Det blev inte så mycket mer forskat om släkten men jag har i varje fall publicerat Svante Gustafs självbiografi.

Antavla för bröderna Herrey i fem generationer finns i tidskriften Roten nr 157 utgiven av Skelleftebygdens Släktforskare 2022.

En antavla för Brita Borg finns publicerad i Strödda Annotationer nr 66, utgiven av släktforskarföreningarna i Örebro län.
Antavlan är utarbetad av Håkan Karlsson, Karlskoga.


Föräldrarna var födda i Almby och Örebro och anor finns i bl.a. Nora  bergsförsamling, Kil, Norrbyås, Stora Mellösa, Hovsta, Grythyttan, Fellingsbro och Asker.


Några utflykter till Dalarna (Malung) och Värmland (Visnum).

Väcker en urgammal tråd till liv efter 16 år.


Det finns en artikel om Therese Alshammars anor i tidskriften Roten nr 154, utgiven av Skelleftebygdens Släktforskare.


Anorna på faderns sida är mest från Stockholm men också från södra Uppland (Färentuna, Länna), Örebro, Torp i Medelpad och Fliseryd i Småland.
Anorna på moderns sida är från Skelleftebygden.


För medlemmar finns en fullständig version på hemsidan.

Uppdaterad antavla finns nu på Värmlandsrötter.

Varför skulle det inte vara Brandsbol? Som jag visat är det ett a med ligatur.

Måns Ömans bouppteckning finns här: Nora tingslags häradsrätt (Y) FIIa:12 (1833-1835) Bild 2020 / sid 67


Han avled i november 1833, vilket Anders Berg klargjort i ett annat sammanhang, men om det är någon som googlar sig hit, så kan det vara bra att veta.

Ernst August Reinhold Lillienau var vid sin födelse 16 juli 1862 kyrkoskriven i Skeppsholms församling. Hans födelsenotis finns här: Skeppsholm (A, AB) CI:5 (1861-1884) Bild 21 / sid 13 (AID: v89894.b21.s13, NAD: SE/SSA/0014)


Föräldrarna hette Knut Mortimer Lillienau, underkonstapel vid flottan, född 1 mars 1833 i Katarina församling, död 9 april 1864 i Skeppsholms församling, samt Johanna Sophia Widlund, född 7 oktober 1827 i Örebro, död 18 februari 1871 i Skeppsholms församling.


Knut Mortimer var i sin tur oäkta son till Maria Haglind: Katarina (A, AB) CIII:6 (1828-1836) Bild 570 (AID: v220805.b570, NAD: SE/SSA/0009). Fadern skall vara premiärlöjtnanten Knut August Lilliehöök (1795-1841). Denne förblev ogift.

Angående frågan om var Tage och Aina Erlander vigdes, som varit uppe här förut. Enligt Dick Harrisons biografi om Tage Erlander, Jag har ingen vilja till makt (2017) så ägde vigseln rum under ett träd i Pålsjö Tegelbruks trädgård i Lund, inte så långt från dagens tekniska högskola. Pålsjö Tegelbruk drevs av Ida Velinder, syster Ainas mor Hilda, vars make Johan avlidit i spanska sjukan. Under studietiden i Lund bodde Aina hos "moster Ida", och Pålsjö utgjorde ett nav i hennes kusiners liv.

Och i Runslingan 2019:2 så kommer uppföljaren, anor till Krister Henrikssons far Gustav Allan Henriksson (1919-1997).
Anor i Hållnäs, Västland, Tierp, Forsmark, Vendel och Österlövsta.

En antavla för Krister Henrikssons mor Karin Gunvor Sjöblom finns i Runslingan 2019:1, medlemsblad för Upplands Släktforskarförening.


Anorna finns i Väddö, Häverö och Rådmansö socknar.

En antavla för Zacharias Topelius i sex generationer finns publicerad i tidskriften Släktforskaren 2018:2, utgiven av Helsingfors Släktforskare r. f.

Jag kan en del om herdaminnen, så du får gärna fråga mig. Har varit delaktig i del VI av Karlstads stifts herdaminne (som omfattar perioden 1960-99), känner de flesta aktiva herdaminnesförfattare och ska försöka få stil på den "felande" delen av Linköpings stifts herdaminne.


mvh Carl-Johan

En artikel om Lill-Babs anor med en elementär antavla i fyra generationer finns i Södra Roslagens Släktforskarförenings medlemstidning Sysslingen nr 2018:3.

En bättre länk: http://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor/

En ny sammanställning av Erlanders antavla finns numera i Värmlandsrötter, se här: http://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor/

En antavla för Monica Zetterlund finns i Sysslingen 2017:1 (medlemstidning för Södra Roslagens Släktforskarförening).

Det finns en del att läsa om Gunnar Turessons familj i boken Min europeiska familj - de senaste 54.000 åren av Karin Bojs, eftersom Karin Bojs egen mormor Berta Matilda Gottfriedz f. Turesson (1898-1952) var trubadurens äldre syster.

Jag har minnet av att det svenska namnet skulle vara Stenberg. Dock verkar det inte googlingsbart.

Peter Jöbäcks anor, mest med fokus på hans värmländska anor, finns att studera här: http://anor.varmlandsrotter.se/peter-jobacks-varmlandska-anor/

Barbro: Jag vet vem som nominerades, och jag är av den åsikten att det berodde på styrelsens okunskap att vederbörande inte fick priset....

I ett sådant fall som det som nämns ovan, Högsby, känns det som att den värmländska lösningen vore att rekommendera. I Värmland finns en stor släktforskarförening, och ett antal lokala grupper som bedriver verksamhet på olika sätt, utan att vara egna föreningar. Att starta en separat förening i Högsby, även om verksamheten i huvudsak bedrivs i molnet känns onödigt, istället kan man vara medlemmar i KLGF och därigenom ansluta sig till Förbundet.
Detta bygger förstås på ömsesidig förståelse mellan KLGF i Kalmar med omnejd och Högsbygruppen.

Vill gärna slå ett slag för Olof Ljung, Mellerud, som ägnat ett helt livsverk åt dalsländsk släktforskning. Han har medverkat i flera dalsländska sockenböcker, en del har han t. o. m. producerat och publicerat helt på egen hand. Ingevaldssläkten är en släktutredning i mastodontformat i flera delar, som gjordes i kopierat skick på 1960-talet och som Olle nu har bearbetat och låtit trycka.
De senaste 10-15 åren har han byggt upp Melleruds Museum med tillhörande släktforskningsavdelning, en helt fantastisk resurs med kyrkböcker på mikrokort från hela Dalsland jämte gränssocknar i Västergötland, Bohuslän och Värmland.
En synnerligen värdig Örnbergspristagare.

Fredric, det kanske har gått dig förbi att släktforskarförbundet har ställt samman en kvalitetsutredning, med tankar och id?er kring kvalitet i släktforskningen. Tanken var/är att utredningen skulle fram i föreningarna, men er förening kanske har lagt den åt sidan?
Kvalitet i släktforskningen handlar bl. a. om källhänvisningar, metod och annat. Eller tycker du att källhänvisningar är onödiga? Eller tar de bara upp plats, som en del debattörer på Anbytarforum tycks mena?

Jag har läst i tidningen om detta, och blev ganska upprörd! Riksantikvarien tyckte visst att Svenska Kyrkan själv skall ta sitt ansvar för den typ av verksamhet som Sveriges kyrkor bedriver (eller bedrivit). Att bygga en sådan verksamhet på nytt, utan den samlade kompetens som finns inom Sveriges kyrkors redaktion verkar svårt för att inte säga omöjligt - om nu intresse skulle finnas inom t. ex. Svenska kyrkans forskningsråd. Jag är dock rädd för att detta ligger lågt på deras prioriteringsordning. De har fullt upp med kyrkostatistiken.
Även den pågående publiceringen av landskapsrapporter inom Sockenkyrkoprojektet verkar ha avbrutits, åtminstone tillfälligt.

Jag instämmer tillfullo med de tidigare debattörer som värnar om församlingen som minsta enhet i folkbokföringen. Statliga myndigheters klåfingrighet och okänslighet för det mesta av indelningar som har historisk hävd är legio. Självfallet måste indelningsändringar få göras ibland, men med varsamhet.  
Det finns dock även ett problem med församlingsindelningen, och det är att Svenska Kyrkan själv i vissa stift inte dragit sig för att drastiskt ändra församlingsgränser. Framför allt har man sökt att slå samman församlingarna i en pastorat/samfällighet. Den trenden har varit tydlig i Strängnäs stift, där exempelvis numera anrika socknar som Kjula, Jäder, Vallby och Sundby i Rekarne har förenats till Kafjärdens församling.
I den nya kyrkoordningen finns en bestämmelse om att det i en församling måste hållas gudstjänst varje söndag och att det måste finnas tillräckligt med kyrkotillhöriga för att fylla alla förtroendeuppdrag. Skulle man följa en sådan regel till punkt och pricka skulle vi inom kort få en församlingsdöd utan like.
Alla förändringar kommer att skapa förvirring bland framtidens forskare.  Jag har ingen patentlösning till hands på problemet. Men att påtala det är väl en bra början....

När kommer sidorna att uppdateras? Nu finns visserligen den nya styrelsen presenterad, men klickar man på länken Styrelse så kommer den gamla styrelsen upp. I sidfoten på de flesta sidor står den gamla adressen osv. Även om de flesta vet att GF flyttat till Sundbyberg och att brev kommer fram via eftersändning så vore det väl bra att fixa till sådana uppenbara saker snabbt.

Svaret är väl: För att det finns behov av dem!
För 25 år sedan var valmöjligheten för den släktforskare, som på något sätt ville bilda sig och utveckla sitt intresse, mycket litet.
Den enda förening som fanns var Genealogiska Föreningen, låt vara att det började att växa fram regionala föreningar. Men det räckte inte!
När intresset började att växa räckte inte GF med den struktur det hade till för att ta emot trycket.
Så småningom ledde det till att Sveriges Släktforskarförbund bildades. Och att alla dessa föreningar bildades.  
Nu är ju Sverigekartan nästan heltäckande när det gäller släktforskarföreningar.  
Och någon stor riksförening - där finns ju faktiskt Sveriges Släktforskarförbund, som har till uppgift att ha hand om rikstäckande projekt. Och sedan kan den som vill vara med i GF.
Min id? när det gäller föreningsmedlemskap är den  att man bör vara med i någon förening eller liknande på sin hemort - för att hålla kontakten. Även om man inte forskar om samma sak så har man alltid mycket att prata om.
Sedan bör man vara med där man har sina anor. Eller i t. ex. smedsläktföreningen om man är intresserad av smeder. Det är väl lätt att säga för dig, säger någon, som har 95% av anorna i det landskap där du bor. Ja, det är sant. Men för de som har anor på många håll skulle man kunna säga att försöka tänka på kvaliteten. Ger tidskriften/medlemsbladet mig något? Öppnar man det med förväntan? Om inte, så finns det stora möjligheter att rösta med fötterna, dvs lämna föreningen ifråga.
Jag tror också att registreringsprojekt funkar bäst om det samordnas lokalt.
Sedan bör man förstås hålla sig med Släkthistoriskt Forum!

Man kunde tydligen också anlita en borgensman för att intyga äktenskapsledighet. Jag har sett exempel på detta.

Svensk Uppslagsbok (1955) förtydligar saken under uppslagsordet Vigsel:
 
Vigsel får i regel ej förrättas utan föregående lysning; det kan dock medgivas, om en trolovad är dödligt sjuk eller mannen kallas till uppbrott mot fienden (s.k. krigsvigsel; lag 26/4 1940).
 
Krigsvigsel var ingen vanlig företeelse under beredskapstiden, jag har gjort lite stickprov i Karlandas grannförsamlingar och det förekommer i något fall, tre gånger i Järnskog 1941 t. ex. Så är väl denna fråga besvarad efter drygt 10 år.

Fast de frikyrkliga stod i regel kvar inom Svenska kyrkan ända till 1951 - undantag Metodistkyrkan, medan de i praktiken inte tillägnade sig något av Svenska kyrkans tjänster. Dvs barnen döptes och konfirmerades inte, vigseln förrättades i bönhuset/missionskyrkan och bekräftades genom borgerlig vigsel, och begravningen ägde rum på kyrkogården med en frikyrkopastor som officiant.  
Detta skapade vissa problem eftersom dop och konfirmation var förknippat med vissa medborgerliga rättigheter. De som ej var döpta, konfirmerade och medlemmar av kyrkan kunde inte inneha statliga tjänster. De kunde inte heller bli statsråd. Utrikesministern Östen Und?n gick t. ex. ur kyrkan omkr. 1965, alltså efter statsrådstiden.
Rätten att utgå ur Svenska kyrkan gällde förstås inte bara evangeliska samfund utan också den romersk-katolska kyrkan och säkert den grekisk-ortodoxa kyrkan, samt ev. andra kyrkor som var verksamma i Sverige vid denna tid.

Torsten Berglund har sagt det mesta som är värt att sägas i frågan, men det Sonia Biörkeroth skriver om frikyrkoförsamlingar kan vara värt en kommentar.
Även efter frikyrkorörelsens framväxt anlitades ofta Svenska Kyrkans präster för dop, vigsel och begravning. Detta torde särskilt gälla Svenska Missionsförbundets medlemmar. SMF var heller inte registrerat som ett trossamfund enligt 1872 års dissenterlag.  
Metodistkyrkan räknades emellertid som ett särskilt trossamfund, och dess medlemmar hade således rätt till borgerlig vigsel enligt de bestämmelser som gällde före 1908. Ett kuriöst resultat av detta var att den övertygade ateisten Hjalmar Branting anmälde sin avsikt att ingå i Metodistkyrkan, och därigenom utgå ur Svenska Kyrkan för att slippa kyrklig vigsel när han gifte sig med Anna.
Under 1920-talet torde det ha blivit alltmer vanligt med att frikyrkliga anordnade egna förrättningar, men fortfarande krävdes fram till 1952 års religionsfrihetslag en borgerlig akt för att det skulle få laga kraft.
Noteringar om vigslar inom frikyrkan före 1952 torde finnas i församlingarnas arkiv, som kan förvaras hos församlingen, eller i folkrörelsearkiven.

Rekommenderar i så fall Sveriges kyrkohistoria som gavs ut i 8 delar mellan 1998 och 2005 och som ger vidare litteraturtips. Bör finnas på varje bibliotek.

Före 1783 var de enda katolska prästerna i Sverige de predikanter som fanns vid de katolska ländernas diplomatiska representationer i Sverige. All annan katolsk verksamhet var strängt förbjuden. Så hade det varit sedan inbördeskriget mellan hertig Karl och kung Sigismund slutade med den förres seger, vilket ledde till att den katolska kyrkan bekämpades.
1783 tillät Gustav III, mot prästeståndets vilja, att judar och katoliker skulle få slå sig ner i vissa städer. De skulle dock inte få värva några proselyter bland svenskarna. Först 1860 upphävdes förbudet för infödda svenskar att konvertera till den katolska kristendomen. Straffet för detta var tidigare landsförvisning.
Det lär inte finnas någon katolik i husförhörslängden, eftersom det inte fanns bofasta katoliker före 1783, och senare har de haft sin egen officiella folkbokföring fram till 1967.
Jag läste för en tid sedan boken Förlornas historia som handlar om katoliker i Sverige på 1500- och 1600-talen. Författarens namn har jag tappat för tillfället, men boken är nyutkommen.
I Arkivverkets årsbok fanns för något år sedan en uppsats om svenskar som blev katolska präster på 1800-talet. Om jag minns rätt så utbildades de i Italien.

