bröd eller potatis. Fodring är väl det samma som mat till djuren.

364
Äldre ord A - K / Däka
« skrivet: 2015-04-04, 18:19 »
Däja (däka) har enligt vad jag hört i sin allra äldsta betydelse med dägga (ge di) att göra och betydde: först amma, sedermera trälinna, mjölkpiga, matlagerska, tillrederska vid bröllop och gästabud. Se Rietz: Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket/sid1 111/

365
Äldre ord A - K / Deja
« skrivet: 2012-09-24, 19:39 »
Handlar det om 1700-tal var deja på sina håll en nedsättande beteckning på en lägrad ogift kvinna. I SAOB står t ex: ... så kan det vara en såsom mindre ärlig, och kallas Kona, Qvinsperson, eller Fäste-qvinna, utan må hon nämnas för Deja, Piga, Hushållerska, eller hvad annars icke menligit är ...
Det sista ordet verkar vara felläst. Var finns originaltexten?
Hälsar Mats

366
Äldre ord A - K / Dagsverke
« skrivet: 2014-04-28, 20:27 »
Se http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-arbetet-fick-bestamma-tiden/
1780 En kunglig resolution fastslog att när det gällde dagsverken skulle ett drängdagsverke bestå av tolv arbetstimmar och ett ökedagsverke (dagsverke med häst) av tio. Resolutionen gällde egentligen bara två härader i Västmanland men kom att tillämpas i flera delar av landet.

367
Äldre ord A - K / Brandstod
« skrivet: 2014-10-12, 09:51 »
Omvandling  eller standardisering av varornas värde gjordes med den s.k. markegångstaxan (av myndighet upprättad prislista på vissa varor och tjänster avsedd att tjäna till vägledning vid värdering av naturaprestationer). Denna fanns faktiskt kvar ända fram till 1982 då den avskaffades genom en proposition signerad Fälldin/Wirtén: Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN, ROLF WIRTÉN. I propositionen föreslås att det nuvarande markegångsinstitutet av­vecklas och ersätts med ett modernare system. Den årliga omräkning i pengar av vissa in natura bestämda avgifter som i dag görs genom att fastställa särskilda s. k. markegångstaxor föreslås för framtiden i stället ske med ledning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.  
Se exempel: http://www.ulander.com/ljustorp/ByariLjustorp/Gemensamt/Markegangstaxa1796/

368
Äldre ord A - K / Brandstod
« skrivet: 2014-10-11, 14:42 »
Såhär var det i Skåne! Citerar ur en artikel jag skrev för 15 år sedan!
Brandstoden har urgamla traditioner i Skåne.Redan i de gamla landskapslagarna fanns utförliga regler om brandstod. Vid större bränder hade den skadelidande laglig rätt att ta ut sin ersättning av alla bönder i häradet. I Skånelagen står: Brandstod skola alla de, som det brinner hos för sex örar eller mera taga över hela häradet.  Vidare sägs i Skånelagen: Den man som skall uppbära brandstod, skall på häradstinget svärja sig till den med tre mäns ed under handslag och ej på bok, .... I brandstod skall man lämna en penning eller en skäppa korn eller två skäppor havre och ej annat, utom om han vill taga emot det. ... Ej skall man oftare än en gång kräva brandstod efter lag rätt. Skadeersättningen som hade fastställts i den ursprungliga brandstodsordningen från 1688 kvarstod med oförändrade nominella belopp för de olika hemmanstalen. På grund av fallande penningvärde ledde detta till en successiv försämring av den verkliga risktäckningen. Vid mitten av 1700-talet tillgreps s k ”dubbel brandstod” för att motverka inflationens verkningar. I början av 1800-talet hade urholkningen av ersättningen fortskridit så långt att frälseägarna började utträda för att försäkra sina säterier i frivilliga bolag och efter hand började också ledande personer inom ”allmogen” ordna med egna försäkringar.
Hälsar Mats

369
Ortnamn i Sverige / Äldre inlägg (arkiv) till 22 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-22, 16:53 »
Det finns andra som har lanserat denna förklaring:
Alunbruket låg vid Verkeån, som fått namn efter bruket, eller “verket” som det också kallades. Alunbruket var i drift till 1912 då kemiska produkter konkurrerade ut alunet.
Se t ex http://www.ts.skane.se/pedagogiska_resurser/bild/andrarums-alunbruk
Mats

370
02) Ortnamn N - Ö / Österåtägt
« skrivet: 2014-11-18, 22:28 »
Åtäkt österut eller intaga vid ån på östra sidan kan betyda: mindre östligt jordområde som förut tillhört oskiftad mark och vilket genom inhägnande, uppodling eller dylikt tagits i besittning.
Annars har ortnamnsarkivet i Älvdalen: Öst å Åsen, se Täkt = Täkt: gård i östra delen av Näsets by!

371
03) Allmänt om soldatnamn / Trossdrängars namn 1764
« skrivet: 2011-10-31, 21:59 »
Härliga namn till pojkar som sköter hästar och deras efterhängande och dito-slängande last som t ex Aktsam och Gyllensläng. Jag har en viss vurm för spexiga namn, t ex hade några på Alunbruket i Andrarum fått skojiga efternamnen som Kryll, Skump, Drill, Bus, Bär, Lök, Sjock, Släbo, Frimodig och Käbbs.
Hälsar Mats P

372
På Family search finns denna med efternamnet Lorentz
Name: Maria Susanna Lorentz  
Geschlecht: Female  
Taufdatum: 30 Aug 1715  
Taufort: STIFTSKIRCHE KATHOLISCH,BADEN-BADEN,BADEN,BADEN  
Name des Vaters: Ludovicus Lorentz  
Name der Mutter: Justina  
Ursprungssystem:  Germany-ODM ,  GS-Filmnummer: 1045128 ,  Satznummer des Indexierungsprojekts: C95021-1  
Kan det vara något för Dig?

373
Förnamn - S / Segud / Sägud / Segut
« skrivet: 2014-06-16, 21:42 »
Jag råkar ha dessa noteringar om Langvagensläkten: Genealogiska föreningen anger släkten som invandrad från Tyskland, även med stavningen Langwogen. Nils Pettersson Langvagen på Eriksholm hade en bror Gert Pettersson Langvagen som var handlande i Ystad. Han var född omkring 1670 och skall ha begravts den 20 januari 1710. Brödernas far skall ha varit handelsmannen och hospitalsföreståndaren Peter Segudsen Langwagen, som dog 72 år gammal i Ilstorp och begravdes i Ystad den 13/11 1696 och alltså född ca 1625. Det isländska handelskompaniet drevs fram till ca 1706 av en som hette Segud Langwagen.
Hälsar Mats

374
Övrigt / Fördubblingsregemente
« skrivet: 2015-05-09, 20:04 »
Fördubbling förklaras i SAOB (militärt begrepp):
... åtgärd som intill 1811 vidtogs för att i krigstid öka antalet ordinarie indelta truppförband och för adelsfanan eller för att ersätta personalavgången vid krig.

375
Avsked / Erhöll avsked
« skrivet: 2015-12-29, 12:10 »
Nej, avsked var då den allmänna formuleringen när man slutade tjänsten efter fullgjord avtalad tid, ofta med goda vitsord och beviljat gratial.
Inte alls som avsked måhända nu uppfattas med pejorativ betydelse.

