Tack för svaren Anders och Per. Ladufogde och betjänt är knepiga titlar. Som Gustav Rotth skriver härovan om ladufogde är det en synonym till rättare, vilket är en form av förman. En annan synonym till ladufogde är befallningsman, som i vissa bygder är en synonym för inspektor. Och som jag uppfattat det verkar betjänt i vissa fall avse en lägre anställd och andra en högre anställd. Svårt att veta egentligen hur man skall förhålla sig!

Spinner vidare på Lena Vendins fråga från 2010 17/11: var förvaras eventuellt arkiven som berör anställningar/antagningar av fjärdingsmän i Skåneland under perioden 1750-1850?

En Resande Lappflicka betyder precis vad det låter, en lappflicka som är ute reser och har intet med resandefolket att göra. Det kan dock röra sig om samer som vandrar vägen fram p.g.a. av fattigdom orsakad av 1800-talets samhällsomdaningar, detta då civilisationen bröt ny mark i Norrland.  
 
Vänligen
Carl Johan Ljungquist

En bra fundering!
 
För att börja med andra frågan: jag skriver att tattarens ursprung är hos gamla nordiska släkter och tyskinvandrade zigenare. Dessa tyska romer kan sedan genom lingvistiken antas ha sitt ursprung hos grekiska/bysantinska sådana, vilka lär vara utgångsgruppen för alla Europas olika romska grupper. Och ja, det är en skillnad på en resande och en rom. Genom gamla svenska rommanord såsom zinkis 'rom' eller Skåne-tattarnas balalolo 'rom' kan det beläggas att den förstnämnda gruppen i äldre tider (1800-1900-tal) själva gjorde en åtskillnad från de sistnämnda.
 
För den första och tredje frågan: klart att även dessa talar ett språk - låt så förslagsvis istället skriva:
 
* Forskning om romska släkter (s.k. zigenare)  
Välkommen till Forskning om Romska Släkter. De svenska romerna, som utgörs av ett antal olika grupper, är i huvudsak ättlingar till (syd)östeuropeiska zigenare som kom hit på 1800- och 1900-talen och som talade ett eget språk kallat romani/romanés. Här diskuterar vi forskning kring dessa släkter.
 
(Med (syd)östeuropeiska zigenare menar jag de romer komna från de forna kommunistländerna såsom Rumänien, Jugoslavien m.fl. Sedan vill jag påpeka skillnaden emellan rommani och romani. Det korrekta svenska sättet är att skriva med två m medan man i övriga världen skriver med ett m. Mot den bakgruden skriver jag rommani under resandesläkter och romani under romska släkter.)  
 
Låter detta bra?

Meningen från Karlskrona rådhusrätts dombok förefaller i mina ögon vara bildad med germansk språkgrund såsom rommanin ser ut idag, men notera att det svenska (eller här möjligen danska) språket, eller mer korrekt de lokala dialekterna, har förändrats sedan denna mening yttrades för 300 år sedan. Gör ett försök vid sidan av Eklund att tolka orden.
 
Caster. Hos E. Sundt (1852) s(j)aster 'järn, fångjärn'.
Daker. Osäker. Någon tysk rotvälska ? Kan var 'moder' som Eklund tolkar det.  
Mins. I diverse ordförteckningar miro(n) 'jag' och miro(n)s 'min, mina, mitt'.  
Caster. Se ovan.
Dader. I ordförteckningar dad 'far'. Bildat efter svenska fader men dad är i grunden persiska.  
Scoka. Vet inte. Möjligen identiskt med kåcka 'ljuga', som återfinns i ett antal ordlistor.
Casmer. Vet inte. Kanske har med Caster å göra ?
Tu. I den skånska rommanin, som tyvärr ej nedtecknats till eftervärlden, lär ett too 'också, även' ha funnits. Jämför engelskans too.
Anne. Högst troligen en variant av rommani an ' i ', som förekommer i allehanda versioner i nedteckningar.
Mar. Hos E. Sundt (1852) marra 'slakta'. Jämför bortfall av -a vid att köra och någon kör, sålunda mar 'slaktar' alt. 'slaktaren'.
Bojate. I ordlistor över knallespråket ges boja 'dricka', vilket är ett inlån från tyska alt. franska, sålunda bojate 'drack'.  
Tippa. Vet inte. Ändelsen -pa eller -pä är vanligt förekommande i andra rommaniord.  
Te. I diverse ordförteckningar ta 'och'.
Diof. Vet inte.  
Te. Se ovan.
Pieraf. Vet inte. Ordet pi 'dricka' finns i flertalet nedteckningar.  
Tiawa. En missförstådd hopskrivning av orden ti och awa. I ordförteckningar to 'till' och ava 'komma'. Jämför to pallas 'tillbaka'.
Hawa. Vet inte. Är det äldre svenska hafwa 'ha, äga' som avses eller ett icke nedtecknat rommaniord (h)ava 'komma' ?
Jawa. I ordförteckningar ja 'gå'.
Nikli. Hos E. Sundt (1852) nikli 'bort'.
Kier. I diverse ordförteckningar kira 'göra', sålunda kier 'gör'.
Wawa. Osäker. Eklunds tolkning 'varandra' den bästa hittills. Ordet är i så fall en förvanskning av det svenska ordet, som så ofta görs i hemlig- och fikonspråken.

I Nosaby sn 1789 24/12 gifter sig Karlhamnsborgaren Sven Lundberg (f. 1765 10/8) med Helena Christina Testrup (f. 1762 4/1), som är från nejden. Samtidigt är vandringsmannen o. knekten Fredrik Lundberg m. familj återkommande i den socken på 1780-talet. I tidigare inlägg i denna tråd nämns namnen Lundberg och Testrup. Kan de kopplas till Lundbergarna i Nosaby ?

En sammanställning över eventuella släkter Skata. Alla kompletteringar till nedanstående uppgifter tas tacksamt emot här eller via e-post.
 