Är du helt säker på att de var baptister? Kollade familjen och det ser onekligen lite knepigt ut när det äldre barnet är odöpt medan det yngre är det?  
Det här kan ha många förklaringar, vacklande trosuppfattning, familjens förväntningar, eller annat. Det var dock knappast så att man behövde frukta samhällets förtryck på 1880-talet som baptist, tvångsdopens tid var sedan länge förbi och baptismen började få ett starkt fäste just i Strängnäs stift.

Den amerikanska versionen är 60 minuter lång i den amerikanska tablån men ca 36 minuter i verkligheten. Rätt mycket reklam m. a. o.  
Lisa Kudrow är executive producer för serien. Serien produceras med samarbete med Ancestry.com vilket gav en tydlig produktplacering när hon sökte sin släkting i Polen. Får se om fler av kändisarna använder sig av just detta verktyg.

Drömmen om Amerika sändes under migrationsåret 1996. Det var både nyinspelade dokumentärer som Nordquist gjort, om bl. a. guldgrävarfotografen Eric Hegg, om Three Lucky Swedes, om Chicago med utvandraren Kurt Mathiasson m. m. men också en del som repriserades.  
Per-Eric Nordquist var vid denna tid också redaktör för Emigrantregistrets tidskrift Bryggan. Han organiserade en stor utställning med svenskamerikansk konst på Örebro slott sommaren 2001 så han var aktiv på olika sätt inom emigrationsforskningen.

Det var ett kyrkomöte, som innebar att reformationen i Sverige avslutades och att den svenska kyrkan  definierades som evangelisk-luthersk. Det sammankallades av hertig Karl, för att skapa enighet i religionsfrågan när Sverige faktiskt hade en kung av romersk-katolsk trosbekännelse, Sigismund.
I själva mötet deltog några adelsmän, fyra biskopar och 302 präster, samt hertigen och rådsherrarna. Man antog Bibeln som läronorm och den oförändrade Augsburgska bekännelsen av år 1530 samt de tre ekumeniska symbola som bekännelseskrifter. I ceremonifrågor hänvisades till 1571 års kyrkoordning medan Johan III:s Röda boken avskaffades.
Antar att släktforskare oftast stöter på begreppet i samband med att någon prästerlig anfader har undertecknat Uppsala mötes beslut. Att man undertecknade behöver inte innebära att man var närvarande på själva mötet, utan beslutet skickades runt för att underskrivas av så många som möjligt.
Huruvida man skall se på mötet som något positivt är väl upp till var och en. I äldre historieböcker är enighet i religionen fortfarande ett positivt klingande uttryck, men i vår tids religiösa mångfald har det fått en stämpel av intolerans och trångsynthet.
Men man skall inte förledas att tro, att det fr. o. m. 1593 inte fanns några katoliker i Sverige. Om detta står att läsa i boken Förlorarnas historia av Magnus Nyman.

Både läns- och landskapsindelningen har sina sidor, vilket har framkommit i denna debatt. Några saker som har sagts har jag dock reagerat på.
Leif Boströms påstående att det officiellt inte skulle finnas något landskap Norrbotten är väl både rätt och fel. Den enda offentliga regleringen som förekommer kring landskapen är landskapsvapnen vars s. k. blasonering (beskrivning i ord) finns registrerad hos Patent- och Registreringsverket. Norrbotten, som i kartor började kallas landskap i början ca 1910, har enligt uppgift nyligen fått ett landskapsvapen fastställt (rätta mig om jag har fel) och torde väl då så officiellt som det kan bli betraktas som landskap. Eller?  
Landskapen som legal enhet spelade ut sin roll i och med 1634 års regeringsform och har sedan dess bibehållit sin position av hävd - och kommer förmodligen att göra så. Prinsar och prinsessor får hertigdömen, och vi själva refererar oss som värmlänningar, skåningar eller jämtar. Det finns inget lagenligt sätt att ändra en landskapsgräns - även om kartans gränser egenmäktigt har förändrats vid länsändringar, som Georg Hansson påpekar.
Det finns exempel på socknar som historiskt sett har delats mellan landskap. Från min egen värmländska horisont kan jag nämna två exempel, där lantmäteriet till Georg Hanssons fasa har återgått till den gamla ordningen. Svanskogs socken var till 1892 i borgerligt hänseende delad mellan Värmlands och Älvsborgs län, där den senare räknades till Dalsland. I kartor från 1990-talet har man återgått till den gamla ordningen och ritar inte längre landskapsgränsen vid länsgränsen. När det gäller Nysunds socken så går landskapsgränsen traditionellt i Letälven, och socknen var i äldre tid delad mellan Värmlands och Örebro län (numera helt i Örebro län). I landskapshänseende är då socknen delad mellan Värmland och Närke. Jag tycker att man mycket väl kan göra så - förutsatt att det finns historiska skäl.  
Vad gör man åt speciella fall med en socken i flera landskap? Jag har ingen annan lösning än att man får välja en av landskapen. Som obotlig lokalpatriot väljer jag nog Värmland för både Nysund och Svanskog. ;-)

Laxarbyboken kan man, liksom mycken annan litteratur om Dalsland köpa hos firman Hembygdslitteratur.

Många bibliotekarier är verkligen skickliga på att hjälpa till och hitta relevant litteratur, men just det här ämnesområdet är svårt. Det beror på att sökordet torpare ofta leder till torpinventeringar, lokalt producerade av forskargrupper och hembygdsföreningar, av högst ojämn kvalitet. Man måste vara en kritisk läsare, och fundera på hur källorna redovisas, vad finns med i litteraturlistan osv. I sämsta fall finns vare sig några vidare perspektiv kring ämnet, och ingen käll- och litteraturförteckning. En bra litteraturlista leder ju också vidare, till böcker och artiklar som man inte visste fanns osv. osv.
De finns också en del skrivet av populärhistorisk och mer renodlat akademisk karaktär, ofta med anknytning till kulturhistoriska museer som Nordiska Museet. Sådana skrifter innehåller ofta fallstudier, kring något avgränsat geografiskt rum. Ofta är forskarna styrda av var det finns god tillgång till källor. Så får man fundera på om man den bygd man själv är intresserad av har några kännetecken som gör att den är annorlunda. Skåne och Värmland skiljer sig åt på många sätt, inte bara när det gäller landskapsbild utan även socialt och ekonomiskt, så där är det inte så lätt att dra paralleller.
En bra bok om 1800-talets människor är Beata Losmans bok Kvinnor, män och barn på 1800-talets svenska landsbygd: livsöden för människor födda i Väse församling i Värmland 1800-1840. Den bör man nog kunna fjärrlåna till sitt bibliotek.
Däremot tror jag nog att Marks härad kan vara mer likt Värmland, även om det i Värmland inte fanns gårdfarihandel och hemindustri på samma sätt.
Det värmländska bergsbruket är faktiskt rätt väl dokumenterat, på olika plan. Värmlandsarkivs webbplats Nycklar till brukssamhället ger exemplen från Borgvik men kan säkert vara matnyttig, en annan bra sida är Filipstads bergslag.  
Angående de tips som Jan Jutefors nämner ovan så var det mycket av torpinventeringar och de två som finns under Värmland är nog universitetsuppsatser. Hällefors ligger för övrigt i landskapet Västmanland.

Jag har en känsla av att HBr torde vara hemmansbrukare i detta fall. Skulle det vara fråga om en hälftenbrukare har detta nog markerats tydligare.  
Men detta är som sagt mest en gissning, och har väl i detta fall ganska liten betydelse. Viktigast att notera är att en brukare inte hade någon äganderätt, till skillnad från ägaren.

Hej! Det kanske inte är helt korrekt att tala om riksdagsman som ett yrke under ståndsriksdagens tidevarv. Yrkespolitiker är ju ett ganska modernt fenomen. Nåväl, riksdagens arbete är ju synnerligen väldokumenterat genom åren. Antar att det är bondeståndet som är aktuellt. För att kunna följa dina egna förfäder och deras bravader vid riksdagarna så finns bondeståndets protokoll tryckta för större delen av historien. De tryckta protokollen bör finnas på varje större bibliotek. Frihetstidens riksdagsprotokoll jämte de s. k. allmogens besvär som är en god lokalhistorisk källa har tryckts under 1900-talet medan 1800-talets trycktes i samtiden.
Sedan finns det en mängd historiska verk om riksdagen. Vid riksdagens påstådda 500-årsjubileum 1935 gavs ett stort verk som jag tror heter Sveriges Riksdag ut i många band. Sedan så har avhandlingar skrivits efter hand. Ett exempel är Erland Alexanderssons Bondeståndet i riksdagen som jag tror behandlar frihetstidens senare del.
Jag tror att en bra litteraturgenomgång finns i verket Riksdagen genom tiderna som gavs ut 1985.
När det gäller personhistorien så finns det också en hel del att läsa. För ståndsriksdagen finns Ludvig Mårtenssons Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna. Perioden 1600-1697 gavs ut 1950, medan 1710-1800 kom redan 1937.
För tvåkammartiden finns det stora biografiska samlingen som heter just Tvåkammarriksdagen 1867-1970. Ledamöter och valkretsar (Fem band), och även tiden 1971-1994 har fått sin personhistoria skildrad i två band som gavs ut 1996.

Charlotta!
Jöns Rönbeck var kyrkoherde i Skanör och senare i Malmö. En utförlig biografi om honom finns i Lunds stifts herdaminne, del 2 sid 65-71. Du kanske har sett denna, men jag tog tillfället i akt att leta upp den i alla fall.
En härads/kontraktsprost är en kyrkoherde (numera någon gång en komminister) som är utsedd av biskopen till dennes specielle förtroendeman i ett kontrakt. Kontraktsprosten genomför bl. a. visitationer och annat på biskopens uppdrag. Det är alltså mer än en vokal som särskiljer en prost från en vanlig präst.
Det finns också prostar honoris causa (hedersprostar) och prostar över egen församling, som fått titeln av biskopen för någon särskild anledning.
När det gäller prästutbildningen så bedrevs den ända in på 1800-talet främst vid gymnasierna. Efter hand så började det dock bli vanligare att de blivande prästerna tillbringade viss tid i Uppsala eller Lund. En del avlade magisterexamen, som alltså var en allmän lärdomsgrad motsvarande dagens doktorsexamen. Man avlade dock prästexamen inför domkapitlet.  
Det dröjde till 1700-talets slut innan det överhuvud taget var möjligt att avlägga kandidat- eller licentiatexamen vid de teologiska fakulteterna, och det skulle dröja till 1903 innan teol. kand. examen var nödvändig för blivande präster.
Teologie doktor blev man före 1903 endast genom en av konungen utdelad hedersbevisning. Alltså vad vi idag kallar för hedersdoktor. Det utdelades till förtjänta präster i stiften, på förslag av domkapitlet, vid t. ex. jubil?er av olika slag.
Kollega var en lärartjänst vid ett gymnasium, där innehavaren i äldre tider alltid var prästvigd.
Någon hemsida med uppgifter av detta slag känner jag inte till. Jag har använt mig av professor Oloph Bexells kunskapsrika artikel Prästutbildning, prästtjänster och prästerlig befordran i äldre tid. En kyrkorättslig översikt. Den finns i Strängnäs stifts herdaminne del 4 (utkom 1995).

Henry Gabrielsson!
Eftersom organisten/kantorn på de flesta håll också varit folkskollärare så finns många avporträtterade med kortare eller längre biografier i de matriklar som finns över folkskolans lärarekår. Jag har sett en matrikel över Göteborgs stift och det finns säkert många fler.
Sedan finns ju de tjocka böckerna om stiften i ord och bild från 1950-talets början där inte bara prästerna utan även kantorer och kyrkvärdar finns avbildade med en kort biografi.
Om de är examinerade från ett folkskollärarseminarium som var en statlig skola så finns arkiven åtminstone för äldre tider på landsarkiven. Där finns det en del biografica att hämta.
Anders Berglund!
Organist som yrke hör väl ihop med om det finns en orgel i kyrkan. Kyrkorna började få orglar under 1700-talets förra del, inte bara i städerna utan även på landsbygden på sina håll. Det finns en del bekanta orgelbyggare från denna tid. Sedan kanske en landsbygdskyrka köpte in en orgel från någon stadskyrka när den ansågs ha tjänat ut där.
Mer allmänt blir det nog först under 1800-talets senare hälft.
Organisten avlönades säkerligen in natura av socknen.

Följande passar väl in på den familj som Bo Lindwall nämner 9/4 2004.
23/10 1807 föds, och döps samma dag i Segerstads socken i Värmland (C:2 sid. 69) Calista, dotter till glasföraren C. P. Flinta och dess hustru Johanna Djupström från Södertelje. Dopet skedde vid Carlsdals glasbruk, där alla faddrar hörde hemma. Dessa tillhörde glasblåsarsläkten Heintz.

Om dessa personer vet jag inget, men de finns i Karlanda sockenstämma (Värmland) KI:1, sid. 46-47. Stämman äger rum 31 maj 1747.
Ransakades om Resande folket Jacob Eliæsson dess hustru Catharina Andersdotter som med sina 6 Barn satt sig ned i Hultebyn, och som desse framviste sina pass och ärligt och christeligt förhållande så i Elfvedahlen som Gillberga församlingar, på skilda orter de vistas och med sitt arbete sin föda förvärvat allt ifrån år 1727 då de ankom från Norget och till 1747 vid 20dag tiden då de hit ankommo, jämväl förvärfvat sig församlingens vittnesbörd att de förhålla sig ärligen, så vart dem och här förunt församlingens friheter, så länge de befinnas uti anständig uppförelse.

Jag gissar att det handlar om en anhängare av den nyevangeliska väckelserörelsen, alltså ungefär samma sak som ofta kallades läsare. Genom kyrkohistoriens gång så skulle denna rörelse utvecklas till Svenska Missionsförbundet (nu Svenska Missionskyrkan) och i Jönköpingsbygden Svenska Alliansmissionen.  
Med separatist menas alltså en person som ställt sig vid sidan av Svenska kyrkan, uttryckt ur prästernas perspektiv. Ett annat uttryck som användes var waldenströmare, efter rörelsens centralgestalt P. P. Waldenström. Själva kallade man sig aldrig för separatist eller waldenströmare, hellre för läsare. Jag har inte sett uttrycket användas om baptister eller metodister.

Ett namn som för ett svenskt öra låter ganska kul är Stygge Krumpen, biskop i Børglum på Jylland i början av 1500-talet.

Den 28/5 1856 föddes en flicka med detta namn i Bofasterud, Högeruds socken i Värmland. Hade föräldrarna Erik Nilsson och Kajsa Jansdotter månne inspirerats av Mozarts Trollflöjten? Knappast, men jag har inte sett namnet som personnamn på den svenska landsbygden tidigare.

Palmqvist låter ju som helt normalt efternamn, men som förnamn? Den 28 september 1859 föddes Palmqvist, son till Per Larsson och Karin Håkansdotter från Åberget i Dalby socken (Värmland), men döpt i Södra Finnskoga och införd i födelse- och dopboken där.
Palmqvist Persson Hvass, som han kom att heta, blev torpare på Åberget, som senare räknades till Södra Finnskoga och bodde där med sin familj i början av 1900-talet.  
Har någon sett något liknande namn?

Ja, jag är förstås medveten om kopplingen till Norge. Att namn med -ius fortfarande är populära kan visas av att norska kronprinsessan Mette-Marit har en son som heter Marius.
Men frågan gällde snarare att namnet blivit populärt på enstaka platser som förstås har kopplingar till Norge, men det har aldrig blivit ett allmänt modenamn i västra Sverige.