376
Titlar och befattningar / Pionjär
« skrivet: 2012-02-11, 12:57 »
En sak är titulaturen pionjär en annan att tillhöra Pionjärkåren. I början av 1800-talet bildades statliga arbetsinrättningar för personer som saknade laga försvar. År 1804 skapades ett antal arbetskompanier - senare ombildat till den s k Kronoarbetskåren - och 1827 tillkom Pionjärkåren. Dessa inrättningar var tänkta att för offentliga arbetsändamål hålla ”vanartiga personer som saknade laga försvar och utstraffat militärt manskap”.
Hälsar Mats

377
Officerare / Underofficerare / Officerare / Underofficerare
« skrivet: 2015-02-15, 13:41 »
Citerar Hans Högman på Hasses hemsida
I den karolinska armén fanns en stor andel officerare som ej var adelsmän. Krigen hade givit de ofrälse stora möjligheter att utmärka sig och vinna meriter och avancera som officer. År 1700 fanns 1.000 officerstjänster, i slutet av kriget fanns det 1.300 adliga officerare och 2.600 ofrälse officerare. Efter det stora nordiska kriget och freden i Nystad 1721 stod Sverige med en överdimensionerad armé. Många regementen avrustades, främst de extrauppsatta och därmed fanns det även för många officerare. I kampen om vilka officerare som skulle få vara kvar i tjänst efter krigsslutet var det de ofrälse officerarna som drog det kortaste strået. De hade den kortaste tjänstetiden och de sämsta kontakterna jämfört med sina adliga kollegor.  
Det var inte gratis att bli officer. För underofficers- och officerstjänster var efterträdare till en avgående officer tvungen att erlägga en kontant summa till företrädaren. Detta kallades för ackord.  Den tillträdande officeren köpte tjänsten av sin företrädare

378
Titlar och befattningar / Fältmusikant
« skrivet: 2012-02-12, 21:27 »
Musikertiteln är hautboist (dvs träblåsare).  
Hälsar Mats
PS! Kanske Du skall leta efter en Ola i Örkened. 1815 föddes i socknen den 14/3 Ola Pehrsson i Gisslaboda, som flyttade till Osby (Genastorp) 1832 och den 17/7 föddes Ola Håkansson i Kätteboda (en Ola föddes även i augusti med dog späd).

379
Wendes artilleriregemente / Wendes artilleriregemente
« skrivet: 2012-02-15, 21:39 »
Wendesartilleristerna i Krisatianstad var värvat manskap och underbefälet, t ex konstaplarna, rekryterades ur detta manskap. De utvalda, ca 5 från varje batteri (som kunde vara på ca 100 artillerister), blev s k konstapelskadetter, som de kallades under utbildningen. De som inte klarade utbildningen blev andre konstaplar eller s k hipsar. Oftast blev underbefälen (oftast som logementsbefälhavare) inkvarterade i stadens kaserner (Södra och Norra) tillsammans med de värvade artilleristerna och hipsarna, men då kasernerna ej räckte till fick några fick inkvarteras hos stadens husägare eller i närmaste omgivningen utanför. De som bodde i kasernerna och hade familjer hänvisades till övre våningen med provisoriska skärmar mellan familjernas anvisade ytor. Det påstås att man även höll hushållsgrisar i kasernerna med en outhärdlig stank som konsekvens.
Hälsar Mats

380
Västgöta regemente / Skall, Anders Petter
« skrivet: 2015-10-17, 12:00 »
I Soldatregistret står följande (men det hade Du kanske redan)
SKALL Anders  
Född:  1798
Antagen:  1826  
Avsked:  1846  
Aktnummer: VG-04-0035-1826
Regemente:  Västgöta regemente  
Rote:  Skalltorp  
Kompani:  BARNE  
Socken:  VÄSTRA ÅSAKA  
Torpnummer:  VG-04-0035

381
Värmlands fältjägarregemente / Olofsson, Nils (1780-1862),
« skrivet: 2012-12-02, 22:05 »
Har Du kollat i soldatregistret? Där kan man söka även på släktnamn (dvs patronymikon) och socken/födelseår.
Mats

382
Värmlands fältjägarregemente / Olofsson, Nils (1780-1862),
« skrivet: 2012-12-02, 21:41 »
Det fanns sådana trupper i norra Sverige. Västerbottens Fältjägarregemente (senare Västerbottens regemente I 20) och Jämtlands Fältägarregemente(I 5). Dessutom hade Värmland en tid en fältjägarkår.  
Mats

383
Södermanlands regemente / Berg, Anders
« skrivet: 2013-06-27, 11:17 »
Far (Hummer) och son (Berg) finns i soldatregistret enligt följande:
HUMMER Anders, Släktnamn: Andersson, Född: 1750, Antagen: 1776, Aktnummer: SR-00-1006-1776, Regemente: Södermanlands regemente, Rote: Husby, Kompani: GRIPSHOLMS, Socken: YTTERSELÖ, Torpnummer: SR-00-1006
BERG Anders, Född: 17740420, Antagen: 1798, Aktnummer: SR-00-1014-1798, Regemente: Södermanlands regemente, Rote: Berg,Kompani: GRIPSHOLMS, Socken: YTTERSELÖ, Torpnummer: SR-00-1014
Mats

384
Sjöartilleriet / Wittenberg, Christian Michaelsson
« skrivet: 2015-03-18, 11:48 »
Hej Martin!
Denne Christian skulle enligt hovrättsbeslut bli förpassad till Stralsunds fästning 1795 efter att enligt hovrättsutslag i juni detta år ha blivit avstraffad med 7 par spö för tilltänkt mordbrand. Han dömdes av första instans vid Villands häradsrätts sommarting 1794. Och mycket riktigt blev det så, ty i mantalslängden för Söndraby i Oppmanna socken noteras Han i Stralsund för år 1796 och 1797-1799 upptas där endast hustrun, som fr o m 1800 är borta därifrån.
Rättsutslagen framgår bl a av Bild 60 och 140 (AD) i Kronofogdens i Villands, Gärd och Albo fögderi DIII:1
Men kanske kände Du till detta redan förut?
Hälsar Mats

385
Livregementets grenadjärer / 01) Allmänt
« skrivet: 2013-07-06, 16:14 »
Krigen mot Frankrike och Danmark 1813-1814
Riksarkivet har följande grejor om de tyska kampanjerna t ex Slagen vid Dennewitz, Leipzig och Grossbehren:
0425:19:033 Svenska arméns marscher i Tyskland 1813-1814 Carte Des Marches De L_Armée Suedoise dans l_Allmagne le Holstein et le Brabant pendant la Guerre Les Ans 1813 et 1814. Detaljuppgifter om brigadernas kvarter under krigståget  
0425:19:034 1818 Svenska arméns marscher i Tyskland 1813-1814 Karta öfver Svenska Armeens Marcher i Tyskland Åren 1813 och 1814.  
0425:19:035a-b Sv. arméns marscher i Tyskland 1813-1814 Karta i 2 blad över arméns marscher i Tyskland 1813 och 1814  
0425:19:036 Sv. arméns marscher i Tyskland 1813-1814 Charta utvisande de under General Lieutnanten m.m. Grefve I.A. Sandels befäl ställde Trouppers Marcher uti Tyskland, Holstein och Brabant åren 1813 och 1814 samt 6:te Brigadens marche till och från Hamburg.  
Kanske inget att hämta där om Dina ana?
Mats

386
Dalregementet / Gucku (Carnifel), Lassis Olof Grym
« skrivet: 2013-02-19, 09:09 »
Hej igen!
Olof Grym Hansson  i Soldatregistret:
GRYM Olof Släktnamn: Hansson Född: - Död: -
Antagen: 1712 Avsked: 1712 Aktnummer: NB-A1-0054-1712, Regemente: Norrlands 2:dra Båtsmanskomp. Rote: Nånsjö Kompani: 1:a Kompaniet
Socken: Gudmundrå, Torpnummer: NB-A1-0054
Mats

387
Dalregementet / Gucku (Carnifel), Lassis Olof Grym
« skrivet: 2013-02-19, 09:02 »
Karniffel är ett lidrigare skällsord som betyder ungefär gynnare, slyngel. Härlett från namnet på knekten i det förr brukliga kortspelet karniffel el. styrvolt = danska: karniffel, tyska: karnöffel.
Kanske även nyttjat som soldatnamn?
Gucko är ett s k noanamn på Göken! Jämför blomman Guckusko, dvs gökens sko.
Hälsar Mats

388
Andra livgrenadjärregementet / Socrates, Anders (1774- )
« skrivet: 2013-10-15, 18:55 »
Är soldatregistrets SOCRATES Petter född 1752 och antagen 1772 i Andra livgrenadjärregementet för roten Åby i VADSTENA kompani och ÖDESHÖGS socken dennes fader.
Undrar Mats