Glasförarsläkten Skata från Södra Åsarp (P)
Som Anne Minken skriver är Eric Skata född 1775 28/10 i Södra Åsarps socken som son till glasmästaren vid Limmareds glasbruk Jonas Skata och dennes hustru Margreta Greta Lindqvist. Jonas framlider 1780 och i hans bouppteckning är den då 5-årige Eric omnämnd i sällskap med sina syskon. Medan Eriks systrar i vuxen ålder gifter in sig släkterna Göbel och Smidt blir han själv glasförare eller -handlare för bruket (han har även en broder Johan Petter född 1778 11/10 men hans öde är för mig okänt). Hela livet är han skriven i Limmared, där han även framlider 1827 ?/2. Första äktenskapet är 1797 14/3 med Karin Sofia Torstensdotter, även hon från bruket, och därstädes får de sonen Jonas född 1797 30/9 och död 1803 1/3 samt begravd den 13:e. I Sandhems socken (R) födds 1804 5/7 hans oäkta son Gustaf där modern är pigan Stina Lardsdotter [30 år]. Andra äktenskapet är med Maria Eriksdotter och hon är troligen moder till hans söner Johannes född 1808 5/5 och Sven Niclas född 1810 15/5, bägge på obekant ort (hfl). Eric och Maria även har dottern Anna Sofia född 1813 3/1 i Vessige socken (N). 1817 2/10 födds sonen Anders och modern är Cajsa Johansdotter (Bordig?) född 1780 25/3, som han även äktar 1819 i Limmared (hfl; vb ej bevarad). De har sedan barna Anna Maria född 1820 5/1 (ej fb), Johan Peter född 1822 4/2 i (i fb) och Jonas född 1823 10/2 (ej i fb) [se även Södra Åsarp AI:2 s. 72]. Bland dopvittnena till hans barn återfinner jag inga resande men som glasförare har han fört ett kringresande vandel och bland hans yrkeskollegor på bruket återfinns namn från välbekanta resandesläkter såsom Österman, Wetterberg, Ahlqvist, Kindberg med flera. Alla livsödena för hans barns är ej kända för mig. Gifter de sig med allmoge- eller vandringsfolk ?
 
Båtmannasläkten Skata från Vissefjärda (G, H)
Samtida med Eric är torparen och kronobåtsmannen Samuel Skata eller Gråsten född 1780 i Ödevata, Vissefjärda (ej i fb) och död 1839 25/1 i Sillandsmåla, Vissefjärda [58 år]. Första giftet är med pigan Karin Gummesdotter född 1769 och död 1823 11/7; sedan tidigare har hon den oäkta dottern Christina född 1796 29/3 och Andreas född 1813 21/5 är deras gemensamma son. Dessa finns även upptagna såsom arvingar i moderns bouppteckning men deras vidare öden är mig obekanta. 1821 får han avsked ur flottan för  liderligeht, blir vallackare och huddragare samt omgift 1825 2/3 med landstrykerskan Maria Jönsdotter född 1795 och kommen från Fridlevstads socken (K). Antingen framlider hon senare eller är identisk med han senare hustru Anna Maria Svensdotter född 1798 i Hälleberga (hfl). Familjen för ett kringvandrade vandel men är skriva i socknen, där även Samuel och hans hustru(ar?) Marias bägge söner födds:  
Peter Magnus Samuelsson Skata född 1824 10/12 i Nickamåla, Vissefjärda. Korgmakare och huddragare. Som försvarslös satt 1844-1846 på Karlsborg samt intagen vid Växjö fånganstalt 1848 20/12 för kringstrykande och slagsmål och avsänd 1849 4/1 till Kalmar och satt ånyo på Karlsborg 1849-1851. Inkom ånyo till Växjö fånanstalt 1852 21/2 för stöld och avsänd 1852 13/4 till Karlsborg på 2 år. Fick 1848 23/6 den oäkta dottern Anna Lisa (ej i fb och död 1849 9/9) med en Ingrid Maria Johansdotter [se äv. Vissefjärda AI:8 s. 168]. Vidare öden ej kända.  
Carl Johan Samuelsson Skata född 1833 28/7 i Skinnbo, Vissefjärda. Församl.dräng och vallackare. Uppger sig även ha gått ikring bettlande. Ankom med brodern till  Växjö fånganstalt 1852 21/2 för stöld och frigiven 1852 14/4. Ankom ånyo till Växjö fånganstalt 1854 7/9 för stöld och frigiven 1854 4/11. Vid Konga häradsrätt åtalad för 1:a resan stöld. Ankom ånyo till Växjö fånganstalt 1855 3/7 som försvarslös och frigiven 1855 20/7. Vidare öden ej kända efter 1869 [se äv. Vissefjärda AI:16 s. 684].  
Är något känt om bröderna Skatas vidare öden ?

Går det att pussla ihop en eventuell släkt Skata? Det berättas nämligen att under 1900-talet fanns det några som kallades för Skatera. Om det det sedan är deras släktnamn vet jag ej men jag har uppgifter om en glashandlare Erik Skata från Limmared, som kring sekelskiftet 1800 for i Halland och Skaraborg och som hade flera fruar och barn vars vidare öden är okända för mig. Mot 1800-talets mitt har jag även en förnamnslös huddragare Skata som var verksam i Kronobergs län.

Hej Anders!
Under vilken tomt eller sida i kyrkoboken för Tranås socken återfinner jag Jonas Skarins oäkta son Lorentz född 1814 som du nämner här ovan?

Ett smärre tillägg till mitt föregående inlägg: vid Skytts häradsrätt, Malmöhus län, år 1821 åtalas den förre soldaten Carl Magnus Råberg och hans hustru Anna Lisa Henriksdotter för medhjälp till stöld. Där uppger han sig vara född 1788 20/6 (när jag läste målet kunde jag ej tyda födelseplatsen) och att fadern var soldaten Nils Råberg.

Då Slöinge och Harplinge socknar ligger nästgårds och födslarna för Fredrik f. -78 och Axel f. -82 ligger nära varandra i tiden, finner jag skäl för anta att det rör sig om en och samme nattman Elias med hustru.

Rosengrens äldre led är svårpusslande - jag söker alla möjliga kompletterande uppgifter till följande:  
 
I GMR för Konungens Eget värvade regemente till fot vid olika skånska garnisoner återfinns för åren 1767-81 soldaten Lars Rosengren född c:a 1742 i Skåne. Jag spekulerar i denne Lars Rosengren kan vara identisk med den kringvandrande permitterade soldaten Lars Rosengren som med hustrun Stina Jokaimsdotter får sonen Helge 1768 i Ljungby, Halland [Ljungby CI:3 (1750-1806) Bild 67 / sid 115]. Notera här dock att det finns ytterligare en soldat Lars Rosengren (född c:a 1726 i Västergötland och död 1770 i Varberg 12/6) som tjänstgör vid Varbergs garnison (möjligen även Stralsund men osäker på detta).  
 
Var denne Lars R. född 1742 seden försvinner efter 1781 är mig obekant. En samtida person, som genom namnen blir intressant då personerna rentav kan vara identiska, är glasföraren vid Limmareds glasbruk Clarin Rosengren, som med sin hustru Stina Wimmercrantz får en dotter Walborg född 23/12 1779 i Södra Åsarp (P) och död 1780 3/5 i Skänninge (E). Han dyker sedan upp igen 1782 17/10 då det vid Jönköpings landskansli utfärdas ett resepass honom och hustrun Stina Joachimsdotter för varjehanda glashandel uti Linköpings län. Av Hr Lindwall får jag sedan per e-post veta att han med familj 1786 1/2 intas på Vänersborgs kronohäkte för landstrykeri (Clarin Rosengren Fredriksson med dess föregivna hustru Anna Stina Jonsdotter och son Carl Fredrik) och 13/2 blir förpassade för att inställa sig vid Limmareds glasbruk. Vid genomgång av Limmareds glasbruks illa skrivna men förövrigt mycket intressanta mtl, framgår ingenting om Clarin varit mantalsskriven där. (Här vill jag nämna möjligheten att Clarin både är soldat och glasförare på samma gång då jag tidigare noterat att t.ex. den väldigt besuttne Laholmsborgaren Johan Kindberg f. 1724 samtidigt var värvad soldat nere i Skåne i större delen av sitt liv.)
 