Emil Luttropp Gotthard, född 11/5 1864 i Ökne, Gillberga, Värmland, hette faktiskt så. Det är väl honom som du har funnit, Emma? Hans föräldrar var Lars Andersson och Emma Kristina Johannesdotter.  
Kanske har namnet varit aktuellt på något sätt vid den tiden. I Huggenäs, Värmland, föddes 1860 en gosse vid namn Garibaldi Emanuel. Den italienske frihetshjälten var ju i ropet vid denna tid. Kanske finns det någon liknande historia kring Luttropp?

Finns i Näs härad i Värmland i början av 1700-talet, en flicka med namnet döps 14/2 1720 i By.

Som tillägg kan nämnas att Böret förekommer i Jösse härad (Arvika med omnejd). Det är alltså relativt koncentrerat i Värmland. Jag har inte påträffat det i andra delar av landskapet. Vore kul att veta om någon funnit det i andra delar av Värmland.
Det finns även nu levande kvinnor från denna bygd som bär namnet.

April d. 2 föddes d. 4 döptes Eric Håkanssons uti Eneby och dess hust. Karin Carlsdotters son Carl.

Denne Nils Petter föddes enligt Mogata C:2 sid. 264 22 oktober 1823 i Mogata, son till statdrängen Nils Jonsson och hustrun Ädla Lovisa Hindricsdotter i Båcksätter (Bocksätter). Alltså inte Bäcksätter.
Faddrar Drängen Olof Persson,  och Magnus Persson. Pigan Anna Cajsa Persdotter och pigan Cajsa Svensdotter i Båcksätter.

Den 15 maj dog af slag och den 20 dito begrafdes försvarslöse Sven Petter Svensson på Repplinge Malm --- 5 månader och 27 dagar gammal. Som denna persons vandel icke varit christelig, utan anstötlig för Guds Församling, blef han, enligt Herr Kontraktsprosten Aug. Ahlqvists svar å pastors Embetsförfrågan i detta fall, begrafven utan tacksägelse eller själaringning; icke heller tilläts någon uppsjungning. Begrafningen skedde strängt efter formulair, dock --- [blef?] klockorne nytjade vid likets ankomst till grafstället, der ingen sång blef hållen.
 
Det verkar ha varit en riktig buse, detta...

Han heter väl Petter Otter? Lustigt namn men gissningsvis med anknytning till Otterstad eller Ottravad.

Adolfsfors ligger inte i Eda utan i Köla.
 
Ingeborg Knutsdotter tycks flytta in från Töftedal, som ligger i Dalsland.

Hans Hanss(on) Hägerbeck är fotjägare. Dopprästens namn J(acob) L(udvig) Hasselqvist.

Nils Nilsson är från Mon och Britta Svensdotter är från Lerbyn.

Olofs onämnda hustru är alltså med modernt språkbruk barnets gudmor. Hon bar barnet till dess dop, som det kan stå ibland i äldre dopnotiser.

Son Olle från Krubbenäs 20 veckor gl. död af oangifven sjuka.

Däremot finns Enebotorp i Hed. Man kan ju lika gärna läsa det som Enebootorp. Vad ordet som slutar på ...land (?) syftar på verkar mer oklart.

Södra Nys kyrkoarkiv har sina luckor - så det är ingen bra socken att ha sina anor från.
Dina svårlästa kan jag hjälpa dig med.
1. Isak är noterad som född i Eskilsäter, Nils i Botilsäter. (Södra Ny AI:4 sid. 29)
3. För Isak står det svagt i kolumnen död 08. Han dör alltså 1808 enligt husförhöret. Finns ej i dödboken. Här står det fortfarande Botilsäter på Nils Isaksson. Johannes Larsson Rörfeldt (som sannolikt inte är släkt) är född i Västergötland. (Södra Ny AI: 6 sid. 39)
4. Maria Danielsdotter står här som född i Millesvik, utflyttad till Åstorp.
Anna Isaksdotter flyttar till Hällbostad 1813, Britta Isaksdotter till Lövås 1813. Båda ställena i Södra Ny socken.
 
Sedan så står Maria Danielsdotter som avliden 9/1 1837, skriven i Rördalen men enligt By F:2 sid. 233 begraven i By.
 
När det gäller de båda Mariorna som föds i Millesvik så står det på sid. 183 (Millesvik C:2)
Maria föddes d. 10 Aug af Föräldrar Daniel Larsson och hustru Sigrid Larsdotter i Berg. Christnades d. 11 dito. M. w. Anders Larsson och Anders Danielsson i Berg. Q. w. hustru Karin Larsdotter ibidem och hustru Ingebor Olofsdotter i Barerud.
 
Den andra Maria föddes d. 31 october [1767] af föräldrar Daniel Nilsson och hustru Karin Andersdotter i Komperud, döpt d. 1 november af mag. Alin. M. w. Olof Nilsson i Nybyggaretorp. Q. w. var hustru Britta Andersdotter i Stegelserud och hustru Anna Danielsdotter i Wensberg.
 
Någon Isak finns inte alls som född i Eskisäter.

Haft barn samman - nekar. Varnad till afhållande af (?) d. Hel. Nvden af af många skäl. Jf. Ingående af nattvard utan skriftermål. Starka skäl till falsk edgång. Erkänner aldrig behofvet af inre bättring. Lysn. No 5 1875.

Olof, Per Sunessons danemannens och klockarens son, i Milsvikstorp, af ärl: och Gudfruchtiga dannqvinna, h: Margareta Torbiörnsd: född den 15 Julii på Torsdagen, och d 18 föliande föd på nytt i Eschils: Kominist: Abrah: W: i närvaro af fadrar: dannm: Per Olsson i Fläskerud och Erich Larsson i Byn, dannqw: h: Ellika i Torp och h: Anna Andersd. ibidem.

Du frågade om kladdböcker. De är skannade (eller då fotograferade tidigare) därför att de kan innehålla information som sedan inte finns med i den renskrivna boken. Det gäller huvudsakligen 1700-talet, då kan det skilja sig åt betydligt.  
Ägare är hemmansägare, dvs att de ägde en del av hemmanet. I detta fall gården Hagen i Björkebol.
Sedan ser jag att du forskar i Karlanda, inom kort så kommer det en bok om Karlanda socken. Den familj du forskat i är känd, Per Andersson bodde på Hagen, hans hustru Gustava Kristoffersdotter var dotter till Kristoffer Olsson på Öststuga, som i sin tur var son till storbonden Store Olof Andersson, kallad Storstûgen. Jag bör påpeka att jag inte är släkt men att jag har bearbetat ett stort material från Esse Dahlin, tidigare präst i Karlanda, som är tänkt att publiceras på CD tillsammans med boken.

Vigseln finns i Holmedal E:1 sid. 185 (som omfattar hela pastoratet). De vigdes 5/1 1847 i Karlanda efter lysning som nummer 57 1846.
Under Karin Olofsdotter på bilden ovan står det ibdm (ibidem). Det syftar på Pehr Olssons hemvist (Björkebol).
T. H. G. kanske någon annan kan uttyda men i det här sammanhanget så verkar det vara dopvittnena. Pehr Olsson ibidem och Olof Olssons i Lysås hustru Elin Andersdotter.

Bredene. Kallas Brene än idag lokalt.

Sexmannen Jonas Larsson uti Högs Rote hade redan uti sistlidne februari månad hos Kyrkoherden angifvit den oskickeliga lefnad Nils Hanssons hustru Maria Svensdotter i Hög förer inom egit hus, och den förargelse hon åstadkommer ibland sina grannhustrur och annat folk i gården dymedelst, at hon åstadkommer och öfvar trätor och swordom, samt i tal och visor belägger dem med grofva och oanständiga vedernamn; förstörande altså ibland sina grannar all ro, frid och sämja. Nämnda hustru Maria Svensdotter inlämnar därpå ett Memorial, stält till Kyrkoherde och Kyrkorådet i Huggenäs församling, deruti hon anklagade Soldaten Högbergs hustru Annika Erichsdr, och hustru Lisa Billström, såsom sina vederdelomän, för flera oförskämda utlåtelser och håniska ord, ovett och obevisliga beskyllningar, samt anhåller emot sådant ofog rättelse och vederbörlig skydd. Hon begärde ock att pigorna, Catarina och Cajsa Andersdotter måtte inkallas såsom vittnen till hennes lidande och ofredande. Memorialet uplästes den 12 sistl. Martii uti Huggenäs, då man förmodade i stillhet kunnga bilägga denna oordentelighet, men hustru Maria Svensdotter var då ej tillstädes, och måste saken altså hvila. Derpå blef Klåckaren Olof Holm, tillika med Sexman Jonas Larsson och Kyrkoherden anbefalte instämma til denna Soknestämma hustrurna Maria Svensdr, Annika Erichsdr och Lisa Billström, samt deras åberopade vittnen å båda sidor, hvilka ock nu framträdde inför Församlingen.
Sexmannen Jonas Larsson blef på tilfrågan om denna i Hög upkomna oenighet, vid sin före nämnda berättelse emot Maria Svensdotter, och tillade flera omständigheter, som voro öfvertygande om denna hustrus förargeliga upförande. Hustru Maria Svensdotter tilfrågades, om hon ärkände sådant tilmäle? Hvartil hon nekade. Åter begärtes, at hon då ville bevisa sin Klagan emot de framkallade hustrur, Annika Erichsdr (forts. följer)

ärlig begrafning då ingen känner den aflidnes Dödsorsak, och i öfrigt bjuder, att den som fört ett Ogudaktigt lefverne, här läggas afsides å kyrkogård; så när i detta fallet ingen anledning förekommit, hvarken att Nyberg sjelf afhänt sig lifvet, eller at någon på ett annat sätt uppsåtl. påskyndat hans bårtgång ur tiden, anser i följe hugnas nu jag för öfverflödigt anställa öfver förewarande händelse annan ransakning än hvilken Herr Kyrkoherden själf kunna finna nödvändig än hans vita ante acta inom Församl. för att lagl. likmätigt bestämma hans begrafningsplats: Med högaktning Cra Cra
Tweta den 12 Jan. 1810: Nils Örtendahl.
I anledning af ofvan anförde svar, ansåg Kyrkoherden nödvändigt sammankalla församl. för att lagl. kunna bestämma Nybergs Begrafning, sedan följande frågor af den samma blef

Det är nog troligen straffstocken, där diverse syndare fick sitta och skämmas i samband med gudstjänsten.  
PS. Mitt namn är Carl-Johan

Under Per Johan Allström står:  
Statkalen Jan Olsson
Hustrun Stina
 
Dessa båda är strukna.

Det står nog laquaijen (lakejen) Håkan Fagergren på Berg. (Arvika lfs C:5 sid. 10).

Enligt Värmlands kyrkboksregister verkar det finnas två Olof födda i Gunnarskog 25/7 1824.
 
Olof, född i Östra Sälboda, son till torparen Anders Jansson och Britta Pålsdotter
Olof, född i Treskogs bruk, son till mäster Jan Hedberg och Eva Brunzell.

Det handlar om bild 51, sid 45 i nämnda dokument.
Mannens födelseort är Kila, dvs grannsocknen till Gillberga i söder.

Samuel Nilsson 1695
Hust. Annika 1693
Son Nils bor uti Späss [landa?] 1723
Dotter Marit 1728
Gosse Nils flött till Uggelsäter [i Huggenäs] 1726
Gosse Bengt 1740
Pig Annika  flött till Huggenäs 1729
Mågen Olof 1728
Hustrun Marit 1728
Gossen Johan 1739
Pigan Britta 1735
Flickan Britta 1731
Dräng Nils Dräng Gustaf 1735

Steglerudzskog. Stelerudsskogen (officiell stavning) eller Stersskogen (uttal).

Det står I Ottebol 1784. Ottebol ligger i Ny socken, Jösse härad.

d. 24 October dödde bonden Olof Tohlsson i Strand, föd i Morast och Eda Socken, f. Tol Örjansson, modern h. Böret Bryntesdotter, siuklig 7 men sängliggande 5 år, af et godt och opåtalt lefwerne, begrofs d. 18 Nov. af Comminister Daniel Ekelund, lefvat 61 år.

Kurerad skall det ordet väl vara som Bengt-Göran inte kunde tyda i den första notisen

Han dog av mage- och bukref vilket väl innebar någon form av magåkomma.

Det var just moderns efternamn som jag tvekade mest över det står både O och E, vad det är ändrat till är lite svårt att veta. Olufsdotter står det ju tydligt i husförhörslängden. Så det är nog Olsdotter som är rätt namn.
Ärle betyder ärlige, dvs att föräldrarna var ärliga - barnet var fött inom äktenskapet.

Dannem. Anders Eriksson i Rangil-
rud född 1710 af ärl. föräldr: ibm
Fad. Erik Hansson mod. Kerstin An-
dersdott: gift 1736 den 6 Junii med  
Pig: Ingierd Nilsdott. St. Skjär-
menäs. Den 11 apr: sistl, som  
war 1sta Böndagen, blef han  
uti den Eldswådan, som yppat  
sig hos dess granne Brynte Nils-
son under Gudstjensten, så af  
Elden öfwerraskad, då han skulle
gå in uti huset, at hjelpa ut
något husgeråd, at eldslå-
gan slog honom till golfwet
uti förstufwan, och han til
kläder och kropp så bränder,  
at, då han, efter någon stund
kom utkrypandes; hade litet  
lif, och kunde af ingen igen-
kännas, lefde derefter uti en oli-
delig sweda till Söndags afton, som
war den 13 ejusd. Har altså för
sin hielpsamhet uti Eldswådan, måst
sluta sina dagar efter en redlig
och beröml. wandel uti 56 år
1. Pet: 2. 20
 
Bibelordet säger: Vad är det för berömvärt i att tåligt ta emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni står ut med att misshandlas när ni gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon (1981 års översättning).

Den socken det gäller är Stora Kil i Värmland. Om man går till Stora Kils sockensida på Värmlandsrötter så hittar man där hemmanet Snarås under ortlistan.
Han flyttar till Almar i Grava men det syns ju tydligt.

Har den 31 juli 1930 ? 4 förklarats skola för död anses enl. uppgift från Gillbergs häradsrätt d. 8/8 1930.
 
Gissningsvis behövde personen ifråga dödförklarats med anledning av något arvsärende. Självfallet innebär det inte att han/hon verkligen var avliden vid tillfället. Omständigheterna bör kunna förklaras i domboken. För den här tiden förvaras den fortfarande i Arvika tingsrätts arkiv.

Tror att det står WästRotna - Västerrottna. Men de finns ju med längst ned på sidan igen.

Skillnaden är den att Genline strikt utgår från länsindelningen. Fram till 1779 existerade ett län med namnet Närke-Värmlands (eller Örebro) län, residensstad var Örebro. Det uppdelades sedan på två län, där Värmland utom Karlskoga bergslag blev ett eget län.

Föräldrarnas hemort är utan tvivel Kättebacka, precis som Kenneth skriver här ovan.

Joen var född i W: BreWijk, alltså Västra Brevik i Ny socken (Älgås grannsocken). Fadern var länsman över Jössehäradt, alltså Jösse härad där båda dessa socknar ligger.

Dalsland, Dalsland!
 
Attest 3/10 13.

Begreppet Bryte är förvisso intressant men det har alltså ingenting alls med personnamnet Brynte att göra. Brynte förekommer i Jösse och Nordmarks härader i västra Värmland och i Dalsland, framför allt i Vedbo härad.