389
Kopp was a sailor and worked as a rock blaster. His wife Emma Kristina (whom he married 23/6 1909) and his son Evert Vitalis emigrated - on request by Albin Vitalis in a letter - from Borås to America 10/5 1912.
Mats

390
His father Johan Krister Kopp moved to America 1886 and returned 1891. Then the family (with 2 sons 1 daughter) moved to Billingsborg in Borås 1891. The father went to America as a carpenter once more 1893 and returned 1897. Vitalis Albin is noted as enrolled in Kungliga (Royal) Svea Lifgarde in Stockholm 28/10 1901. (His mother Hilma Augusta Andersdotter died 1905.) He served at the 7th company until the 10th of September 1904, when he returned to Borås.  
Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2013-09-06 23:04)

391
Medaljer och utmärkelser / Medalj för tapperhet till sjöss
« skrivet: 2014-03-31, 12:30 »
Du kan nog utesluta Svensksund ty på den medaljen hade man t ex graverat: 40 FIENTLIGE FARTYG ERÖFRADE DEN ...
Lite referenser om sjömedaljer finns här. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_mottagare_av_F%C3%B6r_tapperhet_til l_sj%C3%B6ss

392
27) Äldre osorterade diskussioner / Rubriker
« skrivet: 2012-01-18, 20:38 »
Döde
Förpassad ifrån församlingen
Sitt eget huushåld (hushåll)
Wistas
Adm. ad S. Coep (har kanske med vigsel/lysning till äktenskap, coupula, att göra)
Gissar Mats

393
27) Äldre osorterade diskussioner / Läshjälp
« skrivet: 2012-10-19, 14:49 »
Ja Exp. står där nog!
Mats

394
27) Äldre osorterade diskussioner / Läshjälp
« skrivet: 2012-10-18, 21:10 »
Gissar på skribentens signatur t ex prästen i församlingen?

395
27) Äldre osorterade diskussioner / Läshjälp
« skrivet: 2012-10-18, 15:56 »
Gissning: Beslut att biträda en syster med efterforskning (modern död). Isp.
Mats

396
Hjälp att läsa/tyda / Hjälp att läsa/tyda
« skrivet: 2011-01-24, 22:41 »
Han var AVSKEDAD ARTILLERIST. Utöver Nianfors två ggr ser jag Hedemora, Njutånger, infödd, Hudiksvall,oläsl: vid årtalet 1828, Mo och Skog:struket. I spalterna längst t h finns prästens betyg i förhören de olika åren. För Greta Stina står någorlunda ena året och wäl nog nästa år.
Resten klarar Du nog!
Mats

397
Hjälp att läsa/tyda / Hjälp att läsa/tyda
« skrivet: 2011-01-24, 22:17 »
Det enda som ser ut att var svårläst (och finns på två ställen) tycks vara ortsnamnet Nianfors, som ligger i Hälsingland. Där finns nu ett behandlingshem.
Hälsar Mats

398
Hjälp att läsa/tyda / Hjälp att läsa/tyda
« skrivet: 2011-01-22, 22:30 »
Sofie, eftersom Du forskar på Torsås och Söderåkra, är det ju Osby på Öfraby i Söderåkra.
Där står: No 4 Skomakardrengen Matthisa Wilhelm Carlsson fr Osby på Öfraby L (läser) någorl. Ej bevistat Nattv (struket)Husför. (tillskrivet) på 2 år skatte jordreg? (tillskrivet otydligt) lef. (levnad) oklanderl., äkt. (till äktenskap) ledig, ej haft koppor
Ungefär så kan denna otydliga text tolkas.
Den övre födelsenotisen är hemskt suddig, men det framgår ju att Matthias var oägta och modern Maja Luse som troligen hade efternamnet Alexandersdotter kom från något som slutar på hopp. Jag har ingen lokalkännedom för att luska vidare i detta.
Mats

399
Hjälp att läsa/tyda / Hjälp att läsa/tyda
« skrivet: 2011-01-22, 21:53 »
Döde 1834
9. Barna Läraren Olof  
Wallberg i Backa
Gikt
Mats

400
05) Brev m. m. - 1800-talet / Läshjälp troligt mästarbrev
« skrivet: 2015-01-29, 14:01 »
Kan vara nu

401
04) Brev m. m. - 1700-talet / Hülphers genealogier
« skrivet: 2015-03-13, 14:49 »
Ja, självklart är det så Marianne! Där står ju såklart Eskilst. Enkelt sa dr Watson till Sherlock Holmes!

402
04) Brev m. m. - 1700-talet / Hülphers genealogier
« skrivet: 2015-03-12, 21:51 »
Ja det är vid! Kanske vid Weckelax ty Daniel Aschling och Ulrika Varenberg bodde där på 1750-talet.

403
04) Brev m. m. - 1700-talet / Hülphers genealogier
« skrivet: 2015-03-12, 12:42 »
Den framstående artilleristen (kanonmannen) C.F. Aschling var gift med Karolina Margareta Wier. Kan det på W vara en udda stavning av detta efternamn, eller att där rentav står CMWier

404
25) Namnteckningar / Namnteckning
« skrivet: 2013-10-13, 15:22 »
Johan A Creutz
Friherrliga ätten nr 48 eller grevliga nr 68

405
25) Namnteckningar / Namnteckning
« skrivet: 2013-08-30, 16:55 »
Det är väl Gustaf Hahr (1856-1925) som skrivit boken Iakttagelser från rysk-japanska kriget.
Gissar Mats

406
25) Namnteckningar / Från GMR Sörmlands regemente
« skrivet: 2013-12-07, 13:22 »
Sista raden är Militair Contoiret. Övre ser ut som Int Departementet dvs Intendentsdepartementet som var en avdelning inom Krigskollegiet 1630-1878.
Hälsar Mats

407
22) Tyska / Tyskt ord 1880-tal
« skrivet: 2012-01-03, 23:04 »
Comparenten sind also die Personen, die einen Vergleich schließen.
Dvs det betyder parterna.
Hälsar Mats

408
22) Tyska / Generalmönsterrulla tyska
« skrivet: 2015-11-15, 10:38 »
Tv handlar det om hans ljusbruna häst (vallack) och dess bakhas.
Th tolkar jag som att han transporterats (dvs överförts) från nr 42 i gamla rullan till ...

409
22) Tyska / Anteckningar i Kyrkbok vid ett dop 1740 i Berlin
« skrivet: 2014-04-11, 21:21 »
I GESCHICHTE DER OPER DES KÖNIGLICHEN OPERNHAUSES IN BERLIN omtalas harpospelaren Petrini
Se även: Den yngre italienaren, Antonio Jacob Petrini, var f 1745. Enligt en attest hette föräldrarna Wilhelm Petrini och Maria Zappia. Antonio Jacob blev hovmusicus i Stockholm (medlem av hovkapellet), d 1806, g 1785 m Christina Sjöberg, f 1764, d 1797. Makarna hade 4 söner: Hindrik Wilhelm, f 1786; Adolph Fredrich, f 1788 (se nedan); Frantz Ferdinand, f 1790; Anton Gustaf Joseph, f 1792. Från Adolph Fredrich härstammar de i Sverige nu levande släkt medlemmarna. Namnet Petrini bärs även av ett fåtal personer i Stockholmstrakten, som ej tillhör släkten.
http://www.petrini.se/historia.html
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2014-04-11 22:17)

410
22) Tyska / Anteckningar i Kyrkbok vid ett dop 1740 i Berlin
« skrivet: 2014-04-11, 21:12 »
Ser ut - om man kopplar samman höger och vänster marg. - som Cammer Musicus im Häuse Baÿer(-ich) König
Dvs kammarmusiker i bayerska kungahuset.

411
20) Engelska / Yrke i passagerarlista 1896
« skrivet: 2015-01-12, 17:41 »
Ja det är ju spinster!
= Ogift (fröken) eller lite flottare uttryckt jungfru!