En inte helt betydelselös sak att nämna är att då Lars R. f. -42 får sonen Helge står en Ludvig Lindqvist som dopvittne, som mig veterligen borde vara identisk med västgöta-krämaren och soldaten Ludvig Lindqvist alias Wimmercrantz. Senare då Clarin R. är glasförare vid Limmared finns troligen där även en Jacob Rosengren (beskrivs undersätsig till wäxten och med swart hår i POIT då han blir åtalad på 1770-talet i Östergötland), som jag nämner i ett inlägg från 2011 28/10, som är gift med en Sofia Lindqvist som måhända är besläktad med denne Ludvig Lindqvist (Hur är de släkt?). Då paret Rosengren-Lindqvist redan finns beskriva på AF hänvisar jag enbart till de inläggen:
 
1)  
2) http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=83800&post=806593#POST806 593
3)  
 
En slutfunderingen från min sida som jag inte lyckas besvara (även om jag har mina funderingar) - vilka kan vara föräldrar till Clarin Fredriksson Rosengren och Anna Stina Joakimsdotter Wimmercrantz ?
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2012-10-08 21:37)

Johan Fredrik födds 1822 28/8 och döps den 29:e på Jönköpings arrest, föräldrar är intagna Christian Rosengren och Sofia Albertina Lund [29 år]. J. F.  blir sedan som fadern häradsvallackare i Kinds härad. Christian åtnjuter 1821 29/1 godkännelse av Kinds häradsting att verka såsom nattmansdräng åt Gustav Albrekt Arvidsson (hfl). Då både J. F. och C.  varit häradsvallackare i Kind, och C:s syskon uppenbart är födda inom häradet, kan detta väl tyda på att även Carl Fredrik (f. -78) haft bygdens förtroende för denna post en tid. Närmare kontroll av härads- och sockenprotokollen behövs dock här.  
 
Carl Fredrik i Örby (död -58), vill jag spekulera i om han kan vara identisk med Carl Fredrik f. 1796 9/7 i Kumla (E) och son till soldaten och lumphandlare vid Lessebo Christian Rosengren, som nämnts i tidigare inlägg. I nuläget vill inte jag svara på om det rör sig om en eller två Christian, men jag vill hävda att Christian och Carl Fredrik (f. -78) inte är identiska. Detta då C. F. vid tiden om år 1800 är verksam uti Kind medan Christian är knuten till Kristianstad, men kanske är de bröder eller släkt. Enligt uppgift här på Rötter av H. Skogsjö lär Christian vara född c:a 1770. Av GMR för Kungens får jag att han är född 1782 i Småland. Detta kan ju tyda på att det rör sig om två olika Christian.  
 
Samtidigt återfinns vid samma regemente en Jonas Rosengren född 1772 i Smålen (Småland), som kan vara identisk med den Lessebolumphandlare Jonas Rosengren som N. Rosenbalck nämner här 2005 23/9 och kanske sålunda en broder till Christian, samt en resandesoldat Henrik Rosengren född 1774 i Skåne. Kanske kan även trumslagaren Axel R. född i Skåne knytas till dessa då nattmannen Elias (Carlberg?) Rosengren har en son Axel (död i späd ålder) jag tidigare meddelat här.
 
//Carl Johan Ljungquist

Två otäcka skrönor jag söker uppgifter om.  
 
I en folkminnesuppteckning från Göteborg upptecknad efter en gammal västgöte omtalas en Rosengren i Skövde-trakten, som rånmördade postdiligenser och sedermera blev hängd. Är detta en skröna eller finns belägg i domböckerna för denna berättelse?  
 
Efter en ålderstigen av släkterna Lindqvist, Lundberg och Rosengren gjorde jag en nedteckning om en förfader som hamnade i strid med två andra män i Halmstad, med svärd hugget huvudena av dem och sedan pålat upp dem på störar vid stadsporten Norre Port. Jag har i mina efterforskningar ej funnit några skriftliga antydningar om en sådan händelse, men kan det röra sig om en skarprättare eller nattman som assisterat skarprättaren?  
 
Kan tillägga att jag hört den muntliga berättelsen om halshuggningen av Carl Fredrik Rosengren, som Bo Lindwall tidigare skrivit om. Ett intressant fall där det i skrift går att belägga det muntliga.

En smideshandlare Cornelius Rosendahl från Eskilstuna står som vittne vid ett dop i Fuxera (P) jag nämner under släkten Ros tisdagen 17 januari 2012. Är något mer känt om honom?

För ovan nämnda Sofia Mentzer, se vidare under släkten Lundberg där jag gjort ett inlägg rörande henne.

Den inflyttningsnotis som förekommer i Ystads Sankta Maria B:2 (1814-1822), sida 3, gäller en skräddare A. Lundberg med hustru, inte lumpsamlare A. Lundberg.

Hej Jan!
 
Vänligen se mina inlägg under Landskap/Blekinge/Socknar/Karlskrona ami., där har jag har gjort ett par inlägg anbelagande detta. Kan tilläggas att den Olof Wigren som dör 22 år gammal mycket väl kan vara rätt Olof då namnet Wigren är ovanligt och chansen att två olika kofferdikarlar med samma namn är verksamma i Karlskrona år 1812 ter sig då osannolikt, prästen kan ha bockat för fel, gift blev ogift. En annan Blekinge-forskare sade till mig att han möjligen kan ha drunknat till sjöss, då finns han inte upptagen i dödböckerna.  
 
En möjlig födelsenotis för Elin Strömgren kan finnas i Östra Torsås' födelsebok för år 1787-02-18, då födds en dotter Elin till torparen Johannes Strömgren och dennes hustru Lena Petersdotter. Jag har ej återfunnit dessa i hfl för 1782-99.
 
Denne Henric Bengtsson har jag själv sökt i Trelleborg men ej funnit (och då vi bägge gått igenom hfl kan det uteslutas av vi missat honom, men han ju ha levat i en grannsocken till Trelleborg... Eller så är givna uppgifter oriktiga i prästbeviset.).  
 
I Kristianstads garnisonsförsamlings hfl för år 1811 finns en artillerist Anders Pehrsson Löf upptagen. Han uppges vara 21 4/12 år gammal. Anders Persson Lundberg uppger i Varbergs hfl sig vara född 1789-10-14. Kan det vara samma Anders ?
 