Prästegården: Septemb. 18 Klåckan 9 aftonen föddes min L. Son och d. 22 ejusdem Christnades Erich Erland Ullmann. Döpelsen förrättades af Adj: Minist: herr Elias Ullström. Faddrar voro Kyrkioherden i Högsätter wälärewördige herr Magn. Ullholm, Fältwäbeln Högaktad hr Olof Ammelgren: Qw: witnnen: Pastorskan i Högsäter fru Ellika Kiellman och jungfru Catharina Ullholm.
 
Om Uddo Ullmans familj finns att läsa i Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam, del V, sid. 400-401. Erik Erland blev med åren kyrkoherde i Ed i Dalsland och finns biograferad i samma verk, sid. 335-337. En annan son till Uddo Ullman var Magnus Ullman (1762-1826), kyrkoherde i Onsala, Göteborgs stift, och i sin tur farfar till biskop Uddo Lechard Ullman i Strängnäs stift.

Jag kan börja i varje fall. Handstilen var inte helt lättläst.
Flickan heter Börtta snarare än Bärtha. Börta är en inte ovanlig namnform av Britta/Birgitta i Dalsland.
Fadern heter Elof Bryngelsson, modern Kiersti Andersdotter. Platsen är knepig, det ser inte riktigt ut som Rösebacken utan mer som Räfvestorpet. Men jag kan ha fel där. Någon som kan mer om Frändefors än jag bör titta.
Mansfaddrar: Anders Bryngelsson i Ängen, drängen Jakob Olofsson i Katholmen (?).
Kvinnofaddrar: hustrun Kiersti Persdotter i Bäcken, pigan Ingrid Månsdotter i Katholmen och Anna Olofsdotter ibm.

Fast Gunnarsbol ligger i By socken i Värmland...

Det där är biskop Anders Fredrik Beckman. Mer om honom finns i SBL.  
 
En variant av samma bild finns här

Kan det inte vara Venjans kyrka? Numera vitmålad enligt bild på nätet men här i rött?

Det är lite svårt att se, men jag tror nog att kyrkan som vi diskuterar är en träkyrka, med vitmålad panelbeklädnad. Väggarna ser t. ex. inte särskilt tjocka ut, speciellt vid fönstren. Formspråket skulle jag vilja kalla som en egenartad variant av traditionell nyklassicism (vanligt t. o. m. 1840-tal) med historiserande element. Jag gissar att kyrkan är byggd eller ombyggd omkr. 1850-60.
Jag funderar nästan på om det inte rör sig om en kyrka i Norge. Där finns det gott om kyrkor i fjällmiljö.  
Om det är en svensk kyrka, så tror jag att det i så fall är någon som brunnit eller byggts om mycket kraftigt under förra hälften av 1900-talet.

Som värmlänning och kyrkintresserad så känns det lite pinsamt att jag inte kände igen Dalby gamla kyrka. Tyvärr så var jag ju på väg att leda in det hela på ett villospår med mitt snack om Norge.
Det tycks inte finnas så gott om bilder på kyrkan. Med tips från Torbjörn Ivarsson i Arvika så kan jag nämna att det finns en bild i Karlstads stifts julbok 1964, men den är långtifrån så bra som den bild som det har diskuterats utifrån.

Jag tror också att det är en frikyrka. Det är i varje fall inte Västra Frölunda kyrka som är en stenkyrka, utan en träkyrka från slutet av 1800-talet. Bilden är väl tagen på 1940-talet.
Orsaken till att bilden togs kan väl vara något jubileum.

There is a number of interesting records and sources regarding the riksdagsmen. A lot of records is also printed and available at larger libraries in Sweden. All records from the bondestånd (peasant house) has been published in print, and the records for the clergy and the burgesses is partly published and more is to come.
There has also been biographical dictionaries published for members of the riksdag from 1867 and onwards. Biographies for members of the riksdag before 1867 is currently gathered, and might be published.  
 
A customs officer would probably do about the same as they do today, but checking drugs and other banned goods would probably not be a major task though. We used to have domestic customs as well in those days.

Vänersborg is not just a parish, it is a city so it is not surprising that your great grandmother went there to have her picture taken. And Älvsborgs län (county) merged into Västra Götalands län in 1998, but it is still in the province (landskap) of Västergötland. Observe the difference!

Hej Stephanie!
I understand if you get confused on this. Records of baptisms, marriages and funerals from Huggenäs could at some periods be included in By records.
There is two Våle or Vålet near Säffle. The Våle that you are searching for is the one in By parish. Don't pay any attention to the spelling - both farms is pronounced the same way. 100 years back both were probably spelled Wåhle.  
The other Våle is in Södra Ny parish, but Södra Ny and Huggenäs parishes merged in 1970, and it is noted on the CD mentioned above as Ny-Huggenäs parish.

Bo is indeed right. Dal was a torp under the Säter that he has found on the map.

It's OK, Jöran. Your term farm confused me. I never thought of that Valerud as a possible farm. Valerud exists, but it is just a soldier's cottage (soldattorp) for the hamlet of Valnäs in Tveta parish. I never thought that Svenska ortnamn would be so detailed... It is still standing as a summer-home. I have been there. But the name Valerud is never mentioned in the older records - the name of the soldier at Valnäs was Val or Wahl and his home was therefore called Valerud after the local tradition.
But - I don't think that the name Valerud that Stephanie is looking for would refer to Valerud at Valnäs in Tveta parish, near Säffle. But we need to check Tveta church records before we can be totally sure.

Hi Stephanie:
By parish is the area around the present city of Säffle. It has existed as a parish since the 12th century. By parish had some big farms/manors like Krokstad, Säffle, Sund, Bäck, Norra and Södra Skane and Sjögerås, as well as several hamlets.  
Säffle has always been an important location, because of the bridge over Byälven river. The rapids at the bridge had always been a problem for sailing up the river, and a canal was opened here in 1837.
The canal, and the railroad from Göteborg to Gävle passing through Säffle (opened in 1879) promoted the growth of Säffle. Several industries, including the Billerud papermill started and Säffle was groving rapidly. Säffle became a köping (town) in 1882 and was made a parish in its own right in 1911.
Parts of By parish was incorporated into Säffle. In 1943 all of the old By parish was incorporated.
Säffle became a city in 1951 and is celebrating the 50th anniversary this year.
The old parish church at By was dedicated in 1779 and is still standing. There is also a modern church in Säffle from 1965 (lutheran) and several so called free churches.
The present-day population of Säffle and By is around 11,000.
I live in Kila parish, close to Säffle.

Hi Timothy!
I visited your webpage to see what it looked like. I have no lines in Vislanda, however, but it is always interesting to take a look on genealogy websites.
I was confused that you had put the names of the parishes on Åland as situated in Sweden.  
Åland followed Finland when we lost it in 1809, and has never been a part of Sweden since then.
For your information: When you post a query at Anbytarforum, put your real name as användarnamn.

David!
The place Mo you are referring to is a parish in the province of Dalsland in western Sweden. Mo belonged to the county (län) of Älvsborg (Elfsborg) until 1997.  
I don't know how familiar you are with the Swedish geography, but Dalsland is situated between the Norwegian border and the Lake Vänern. Mo is in the northern part of Dalsland, close to neighboring Värmland. It is close to the town of Åmål.
You are supposed to put your name in the box labeled Användarnamn - and you can forget Lösenord.

Nu kommer vi visserligen in på ett sidospår men det är ändå viktigt i förhållande till det som diskuteras.
Jag håller med Jörgen i hans invändningar. Det finns en föreställning både bland släktforskare och icke-släktforskare att det även före det bevarade arkivmaterialet i kyrkoarkivet skulle ha funnits ungefär samma material - som då har förkommit på ett eller annat sätt.
Det är osannolikt att det skulle funnits ministerialböcker i Sillerud före 1680-talet. Det beror bl. a. på att det är få församlingar i Karlstads stift där ministerialböckerna börjar före den tydliga gräns som utgörs av 1686 års kyrkolag - förverkligad några år senare vilket innebär att 1688 är ett vanligt startår.
Det är förstås ett mycket intressant forskningsrön att George W. Bush har rötter bland folket i Nya Sverige. Men kopplingen till Sillerud är av vad jag kunnat läsa i ämnet så vag att det förblir en obevisbar hypotes. Å andra sidan är den svår att motbevisa.

Bror Rexeds föräldrar tog uppenbarligen också namnet Rexed. Daniel Rexed hette så enligt död- och begravningsboken för Gunnarskog när han avled 8/7 1965 i Arvika Östra församling. Orsaken till att han är noterad i Gunnarskogs bok är förstås att han är gravsatt i Gunnarskog.

Vi ser fram emot utredningen, Kenneth!
Till Christina - När det gäller Märta och Marta så kan man inte särskilja dem i Gunnarskogs kyrkböcker. I kyrkboken står det oftast Märta men jag har en känsla av att Marta var det namn som de flesta av dessa använde i dagligt tal.

Sedan så finns ju en utredning om John Ericssons anor (gjord av Håkan Skogsjö, Bo Lindwall och Kjell Åberg) med i 24 Famous Swedish Americans.. och den har också funnits med i Svenska Antavlor, första bandet. Antar att den förra versionen kan vara mer komplett då den ju är senast publicerad där.
När det gäller Jönsson Runviks bok så tyckte i varje fall inte jag att den var någon höjdare.

Som svar på fråga ställd under Ordet är fritt! om denne uppenbarligen ganske färgstarke biskop i Karlstad, och sedermera ärkebiskop i Uppsala kan citeras Karlstads stifts herdaminne, del 1 sid. 111-112, att han föddes 27/5 1818 i Uddevalla, och var son till hattmakaren Sven Nilsson Sundberg o. h. h. Sara Catharina Lund. Vidare: Anton Niklas Sundbergs släkt var värmländsk. Hans farfar och farfars far var torpare under Rottneros i Sunne och hade tagit sig namn av hemsocknen, som på den tiden hette Sund. Fadern hade flyttat till Uddevalla och ägnat sig åt hattmakareyrket. Anton Niklas var äldste sonen.
I käll- och litteraturförteckningen till ovan nämnda biografi i herdaminnet omnämns en avhandling som kanske kan vara intressant för den som är intresserad av Sundberg, nämligen Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden av S. Ölander, Uppsala 1951. Den torde väl gå att låna genom närmaste bibliotek.

En samlad nyutgåva av Runestams anor (med några smärre framsteg) finns på Värmlandsrötter, kolla in på Värmländska anor.

Elisabeth!
Tack för ditt trevliga inlägg. Jovisst hade din mor rätt och jag har fel. Jonas Andersson är född 10/8 1789 och inte 1784. Det blev nog fel när jag skrev in i datorn.
Sedan undrar jag lite om att Jonas och hans hustru Ester skulle vara kusiner. Så långt har inte jag nått. Gissningsvis skulle Esters mor och Jonas far kunna vara syskon, men jag har inte hittat deras födelsenotiser.
Har du något om de tidigare generationerna jämfört med mitt material?

Vilket foto? I den ovan nämnda artikeln i Hänt i veckan finns inget foto av Carl-Erik Olivebrings mor. Han säger sig sakna bilder av modern.

När KG Hammar blev ärkebiskop nämndes det en del om hans släktförhållanden i vissa tidningar. Om jag minns rätt så har KG:s förfäder varit präster i minst fyra generationer.
För att ytterligare komplicera det så har KG Hammar en bror, Hans Börje (HB) som tidigare varit domprost i Skara och sedan kyrkoherde i Svenska Kyrkan i Rom.

Chefredaktör Bo Strömstedts åländska möderneanor återfinns sedan länge i Rötter, förtjänstfullt utforskade av denna nättidnings redaktör. Däremot tycks ingen ha forskat om Strömstedts fäderneanor, som finns huvudsakligen i västra Värmland. Släktnamnet kommer dock från Bos farfars mors sida. Hon var född i Vårviks socken i nordligaste Dalsland. Jag sätter här Bo själv som proband. Det finns som synes mycket mera att göra, och jag kommer själv att vid tillfälle ägna mer forskning åt släkten och komplettera nedanstående. Men är det någon som har något att tillägga är det bara att hänga på genast!  
 
    1 Bo Strömstedt, född 1929. Chefredaktör.
           
 
                     *** I ***
 
         2 Harald! Natanael Strömstedt, född 16/1 1899 i Stridsbol,
           Älgå sn. Pastor. (f).
           
           Gift 15/12 1926 med  
 
         3 Hildur! Maria Kristina Helin, född 24/6 1898 i Degerby,
           Föglö sn, Åland. För hennes anor se här
           
 
                     *** II ***
 
         4 Anders Strömstedt, född 24/12 1846 i Lysed, Silbodal sn.
           Hemmansägare i Stridsbol, Älgå sn. (f).
           
           Gift med  
 
         5 Ulrika Johansdotter, född 28/9 1853 i Gördsbyn, Älgå sn. Bosatt
           i Stridsbol, Älgå sn. (hfl).
           Finns ej i Älgå fb, ej heller i Stavnäs.                          
           
 
                     *** III ***
 
         8 Lars Persson, född 16/8 1822 i Lysed, Silbodal sn. Hemmansägare
           i Lysed, Silbodal sn. (f,v).
           Bodde 1895 i Lysed, Silbodal sn.                                  
           
           Gift 8/9 1843 i Silbodal sn med  
 
         9 Agata Kristina Strömstedt, född 29/1 1819 i Krokane, Vårvik sn,
           död 24/3 1874 i Lysed, Silbodal sn. Bosatt i Lysed, Silbodal sn.
           (f,v,d).
           
 
        10 Johannes Andersson, född 4/5 1824 i Näs, Stavnäs sn. Jordägare
           i Valnäs, Där Väst, Älgå sn. (f,v).
           Undergått offentligt kyrkoplikt för våld mot sin fader. Utskrevs  
           till Stockholm 1842, men i marginalen står antecknat: Blir ingen  
           Stockholms resa utaf (Stavnäs AI:16a s. 419).Flyttade 1852 med    
           hustrun från Stavnäs till Gördsbyn, Älgå, där han var              
           hälftenbrukare. 1855 till Valnäs. Bor kvar där 1894.              
           
           Gift 1/1 1851 i Stavnäs sn med  
 
        11 Kajsa Persdotter, född 12/1 1831 i Södra Klässbol, Stavnäs sn.
           Bosatt i Valnäs, Där Väst, Älgå sn. (f,v).
           
 
                     *** IV ***
 
        16 Per Persson, född 12/12 1783 i Lysed, Silbodal sn,
           död 30/12 1865 i Lysed, Silbodal sn. Klockare i Lysed,
           Silbodal sn. (f,d).
           
           Gift med  
 
        17 Kerstin Andersdotter, född 19/2 1778 i Låbbyn, Silbodal sn,
           död 23/2 1855 i Lysed, Silbodal sn. Bosatt i Lysed, Silbodal sn.
           
 
        18 Johan Casper Strömstedt, född 15/2 1788 i Närke, död 3/3 1827
           i Gyltenäs, Sillerud sn. Arrendator i Krokane, Vårvik sn.
           (hfl,d).
           Flyttar med familjen från Vårvik till Gyltenäs i Sillerud sn 1823.
           
           Gift 1818ca med  
 
        19 Lisa Andersdotter, död 1821 i Krokane, Vårvik sn. Bosatt
           i Krokane, Vårvik sn. (hfl).
           Födelseår ej angivet i Vårvik hfl. Ej återfunnen i db.            
           