412
20) Engelska / Yrke i passagerarlista 1896
« skrivet: 2015-01-11, 17:43 »
Kan det vara Jfru? Jungfru alltså!

413
20) Engelska / Yrke i folkräkning 1940
« skrivet: 2014-01-19, 11:38 »
T h står nog Baking Hand kanske bagerimedhjälpare.
Det vänstra ser lite ut som Maintenance Man dvs en man som arbetar med underhåll - kanske av bagerier.
Bara ett skott i natten (eller förmiddagen).

414
20) Engelska / Yrken och arbetsgivare Portland 1920
« skrivet: 2011-01-05, 18:26 »
Överst står Keeper Roominghouse (dvs en som skötte om ett enklare hotell eller gästhem)
Clerken jobbade på ett Creamery, dvs enklare restaurang eller gatukök
Nederst står Lumber Worker.
Lite längre upp står Water Works dvs Vattenverk
Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2011-01-05 18:27)

415
20) Engelska / Vigselförrättarens namn
« skrivet: 2013-10-21, 15:22 »
Kolla denna länk:
http://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=SFC19050419.2.55
Tilltalstitel på engelska till en präst är The Reverend  förkortat Rev. och betyder egentligen högvördig eller vördnadsvärd.
Hälsar Mats

416
20) Engelska / Vigselförrättarens namn
« skrivet: 2013-10-21, 12:40 »
Jag tror på Andreen.
Såhär såg han ut!
Mats
 

417
20) Engelska / Svensk ort???!
« skrivet: 2014-03-25, 17:22 »
My guess is Province of Skane, maybe in unorthodox Spelling.

418
19) Finska / Finland
« skrivet: 2013-01-12, 16:50 »
Observera! Det är en dödsnotis för 24/1 1748 med följande lydelse:
Kÿrkiones Sexman och Bonden ifrån Laapi Thomas Jöransson, (begravd) under kÿrkian, lefve 62 år.
Hälsar Mats

419
19) Finska / Finland
« skrivet: 2012-06-10, 22:21 »
Jag läser det som Tyrfors. En sådan ort har funnits i Rumskulla socken i Kalmar län i Sverige.
Mats

420
17) Norska / Norsk födelsebok Hurdal 1792
« skrivet: 2013-02-12, 20:31 »
Båda döptes andra söndagen efter påsk ty Ditt: dat: står nog för dito datum, dvs samma dag.
År 1792 inträffade denna dag den 22 april. Det som står inne i texten är Intr (dvs kyrktagning/introductio efter barnafödande) 4:de sönd efter trefald. var den 1 juli och 5:te sönd. efter påsk var den 13 maj (även Rogate eller Domsöndagen)
Hälsar Mats

421
17) Norska / Norge - Nøtterøy 1833
« skrivet: 2013-08-15, 19:25 »
Försöker trots saknad av all lokalkännedom:
22 nov, döpt 5 dec
Föräldrar: Matros Anders Hansen Lindholmen och Anne Maria Ellefsdotter
Faddrar: Birthe Maria ved Aarö, Inger Marie Nielsdotter Östre Bolern, Lars Ingvaldssen Mellem Bolern, Ole Abrahamssen ved Aarö och Anders Larsson från Aarö    
Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2013-08-15 22:51)

422
17) Norska / Norge - Hedmark/Vinger
« skrivet: 2012-01-04, 10:10 »
Leopold Rolanders hustru, som? af/och? sin? skulld (eller: och som Skilld) har inlogerats på Kongsvinger 35. Texten t h oklar: Inleds ev med: Står putz ensam qvar i g...
Vilda gissningar från Mats

423
16) Latin / Vigseldatum?
« skrivet: 2014-10-27, 10:59 »
Circum. Dni. (Circumcisio Domini) = Nyårsdagen, dvs 1 januari

424
16) Latin / Tre latinska ord
« skrivet: 2013-07-06, 12:33 »
Clam betyder i hemlighet  eller utan någons vetskap
Föreslår Mats

425
16) Latin / Ramsberg AI:5 (1723-1733) sid 65
« skrivet: 2013-05-17, 12:53 »
De två första orden suspectus homicidii översätter jag som misstänkt mord.
och sedan med någonting i hjärtat???
En riktig latinare får klara ut det suddiga bättre!
Mats

426
15) Möbler och föremål / Initialer på kopparföremål
« skrivet: 2014-11-01, 14:22 »
AAS är t ex Anders Andersson

427
15) Möbler och föremål / Gravsten se bild
« skrivet: 2015-06-23, 19:06 »
Gissar komen eller kåmen, dvs med lätt originell stavning. Kanske tom sista ordet är stavat Jesos.

428
Hej Ulla!
Han t.v. heter Bonnevie!
Jag skulle gissa på A. F.  
Hälsar Mats

429
14) Fotografier och vykort / Baksidetext på ett kort
« skrivet: 2011-02-07, 20:47 »
Första ordet är nog i stället Anfar
MVH Mats

430
14) Fotografier och vykort / Baksida kabinettkort
« skrivet: 2010-09-03, 13:50 »
Raden ovanför Obs fint arbete står sändes snarast
Hälsar Mats

431
12) Myndigheter / Rigsregistraturet 1663
« skrivet: 2012-02-04, 19:35 »
Georg Ugilvijs. Det är nog Georg Ogilvie av en släkt från Skottland. Fadern var troligen: Patric Ogilvie.  Född 1606 i Skottland. Död omkring 1674. Överste och landshövding.  
Föreslår Mats

432
12) Myndigheter / Kammarkollegiet, kansliet vol. HI a:3
« skrivet: 2012-02-03, 22:12 »
Vill nog envisas med att det rör sig om Järnvågen i Västerås. Järnvägar var obekant fenomen vid denna tid!
Se: http://www.genealogi.se/bergslagen/pdf/VasteraJarnvag.pdf
1635 utfärdades en kunglig förordning ”det all Jerntull må herefter i Bergslagen aff alt det Jern som i wårt Konungerijke tillwerckat blifwer af köparen som Jernet uthförer, och icke sälliaren, uthleggias och betalas . och skal köpmannen uti oprättade wågar erläggia denne tull åth Opbördsmännen dersammanstädes.” Järnet skulle i fortsättningen vara befriat från tull i sjöstäderna. Järntullarna låg utmed de viktigaste vägarna från produktionsområdet ner till uppstädernas hamnar och järnvågar.
Mats

433
12) Myndigheter / Kammarkollegiet, kansliet vol. HI a:3
« skrivet: 2012-02-03, 19:29 »
... wed järnvågen ..  
... erwijsta ... (betyder enl SAOB: visa, ådagalägga, utvisa)  
... säkerhet...  
... besvarat d 18 dito  
... jämväl ...  
...hemställt
... och jag förblifwer städze ...  Tipsar Mats

434
På fjärde raden nerifrån föreslås: Kyrckiones mennerne Kyrckiowerrierne (kyrkovärdarna), och Presterne

435
Övre klipp tv: litet stodh (sto) och mulbete 1 hage.  (Förmån knuten till kvalleristens häst)  
Th: Ry häst Brun 4 åhr: 5tr: gillas.
Nedre th: En brun skimmel med höger hwit bakfoot, och några hwita hår i pannan  
Föreslår Mats

436
Jöran von der linde
Skulle jag gissa, med viss reservation för Linde!

437
exp. med ulrik(a?). d 16/12 91
Sju linjeskepp, tre fregatter och ca 4 000 man
gick förlorade i Viborg. Två av fartygen hette Lovisa Ulrica resp Lovisa Ulrika. Bara ett tips!
Hälsar Mats

438
Ja, ibland blindnar man.  
Och glömde nämna att det längst t.v. under Jonas Lindberg står:
Sml dvs: Smålänning

439
Fr vecket åt höger
vacant
1710 d 18 Octr till-
satt Castaniebrunt
sto utan tecken 10
år.
Sedan  
hästen fr.?.al Casseras
och
hästen approb(erad)