AD Varbergs slottsförsamling AI:1 (1815-1832) Bild 19 (hfl 1827)
AD Kristianstads garnisonsförsamling AI:1 (1811-1820) Bild 134 / sid 37
 
Mvh
Carl Johan

Jag följer ett spår jag funnet rörande A. Pers. Lundberg där han verkar ha varit en stamanställd flottist: att vandringsmännen ofta var knektar vet jag, men sjömän? Är det vanligt vid denna tid (1800-talets början)?  
 
Mvh
Carl Johan

Besvarar Henry Gabrielsson spörsmål från föregående årtusende den 3/4 1999 beträffade fadern till Kristina Svan-Rosengrens (sondotter till Fredrik Rosengren (1778-1823)) oäkta son Johan August Gabrielsson Lundberg född 1/11 1874 i Slöinge (N). Se t.ex. Familysearchs sida där fyllig kompletterande data återfinns:   https://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/94WC-DD4. Notera här att namnet Gabrielsson kommer från styvfadern Kristina sedan blir gift med.  
 
I muntlig släkttradition hävdas med bestämdhet att August är att släkten Lundberg. Av Hr P. Andersson inlägg från 1/12 2010, framgår sedan hur hans bägge söner Alfred och Hjalmar Johansson under ett fyllebråk 1925 blir mördade av Birger och Fritjof Lundberg. Fritjof är son till plåtslagaren och gårdfarihandlaren Johan Alfred Lundberg (1845-1890) medan Birger är son till dennes broder Johan Leander (1863-1893), vilken Hr M. Fernström nämner kort om i ett inlägg från 15/9 2011 under släkten  Lindqvist. Enligt till mig lämnad oral uppgift skulle bröderna Alfred & Hjalmar vara kusiner till Birger & Fritjof.
 
Vem eller vilka kandidater finns då som biologisk fader till August Gabrielsson Lundberg ? Enligt konstens regler om namngivning, kan han vara son till följande personer:  
1) Johan August Lundberg (1852-1939), som samma år som August födds gifter sig med Albertina Josefina Wilhelmina Rosengren, som även hon som August moder Kristina är sondotter till Fredrik Rosengren, men av en annan släktgren. Notera att denne Johan August är broder till ovannämnda fäder till Birger och Fritjof.  
2) Tidigare omnämnde Johan Alfred Lundberg (1845-1890), som Augusts äldsta son Johan Alfred Johansson i så fall är uppkallad efter.
   
Att exakt avgöra vem som är Augusts fader går icke då alla dessa personer som är släkt rör sig i samma kretsar och geografiska områden. Då Fritjof sägs vara kusin till hans bägge mördade söner kan förslagvis istället August vara en halvbroder till Fritjof och således son till kandidat No 2 Johan Alfred Lundberg, som även de facto hade samröre med flera kvinnfolk. Jag personligen lutar mot att han kan vara fadern till August. Enda svagheten är att jag i mina papper inte till fullo har koll på om Johan August Lundberg född 1852 eller Johan Alfred Lundberg född 1845 vid tiden om vintern-våren 1874 var fria eller att i häkte/fängelse, som så ofta fallet kan vara med kältringar.
   
Hoppas det gav något för den intresserade!
 
CJ

Tack för den dödsnotisen Anders och jag fyller på lite om Lundbergs förehavanden:
 
Av domböckerna framgår att Lundberg efter att ha tagit avsked såsom husar, fört ett kringstrykande leverne (dömd 1812 för 1:a resan stöld inom Oxie härad), verkat som förstärkningskarl i 2 år, sedermera blivit antagen som volontär av arméns flotta i Carlscrona (ej återfunnen i flottans rulla år 1816) och lumpsamlare av pappersbruken i Gråmanstorp (L) och Ronneby (K).  
 
Av Hököpinge sockens kyrkoarkivalier c:a 1815 framgår för förstärkningskarlen Anders Persson [Berger] f. 1789 14/10 i Lyngby, gift med Kersti Olsdotter f. 1780 14/1 i Eskilstorp, under övriga anteckningar att Landsstrykaren rymd (jfr äv. dopet av sonen Ola 1815 24/11 där fadern anges vara f.d. Husaren nu landstrykaren Anders Pehrsson Berger) och äktenskapet sedermera upplöst 1820 i Oxie (Kersti föder ett oäkta barn 1821 6/1 och omgift 1821 7/10 med drängen och husmannen Ola Jönsson).  
 
Den Kersti Olsdotter som anges moder vid dopet av Lundbergs dotter Elsa Catharina i Ystad 1821 19/6 kan ej vara identisk med ovannämnde K. O. Det tör istället vara ett pseudonym för Elin Strömgren. Lundberg bör rimligen då även vara fader åt Elins son Johan Mårten.

A: en resandesläkt Friberg finns i Halland o. Västergötland  . . . Frågan är då hur denne Christina Friberg hänger ihop med dem och var Anders och Christina kom ifrån innan de bosatte sig i Härna...

Meddelandet som postades här igår kväll har uppdaterats.

Hej Anders
 
Christina f 1782 25/4 Nosaby, Albertina f 1784 26/7 Näsum, Fredrika d 1789 18/3 Nosaby

Efter artillerist Persson död 1832 flyttar familjen Lundberg som tidigare känt till Mariestad. 1835 tar sonen Johan värvning vid Karlsborgs fästning och dottern och modern återfinns sedan också i Karlsborg åren 1835-37. Elin (Persson) Strömgren öde är okänt, men -37 utflyttar dottern pigan Elsa Catharina Andersdotter Pehrsson (bägge patronymika står på samma rad i hfl!) till Undenäs, och hon har då slagit följe med drängen Erik Persson, f. 1812-03-01 i Undenäs. Elsa Catharina uppger att hon är född 1821-07-18 i Ystad (en felaktig uppgift, korrekt skall vara 1821-06-19) och -38 tar hon ut prästbevis för resa till Lyrestad, som ligger norr om Mariestad. Hon återfinns sedan som inhyse piga på Böckersboda Nolgården i Lyrestad. Senare öden är okända, men med hennes nuvarande färdväg i åtanke kanske Värmland är något.  
 

 
Källor:
Karlsborgs garnisonsförsamling AI:3 (1831-1840), sid 39
Undenäs B:1 (1822-1854), sid 117
Undenäs AI:7 (1834-1845), sid 227
Lyrestad HII:1 (1823-1842), år 1838  
Lyrestad AI:1 (1837-1853), sid 66
 
Mvh Carl Johan

Tack så mycket Jan, varit rena julafton denna lördag med släktforskningen  
Och självklart skall jag meddela min släkting i Amerika dessa fynd

Tillfällighetsfynd: På motstående rad i Svedala dödbok C:4 s. 274 då Anders Lundbergs broder husmannen Sven Pettersson avlider förekommer en lumpsamlare Carl Magnus Lindströms nittonåriga dotter Jacobina från obekant församling som död 1853 4/7. Kan dessa C. M. & J. Lindström knytas till de resande Lindström?