 
        20 Anders Ersson, född 11/2 1786 i Stendalen, Arvika sn,
           död 26/4 1852 i Västra Rud, Stavnäs sn. Arrendator i Näs,
           Stavnäs sn. (f,v,d).
           Han flyttade 1837 från Näs till Västra Rud i Stavnäs. Statdr.    
           Anders Ersson infl. 1817 från Älgå. Förlovad med pigan Lisa        
           Persdotter från Stubberud. Kyrktagen som hans hustru den 2/11 utan
           attest (Stavnäs AI:11a s. 147).                                  
           
           Gift 18/5 1818 i Stavnäs sn med  
 
        21 Lisa Persdotter, född 14/2 1786 i Hedene, Glava sn,
           död 3/6 1849 i Västra Rud, Stavnäs sn. Bosatt i Näs, Stavnäs sn.
           (f,v,d).
           
 
        22 Per Ersson, född 22/9 1794 i Södra Klässbol, Stavnäs sn,
           död 18/4 1885 i Södra Klässbol, Stavnäs sn. Hemmansägare
           i Södra Klässbol, Stavnäs sn. (f,v,d).
           
           Gift 19/4 1824 i Stavnäs sn med  
 
        23 Britta Jansdotter, född 30/9 1795 i Stavnäs sn, död 11/7 1867
           i Södra Klässbol, Stavnäs sn. Bosatt i Södra Klässbol,
           Stavnäs sn. (hfl,v,d).
           
 
                     *** V ***
 
        32 Per Persson, född 7/11 1754 i Slemtegen, Silbodal sn. Klockare
           i Lysed, Silbodal sn. (f,v).
           
           Gift 26/12 1780 i Silbodal sn med  
 
        33 Kerstin Ersdotter, född 22/9 1753 i Låbbyn, Silbodal sn,
           död 2/11 1819 i Lysed, Silbodal sn. Bosatt i Lysed, Silbodal sn.
           (f,v,d).
           
 
        34 Anders Larsson, född 20/11 1739 i Årjäng, Silbodal sn,
           död 3/9 1815 i Låbbyn, Silbodal sn. Bonde i Låbbyn, Silbodal sn.
           (f,v,d).
           
           Gift 21/6 1767 i Silbodal sn med  
 
        35 Böret Klasdotter, född 15/7 1744 i Låbbyn, Silbodal sn,
           död 11/12 1819 i Låbbyn, Silbodal sn. Bosatt i Låbbyn,
           Silbodal sn. (f,v,d).
           
 
        36 Jonas Georg Strömstedt, född 21/8 1756 i Krokane, Vårvik sn,
           död 27/3 1840 i Norra Dingelvik, Steneby sn. Bosatt i Krokane,
           Vårvik sn. (f,hfl).
           Utflyttar 1827 till Sillerud. Ej i inflyttningslängd där. Vid      
           mitten av 1830-talet är han skriven i Trankil, där han anges som  
           varande utan hemvist boende på Ränken. Hans dödsdatum och -ort  
           anges i Trankil AI:7 sid. 191.                                    
           
           Gift med  
 
        37 Cajsa Hannell, född 1754 i Kalmar. Bosatt i Krokane, Vårvik sn.
           (hfl).
           
 
        40 Erik Ersson, född 28/8 1763 i Stendalen, Arvika sn. Torpare
           i Trotakan, Arvika sn. (f,v).
           Bodde först på Stendalen under Viks säteri, men flyttade 1787 till
           Trotakan. Därifrån 1812 till Älgå sn.                              
           
           Gift 26/12 1785 i Arvika sn med  
 
        41 Maria Matsdotter, född 1756 i Norra Ängen, Gräsmark sn,
           död 13/3 1806 i Trotakan, Arvika sn. Bosatt i Trotakan,
           Arvika sn. (hfl,v,d).
           Födelseplatsen enligt dödsnotisen. Vid vigseln piga i Arvika.      
           
 
        42 Per Jansson. Bosatt i Hedene, Glava sn.
           
           Gift med  
 
        43 Karin Hansdotter. Bosatt i Hedene, Glava sn.
           
 
        44 Erik Persson, född 3/12 1757 i Törnebol, Stavnäs sn,
           död 25/10 1803 i Södra Klässbol, Stavnäs sn. Bonde
           i Södra Klässbol, Stavnäs sn. (f,v,d).
           
           Gift 26/12 1789 i Stavnäs sn med  
 
        45 Britta Persdotter, född 21/3 1765 i Södra Klässbol, Stavnäs sn,
           död 2/6 1848 i Södra Klässbol, Stavnäs sn. Bosatt
           i Södra Klässbol, Stavnäs sn. (f,v,d).
           
 
                     *** VI ***
 
        64 Per Olsson, född 1707, död 11/12 1767 i Lysed, Silbodal sn.
           Bonde i Lysed, Silbodal sn. (hfl,d).
           Död efter en berömlig vandel (d)                                
           
           Gift med  
 
        65 Lisbet Olsdotter, född 15/1 1714 i Långlanda, Silbodal sn,
           död 29/5 1771 i Lysed, Silbodal sn. Bosatt i Lysed, Silbodal sn.
           (f,d).
           Död efter en stilla och gudlig vandel(d)                        
           
 
        66 Erik Klasson, född 1721, död 17/5 1767 i Lysed, Silbodal sn.
           Bonde i Lysed, Silbodal sn.
           
           Gift med  
 
        67 Karin Nilsdotter, född 23/12 1727 i Lysed, Silbodal sn. Bosatt
           i Lysed, Silbodal sn.
           
 
        68 Lars Andersson, född 1709, död 1776ca i Årjäng, Silbodal sn.
           Bonde i Årjäng, Silbodal sn. (hfl).
           
           Gift med  
 
        69 Karin Andersdotter, född 13/4 1716 i Risviken, Silbodal sn.
           Bosatt i Årjäng, Silbodal sn. (f).
           
 
        70 Klas Klasson, född 1708 i Holmerud, Holmedal sn, död 13/5 1778
           i Låbbyn, Silbodal sn. Bonde i Låbbyn, Silbodal sn. (d).
           Födelsebok saknas. Föräldrauppgiften efter dödboksnotisen.        
           
           Gift med  
 
        71 Elin Torstensdotter, född 20/7 1717 i Låbbyn, Silbodal sn,
           död 5/3 1769 i Låbbyn, Silbodal sn. Bosatt i Låbbyn, Silbodal sn.
           (f,d).
           
 
        72 Jonas Strömstedt, född 1718 i Västergötland, död 13/2 1804
           i Krokane, Vårvik sn. Bruksförvaltare i Krokane, Vårvik sn.
           (hfl,d).
           
           Gift med  
 
        73 Hedvig Poignant, född 1723. Bosatt i Krokane, Vårvik sn. (hfl).
           
 
        80 Erik Ersson Mellrot, född 20/3 1726 i Stora Skärmnäs,
           Värmskog sn, död 1/10 1792 i Hövik, Arvika sn. Soldat, torpare
           i Stendalen, Arvika sn. (f,d).
           Han hade varit soldat, Bevistade Pommerska kriget och tjente      
           Kronan i 15 år. Var till levernet stilla och beskedlig (d).      
           Flyttade  1787 från Stendalen till Hövik.                          
           
           Gift med  
 
        81 Marit Ersdotter, född 1729, död 8/12 1794 i Hövik, Arvika sn.
           Bosatt i Stendalen, Arvika sn. (hfl,d).
           Varit arbetsam och beskedlig(d)                                  
           
 
        88 Per Olsson, född 9/10 1727 i Skårestorpet, Stavnäs sn,
           död 1/6 1812 i Karsbol, Stavnäs sn. Bonde i Törnebol, Stavnäs sn.
           (f,v,d).
           Flyttade efter makans död till Karsbol.                            
           
           Gift 13/1 1754 i Stavnäs sn med  
 
        89 Malin Hansdotter, född 27/11 1724 i Törnebol, Stavnäs sn,
           död 3/9 1807 i Törnebol, Stavnäs sn. Bosatt i Törnebol,
           Stavnäs sn. (f,v,d).
           
 
        90 Per Jonsson, född 1/3 1732 i Stubberud, Stavnäs sn,
           död 9/8 1807 i Södra Klässbol, Stavnäs sn. Bonde i Södra Klässbol,
           Stavnäs sn. (f,v,d).
           
           Gift 5/12 1756 i Stavnäs sn med  
 
        91 Ingeborg Eriksdotter, född 1723, död 3/8 1790 i Södra Klässbol,
           Stavnäs sn. Bosatt i Södra Klässbol, Stavnäs sn. (hfl,v,d).
           
 
                     *** VII ***
 
       128 Olof Persson. Bonde i Lysed, Silbodal sn.
           En son till dem var kyrkoherden Nicolaus Olavi (Nils Olsson) Lysén
           i Holmedal, f 19/12-1713 i Lysed, d 18/9-1764 i Holmedal, kh i    
           Holmedal från 1751, kontraktsprost från 1759.                      
           
           Gift med  
 
       129 Malin Olsdotter, född 1681ca, död 15/12 1769 i Lysed,
           Silbodal sn. Bosatt i Lysed, Silbodal sn. (d).
           
 
       130 Olof Söfringsson. Bonde i Långlanda, Silbodal sn. (f).
           
           Gift med  
 
       131 Karin Svensdotter. Bosatt i Långlanda, Silbodal sn.
           
 
       132 Klas Klasson. Bonde i Holmerud, Holmedal sn.
           
           Gift med  
 
       133 Böret Eriksdotter. Bosatt i Holmerud, Holmedal sn.
           
 
       134 Nils. Bosatt i Lysed, Silbodal sn.
           
 
       138 Anders Börjesson. Bonde i Risviken, Silbodal sn.
           
           Gift med  
 
       139 Ingrid Andersdotter. Bosatt i Risviken, Silbodal sn.
           
 
       140 Klas Klasson = 132
 
       141 Böret Eriksdotter = 133
 
       142 Torsten Nilsson.
           
           Gift med  
 
       143 Marit Larsdotter.
           
 
       160 Erik Tolsson. Bosatt i Stora Skärmnäs, Värmskog sn.
           
           Gift med  
 
       161 Karin Tolsdotter. Bosatt i Stora Skärmnäs, Värmskog sn.
           
 
       162 Erik Persson.
           
           Gift med  
 
       163 Maria Persdotter.
           
 
       176 Olof Persson. Bonde i Skårestorpet, Stavnäs sn.
           
           Gift med  
 
       177 Karin Olsdotter. Bosatt i Skårestorpet, Stavnäs sn.
           
 
       178 Hans Olsson. Bonde i Törnebol, Stavnäs sn.
           
           Gift med  
 
       179 Annika. Bosatt i Törnebol, Stavnäs sn.
           
 
       180 Jan Jansson. Bonde i Stubberud, Stavnäs sn.
           
           Gift med  
 
       181 Ingeborg Hansdotter. Bosatt i Stubberud, Stavnäs sn.
           
 
                     *** VIII ***
 
       258 Olof Tolsson.
           Enl. dotterns dödnotis.                                            
           
           Gift med  
 
       259 Marit Bryngelsdotter.

Christer Glenning föddes enligt Sveriges Dödbok 27/12 1939 i Karlskrona och avled 7/9 1998 i Klosters församling, Eskilstuna.

Nu har Sven Johansson rannsakat sin databas och hittat följande om Gudrun Schymans härstamning från Värmlandsnäs. Som synes är det ju bara en del av hennes rötter som finns på denna halvö i Vänern så det mycket mer att forska om för den hågade.
 
0:1  
Gudrun Schyman. Politiker.  
  Partiledare för Vänsterpartiet (-1999-) (Far 1:2, s )  
 
Generation I
1:2 f  
Stig Schyman. (Barn 0:1, s , Far 2:4, s )  
 
Generation II
2:4 ff  
Bernhard Schyman. (Barn 1:2, s , Far 3:8, s , Mor 3:9, s )  
 
 
Generation III
3:8 ff f  
Johan Fredrik Skyman. Född 1860-03-19 i Norra Grimbråten, Ölserud (S).  
  Hade varit i Amerika. Flyttade 1887-11-10 från Norra Grimbråten, Ölserud (S) till Källsbäck, Södra Ny (S).  
  Gift. (Barn 2:4, s , Far 4:16, s , Mor 4:17, s )  
Gift 1887 med efterföljande ana.  
Barn:
Bernhard Schyman. (Se 2:4, s ).  
3:9 ff m  
Maria Charlotta Eriksdotter. Född 1859-11-27 i Källsbäck, Södra Ny (S). Maria Charlotta från Staviken, Källsbäck, Södra Ny vid vigseln. (Barn 2:4, s , Far 4:18, s , Mor 4:19, s )  
Gift 1887 med föregående ana.  
 
 
Generation IV
4:16 ff ff  
Johannes Larsson Skyman. Född 1818-07-10 i Norra Byn, Eskilsäter (S). Död 1903-03-21 i Norra Grimbråten, Ölserud (S).  
  Familjens bostad:  
  Norra Grimbråten, Ölserud (S), -1878-1916. Hem.äg. 61,666 öre. (Barn 3:8, s , Far 5:32, s , Mor 5:33, s )  
Gift 1:o 1849-01-01 med efterföljande ana.  
Gift 2:o 1883-06-29 med Karolina Johannesdotter. Född 1852-06-07 i Ölserud (S). Död 1916-12-27 i Norra Grimbråten, Ölserud (S).  
4:17 ff fm  
Britta Maria Olofsdotter. Född 1825-05-28 i Ölserud (S). Död 1878-06-29 i Norra Grimbråten, Ölserud (S). (Barn 3:8, s )  
Gift 1849-01-01 med föregående ana.  
4:18 ff mf  
Erik Johannesson. Fyrvaktare. Född 1829-07-27 i Hjuldammen, Grorud, Södra Ny (S). Död 1916-03-28 i Staviken, Källsbäck, Södra Ny (S).  
  Familjens bostad:  
  Staviken, Källsbäck, Södra Ny (S) 1860-1925. (Barn 3:9, s , Far 5:36, s , Mor 5:37, s )  
Gift med efterföljande ana.  
4:19 ff mm  
Gustava Kristina Karolina Nilsdotter. Född 1833-06-24. Död 1925-03-09 i Staviken, Källsbäck, Södra Ny (S). (Barn 3:9, s )  
Gift med föregående ana.  
 
 
Generation V
5:32 ff ff f  
Lars Jansson Skyman. Född 1794-05-31 i Fagerås, By (S). Död 1869-04-08 i Norra Grimbråten, Ölserud (S).  
  Familjens bostad:  
  Norra Byn, Eskilsäter (S), Omkr. 1815-1837. Hem.äg.  
  Knappa, Ölserud (S), 1837-1861- (Barn 4:16, s , Far 6:64, s , Mor 6:65, s )  
Gift 1814-12-29 med efterföljande ana.  
5:33 ff ff m  
Lisa Andersdotter. Född 1786-04-08 i Norra Hult, Millesvik (S). Död 1866-03-02 i Knappa, Ölserud (S). (Barn 4:16, s , Far 6:66, s , Mor 6:67, s )  
Gift 1814-12-29 med föregående ana.  
5:36 ff mf f  
Johannes Eriksson.  
  Familjens bostad:  
  Hjuldammen, Grorud, Södra Ny (S) -1829- (Barn 4:18, s )  
Gift med efterföljande ana.  
5:37 ff mf m  
Ingrid Nilsdotter. (Barn 4:18, s )  
Gift med föregående ana.  
 