440
Ja, så kan man nog resonera!

441
Tv står under namnet
Smålänning
gammal 23 år
tient 5 år
I mitten
Brun häst med liten snopp, några hvita hår i pannan, 16 åhr
Th  
hästen appr(oberad)
Karlen fått afskied d 7 apr
1759 s:d: antagen Olof Lindberg död d 14 maji 1760 i stället tillsatt d 17 julii samma år Jonas Lindberg

442
Ja, ser ut som Dömitz läger

443
1700 den 3 maij afgick Kongl. Commissionens bref till Vice Praesidenten Franck med föremåhl om att denne fordringen innehålles emot den efftergifft som Lennart Enhörning af hemmanet Brokewijk i Cronobergs Lähn åthniutit.  
Föreslår Mats

444
We Kåhrbo, i ortnamnsregistret Kårbo, Väster (Svarvarbo) i Västerfärnebo socken

445
09) Militära rullor och handlingar / GMR
« skrivet: 2012-04-25, 15:28 »
Verkar svårt! Du kan stryka Mickel Påfvelsson ur spekulationerna, ty han dog som gårdman i Verums kyrkby 1758. Skall ändå ge Dig ett annat Verumstips. Vid födelsenotisen den 9/4 1682 för Törkil Tulassons son Morten står följande anteckning i marginalen: i Qvijinge och Grydt Sochn. Detta kan ju vara tillskrivet senare och kan betyda att han flyttat dit. Dessa orter ligger ju nära Nöbbelöv där han blev ryttare. Kan han ha ändrat sitt förnamn Mårten till Mickel?
Mats
PS Jag antar att Du sett vigselnotisen i Ö Broby 1716-01-09 med Agda Swensdotter

446
09) Militära rullor och handlingar / GMR
« skrivet: 2012-04-25, 11:43 »
Hej!
Som Verumskännare kan jag meddela att den ende Mickel som är född i socknen vid ungefär samma tid hette Påfvelsson i efternamn. Han var född 3/8 1683 som son till den rätt kände personen Pål i Stavshult dvs Klockare-Pål eller Pål Sörensen, son till klockaren Sören Mickelsson (död 1677) i Ristorpet (dvs Jaijnatorpet eller Degnetorpet). Dock vet jag ju att de två Törnerotharna i Soldatregistret har patronymikon Torkelsson (och är enrollerade 1712 resp 1730). Det verkar inte troligt att man felläst Påfvelsön till Tårkelsön - eller??. Annars fanns i socknen tre personer på 1680-1690-talen som hette Törkil, nämligen Törkil Kierstensson i Stafshult, Törkil Tulasson i Tulatorp och Törkil Nilsson i Mölleröd, men ingen av dessa hade någon son som hette Mickel.
Hälsar Mats

447
Han heter väl Hallor Arfwedsson Bratt (eller Bradt) L: (lejd?) af Anders Pers i Backa.
Gissar Mats

448
3 dagars vakt-
arrest enl 7 kap 102
§ jhm 10 Kap 1448  
Kr. Lagen. (krigslagen) Öfver-  
lastad under vakt  
Chefen å kan (kanon) båt  
Astrid. G. Dyrssen
Hälsar Mats
Se nedan:  
HMS Astrid var en 2:a klass kanonbåt i svenska flottan. Hon byggdes av Nyköpings varv och sjösattes den 6 jun 1861. Hon var byggd i trä och stål, var försedd med två master och kunde föra upp till 270 m² segel. Mellan 1866 och 1867 monterades de två kanonerna bort och ersattes av en 96 mm kanon. Besättningen kunde då minskas till 31 man. Byggdes senare om till kolpråm.
Gustaf Dyrssen gjorde karriär inom svenska flottan: 1877 blev han underlöjtnant, 1881 löjtnant, 1888 kapten, 1898 kommendörkapten av 2. graden, 1901 kommendörkapten av 1. graden, 1903 kommendör, 1911 konteramiral och 1917 viceamiral. År 1923 fick han avsked.

449
Öfverlastad under vakt får jag det till! Alltså onykter i tjänsten.
Mats

450
I kol. Giordt Extra Tienst står nog Giordt Artollie Mä(s)tl. tienst.
Han har alltså lärt sig artilleri dvs kanonernas skötsel, får man anta.
Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2012-06-28 11:13)

451
... recruterad med ...
... är förut d. 12 Sept: 1752 på landscancelliet för Roten antecknad.
... antages och inskrifves  
... Lefwer ? (sista osäkert)

452
08) Domböcker och bouppteckningar / Uppvidinge häradsrätt
« skrivet: 2012-11-20, 17:28 »
Skeen ligger i Sunnerbo härad (Annerstad socken) alltså fel härad. Men: Ja, det är ett d och i Uppvidinge härad finns en plats som heter Skallmad. Kan det va´ nått?
Mats

453
08) Domböcker och bouppteckningar / Uppvidinge häradsrätt
« skrivet: 2012-11-20, 10:27 »
Jag kan tänka mig Skeen.
Mats

454
Det till vänster är nog mantal.
Det till höger gissar jag är tecknet för skålpund eller pund

455
-gar han om det skulle wara
hennes löhn. Rps (responderades = svarades)
...födt Barn
...tillförente (=förut)
...tjena för amma  
...tillskrifwit om

456
En våldsam man och dramatiska händelser. Här kommer ärendets slutkläm. Mot slutet (från sjätte raden nedifrån på näst sista rutan) står att varken modern eller dottern ber om förskoning för honom utan: ... hoos Rätten på det flijtigaste anhållit att honom blifwa qwitt serdeles som han (Nils Bengtsson Dam) tilförende warit med andre flere om mandråp för hwilkwt han effter nemndens berättelse blifwit dömdh från lijft: (dvs till dödsstraff) men af Kongel Retten dermed benådat dock icke sig deraf bättrat warandes han en oregerlig selle som icke achtar hwad han giör när han blifwer drucken hwarföre af desse och flere andre skiäl och omständigheter Protocollet pröfwar Härads Rätten skiäligt, serdeles heruti effter 5 och 19 Cap Edöres B. (balken) LL både hemgångs (hemfridsbrott) Edsöhre Julaftons sampt Sabbatsbrott skiedt, ... (hänvisning till div. kungl brev mm) ... angående dem som öfwerfalla sin herre och huusbonde eller matmoder på mordiskt och öfwerdådigt wijs som här skiedt ähr att fälla och dömma offabente (ovanbemälte) Nils Bengtsson Dam ifrån Lijfwet hwilket allt till Höghlofl Göta Rijkes Håffrätts Högwijsa ompröfwande underdån. och ödmjukel. hemställes.
Föreslår Mats
Det bör nämnas att alla dödsstraff vid denna tid skulle överprövas i hovrätterna.
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2013-03-11 23:45)

457
Läser: ... drängen Nills Andersson nu till tiernst på Sörsiös Wernamo sochn, hwilken hafwer besofwet et ogift qwinfolck Lusse Linnarsdotter ...
... han gifwer henne 1 koo, 1 rdr (riksdaler) och 1 Tne Roog, ...

458
... till honom sagdt, hwart skall I taga wägen, Håkan swarat intet, och Ländsmand sagdt skall I fara till qwarn och Håkan swerardt nej, utan han will resa bordt och höra, om om han skall hafwa fried eller ei, eller och om han föder till hustru en hora ock trollkåhna eller och ährlig hustru hwarföre han henne tagit och i det samma,har Ländsman plättadt till Måns på hufwudet och derefter Måns wändt sig om, då de fattadt hwarannan i håret och draget hwarannan och Ländsman omsider fådt bonden under sig men enär han uppkommit, har han luppit dädan ...........