Söker kompletteringar:
 
Elias Lindström. Infanterist.  sedermera korpral, vid Sprengportens och Danckwarts. G.  1773 18/3 i Vinberg, Hall. m. Anna Maria Eliasdotter Bäckman. Barn: Petter f. 1772 23/9 i Krogsered, Hall., Anna Britta f. 1781 12/11 i Osby, Skåne, Cecilia f. 1787 åu d. 1790 21/10 i Asarum, Blek., Petter Andreas f. 1794 7/8 i Tvååker, Hall., Petter Andreas f. 1796 5/8 i Strövelstorp, Skåne.

Kan den skånske häradsvallackaren i Södra Åsbo Casper Niclasson (1770-1815) och hustrun Helena Lena Catharina Lundgren (1775-1817) tillhöra Lindqvistasläktet med tanke på dennes patronymikon? I hans och hustruns respektive bouppteckningar samt upprättade testamente uppges att inga bröstarvingar finns och inga övriga släktingar nämns utan pigan Elna Catharina Askegren ärver allt.
 
Björnekulla AI:1 s. 23, 4:e hushållet
Björnekulla C:2 s. 159, db 1815 2/10
Björnekulla C:2 s. 169, db 1817 20/4
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:17 s. 933, boup.
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:17 s. 935, test.
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:18 s. 521, boup.

Jag undrar om någon har ytterligare uppgifter för J. Karls. Kranz (1861-1913) och hans förfäder utöver de som tidigare nämnts här. Vänligen kontaka mig per e-post i så fall.
 
Mvh Carl Johan

Hej Bertil!
 
Din Maria Christina kan eventuellt vara en dotter till ovannämnde Isak Kindberg då han har dotter Maria f. 1778 i Skövde och annan dotter Christina f. 1785 i Mariestad. 1780 bodde han ej dock i Mariestad utan först från 1783 och framåt som jag skriver härovan. Det finns även i Mariestad en svarvare med samme namn, men han uppges vara född 1765. Inga ytterligare Isak än så är kända för mig men namnen Maria och Christina figurerar lite varstans i denna släkt.  
 
Mvh Carl Johan

Har någon stött på dessa Kindberg eller vet något mer om dem?
 
Ovanstående Trädgårdsmästaren Johan Kienberg är möjligen identisk med den trädgårdsmästare med samme namn som lever i Övraby socken, strax norr om Halmstad, och som får ett antal barn där:  Catharina f. 1745 31/8, Swen f. 1747 12/4 och Catharina Lucia f. 1748 27/12.
---
I Falkenbergs stad [Falkenberg C:3 s. 326] framlider 1798 13/3 soldaten vid Konungens Regemente Magnus Kindberg, 46 år, och född i Torup (L). Jag återfinner ej honom i fb för 1751-1753. Kan ej heller finna honom i generalmönsterrullorna. Är något ytterligare känt om denne herre?
---
Den västgötske bygde- och domboksforskaren Carl Martin Bergstrand har i sin bokserie om tvenne böcker Livet i Mark på 1700-talet dedikerat ett helt kapitel åt resandesläkterna Kindbergs, Darells och Skövdings förehavanden. Där nämner han vid Älvsborgs regemente en Nils Johansson Darell, 49 år, som får avsked 1723 och en Johan Johansson Kindberg som rymmer 1725. Är något ytterligare känt om denne J. Johans. K.? Är han överhuvudtaget resande då namnet Kindberg verkar förekomma bland andra rotesoldater i Mark?

I ett inlägg postat fredagen 03 mars 2000 - 18:47 av hr Wallgren nämns en handelsborgare Sven Kindberg från Borås, som möjligen är identisk med Laholmsborgaren med samma namn. Går man till litteraturen och kyrkböckerna för Borås återfinns en rad Kindberg verksamma i staden i mitten av 1700-talet. Jag lämnar här några namn och uppgifter, för att se om något inbördes släktskap kan fastställas emellan de i Laholm & Kungsbacka och de i Borås:
 
Lars Månsson Kindberg, handelsman, borgare o. häradsdomare, 1678-1754, g. Annika Jaensdotter Naselia, har dottern Maria Britta Kindberg 1725. Son av korpralen Magnus Larsson och hu. Maria Svensdotter uti Kalvs sn, Älvsborgs ln.  
Anders Månsson Kindberg, handelsman, g. Britta Andersdotter, är möjl. identisk med den A. Måns. Kindberg som 1713-05-24 i Jönköpings Kristina förs. har sonen Johan.  
Carl Svensson Kindberg, f. 1693.
Jaen Svensson Kindberg, f. 1684.
Anders Andersson Kindberg, f. 1692, g. Anna Dahl, har troligen en dotter Annika 1724, g. mågen Carl Bo?man f. 1714
Petter Andersson Kindberg, guldsmed (mästare), c:a 1708-1742.  
Bengt Kindberg.  
(Forskar ej på Darell men de figurerar i Kindbergs tavla, ett tillfällighetsfynd: Maja Lisa Darell, jungfru, f. c:a 1706.)
 
Alla tillägg till ovanstående uppgifter mottages tacksamt här eller via e-post (tryck på mitt namn till vänster) .
 
Vänligen,
Carl Johan

Ovannämnde Emma Theresia Lundberg är dotter till plåtslagaren & vallackaren Johan Alfred Lundberg d.y. (1869-1893) och dennes kusin Fredrika Dorothea Lundberg (1872-1954) från Torup, Halland. Johan Alfred d.y. är son till Carl Oskar Lundberg och Fredrika är dotter till Johan Alfred Lundberg d.ä. och dessa bägge är bröder.

Daniel, Niclas m.fl - en frågeställning att fundera kring:  
 
Mig veterligen gifter sig romer som regel inte utanför den egna gruppen. De romer som kom till Sverige under vasatiden och framåt frångår emellertid denna regel. Istället gifter de sig med icke-romer och låter även icke-romer assimilieras in / upptas i deras grupp. För min egen forskning kan jag i källmaterialet ganska tydligt följa hur det detta sker. Och detta fenomen är ju inte blott begränsat till Småland och Västergötland utan även till alla de tre Skånelandskapen*. Men kan ju bra fundera på varför det sker och vad som är orsakerna till det!
 
*: Hur situationen ser ut i Svealand och Norrland samt Norge kan jag inte svara på eftersom jag inte forskat särskilt mycket där.
 
Jag kanske tänker fel men genom sådana här frågeställningar vill jag tro att resandefolkets historia och ursprung bättre kan belysas och förstås än genom att ha olika gruppindelningar och måttstockar av ”äkthet” för de olika resandesläkterna.