 
Generation VI
6:64 ff ff ff  
Johan Larsson Skyman. Född Osäkert födelseår 1740-05-07 i Harnäs, Kila (S). Död 1825-02-04 i Norra Byn, Eskilsäter (S). Födelseåret varierar mellan 1740 och 1745 i Hfl.  
  Enl. generalmönsterrulla 1777: 1162/2 Johan Larsson Billberg. L= 5 fot 9½ tum (=172 cm). Blå ögon, svart-brunt hår. Född i Värmland. 32 år. Gift. Enl. denna uppgift skulle han varit född 1745.  
  Ändrade soldatnamnet Sjöman till Skyman omkr. 1791 då han slutade som soldat.  
   
  Familjens bostad:  
  Billsvik, Tveta (S), -1767-1777. Soldat Billberg.  
  Smerslid, Tveta (S), 1777-1791. Soldat Siöman.  
  Fagerås, By (S), 1791-1810. Hem.äg.  
  Valdersrud, Eskilsäter (S), 1810-1814. Hem.äg.  
  Norra Byn, Eskilsäter (S), 1814-1828. Hem.äg. -1815. Bodde sedan hos sonen Lars. (Barn 5:32, s )  
Gift 1:o med Margareta Andersdotter. Född 1736. Död Omkring 1788 i Smärslid, Tveta (S).  
Gift 2:o 1789-04-05 i By (S) med efterföljande ana.  
6:65 ff ff fm  
Maria Jansdotter. Född 1769-02-28 i Fagerås, By (S). Död 1828-06-30 i Norra Byn, Eskilsäter (S).  
  Marias var den enda som överlevde av sina syskon. Hennes mor dog 1772 och hennes far dog 1773. Maria bodde sedan hos Sara Oldotter, med vilken hennes far skulle gifta om sig med. Hennes far dog strax före vigseln - det hade lyst tre gånger - varefter Sara flyttade till Fagerås. Sara kallades för änka. År 1774 - ett år därefter, gifter Sara sig med drängen Nils Jansson. Maria bor sedan hos dem tills hon gifter sig 1789.  
  Enl. Hfl. efter 1814: Går med krycka. (Barn 5:32, s , Far 7:130, s , Mor 7:131, s )  
Gift 1789-04-05 i By (S) med föregående ana.  
6:66 ff ff mf  
Anders Andersson. Hemmansägare, nämndeman. Född 1745-01-28 i Knappa, Ölserud (S). Död 1818-07-24 i Norra Hult, Millesvik (S).  
  Familjens bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S), -1818 Oforskat Anders Andersson född 1745 i Halle, Knappa, Ölserud (S). K VI 122. (Barn 5:33, s , Far 7:132, s , Mor 7:133, s )  
Gift 1769-11-20 med efterföljande ana.  
6:67 ff ff mm  
Kristina (Stina) Persdotter. Född 1747-06-28 i Norra Hult, Millesvik (S). Död 1828-04-09 i Norra Hult, Millesvik (S). KK VI 123. (Barn 5:33, s , Far 7:134, s , Mor 7:135, s )  
Gift 1769-11-20 med föregående ana.  
 
 
Generation VII
7:130 ff ff fm f  
Johan Tolfsson. Född 1738-02-04 i Fagerås, By (S). Död av fläckfeber 1773-12-02 i Fagerås, By (S).  
  Enl. födde 1738 By: Faddrar: Anders Olofsson i Fagerås, Jon Nilsson i Takene, hustru Segre Svensdotter och hustru Karin Olofsdotter i Fagerås.  
  Enl. By vigsellängd 1773: För änkemannen Jan Tolfsson i Fagerås och pigan Sara Olsdotter ifrån Spässlanda blev alla 3:ne lysningarna för sig gångne. Straxt ? dödde mannen innan vigsel blev förrättadt. Sara Olsdotter flyttade då till mannens hem i Fagerås, och stod där skriven som änka, tills hon ett år därefter gifter sig med Nils Jansson. De bodde kvar i Fagerås, och tog hand om Jan Tolfssons dotter Maria, som då var enda överlevand av familjen.  
   
  Familjens bostad:  
  Fagerås, By (S), 1764-1773 (Barn 6:65, s , Far 8:260, s , Mor 8:261, s )  
Gift Båda fr. Fagerås. Morgong. 30 lod förg. silver. 1764-02-12 i By (S) med efterföljande ana.  
Lyst tre gånger med Sara Olsdotter.  
7:131 ff ff fm m  
Ingierd Nilsdotter. Född 1739. Död av hetsig feber 1772-12-25 i Fagerås, By (S). (Barn 6:65, s )  
Gift 1:o Per dr. fr. Fagerås, By. Ingierd piga fr. N.Sunsa, By 1760 i By (S) med Per Nilsson. Född omkring 1740. Död av vattusjuka 1762-11-08 i Fagerås, By (S).  
  Familjens bostad:  
  Fagerås, By (S), 1760-1764.  
Barn:
Kerstin Persdotter. Född 1762-01-01 i Fagerås, By (S). Död av rödsot 1772-12-03 i Fagerås, By (S).  
Gift 2:o Båda fr. Fagerås. Morgong. 30 lod förg. silver. 1764-02-12 i By (S) med föregående ana.  
7:132 ff ff mf f  
Anders Andersson. Född 1715. Död 1746. Familjens bostad:  
  Knappa, Ölserud (S) (Barn 6:66, s , Far 8:264, s )  
Gift med efterföljande ana.  
7:133 ff ff mf m  
Kerstin Nilsdotter. Född 1720-07-25 i Norra Hult, Millesvik (S). (Barn 6:66, s , Far 8:266, s , Mor 8:267, s )  
Gift med föregående ana.  
7:134 ff ff mm f  
Per Larsson. Född 1704-04-.. i Norra Hult, Millesvik (S). Döpt 1704-04-24 i Millesvik (S). Död genom drunkning i Vänern utanför Millesvik 1752-09-12 i Norra Hult, Millesvik (S). Enligt Millesviks kyrkobok döde 1752: Den 27 sept. 1752 begravdes hederlige dannemännen af Hult, Nils Olsson 68 år, Per Larsson 48 år, samt deras söner Nils Nilsson 36 år, Jacob Persson 20 år gammal, hvilka alla antagligen omkommo i sjön väster om Skotten på Östra Skären (?) den 12 sept. om aftonen och blevo igenfundna och upptagne den 20:e sept. Skottan är en gård i Millesvik (hör nu till Hjälleskate) som ligger nära sjön på Värmlandsnäs västsida. Förmodligen har de varit på båtresa till eller från Åmål, som var den närmaste staden, och blivit överraskade av oväder.  
   
  Familjens bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S), -1752 KK VII 246. (Barn 6:67, s , Far 8:268, s , Mor 8:269, s )  
Gift med efterföljande ana.  
7:135 ff ff mm m  
Anna Olofsdotter. Född omkring 1709. Anna kan ha varit dotter till den Nils Olsson som avled vid den drunkningsolycka då Annas make och hennes son dog, plus Nils Olsson och en av hans söner.  KK VII 247. (Barn 6:67, s )  
Gift 1:o med föregående ana.  
Gift 2:o med Carl Lundgren. Född 1714.  
 
Generation VIII
8:260 ff ff fm ff  
Tolf Svensson. Född 1690. Död 1763-07-28 i Fagerås, By (S).  
  Familjens bostad:  
  Fagerås, By (S), -1732-1763. (Barn 7:130, s , Far 9:520, s )  
Gift 1:o med Ingel Jansdotter. Död 1735-09-14 i Fagerås, By (S).  
Gift 2:o med efterföljande ana.  
Gift 3:o 1745-12-26 i By (S) med Ingrid Andersdotter. Född 1693.  
  Tolf änkeman fr. Fagerås. Ingel änka fr. Spesslanda.  
8:261 ff ff fm fm  
Kerstin Nilsdotter. Född 1691. Död 1743-07-17 i Fagerås, By (S). (Barn 7:130, s )  
Gift med föregående ana.  
8:264 ff ff mf ff  
Anders Andersson. Född 1680. Familjens bostad:  
  Knappa, Ölserud (S) (Barn 7:132, s )  
8:266 ff ff mf mf  
Nils Olofsson. Född 1685. Död 1752-09-12 i Millesvik (S). Drunknade i Vänern strax utanför Roten (eller Skottan?), Millesvik. Ålder: 68 år.  
  Familjens bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S). 1711-1737- (Barn 7:133, s , Far 9:532, s , Mor 9:533, s )  
Gift 1711-06-18 i Millesvik (S) med efterföljande ana.  
  Nils från Hult, Millesvik (S). Maria från Torstad, Millesvik (S).  
  Morgongåva 40 lod silver.  
8:267 ff ff mf mm  
Maria Larsdotter. Född omkring 1688 i Torstad, Millesvik (S). Död 1757-01-16 i Norra Hult, Millesvik (S).  
  Födelseår enl. HFL. Ej med i FB Millesvik 1688. Ålder enl. DB var 69 år. Står där som Maria Larsdotter Brand. Namnet Brand ej påträffat på annat ställe för hennes del. (Barn 7:133, s , Far 9:534, s , Mor 9:535, s )  
Gift 1711-06-18 i Millesvik (S) med föregående ana.  
  Nils från Hult, Millesvik (S). Maria från Torstad, Millesvik (S).  
  Morgongåva 40 lod silver.  
8:268 ff ff mm ff  
Lars Bengtsson. Född 1662. Död en gammal ärlig danneman 1756-10-24 i Norra Hult, Millesvik (S).  
  Familjens bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S), -1756 KK VIII 492. (Barn 7:134, s , Far 9:536, s )  
Gift 1692-09-14 med efterföljande ana.  
 
8:269 ff ff mm fm  
Britta Persdotter. KK VIII 493. (Barn 7:134, s )  
Gift 1692-09-14 med föregående ana.  
 
Generation IX
9:520 ff ff fm ff f  
Sven Tolfsson. Levde 1693 i Fagerås, By (S). (Barn 8:260, s )  
Gift  
9:532 ff ff mf mf f  
Olof Bengtsson. Född beräknat 1655. Död (begravd) 1711-03-05 i Norra Hult, Millesvik (S).  
  Familjens bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S). -1682-1711. Enl. mantalslängd, HFL och DB.  
  Olof Bengtsson angavs vara 56 år vid sin död. (Barn 8:266, s , Far 10:1064, s )  
Gift med efterföljande ana.  
9:533 ff ff mf mf m  
Britta Hansdotter. Född beräknat 1641. Död (begravd) 1706-08-19 i Norra Hult, Millesvik (S). Angavs vara 65 år vid sin död år 1706. (Barn 8:266, s )  
Gift med föregående ana.  
9:534 ff ff mf mm f  
Lars Ivarsson. Född 1644. Död 1730-04-15 i Torstad, Millesvik (S).  
  Familjens bostad:  
  Torstad, Millesvik (S). 1681-1730. (Barn 8:267, s )  
Gift 1:o med efterföljande ana.  
Gift 2:o med Karin.  
9:535 ff ff mf mm m  
Ingeborg Börjesdotter. Död 1692-11-20 i Torstad, Millesvik (S). (Barn 8:267, s )  
Gift med föregående ana.  
9:536 ff ff mm ff f  
Bengt Olofsson. Död omkring 1687 i Norra Hult, Millesvik (S).  
  Bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S) Mtl. 1681-1688. Mtl.1688-1689: Bengt Olofssons änka. (Barn 8:268, s )  
Gift  
 
 
Generation X
10:1064 ff ff mf mf ff  
Bengt Olofsson. Död omkring 1687 i Norra Hult, Millesvik (S).  
  Bostad:  
  Norra Hult, Millesvik (S) Mtl. 1681-1688. Mtl.1688-1689: Bengt Olofssons änka. Anförlust, se sida .

För den som halkar in här och blir nyfiken på släkten Pagrotsky så kan jag påminna om att Carl Henrik Carlsson skrivit om den förre ministern släkt i en artikel i Släktforskarnas årsbok 06: Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA.

Lars Leijonborgs pappa Axel var pastor i Svenska Missionsförbundet så där går det med hjälp av Biografiskt Album för Svenska Missionsförbundet, tionde upplagan 1978 jämte Sveriges Dödbok att konstatera följande uppgifter rörande föräldrarna.
Karl Axel Moses Leijonborg, f. 4/9 1908 i Knista, Örebro län, död 1/3 1999 i Lidingö fs.
Hustrun Svea Margareta (Elisabet?) Nilsson, född 26/2 1914 i Kungsholms fs, d 5/5 1992 i Lidingö fs.
Frågetecknet kring Elisabet beror på att hon har detta namn i Biografiskt Album (sid 200) medan det inte är med i Sveriges Dödbok.
Det kan också nämnas att Lars har en ganska känd bror, Ingemar Leijonborg, TV-man och grundare av TV4.

Har ni kollat i memoarerna? Tror mig ha sett en bild av brudparet Erlander med professor Hjalmar Holmquist (värmlänning), det kan vara i den första memoardelen, som bara heter 1901-1939. Där kan det ju vara så att Tage E. nämner något om var själva vigseln ägde rum.

Hej Karin!
Mycket roligt att se att du uppskattat forskningen. Jag har precis börjat att ta nya tag med din mormors släkt från Eda, och har hittat en del nytt som jag lovar att återkomma till. Det finns också en hel del outforskat från Gräsmark och Lekvattnet. Du får mycket gärna mejla mig på cj.ivarsson@telia.com så kan du få en del extra information som jag inte tog med i ovanstående uppställning.

Och ytterligare generationer:
                     *** Generation VII ***
 
           ffmffff
       144 Sigfrid Andersson Riikinen, född 1729. Bosatt i Spettungen,
           Fryksände sn.
           
           Gift med  
 
           ffmfffm
       145 Kerstin Nilsdotter, född 1729, död 8/12 1809 i Spettungen,
           Fryksände sn. Bosatt i Spettungen, Fryksände sn. (d).
           
 
           ffmffmf
       146 Mats Ersson, född 2/5 1751 i Bogen, Gunnarskog sn,
           död 27/12 1838 i Bogen, Gunnarskog sn. Bosatt
           i Bengtstorp u Bogen, Gunnarskog sn. (f,v,d).
           
           Gift 27/12 1773 i Gunnarskog sn med  
 
           ffmffmm
       147 Elin Olsdotter, född 13/11 1751 i Bogen, Gunnarskog sn,
           död 28/1 1837 i Bogen, Gunnarskog sn. Bosatt i Bengtstorp u Bogen,
           Gunnarskog sn. (f,v,d).
           
 
           fmmffff
       176 Jon Olofsson, född 28/1 1728, död 22/11 1802 i Gräsmarks gård,
           Gräsmark sn. Bonde i Gräsmarks gård, Gräsmark sn. (hfl,d).
           
           Gift med  
 
           fmmfffm
       177 Kerstin Nilsdotter, född 1738, död 27/12 1814 i Gräsmarks gård,
           Gräsmark sn. (d).
           
 
           fmmffmf
       178 Måns Nilsson, född 24/9 1732 i Gräsmarks gård, Gräsmark sn,
           död 23/4 1807 i Gräsmarks gård, Gräsmark sn. Bonde
           i Gräsmarks gård, Gräsmark sn. (hfl,v,d).
           