459
Det övre är nog mutgälde alltså motgälda dvs ersätta

460
08) Domböcker och bouppteckningar / Bouppteckning 1794
« skrivet: 2010-09-01, 17:25 »
Då tar vi resten också: som snart efter modern med döden aflidit 3ne Barn, Sönerna Johannes och Erik samt dotren Hellena Jönsdoter, alla omyndiga, hwilkas rätt här wid bewakades af mostermannen Olof Nilsson på Torpet Djupadal och uppgafs här wid den öfwerenskommelsesumma träffad mellan fadren och barnnens fränder at doter med son tager lika arfsrätt  
Egendomen uppgafs Enkemannen och wärderades af Jonas Jörling på Tangen (skall nog vara Tången), och Olof Håkansson på Warpet på sätt som följer, nembl:n
 
Hälsar Mats, som f ö undrar om sockennamnet inte är läsfel för Asarum i Blekinge.

461
08) Domböcker och bouppteckningar / Bouppteckning 1794
« skrivet: 2010-08-31, 22:49 »
Ungefär så står det i de nedre suddigare intyget:
Som enkemannen Jon Johannisson i Väga kommit öfver ens med barnens mosters man eller de omyndigas på ståndare som undertecknadh står, för hvilket fadren till barnen gifwer till, tillöckning 26 Rd 8 sk Specie till öfwer skotts peningar utom inberäcknadt möderne arf efter skiftebref-wedt innehåll
Sven Nilsson           Olof Nilsson
Wägga                  Barnens mostersman      
Barnens morfader
Vilka delar av det övre kan Du inte läsa? Det är tydligare och börjar med:
... förättades laga boupteckning och wärdering uppå qvarlåtenskapen hos gymnasiihemmansåboen Jon Johansson i Wägga efter dess afledne hustru Anna Swensdoter som efter sig lemnadt utom dotren Ingeborg... osv

462
Bör vara Björka säteri i Locknevi socken, Kalmar län (Vimmerbytrakten)

463
Åhr 1790 d. 9de Januari woro undertecknade kallade af Enkan Britta Isaksdotter wid Nolefåglum (Norra Fåglum) att Innwentera(inventera)och wärdera all den hella qwarlåtenskapen som befans efter dess afledna man soldaten manhaftig Pär Fogellgren som lämnatt efter sig 2 st barn sonen dragon manhaftig Isak ...
Hälsar Mats med detta försök (men det finns säkert någon som har invändningar)
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2013-08-21 22:18)

464
06) Brev m. m. - 1900-talet / Läshjälp första ordet
« skrivet: 2012-04-26, 21:31 »
Pannkaksjöns!
Ett smeknamn gissar  
Mats

465
06) Brev m. m. - 1900-talet / Brev 1918
« skrivet: 2012-01-07, 19:26 »
portföljer (= samling av papper eller dokument) och  hjärnaffektionen
Mats

466
05) Brev m. m. - 1800-talet / Resepass
« skrivet: 2012-05-23, 15:55 »
Kråkfötterna t v ser nästan ut som Christianstad, eller Christstad.
Kan hustruns förnamn vara Elin? Lämnar de övriga tolkningarna åt ngn annan.
Mats

467
05) Brev m. m. - 1800-talet / Brev Göta Kanal
« skrivet: 2013-12-21, 17:22 »
... mält at för år 1813 Han ej bekomit mera än 5 Rd i Pappers Peng - samt Halfva Ved och Lius Peng i Likhet med mindre Postmän enl. Protocollet; Han vågar ödmjukl. anhålla om Hög. Hr Barons förord, om något kan bekommas Såsom liten Discretion, el.r På Hvad sätt Hog Respect.e Direct.r finner för godt.
Föreslås!

468
Resolution. Remitteras till Afvittrings styresmannen i länet för att tagas i öfvervägande vid lands hs (hövdingens?) undersökningar i och för direktionens af kronoöfverlappmarkerna i Piteå socken enligt Kungl brefvet af den 25 maj 1863, börande dessa handlingar återställas för vidare åtgärd. Rådhusrättskanliet som ofvan Ex Officio  
 
... uti bilagde syneisnstrument ...
... kappland ...
... röjdsel .., (att röja)
Föreslås ungefär!!

469
04) Brev m. m. - 1700-talet / Text i ett brev
« skrivet: 2011-01-10, 21:24 »
Jo det är nog så!
Mats

470
04) Brev m. m. - 1700-talet / Text i ett brev
« skrivet: 2011-01-10, 16:38 »
afskied och hmn (=hemman)
Tror Mats

471
och Udvalla  måste väl betyda att det var i Uddevalla. Mats

472
Ja, båda antagandena verkar plausibla! Hälsar Mats

473
Försöker här (andra får stötta med resterande):
Lars Gustaf Lindenbaum (Jona/Jöns) f i Afvsta (Avesta?) har adr som st (student) 1713 Med. Doct. (medicine doktor) i Halle (i Tyskland)1728 Prov. med. (provincialmedicus=läkare) Skara död 1730 i Mariestad, i ups (Uppsala) matr (matrikel) sktv?
Lars I Lindenbaum med st (medicine studerande)1706  Doct. i Halle. pr m (provinsialamedicus) Vahrberg? (Därefter två för mig oläsl ord.) orätt död utr. (utrikes).
L G Lindenbaums doktorsavhandling framlagd i Halle:   Dissertatio inauguralis medica sistens observationes clinicas circa curationem quartanae, quam,... Praes. Friderico Hoffmanno,... eruditorum examini subjiciet Laurentius Gustavus Lindenbaum.
Hälsar Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2012-03-17 12:01)
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2012-03-17 12:12)

474
04) Brev m. m. - 1700-talet / Hur läser vi detta namn?
« skrivet: 2015-11-28, 09:45 »
J. E. Schmoelin

475
03) Brev m. m. - 1600-talet / Tolka personnamn 1630-talet
« skrivet: 2015-06-15, 15:16 »
Simon Hoppener von Campen
Kanske?

476
03) Brev m. m. - 1600-talet / Printz...
« skrivet: 2012-03-22, 17:52 »
Hej!
Hade just på gång ett alternativt förslag att man kanske kan läsa även Ad(olf) Printz, när jag fann en möjlig Olof Printz som var löjtnant i Nöteborg som dog 1692. Se:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/11248.html?1221910181
Hälsar Mats

477
03) Brev m. m. - 1600-talet / Inskription i bok från 1630
« skrivet: 2015-11-05, 14:39 »
Kanske kan någon med kunskaper om tyskt klosterväsen ge besked!

478
03) Brev m. m. - 1600-talet / Inskription i bok från 1630
« skrivet: 2015-11-05, 09:59 »
Gissar hela nedre texten:
Susanna Schopperin dein sesterinde Martin in Stillingen an St Claren abendh

479
03) Brev m. m. - 1600-talet / Inskription i bok från 1630
« skrivet: 2015-11-04, 23:16 »
Kolla dessa (den sista länken handlar om 1500-tal):
https://books.google.se/books?id=NyVRAAAAcAAJ&pg=PR25&lpg=PR25&dq=%22St+Claren%2 2+och+Schopperin&source=bl&ots=QIk-sbARjL&sig=DCd2uSqWl06VWcBikYPum66BvwI&hl=sv& sa=X&ved=0CDkQ6AEwBGoVChMIouCTvuT3yAIVS1ksCh0HDAU6#v=onepage&q=%22St%20Claren%22 %20och%20Schopperin&f=false
och  
https://books.google.se/books?id=TZpXAAAAcAAJ&pg=PA135&lpg=PA135&dq=%22St+Claren %22+och+Schopperin&source=bl&ots=5ZF2sJZYqE&sig=zLTgudE-h382jyDKAcXd9P00nw8&hl=s v&sa=X&ved=0CC0Q6AEwAmoVChMIouCTvuT3yAIVS1ksCh0HDAU6#v=onepage&q=%22St%20Claren% 22%20och%20Schopperin&f=false

480
03) Brev m. m. - 1600-talet / Inskription i bok från 1630
« skrivet: 2015-11-04, 22:15 »
I detta klipp omtalas såväl Schopperin och klostret St. Claren
 

481
03) Brev m. m. - 1600-talet / Inskription i bok från 1630
« skrivet: 2015-11-04, 08:51 »
Nederst står Susanna Schopperin på första raden.
Sista två orden på båda klippen ser ut som Claren Abends

482
Ja, det rör sig om Blomrijtningar. SAOB skriver om ordet RITNING: trädg. konkret, om stiliserat mönster av låga klippta buxbomshäckar.