Daniel: Vet inte om jag uppfattar din frågeställning rätt men att hålla på att stämpla vissa släkter eller stammar (ordet ätt lämpar sig bättre för adliga släkter!) av resandefolket som ”äkta” eller inte beroende på deras genealogiska bakgrund tycker jag är vanskligt och kontraproduktivt för släktforskningen. Skulle en person vara mindre äkta resande för att dennes agnatiske förfader var en etnisk svensk med blåa ögon och blont hår än om han hade varit en tysk zigenare med svart hår och bruna ögon?  
     
När man som släktforskare ska försöka bedöma i källmaterialet om någon faktiskt är resande eller inte tycker jag att sametingets definition en av same kan ge en släktforskare en stabil grund att stå på vid bedömning:
Vem är same?
 
I sametingslagen finns en definition på vem som är same. För att få skriva in dig i röstlängden till Sametinget säger lagen att du ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same.
 
Inför varje val till Sametinget upprättas en samisk röstlängd. Rätten att bli upptagen i röstlängden och därmed ha rösträtt har du som uppfattar dig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden.
(Källa: http://www.samer.se/1147)
 
Borgmästare Anders D. och hans förfäder var klart inga resande. Men hans ättlingar 1) hade en livsstil likartad dåtidens resande; 2) umgicks och gifte sig med personer som bedöms ha varit resande; 3) med stöd i punkt 1 och 2 kan det också hållas för sannolikt att de också talade språket rommani, vilket efter sametingets resonemang är det som slutligen avgör om någon kan bedömas vara resande eller icke.  Min egen slutliga bedömning av allt detta är att de är/var resande.
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2016-01-26 21:48)

Nu ska man komma ihåg att knallarna ingalunda var någon homogen grupp utan det är samlingsbeteckning för alla de ambulerande köpmän och köpkvinnor som kom ifrån södra Västergötland. Och knallehandeln var ju inte begränsad blott till gårdfarihandel utan innefattade även marknadshandel, smuggleri etcetera. Och alla de som i efterhand har betecknats som knallar kunde ju inte tala månsing, det var blott ”de invigde” som kunde det. De egentliga knallarna kan nog bäst beskrivas som ett löst sammanhängande skrå eller ett kompisgäng av unga och gamla gubbar, varav en del kom ifrån vandringsfolket. Men det är om detta sistnämnda som ingenting står att läsa i historieböckerna.    
 
För gårdfarihandel, egentligen för all sorts handel, krävdes det dock ett bevis eller tillstånd från myndigheterna. Men vad sedan folk gjorde i verkligheten var nog en helt annan. Tillräckligt många knallar var dock såpass ärliga att Borås och Sjuhärad på 1700-talet var bland kronans viktigaste skattebetalare. Här är ett bevarat handelspass/resepass från 1782 för glasföraren vid Limmareds glasbruk Clarin Rosengren:  
 

 
Kanske bör ansvarig moderator förslagvis flytta dessa 'knalleinlägg' till en egen tråd under resandefolkets historia?

Jag säger bara än en gång att det är vanskligt för resandeforskningen om man börjar stycka upp och dela in resandefolket i olika fördefinierade grupperingar. Att börja gradera människor av kött och blod på sådant vis leder ytterst till att olika måttstockar av ”äkthet” uppstår, detta oavsett hur opartisk och neutral man är som enskild släktforskare.  
 
Läs Wikipedias artikel om resandefolket. Läs skitpratet på facebook. Där graderas resandefolket värdemässigt. Vad enskilda personer eller rentav organisationer anser är irrelevant för den allmänna forskningen ska förhålla sig neutral så långt det går. Det är en grundförutsättning för all forskning, vare sig det rör sig om släktforskning, naturvetenskaplig forskning eller något annat forskningsfält. Mot bakgrund av detta är det istället bättre att titta på varje enskild släkt för sig men under ett gemensamt paraply, vilket helt riktigt görs nu och alltid har gjorts här på Anbytarforum.  
 
____________________________________________  
 
Och apropå att romanikultur/resandekultur skulle vara romsk (men nu lämnar jag forskningens neutralitet). Kan inte resandekultur/romanikultur bara få vara resandekultur/romanikultur? Måste den plötsligt vara romsk bara för att modern forskning tillåter sådana tolkningar? Hade en ”råmmano” (resande) hört detta på 1800-talet hade han nog kliat sig i huvudet. För i hans värld var den råmmano (tartarisk!) och han själv såg sig som ättling till landet Tartariets mäktiga krigarfolk, ett faktum många av dagens människor medvetet som omedvetet ignorerar. Vilket är synd, då sådan ignorans leder till bortfall i historieskrivningen. De äldre dör bort utan att deras berättelser blivit nedtecknade eller dokumenterade med diktafon för efterkommande generationer.  

Tackar & bockar!

Är något känt om en järnhandlarsläkt Boman, troligen resande, i Närke och Västmanland på 1700-talet? Jag har nämligen en Carl Boman. Alla vidare uppgifter och ledtrådar av intresse rörande Bomansläktet/erna.
 
CJ

Anders!
Både här på AF och Scangen omtalas en husar Sven Granell i Malmö och dennes son Bengt S:son Granell; har du något mer om denne Sven?  
 
Sedan skall tilläggas att Nils född 1850 21/3 i Västra Karup också dör där 16/4 och blir begravd den 20:e.

Rättelse till mitt tidigare inlägg från 30/9: släkten Lindqvist binamn är Sexpundinga[rna] och inget annat.

Intressanta uppgifter som framkommer här. Fyller på lite med uppgifter och kredit till Magnus F. som ursprungligen fick in mig på detta spår då de s.k. Röe-Björkana tangerar både Daggafôlket (Åkerman), Låmperögga (Lundberg) och Sjöpundinga (Lindqvist).  
 
Om Ola Jönsson Lundblads moder pigan Kjersti Eskilsdotter är gift med en Jöns Påhlsson i Kvidinge vet jag inte men 1823 2/10 blir hon gift med en lumpsamlare och tiggare Ola Jönsson född 1801 11/1 i Kvidinge (i fb), som ursprungligen var son till en kronotorpare Jöns Jonsson i Kvidinge men som framlider då sonen är ung. Sonen växer sedan upp på Kvidinge fattigstuga och antecknas då som krymling. Han börjar sedan gå runt i socknen och tigga och blir sedan lumpsamlare vid det berömda Klippans pappersbruk. Och om ovanstående uppgifter är sanna där Ola Jönsson Lundblad uppger om sin fader vara ryttmästaren Lundblad, faller min egen tes att han född 1813 skulle kunna vara en 'väldigt' tidigt son till Ola Jönsson född 1801 och Kjersti Olsdotter född 1793. Notera dock att denne Ola Jönsson i sin ungdom i Kvidinge hfl blir uppgiven som född 1796 - sin äldre broders födelsedatum!  
 