           Gift 28/12 1760 i Gräsmark sn med  
 
           fmmffmm
       179 Marit Svensdotter, född 1739 i Norra Västerrottna, Gräsmark sn,
           död 2/8 1810 i Gräsmarks gård, Gräsmark sn. Bosatt
           i Gräsmarks gård, Gräsmark sn. (hfl,v,d).
           
 
           fmmfmff
       180 Sven Jonsson, född 1739 i Grinnemo, Gräsmark sn, död 12/2 1805
           i Grinnemo, Gräsmark sn. Bonde i Grinnemo, Gräsmark sn.
           (hfl,v,d).
           Födelsebok saknas.                                                
           
           Gift 4/11 1770 i Gräsmark sn med  
 
           fmmfmfm
       181 Britta Jönsdotter, född 1744 i Gräsmarks gård, Gräsmark sn,
           död 16/12 1823 i Grinnemo, Gräsmark sn. Bosatt i Grinnemo,
           Gräsmark sn. (hfl,v,d).
           
 
           fmmfmmf
       182 Jon Andersson, född 12/2 1758 i Norra Granbäckstorp,
           Gräsmark sn, död 22/2 1840 i Grinnemo, Gräsmark sn. Bonde
           i Norra Granbäckstorp, Gräsmark sn. (f,v,d).
           
           Gift 31/3 1777 i Gräsmark sn med  
 
           fmmfmmm
       183 Marit Jonsdotter, född 29/5 1756 i Södra Granbäckstorp,
           Gräsmark sn, död 27/4 1793 i Norra Granbäckstorp, Gräsmark sn.
           Bosatt i Norra Granbäckstorp, Gräsmark sn. (f,v,d).
           
 
           fmmmfff
       184 Jöns Olofsson, född 5/10 1719 i Norra Granbäckstorp,
           Gräsmark sn, död 30/4 1792 i Malsjö, Gräsmark sn. Bonde i Malsjö,
           Gräsmark sn. (f,d).
           
           Gift med  
 
           fmmmffm
       185 Ingerd Nilsdotter, född 27/9 1721 i Gräsmarks gård,
           Gräsmark sn, död 9/3 1787 i Malsjö, Gräsmark sn. Bosatt i Malsjö,
           Gräsmark sn. (f,d).
           
 
           fmmmfmf
       186 Lars Ersson, född 1/2 1721, död 1798ca. Bosatt i Vålön,
           Gräsmark sn. (hfl).
           
           Gift med  
 
           fmmmfmm
       187 Ingeborg Persdotter, född 11/9 1729. Bosatt i Vålön,
           Gräsmark sn. (hfl).
           
 
           fmmmmff
       188 Jon Olofsson = 176
 
           fmmmmfm
       189 Kerstin Nilsdotter = 177
 
           fmmmmmf
       190 Måns Nilsson = 178
 
           fmmmmmm
       191 Marit Svensdotter = 179

Ända sedan Inga-Britt Ahlenius blev allmänt känd har den värmländska lokalpressen skrivit om hennes rötter i Lekvattnet. När diskussionen startade för ca 1 år sedan fick jag detaljerna som behövdes för att starta forskningen. Här är vad jag hittat hittills om hennes anor. Jag hade tänkt att lägga ut det när jag blivit klar men vill undvika dubbelarbete. När det gäller moderns anor från Eda har jag knappt forskat något.      
 
   1 Inga-Britt! Monica Stigsdotter Grigholm, född 19/4 1939
           i Karlstad. Generaldirektör.
           
 
                     *** Generation I ***
 
           f
         2 Stig-Olof! Rudolf Grigholm, född 13/11 1913 i Norra Tomta,
           Lekvattnet sn, död 13/11 1995 i Heliga Trefaldighets fs, Gävle.
           Kronobokhållare. (f,SDB).
           
           Gift 12/3 1939 med  
 
           m
         3 Ingegerd! Hildegard Maria Montan, född 19/7 1912
           i Charlottenberg, Eda sn. (f).
           
 
                     *** Generation II ***
 
           ff
         4 Rudolf! Emanuel Olsson (Grigholm), född 23/12 1886 i Kyrkåsen,
           Lekvattnet sn, död 2/3 1970 i Lekvattnet sn.
           Korpral, handelsbiträde i Norra Tomta, Lekvattnet sn. (f,SDB).
           
           Gift 22/12 1912 med  
 
           fm
         5 Anna Malvina Eklöf, född 3/10 1891 i Lekvattnet sn,
           död 18/2 1980 i Lekvattnet sn. Pensionatsinnehavare
           i Lekvattnet sn. (f,SDB).
           Vid födelsen skriven med föräldrarna i Bråne, Gräsmark sn.        
           
 
           mf
         6 Alfred Nilsson, född 27/10 1877 i Häljeboda, Eda sn.
           Tobaksarbetare i Charlottenberg, Eda sn. (f).
           
           Gift med  
 
           mm
         7 Anna Andersdotter, född 23/11 1881 i Västergården, Eda sn.
           Bosatt i Charlottenberg, Eda sn. (f).
           
 
                     *** Generation III ***
 
           fff
         8 Olle Olsson, född 22/8 1853 i Södra Lekvattnet, Lekvattnet sn.
           Handlande i Kyrkåsen, Lekvattnet sn. (f,v).
           Nämndeman och kommunalnämndsordförande i Lekvattnet 1880-89.      
           
           Gift 22/6 1880 i Lekvattnet sn med  
 
           ffm
         9 Maria Jansdotter, född 31/7 1856 i Södra Lekvattnet,
           Lekvattnet sn. Bosatt i Kyrkåsen, Lekvattnet sn. (f,v).
           
 
           fmf
        10 Anders Eklöf, född 19/4 1855 i Norra Brånes utskog,
           Gräsmark sn, död 10/5 1898 i Spettungen, Lekvattnet sn.
           Hemmansägare i Spettungen, Lekvattnet sn. (f,v,d).
           
           Gift 26/12 1890 i Gräsmark sn med  
 
           fmm
        11 Kajsa Nilsdotter, född 2/12 1866 i Grinnemo, Gräsmark sn,
           död 24/6 1909 i Spettungen, Lekvattnet sn. Bosatt i Spettungen,
           Lekvattnet sn. (f,v,d).
           
 
           mff
        12 Nils Magnusson, född 25/4 1849 i Häljeboda, Eda sn. Brukare
           i Södra Ämterud, Eda sn. (f,v).
           Först torpare i Bäckedal, Häljeboda. Flyttar 1885 till Södra      
           Ämterud.                                                          
           
           Gift 3/1 1875 i Eda sn med  
 
           mfm
        13 Stina Persdotter, född 14/4 1847 i Eda sn. (hfl,v).
           
 
           mmm
        15 Anna Nilsdotter. Piga i Västergården, Eda sn.
           
 
                     *** Generation IV ***
 
           ffff
        16 Olof Eriksson, född 14/1 1815 i Norra Lekvattnet, Fryksände sn,
           död 27/6 1907 i Berg, Lekvattnet sn. Hemmansägare i Berg,
           Lekvattnet sn. (f,d).
           
           Gift med  
 
           fffm
        17 Lisa Ersdotter, född 12/10 1815 i Södra Lekvattnet,
           Fryksände sn, död 4/2 1895 i Berg, Lekvattnet sn. Bosatt i Berg,
           Lekvattnet sn. (f,d).
           
 
           ffmf
        18 Jan Matsson, född 30/6 1831 i Bogen, Gunnarskog sn.
           Hemmansägare i Lumstorp u Södra Lekvattnet, Lekvattnet sn. (f).
           Jan flyttade 1894 med andra hustrun till Norra Karttorp under      
           Södra Lekvattnet.                                                  
           
           Gift med  
 
           ffmm
        19 Britta Jansdotter, född 17/1 1830 i Södra Lekvattnet,
           Fryksände sn, död 6/7 1862 i Lumstorp u Södra Lekvattnet,
           Lekvattnet sn. Bosatt i Lumstorp u Södra Lekvattnet,
           Lekvattnet sn. (f,d).
           
 
           fmff
        20 Jan Persson Kym, född 1823 i Högbacken, Gräsmark sn. Bosatt
           i Norra Bråne, Gräsmark sn. (hfl,v).
           Bor 1895 i Norra Bråne, Gräsmark sn.                              
           
           Gift 26/3 1854 i Gräsmark sn med  
 
           fmfm
        21 Annika Henriksdotter, född 1/12 1823 i Spettungen,
           Fryksände sn. Bosatt i Norra Bråne, Gräsmark sn. (hfl,v).
           Vid vigseln piga i Långtjärn, Gräsmark sn                          
           
 
           fmmf
        22 Nils Olsson, född 13/9 1835 i Grinnemo, Gräsmark sn.
           Hemmansägare i Grinnemo, Gräsmark sn. (f,v).
           Bor kvar i Grinnemo 1895.                                          
           
           Gift 25/3 1859 i Gräsmark sn med  
 
           fmmm
        23 Maria Olsdotter, född 13/11 1832 i Gräsmarks gård, Gräsmark sn.
           Bosatt i Grinnemo, Gräsmark sn. (f,v).
           
 
           mfff
        24 Magnus Nilsson, född 9/11 1822 i Eda sn. Torpare
           i Fredriksberg u Häljeboda, Eda sn. (hfl).
           Han bor 1895 på Mon i Södra Ämterud, Eda sn.                      
           
           Gift med  
 
           mffm
        25 Maria Månsdotter, född 8/7 1824 i Eda sn, död 8/6 1886
           i Häljeboda, Eda sn. Bosatt i Fredriksberg u Häljeboda, Eda sn.
           (hfl,d).

Roligt att det finns fler än jag som intresserar sig för Göran Tunströms släkt. Jag har forskat om den och vad jag hittat finns faktiskt på Rötter sedan drygt ett år tillbaka, nämligen på http://www.genealogi.se/antavlor/tunstrom.htm
Jag började med herdaminnets uppgifter. Men tyvärr verkar den ha gått obemärkt förbi eftersom ingen har hört av sig med synpunkter....
Det kan tilläggas att Rosa Tunström, författarens mor, avled den 24/3 2001 i Sunne.
Är det någon som har något att tillägga eller fråga om är det förstås bara att fortsätta denna diskussion!

Fast jag minns mig ha läst någonstans att Eric Lindqvist var adoptivson till Herman Lindqvist d. ä.
Det kan ju vara orsaken till att han inte ville nämna föräldrar i Vem är Det.

Fråga 2 kan jag i alla fall besvara, Östra Ämterviks kommunarkiv finns på Värmlandsarkiv i Karlstad. Normalt sett finns kommunarkiven från 1863 och framåt ute i kommunerna, eftersom de inte har någon leveransplikt till landsarkiv, men just arkiven från de historiska kommunerna i nuvarande Sunne finns på Värmlandsarkiv.
 
Selma var aktiv i rörelsen för kvinnlig rösträtt och torde väl kunna kallas politiskt liberal. Lite mer om hennes politiska gärning finns här. När det gäller kommunpolitiken så valdes inte kommunalnämnden från partipolitiska listor i landsbygdskommunerna, åtminstone inte före 1930-talet.  
 
Fråga 3 kan jag inte svara på men eftersom det finns väldigt mycket skrivet om Selma så finns det säkert någon som gått in i hennes kommunalpolitiska gärning också.

Marianne!
Det var ju trevligt att bli släkt med Fröding då familjen Sylvius också återfinnes på min egen antavla
Namnet Assgier är ju norskklingande men kallas fornsvenskt när jag kollade. Släktforskarförbundets namnlista rekommenderar stavningen Asgärd.
Det verkar dock som Asgärdarna i Treskog inte har norska rötter även om de bor nära gränsen.
PS
Jag trodde att Värmland bara var ett hertigdöme...

Som trådstartare så ber jag att få tacka för detta fantastiska gensvar på min fråga.

Från Expressen idag 20/3 kan nämnas att Max von Schleebrügge intervjuas av Mats Olsson. Där säger Max om sitt namn: - Pappa hette Holmström och det gjorde jag också men min farmor ville jag skulle ta hennes släktnamn annars skulle namnet dö ut med henne och, ja, jag tog det. Schlebrügge... det är en baronsläkt från Berlin, namnet betyder helt enkelt bron över floden Schlee.

Att Johan Mjällby ju borde spela för Mjällby AIF kan man ju skoja om men hur är det egentligen med landslagsmannens anknytning till Listerlandet? På Blekinge Idrottshistoriska Sällskap så finns det en uppgift om att Johan Mjällbys farfar skulle ha tagit namnet efter sin mors födelseort på 1930-talet. Uppgifterna verkar lite oklara. Kan någon bringa klarhet?
Mjällby AIF är f. ö. moderklubb för både Christian Wilhelmsson och Tobias Linderoth. Den senare är den ende i svenska landslagstruppen som är född i utlandet...

En artikel om hennes släktskap med Ida Ingemarsdotter, hämtad från Expressen.
 
Är uppgifterna härifrån? Mina kunskaper i finska är obefintliga men Google translate ger vissa ledtrådar, dock utan att få hela sammanhanget.

Uno Hansson!
Jag skrev inte sagor utan amsagor - som enligt uppslagsboken betyder historia utan grund. Jag ser fram emot de uppgifter du har att ge men jag tycker att det är en bakvänd argumentation att påstå att en ej av andra källor verifierad uppgift är den riktiga och att den a priori är sann om den inte blir motbevisad. Bevisbördan bör väl ligga på den som framför ett påstående. Dvs: kom gärna med hypoteser kring Richard Widmarks svenska släkt, men då måste du också kunna visa att din hypotes är trolig.
När det gäller själva sakfrågan så överlåter jag den åt Bosse Lindwall.

Enligt vad jag känner till så har Solveig Ternström rötter i Järnskogs socken i Värmland.

Berättelsen om Julia Roberts och hennes dalsländska - och värmländska rötter - är såpass intressant att det kvalificerade sig som årets aprilskämt i lokaltidningen ELA som läses i Vänersborg och södra Dalsland.

Anders Forsell!
Du kanske bör nämna att din källa i detta fall uppenbarligen är tidningen Land med den översikt av Julia Roberts anor som publicerades där. När du sedan lägger ut allt så här kanske du kunde omnämna vilka som har forskat fram antavlan också, eller hur?
Bo Lindwall har meddelat mig att publiceringen dröjt eftersom alla uppnådda resultat inte är samlade.

Slog ikväll av en tillfällighet över till TV4 och kom in i programmet Jakten på Billie Jo som väl kan beskrivas som en dokusåpa. Det handlar om fyra amerikanska skådespelerskor som tävlar om att få en roll i en svensk såpopera.
Detta inlägg handlar mindre om såpor utan om en intressant episod i kvällens program, där en av de fyra, Melissa Hanson, får träffa sin svenska släkt. I den här typen av program är ju handlingen hårt tillrättalagd men huvudsak gick det till så här: Melissa får ett mejl från sin mamma med namn och datum om sin svenska släkt, hon leds av assistenten Magnus till stadsbiblioteket i Stockholm, där de i SVAR-katalogen finner att platsen där Melissas släkt är från, Kisa ligger i Östergötland. Då åker man dit, kommer till Kisa, där Melissa blir visad till biblioteket och i nästa scen är hon placerad vid ficheläsaren och får ett utbrott av glädje när hon hittar rätt namn (den känslan har väl alla släktforskare haft..)
Så ringer hon en släkting och vill träffa honom, och får sedan komma på kafferep till en svensk familj, som har ger ett mycket passivt och reserverat intryck till skillnad från den livfulla amerikanskan...
Det är i stort sett handlingen, någon mer hjälp får vi inte förutom att namnet Kindvall nämns. Är det släkt till Ove och Kaj K.?
Eftersom Kisa tycks vara väl utforskat av Bosse Lindwall m. fl. vore det kul att veta om någon vet något mer om Melissas svenska släkt? Det måste uppenbarligen ha varit fler inblandade, som kunde hjälpa Melissa rätt i Kisa.
Inslaget gjorde också ett intryck av att ingen verkade förstå Melissas glädje av hitta sin släkt, vare sig TV-folket från Stockholm eller östgötarna - men för de senare kanske det var en viss språkbarriär.