483
Trägårdhen, dold medh parterrer, Blomogirlanger? och andra Sirater, dold af allehanda Slag, Fruchtbärande och Parc trän sampt undre plantatier både till lust och nytta inrättadh
Försöker Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2013-11-19 10:23)
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2013-11-19 10:24)

484
Anton Johan Nieroth, also known as: Tönnis married Christina Bonde 1638. She was daughter of Lene Daa.
He died 1660. Place of Burial: By, Värmland. His occupation was: Landshøvding i Nøteborgs læn, Finland.
His wife Christina died 1678.

485
Hello Nikita N.
Here are some sentences (translated to English) from my article The Estate Svabesholm and its Danish past where Lene Daa at Oretorp and some of her relatives are mentioned!
I´m born in the parish where Lene Daa lived.
Mats
 
The Svave Brothers came under Swedish reign 1658
   Mogens Svave and Mette Speyls had on Svabesholm the son Jörgen Svave (1585-1655) and a daughter Karin Magnusdotter Svave. Jörgen Svave was married to Maren Jørgensdatter Mormand and in their marriage Arild and Mogens Svave was born. Arild founded the manor Lärkesholm in Örkelljunga and Mogens became master of Skeinge and Björkeberga manors in Verum parish, Oretorp in Vinslöv district and Vankiva near Hässleholm.  
   The latter, Mogens Svave Jr., came into possession of this estates by marriage with Sidsel (Cecilia) Jensdatter Bonde who was a daughter to Lene Jörgensdatter Daa of Skeinge, Björkeberga, Oretorp and Vankiva. Mogens and Sidsel manor Oretorp in Göinge was plundered during the Scanian War (War of Skåne) and Mogens was taken by a band “snapphanar” (gang of Danish freebooters) in June 1678. They took him to Copenhagen, where he was in captivity until October next year. Earlier in the war Mogens and Sidsel fled from his manor to Kristianstad. Despite their Danish origin they were assaulted as svensch schiälm and hore (Swedish rascal and whore) by the Danish soldiers.  
   It is said about the two brothers: Svabe of Näsbyholm and Svabesholm. “Mogens and Arild Svabe, who in 1658 came under Swedish reign, were in possession of Lerkesholm, Wankifva, Skeinge, Oretorp and Åraslöf. Arild was married to Margrete Sivertsdatter Beck.

486
Underlined is corrected! My alternative follows after!
Jhm:|
Stormechtige, Höÿborne Förstinde, Allernaadigst Droning . |  
ders Maÿtt min Vnderdanige forpligtige tiennst?ilige Ydmÿgelige |  
Helßenn, forsendt medz G?d Vor Herre, Allernaadigste droning, effter |  
som Eders Maÿtt: Aff sinn Store med föde G?nstod G?nst och mildhed, hafvr haffr|  
taget min Kiere daater Ki[r]sten Bonde Bonnde, vdj sitt fr?en_timmer hinder |  
dagligenn forsi?ner Och med A.d Ald Naade Och G?nst er beforderlig, |  
h?ilket h?ilcket G?d Allermechtigste Eders Maÿtt: Rigeligen och R?ndelige R?ndelign  |  
Jgienn ville belönne, Saa Kand ieg eders Maÿtt: Vnderdannigst iche for= |  
=holde, at ieg Haff?er bekommet Thend Welborne Mand Antones |  
Johanes Nerod till N: Eders Maÿtt: Hofsinders Breff och schriff?elße |  
Huör H?or ved hand lader mig forstaae, huörledis h?orledis Hand_er bleff?en til sindz |  
vdj dend Almechtigste G?ds PaaKaldede Naffnn, at Bede Om |  
Samme min daatter, sig til sinn Echte H?str? J frembtiden Att |  
maa be?ilges, Och der forrer begierrer mitt Ja och Sambtÿche |  
der till, Da efterdj samma min daater er wdj eders Maÿtt: |  
daglig Op?agtning och_tienniste, Jch Och Eders eders Maÿtt: hinder med |  
Ald Naade och G?nst benögnar be?ognar, Vill ieg Vnderdaningste haff?e Eders |  
Maÿtt: samme Erinde Henstillet, h?ad eder Maÿtt: der vdj |  
Si?nes min daater Raadelig Och ga?ff.ligt ga?ffnligt, det sambtÿcher |  
ieg vnderdaningst Och lader mig Gierne Nöje Nöÿe med, der som |  
det er G?d Almechtigsta, Och Eders Maÿtt: Befelligt, ÿnscher ieg |  
det maatte begÿnndis Och f?lddriff?is, G?d til aere, dennem |  
Och deris Venner til Glaede, bedenndis ÿdmÿgelig Och Vnderdanigst |  
dog iche t?illenndis f?illenndis Eders Maÿtt: som hinder hid Jndtil dags med |  
saa stoer Naade Och G?nst Be?ogner be?ogner, Jo och saa her effter vil forblif= |  
=?e hinnder och Os Alle enn Naadig Droningh Altid Vider och Raade |  
hinder Hendis Ga?ff. Ga?ffn och beste, som ieg Jngenl?nde paa t?iller, be= |  
=dendis Ydmÿgeligen och Vnderdaningst, At eders Maÿtt Ville Optage |  
denne min dristige schriff?elße til det beste, Jag igen Vil bede G?d |  
Allermechtigste Jnderligen hand Ville frembdellis benåre be?are eders Maÿtt: |  
med eders Maÿtt: höÿborne daater S?eriges Rigis Vdkorne droning, |  
Ved la?g?arende karschhed och s?ndhed Och et Lÿchsalligt Regimente, |  
Proßoe_ritet Och Ald Lÿchsallig Velfart, Vnder h?is Höÿeste beschÿtelße och |  
beschiermelße, ieg ede[r]s Maÿtt: Vnderdanigst Vil befallet haff?e, |  
Dat?m Orretorp Dend 13 J?nj Anno 1636 . |  
O: W: N: D: Y: T: Altid. . |  
Lene daa |  
min egen hande |

487
Ett tappert försök kommer här!
Stormechtige Högborne Förstinde Allernådigt Dronning  
Ders Maytt min underdånige förplichtige tienetielige ydmygelige helsene forsendt medz Gud Vor Herre Allernådigste dronning, effter som Eders Maytt: Aff sin Store med föde Kunskap mildhed, hafvr taget min kiere daater Kisten Sonndem udi sitt fruentimmer hinder dagligen forsienner och med Gud Naade och Gunst er beforderlig, huilket Gud allermechtigste Eders Maytt: Rigeligen och Rundeligen Igienntille belönne, saa kand iag Eders Maytt: underdånigst iche for hola at iag hafuer bekommit Thend Wählborne Mand Antones Johanes Nerod till N: Eders Maytt: hofsinders Skrift och Shriffuelse huorved han lader mig forstaa huorledis hand er bleffuen til sindz udi dend almechtigste Gudz saa kaldede Nasten, at bede om samme min daatter, sig til sinn Echte hustru I frembtiden at maa beuilges (beviljas) och der forner begierrer mitt ja och samtyche der till, Da efterdj samma min daater er udi Eders Maytt: daglig Opuangtning (uppvaktning) och tienniste och Eders Maytt: hinder med ald Naade och Gunst benogner, Vill iag Underdanigste haffue Eders Maytt: samme  Erinde henstillet, huor eder Maytt: der udi Siunes min daater Raadelig och gauftuligt, det sambtycher iag underdaanigt och lader mig Gierne Nöje med, der som det er Gud Almechtigste, och Eders Maytt: Befelligt, ynsher ieg det maa begynndis och fulddriftuis, Gud til Ere, dennom och derris venner til Glaede, bedenndis ydmygelig och underdaanigst dog iche tuillemnis Eders Maytt: som hinder hid Indtil dagh med saa stoor Naade och Gunst Beuogner, Jo och saa her effter vil forblifua hinnder och oss alla enn Naadig Dronning   altid Vider och Raadedendig Hendis Gaustu och beste, som iag Ingenlunde paa tuiller bedendig Ydmygeligen och underdanigst at Eders Maytt: ville optage denne min dristige shriftuelse  til det beste, Jag igen vil bede Gud allemechtigste Inderligen hand ville frembdelligh benåre eders Maytt: med eders Maytt: högborne daater Sueriges  Rigis Vdkorna dronning, Ved lauguarende  karshhed och sundhed och et Lychsalligt Regimente, Prosoe ritet och all Lychsallig velfart, under huis höyeste beschytelse och beschiermelse, iag eders Maytt: underdaanigst vil befallet haftur,
Datum Orretorp dend 13 junj Anno 1636  
O: W: N: D: Y: T: altid.
Sone Daa
med egen handh