Ola Lundblads moder Kjersti får även med den ovannämnda lumpsamlaren Ola Jönsson en son Johannes född 1824 29/3 i Kvidinge, som i vuxen ålder tar sig namnet Olsson Melin (troligen ett soldatnamn) och blir kringvandrade bleckslagare och nattman och sedan 1850 utvandrar till Danmark.
 
Slutligen anbelangande Anders O:son Björks uppgivna moder pigan Petronella Bengtsdotter så kan konstateras att i Kvidinge kyrkoarkivalier så är namnen Petronella och Bengtsdotter vanligt förekommande bland ortsbefolkningen. Således kan det misstänkas att hon är från nejden.

Då jag släktforskat på 1900-talet på några halländsk-skånska resandesläkter, även om 70 års regeln försvårar en del, förefaller det i mina ögon som männen i viss mån fortsatt är engagerade inom krigsmakten, såsom fallet är under 17- och 1800-talen. Visserligen införs allmän värnplikt i början av seklet och de bägge världskrigen samt kalla kriget leder till att många ligger inkallade, men i min forskning har jag stött på sådana som är stamanställda och även fullföljt officers-/militär utbildning.  Är detta ett fenomen någon annan noterat ? Kan det röra sig om släkttradioner eller är det en direkt konsekvens av att de resandes socioekonomiska sammansättning förändras under 1900-talet (d.v.s. de assimileras) ?

I äldre tider, under 1600- och 1700-talen var de resande vanligen yrkesverksamma som handelsmän och marknadsförsäljare, och såsom genantborgare betalade de sin skatt i städerna, där de även enligt lag var tvungna att äga en mindre fastighet eller tomt för att få svära borgareden. Likt knallarna i Borås och Ulricehamn, kunde även de mer besuttna äga en mindre gård någon mil utanför städerna.
 
Varför just Halland är resandetätt kan då sägas bero på Hallands gynnsamma geografiska läge för handelskommers; hamnstäderna Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm ger tillgång för import av försäljningsvaror från Danmark och övriga Europa, åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagans (Vi ska Äta, Ni ska Laga) respektive dalgångar ger goda färdvägar inåt landet för avyttring samt närheten till Skåne i söder och Norge i norr, som är stora befolkningscentra med kundpotential: köra på Norge (Norrvägen) är ett gammal handelsbegrepp.

Är något ytterligare känt om En bön från vandringsfolket (Östgötaposten den 3/1 1896, sida 2) och Vandringsfolkets bön (Norra Skåne den 4/1 1896, sida 2)? Vilka var personerna bakom uppropet?
 

Fel ställe på att ställa frågan på. Denna forumstråd bör ligga under rubriken historia eller metoder.  
 
Den uppfattning jag bildat mig, är att namnskicket under 1800-talet i mån och mycket följer de allmänna strömningar som då råder. Fornnordiska förnamn är i synnerhet på modet. De förnamn som dock används är väl något 'finare' och ovanligare än det gängse skicket. Namn som för tankarna till de högre samhällsklasserna. Detta har nog sin förklaring i att många av dem faktiskt är så kallade borgare (de fyra stånden - adel, präster, borgare, bönder.), åtminstone under 1700-talet.

1700-talet: fb säger inget men i mtl förekommer person X Y Senior. I samma mtl förekommer även X Y Junior. Kan man helt säkert då våga säga att det rör sig om fader och son eller farbroder och brorson? Eller hur såg bruket av Senior och Junior ut i äldre tider?
 
CJ

I min hemtraker i Västergötland sägs bogna, båjna eller bôrna om trä som sväller.

Carl-Fredrik Hanzon och Anders Pemer skriver här ovan 30/5 2002 att människor ofta var medvetna om sina äldre släktnamn (inte sonnamn!) även om de var bortlagda. Hur vanligt var detta fenomen? Finns det fler exempel på sådant?

Liknade det Mats Persson beskriver här ovan, kunde även höga herrar få ett tillägg till förnamnet, som t.ex. Birger jarl var ju Sveriges jarl (~statsminster) medan Norges kung Harald Hårdråde gjorde sig känd för sina härjningar.

Den allmänna värnplikten kom inte förrän 1901, innan dess var det den s.k. beväringen som gällde. Frånv. = frånvarande, frik. = frikänd. Antagligen var din morfar under maj och juni månader 1897 frånvarade vid samling av något skäl och i juni beslöt militären att helt enkelt frikänna honom från beväringsplikt, d.v.s. han behövde inte göra militärtjänst.  
 
Mvh Carl Johan

God afton  
Du finner läsvärd info under Anbytarforum » Hur gör jag? (Metodfrågor) » 16 - Militaria. Annars är det Krigsarkivet i Stockholm som gäller.

I de s.k. stam- och rullkorten som under 1900-talet förs över alla soldater finner man huvudsakligen information om soldatens trupp- och kompanitilldelning, personens längd, civil titel och noteringar om eventuellt begångna brott. Inte mycket matnyttigt att hurra för d.v.s.  
 
CJ

Vilken skånsk GMR c:a 1770 ska man kolla för Öfverste Lieutnant Baron Cederströms Compagnie? Det lär vara vid ett värvat infanteriregemente.

Ingen som kan tyda vad det står ?

Strömgren låter väl helt O.K. då det är hustruns efternamn i andra källor.  
 
Vad står emellan Skåne och Gotheborg till höger ?
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2012-05-24 08:52)

Vad står till höger resp. vänster under Carlscrona och Skåne? Vad står efter hustru?
 

Begravingen 1754 d. 4 augusti är lite svårtydd; det första kan jag läsa men efter född åhr 1678, i är det lite svårt. Var är personen född?

Och jag som trodde det var ett regementsnamn.  
 
Tack åter Irene!

Dett var inte känt av mig, tack även du Irene!  
 
I db står Anders Ki[n]berg afskedad garnizonssodlat wid . Var då någonstans? Är det stora Stora Rud/Styrrud som avses?

Jonas född 1774 5/11 i Ek socken, fader Anders Kindberg. Kan någon vänligen tyda dopnotisen i sin helhet? Gärna bokstavligt!

Hej Bo! Funderar själv på om det kan vara Sexdrega eller rentav Tvärred som det står det. Har tidigare sett detta inlägg då jag själv gjort inlägg i den tråden. Vågar någon skrivstilskunnig svara på vad det egentligen står där?  
 
Mvh Carl johan

Rosengren [född] 04 ?/7 (oläslig födelseort?). Vad står längst till höger?
 

Kan någon vara vänlig att tyda denna notis i sin helhet ?  
 

Hej Roger!
 
Det är inte den övre texten jag behöver hjälp med utan den nedre där alla ägodelar och skulder listas. Du kan möjligen inte göra en ordagrann översättning av den texten ?  
 
Mvh Carl Johan

Tack så mycket Markus.  
Jag får forsätta mitt övande tills jag läser så bra.  
 