Den amerikanska skådespelerskan Edie (eg. Edith) Falco skall ha svenska anor. Hon är mest känd för sin roll som Carmela Soprano i The Sopranos. Från nätet har jag kunnat inhämta att hon är född 5/7 1963 i Northport, Long Island, New York, och att hennes föräldrar är Frankie Falco, jazztrummis, och Judith Loney, skådespelerska.
Falco låter ju passande italienskt, men enligt flera artiklar så är modern av svensk härstamning. Loney låter anglosaxiskt, men det kanske döljer något svenskt namn? Någon som vet något mera?

Skarprättare Anders Gustaf Dalman avled i sviterna av en trafikolycka den 30 juli 1920, enligt Brott som skakat Sverige av Börje Heed.
Anton Nilsson var född 11/11 1887 i Norra Sandby, Kristianstads län, och avled 16/8 1989 i Enskede fs, enligt Sveriges Dödbok. Han kanske bör få en egen diskussion?

I den av Peter Funke omnämnda släktboken finns en Cecilia Wennersten född 8/5 1970, dotter till Svante Wennersten i Katrineholm med maka Margareta.
Claes Åkerblom är själv mycket skeptisk till om denna är identisk med sångerskan, som ju mycket riktigt i alla sammanhang stavar sitt efternamn Vennersten. Det vore kul om någon kan bekräfta eller dementera om ovanstående Cecilia är identisk med sångerskan. Om så är fallet skall jag kunna stå till tjänst med en del av hennes anor!

Den här tråden har legat i träda i nästan 11 år, så det kanske är dags att ta upp den igen. I en lokalhistorisk-nostalgisk diskussion om Söderköping kom frågan upp om Joakim Thåström har någon anknytning till de personer med släktnamnet Thåström som finns i Söderköping. Efter lite sökande (och framför allt genom Stefan Wållberg) kan fastslås: Släkten Thåström kommer från Tåby i Östergötland. Så Thåströms i Söderköping är verkligen släkt med Pimme.
 
Eftersom jag inte själv har något större forskarintresse i ämnet så tänkte jag koppla samman resultaten här så kanske det kan glädja någon.  
 
Joakim Thåströms far Sven Eric Thåström föddes 17/2 1923 i Vessinge 3, Veinge socken, Halland som son till kontorsbiträdet Ernst Markus Thåström, född 17/4 1876 i Flädie socken, Skåne, död 6/10 1955 i Halmstad, och Anna Henriksson, född 17/12 1888 i Veinge socken, död 3/8 1976 i Halmstad (S:t Nikolai).
 
Ernst Markus Thåströms föräldrar var Adolf Fredrik Thåström, född 15/12 1838 i Husby, Mogata, död 16/10 1906 i Flädie socken, folkskollärare, och Elisabeth Petersson, född 23/1 1840 i Hardeberga socken, Skåne, död 19/1 1903 i Flädie.
 
Adolf Fredrik Thåströms föräldrar var Carl Fredrik Thåström, trädgårdsmätare, född 2/9 1804 i Ekhult, Björsäters socken, död 7/10 1883 i Husby, Mogata och Sara Lotta Sjöstrand, född 22/7 1805 i Gistad, död 16/2 1867 i Dalby, Å socken.
 
Carl Fredrik Thåströms föräldrar var Anders Thåström, trädgårdsmästare, född 5/4 1780 i Björkvik, Östra Ryds socken, död 27/2 1817 i Åsby, Kumla socken, Östergötland och Lisa Persdotter, född 12/11 1780 i Askeby.
 
Anders Thåströms föräldrar var Petter Thåström, trädgårdsmästare, född 23/1 1740 i Björkvik, Östra Ryds socken, död 6/3 1828 där och Anna Isacsdotter, född 27/7 1742 i Björsäter, död 31/3 1812 i Björkvik, Östra Ryd.
 
Petter Thåströms föräldrar var ryttaren Petter Thåström från Tåby och Ingrid Hansdotter.
 
Källor: SCB-utdrag för Vessige samt Kerstin Remars sida om Thåströmsläkten. Den senare inte uppdaterad på mycket länge.

Jag skulle vilja vädja till Björn Thunberg att snarast möjligt för släktforskningens bästa lägga ut Helen Sjöholm, antingen här eller också som en antavla på Rötter. Eftersom argumentet om PUL inte är adekvat i detta fall, så finns det ingen anledning att vänta.
För det kan väl knappast vara syftet att ge ett scoop till er medlemstidning - det finns säkerligen god anledning att läsa den för den som är intresserad av Härnösand med omnejd.
Sedan tycker jag inte att debatten vinner på den ton som Björn Thunberg lägger an i sitt inlägg 07.37.  
Jag har själv forskat om kändisars anor, och så snart jag känt mig klar publicerat dem här på Rötter. Det har känts viktigt att kunna dela med mig av mina resultat - hoppas att Björn Thunberg känner samma sak.

Lilian! Varifrån kommer uppgiften att Katarina Göransdotter Muscovin (Muskevin) skulle vara vallon? Och var och när är Göran Muscovin född och varifrån kommer uppgiften om hans föräldrar? När det gäller Katarina Göransdotters andre make Johannes Jansson så var han född 5/9 1792 i By och avled 8/9 1827 på Bäck i By. Katarina Göransdotters tredje make var Jonas Svensson, född 24/5 1786 i Botilsäter och avliden 19/6 1863 på Säffle kanal i By socken. Jag kan komplettera mina egna uppgifter, med att Bräcka i Botilsäter, där familjen Muscovin bodde, ligger under hemmanet Byn.

Här kommer en början till Lundells antavla. Jag kanske återkommer senare med fler anor. Andra är också välkomna att fylla i... 1 Ulf Gerhard Lundell, född 20/11 1949 i Stockholm. Författare, musiker. *** I *** 2 Karl Arnold Gerhard Lundell, född 24/9 1918. Gift med 3 Ingrid Matilda Lindström, född 10/7 1920. *** II *** 7 NN. *** III *** 14 Johan Olsson, född 2/6 1856 i Sätterskog, Kila sn. Tegelbrännare. (f). Utflyttade 24/3 1885 från soldatstommen i Hallerud, Kila sn, till Kärrbo i Västmanland. Gift med 15 Emma Matilda Jansson. Från Karlskoga sn. *** IV *** 28 Olof Bengtsson, född 16/1 1803 i Jonsbol, Kila sn, död 14/5 1863 i Sätterskog, Kila sn. Bonde i Sätterskog, Kila sn. (f,v,d). Inflyttade från By till Sätterskog i Kila 1844. Gift 1/1 1844 i By sn med 29 Ingrid Maria Nilsdotter, född 16/2 1819 i Storgärdet under Uggleberg, Huggenäs sn, död 20/2 1896 i Kållerud, Kila sn. Bosatt i Sätterskog, Kila sn. (f,v,d). *** V *** 56 Bengt Eriksson, född 6/8 1759 i Lillerud, Kila sn, död 10/10 1816 i Jonsbol, Kila sn. Bonde i Jonsbol, Kila sn. (f,v,d). Gift 5/11 1786 i Kila sn med 57 Maria Ersdotter, född 14/11 1766 i Knöstad, Kila sn, död 15/4 1831 i Jonsbol, Kila sn. Bosatt i Jonsbol, Kila sn. (f,v,d). 58 Nils Jansson, född 5/1 1779 i By sn, död 1819ca i Storgärdet under Uggleberg, Huggenäs sn. Torpare i Europa under Uggleberg, Huggenäs sn. (hfl,v). Dödbok saknas. Han bodde först efter giftermålet med Katarina Göransdotter på torpet Europa men flyttade 1817 till torpet Storgärdet under Uggleberg. Gift 30/9 1810 i Huggenäs sn med 59 Katarina Göransdotter, född 28/8 1787 i Bräcka, Botilsäter sn, död 28/5 1857 i Säffle kanal, By sn. Bosatt i Säffle kanal, By sn. (f,v,d). Efter att ha blivit änka flyttade hon till torpet Lunna under Uggleberg där hon strax gifte om sig. 1824 flyttade de till soldattorpet Bäckfälterud under Bäck i By sn, 1832 till Rolfserud och 1838 till Säffle kanal i By sn *** VI *** 112 Erik Bengtsson, född 1725ca, död 6/8 1785 i Jonsbol, Kila sn. Bonde i Knöstad, Kila sn. (hfl,v,d). Bor vid sonens födelse i Lillerud men flyttar strax till Knöstad. De sista åren bodde han i Jonsbol Gift 1/11 1752 i Kila sn med 113 Britta Ersdotter, född 20/8 1726 i Knöstad, Kila sn, död 29/10 1792 i Jonsbol, Kila sn. Bosatt i Knöstad, Kila sn. (f,v,d). 114 Erik Andersson, född 27/6 1728 i Knöstad, Kila sn, död 8/4 1809 i Knöstad, Kila sn. Bonde i Knöstad, Kila sn. (f,v,d). Gift 14/11 1758 i Kila sn med 115 Maria Persdotter, född 0/12 1738 i Kållerud, Kila sn, död 18/12 1790 i Knöstad, Kila sn. Bosatt i Knöstad, Kila sn. (f,v,d). 118 Göran Muskovin, född 1747, död 12/8 1802 i Rud, Botilsäter sn. Klockare i Bräcka, Botilsäter sn. (hfl,d). Han bodde längst i Bräcka men flyttade på 1790-talet till Järnerud och ca 1800 till Rud, Botilsäter. Gift med 119 Greta Engholm, född 1748. Bosatt i Bräcka, Botilsäter sn. (hfl). Hon utflyttade 1809 från Rud i Botilsäter sn till By sn. *** VII *** 226 Erik. Bosatt i Knöstad, Kila sn. Gift med 227 Maria Andersdotter. Bosatt i Knöstad, Kila sn. 228 Anders Halvardsson. Bosatt i Knöstad, Kila sn. Gift med 229 Margareta Andersdotter. Bosatt i Knöstad, Kila sn. 230 Per Alexandersson. Bosatt i Kållerud, Kila sn. Gift med 231 Britta Andersdotter. Bosatt i Kållerud, Kila sn.

Hej Torbjörn! Enligt hörsägen - jag har inte själv läst boken- så skall Ulf Lundell skriva en del om sin släkt i boken En varg söker sin flock. Jag har tänkt läsa boken eftersom han skall ha anor i min hemsocken Kila i Värmland. Men det har inte blivit av hittills...

Leroy Anderson (1908-1975) är känd som kompositör av stycken som The Typewriter och Sleigh Ride och annat i gränsområdet mellan populärmusik och traditionell orkestermusik. Stycken som många har hört men som kanske man inte visste tonsättarens namn på. Han var född i Cambridge, Massachusetts, men båda föräldrarna var svenskar.
Att hitta information om honom och hans svenska ursprung är inte svårt, det finns en stiftelse i hans namn som har gott om matnyttig information här, och Kristianstads kommun hakade på med att uppmärksamma 100-årsdagen 2008.  
Lokalpressen uppmärksammade när släkten kunde återförenas 2008.
Men finns det någon utforskad antavla någonstans? Har moderns anor utforskats? Leroy Anderson platsar ju väl i gruppen kända svenskamerikaner.

För den värmländska geografin, t. ex. med uppgifter om vad Näs härad är och var det ligger rekommenderas Värmlandsrötter

Hej Johan!
Lars Gustaf Tegnér föddes 12/6 1771 på Kyrkerud i By sn, Värmland, och var mycket riktigt äldre bror till Esaias Tegnér. Efter faderns död 1792 måste han liksom bröderna söka sitt uppehälle som informator, och som sådan kom han sommaren 1797 till brukspatronen Christofer Myhrman på Rämmen. Hans studier förlades till Uppsala, och senare till Lund, där han 1801 avlade teol. lic. examen. Han blev också prästvigd, men dog redan 8/5 1802 i Millesvik där han tjänstgjorde som vice pastor. Hans eftermäle är ovanligt vackert. Han ingick 1799 äktenskap med Elisabet Sofia Brand, prästdotter från Gunnarskog och fick med henne två barn: [color=119911]Esaias Magnus[/color] som blev kyrkoherde i Fellingsbro, och [color=119911]Laura Gustava[/color] som blev gift med kontraktsprosten Anders Lignell i Kila, Värmland. När Laura Gustava dog i barnsäng lät hennes make iordningsställa en minnesplats på ett berg invid Kila kyrka.
Elof Tegnér föddes på Kykerud 18/2 1774. Han kom att bedriva sina studier i Lund, och kom sedermera att välja lärarbanan, då han 1804 blev eloquentiae et poësos lector vid läroverket i Karlstad. Han avled i Karlstad 27/1 1815. Hans maka var Jeanna Carolina Bagge, dotter till en postinspektör i Karlstad. De hade tre barn: [color=119911]Hilda[/color], gift med prosten Claes Wahlund i Karlskoga, [color=119911]Brage Esaias[/color], garvaregesäll i Töcksmark samt [color=119911]Elof[/color], kyrkoherde i Blomskog.
 
Min källa är Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar av Anders Edestam, där Elof och Lars Gustaf är biograferade i del I. Där finns mer detaljerade uppgifter. Av intresse för dig torde även del II och IV  av detta verk vara.  
Dessutom kan jag rekommendera Anders Lignells självbiografi, utgiven 1955 av Värmlands Museum, där han naturligtvis också skriver om sin första fru Laura Gustava Tegnér.

Artikeln En ny gren av släkten Skragge finns att läsa i VärmlandsAnor 2013:1. Hoppas att alla vill bli medlemmar i Värmlands Släktforskarförening!

Vid tinget 15-17 februari 1666 så var det mål uppe, som refereras år 1706 ovan:  
 
Näst kom för Rätten Joen Erichsson i W. Ugglesäter, och på sin hustrus Marit Jonsdotters och Stiuffbarns, Maritz, Anderses, Karins och Joens Larses Barns Wägnar, medh skälige köpebreff, som Nämpdens och flere gode Mäns Mundtlige Witnesbördh bewijste huru hennes Sal. Man och theras Fadher Lars Andersson i bemälte W. Ugglesäter, hade löst och kiöpt aff Bryngel Håkansson i Sundh, hans hustrus Gunnur Andersdotters arffzpart i bemälte W. Ugglesäter för 7 Rdr, aff Oluff Andersson i Mässwijkstorp, hans Jordepart i bemälte W. Ugglesäther för 12 Rdr, och Marit Oluffzdotters i Skiole Systerlott i bemälte W. Ugglesäter för 6 Rdr, aff Amund Amundsson i Mässwijk hans Arffzpart i bemälte W. Ugglesäter för 12 Rdr inspecie, och på thet bemälte Amundz Barn, Simon och Karin, inthet skulle klandra på then delen Amund sålde Lars, så gaff bemälte Jon Erichsson, them af sina egna medel, 12 Rdr till en wanligh förlijkning. Och fordom hans Larses men nu Joens hustru Marit Joensdotter aff Bryngel Simonsson och Anders Bengtsson i Dingelsundet, theras Fädhernes Jordh i bemälte W. Ugglesäter för  20 Rdr. Ther medh bemälte Joen, Marit och hennes Barn, äga medh kiöp pro quota tillsammans 1/5 på 1/6 när, i W. Ugglesäter, som är ett helt Skattehemman.

Marcus, det är nog säkert fråga om Mässvik och inte Mossvik. Mitt läsfel!