488
Höghevählborne herr Rijkz Canzeler |
Synnerlighe godhe wän, och höghähradhe kiäre broder |  
Näst min tienstwillige helßan, Sampt all begiäreligh wälmåges Lykönskan, |
Kan iagh min höghärhrade kiärhe broder, jämpte en tienstwilligh tacksäijelse  |
för all ähres bewisningh, det iagh medh all  tillbörligh tienst gerna aftiena |  
will; Tienstwilligen och sorgeligen icke únderlåtha, húrúledes gúd den aldra |  
högste för någon tijdh sedan, effter sitt gúdommliga behagh, aff denna |  
sorgfúlla och bedröffúeliga werlden, till sigh i den ewiga glädien, genom |  
den timmliga döden haffúer täckts kalla min kiäre och nu hooß gudh |  
Salige man, den Edle och wälborne Jönß Bonde till Stensholm och Ore= |  
tårp, hwarß siäl gúd ewinnenliga húghswala, och kroppen medh alla |  
úthwalda på herranß stora dagh, en ährerijk och frögdefúll wpståndelse |  
Nådeligen förläna wille. Att så haffúer iagh achtat |: om gúd will :| at Låta |  
Ledsaga hanß Saliga Lijk till sitt hwilorúm, här úthi hanß sochne kÿr= |  
kia Rackebÿ Nästföliande H Bartholomæj dagh, som ähr den 24 Aúgústj. |  
 Hwarföre ähr till min högh ährade kiäre broder, min tienstwänliga begiäran ... |  
at min höghährade kiäre broder täckes bewijßa det Saliga Lijket, den |  
ÿtersta ähra och tienst, migh och mine barn den stora benägenheet, och |  
förb: de tijdh, sigh hijt till Stensholm bemöda, förb: de begraffningh och |  
Jordefärdh medh sin höghähradhe Närwarelse beprÿda Sådan höghährat |  
benägenheet, iagh medh all öffúerbördigh tienst, altijdh skall beflijta migh |  
om at afftiena den stúndh iagh leffúer. Och befaller höghährade kiäre |  
broder den högste gúdh tienßligen och sorgeligen. aff Stensholm den |  
12 Júlij 1642. |  
M. Högtährade tilförseendes Eders W. K. R. W. |  
S. Jöns Bondes effter= |
leffúerska och bedröffúedt|
Änckia|
Lene Daa|
min egen hand|

489
03) Brev m. m. - 1600-talet / Brev 1676 RA Biografica (2)
« skrivet: 2015-11-11, 23:01 »
Altså ähre wij förorsaekat utj all som största wunderdånz ödmiukhet
att föredraga wällborne Herren huru såsom, (se Ditt) skifftet
(se Ditt) framledne fader (se Ditt) medh sin egen och stoora ...
Föreslås

490
02) Brev m. m. - 1500-talet / Landskapshandling 1545
« skrivet: 2011-05-11, 21:54 »
Hej Chris!
Jag envisas med att där står Hak. Jag hittade faktiskt en skattejord i Östergötland ... skattejordarne Hack och Kråklund i Skinberga socken. Den fanns upptagen i Befallningshavandes femårsberattelser 1901-1905.
Hälsar Mats (som även mailar Dig).

491
02) Brev m. m. - 1500-talet / Landskapshandling 1545
« skrivet: 2011-05-11, 20:02 »
Tror det i de två raderna skall vara årlij föring  och dito föring(en slags skatt eller skyldighet)
Se SAOB:  forslingsskyldighet eller i pänningar utgående ersättning därför; jfr FORSEL-LÖN. Exempel fr 1562: Och skole desse tre marck .. ider afkorthes vthi idre åhrlige Föringh och Peninge skat
Det överst är kanske en person som heter Torrek i Hak om sådan person och ort finns.
Spånat av Mats
 
(Meddelandet ändrat av matsy 2011-05-11 20:04)

492
02) Brev m. m. - 1500-talet / Fastebrev, 1587
« skrivet: 2013-12-07, 14:22 »
[1]Doch
[2]Hanns
[3]Syreda
[4]Arfwed
[5]åhren
[6]
[7]hole
[8]förbem.te (förbemälte) häradh åå rättom (lagtima)
[9]och stååt uti Kongl Majts befalnings mans närvarelse  
[10]annor ärende
[11]den
[12]sampt medh thet ärende medh arffuingar och tilstodge at dhe medh dhe medh godh willie haffua Lagh förfaritt och samptliga såldt och wplåtit Björn Amundssen wåår Gårdh och arffuedell i Norra Gården i Swenninga by ij Wij sochn för ett hundrade och tijo # (daler?) förutan hans eene broders deell och äro therför ?? ägor under samma gårdh och samma kiöp som är en och sampt och Liggandes ij samma by ett Torp Skogstada, Swinaberga och en Treding i Kuranieka? en Fjärding i Mossatorp, en halffpart i M??
 
Ett litet försök så långt
Mats

493
Hof-smeden
Capit. Wälb:ne Hr (Kaptenen välborne herr)
Fru Capit:skn (Kaptenskan)
Ibid/Ibd/Ibidem = (därsammastädes)
Hr = herr
Mats

494
Ja, Hofslagaren! Första vittnet: Förre Skogw: (skogvaktaren)
Orten är Mathem Södergård
Mats

495
Östra Husby / Östra Husby utvandrad 1892.. men uttag ej bet
« skrivet: 2013-03-17, 20:13 »
Hej!
Det handlade ju om att kunna bevisa sin frejd när man kom till en ny plats. Bl a kunde man inte avgöra om personen var ledig för äktenskap om man var betygslös.
Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Frejd
Hälsar Mats

496
Östra Husby / Östra Husby utvandrad 1892.. men uttag ej bet
« skrivet: 2013-03-17, 16:36 »
... men uttog ej bet. (valde att fara till USA utan att ta ut flyttningsbetyg från prästämbetet vilket hände ibland, men med viss risk för personen i fråga)
Mats

497
Östra Eneby / Östra Eneby, CI:6
« skrivet: 2012-01-21, 10:28 »
Akut Ryggmärgsretning  
På nästa rad står något om en krossad högerhand: Vulnus (skada) contus (krossad) dis (sjuklig?) primus (första) manus (hand) dextra (höger)
Trismus = kan ej öppna munnen
Föreslår Mats

498
Östra Eneby / Östra Eneby, C:2, födelsebok
« skrivet: 2011-06-02, 17:58 »
Nej, ingen Persdotter skymtar, men boken är skadad. En Catharina föddes dock i september (Dom Trinit) det året, men hennes far hette Jöns Pärsson och bodde i Räfwedansen.
Mats

499
Östra Eneby / Östra Eneby
« skrivet: 2013-03-08, 10:52 »
Oavsett vad det står som är väldigt otydligt så flyttade han med hustru och sex barn till en by i Drothem enligt flyttlängden. I Hf tycks stå H.tals Droth. som kan betyda Hospitals Bosgård
Hälsar Mats

500
Östra Eneby / Norrköpings Östra Eneby - Dödsorsak
« skrivet: 2013-02-25, 16:04 »
Självmord genom strypning.
Är mitt tips!

Sidor: [1] 2 3 ... 10