CJ

Skabersjö AI:2 (1787-1804) Bild 66
 
På vänster sida under rubriken Betjenter återfinns kusken Lundberg. Vad är det för kråkfötter prästen skrivit uti marginalen rörande honom?

Dödsnotis nr 16, 1778-07-28 på vänster sida. Vad är det Petter tituleras och vad dör han av?

Flickebarnet Christina döps 1788 23/9. Vad tituleras dopvittnet Anders Lundberg (d.v.s. det som står efter Malmgren på raden ovan) ? Jag får det det tämliga oläsliga ordet till att bli Sunnt l. Furint. Avses möjligen furir?

Under anmärkningar för nr 69 And. Lundborg står något som är överstruket, saknas . Vad står det?

Den andra dopnotisen då Pehr(Petrus?) föds, vill någon vara vänlig att tyda den i sin helhet?

Vill någon vara vänlig att fylla i och rätta? Gärna bokstavligt!  
 
?? Anders Berger flyttar nu/
till Hököpinge med intyg om god/
frägd någilunda Christdoms Kun/
skap samt bänk?? af nådanefter - pa/
intyg 2. samt/
??/
??,och har haft/
koppor, samt är född i Lyngby Socken/
attest af Björesfräg?? d. 13 Normö??: 180[9?]/
Sveni Nilsson/
?
Gos[sen] Truls Pålsson på N: 31

Tack så mycket Markus, förefaller även som hon kan läsa bättre än mig.  
 
Sedan undrar jag om du genom din klockareforskning vet något närmare om denne komminister Ambrosius Westring och hans släkt/kontaktkrets? Nämns han i herdaminnet? Vet du möjligen även vem som var komminister i Östra Ljungby vid denna tid (~1775)?
 
Vänliga hälsningar
CJ

Tack Anders för den renskrivningen och du menar nog Pe(te)r Lundberg.

1769 2/7 födds Samuel. Jag kan tyda det huvudsakliga i födelsenotisen men på några av orden fallerar det. Vill någon vara vänlig att tyda födelsenotisen i sin helhet?

Tack så mycket Carina . Du skulle inte kunna tyda födelsenotisen också?  
 
Mvh Carl Johan

Vilken titel står framför Petter Lundberg och det står Jungfr? framför hans hustru Elsa Catharina Borgström?  
Källa: AD Genarp C:3 (1751-1791) Bild 196 / sid 194 (vigsel 1777-12-5)

Denne skolmästare återfinns inte i hfl under Scholehus, bara en Lars Larsson utan titel med enf.[aldig] kunskap. En genomgång av hfl efter denne herre kan kanske ge något.
Tack!
 
CJ

Tack Eva!

Tack Elisabeth och Anders!
 
Mvh Carl Johan

Okej, detta var väldigt oväntat. Så det är två Petter Lundberg på Häckeberga, en född -43 och en -62. Blir lite att grunna på här...
 
Tusen tack för äversättningen och utdraget ur dina anteckningar Markus  
 
Vänligen
Carl Johan

Skulle någon vilja vara vänlig att tyda detta prästbetyg i sin helhet här eller via e-post? Jag har nämligen en beklämande känsla att jag själv tolkat det käpprätt åt skogen.

Tummen upp för den texttolkningen.

Det kan nog vara Malmö som avses men dommålet berör husaren och landstrykaren Andreas Lundberg-Berger, som jag nämner under socknar Genarp och resandesläkter Lundberg. Men tack för texttydningen. Får gå vidare med den Agneta P. L. du nämner och se om det ger något.
 
Vänlig hälsning
Carl Johan

Tack!

Tackar Göran för insatsen; är lite svårt ibland att tyda stilarna då man själv är nybörjare  
 
Mvh Carl Johan

Tack Göran!
 
Mvh Carl Johan

Tack så mycket!

Nja, då får det nog till och vara. Då slår jag hellre  ett tag till och blir något klokare själv på kuppen  när jag kommit på om det står kaffekanna eller kaffekvarn.  
 
Med vänlig hälsning
//En sniken smålänning

Arkiv Digital Tönnersjö häradsrätt FIIa:27 (1872-1874) Bild 1490 / sid 270
 
Vill någon vara vänlig att tyda denna bouppteckning bokstavligt efter Johan Lundberg i sin helhet inklusive inventariet? Går bra att skicka den via mail (klicka på mitt namn til vänster).
 
Mycket tack redan nu till den som gör det!
//CJ

Jag menar såklart faders titel; vad står emellan fadren Fridrick Dahlström från Carlscrona ?
 
Står det fadren drängen Fridrick ... ? Något svårtytt efter fadren.
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2011-10-08 18:16)

Ingen ?

Hej Göran!
 
Det är Ingeman jag följer och då jag läste tyckte jag det såg ut han är tvilling med Anna Lena, vilket ej verkar vara fallet.
Men om Ingemans fader heter Nils Trulsson så har jag ändock kommit fel i min släktutredning. Tack för tydningen av föräldranamnen!
 
CJ

Tack Markus!
 
CJ

Soldaten i fråga var förlagd på Älvsborgs regemente I 15 åren 1943 till -51/52. Då det rörde sig om så många år trodde jag det rörde sig ett underbefäl men han var nog bara inkallad ofta då. Har försökt få tag i hans stamkort men det verkar inte gå att uppbringa. Tack i alla fall för identiferingen av uniformen och för tipset rörande svenska arméns uniformer.

Hans uniformsmössa också. På hemsidan http://medlem.spray.se/landsverk/uniform_m39.htm på bilder över mössor tolkar jag det som underbefäl. Kan det stämma?  

 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2011-06-21 23:09)

Den andra kragen:
 

Jag undrar om någon har en antavla för dir. A. Johansson, född i Roasjö och bosatt i Borås, där han drev företaget Algots? En släktings svåger man var nämligen chaufför till Johansson.
 
Som kuriosa kan jag nämna att jag i mina anteckningar fann att knallen Oskar Damberg under en inspelat samtal på 40-talet med Västgöta-Bengtsson nämner att han mött Johansson i början av 1900-talet då denne var knalle. Inspelningen finns förvarad i SOFI:s arkiv.
 
Mvh Carl Johan

Läste sagan om kung Alle, vars kungsgård lär ha liggat i nejden av Allatorps gård, som ligger c:a 10 km från Jät kyrka vid Vederlövssjön. Denna gård lär släkterna Trolle och Stake ha haft i sin ägo. Vad är känt om Stakarna på Allatorps gård ?

Din Skata förefaller vara en bondpojk. Gissar på att han fått namnet Skata i det militära eller tagit det sig själv. Sålunda ingen anknyting till resande.

Konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786) är enl. Svenskt biografiskt handlexikon son till en köksmästare Gustaf Lundberg och Sabina Richter. Är något mer känt om deras släktkrets?

Tack så mycket hr Waldemarsson, Johans frånfälle blev nu lite klarare för mig.

För att besvara Karin Nilssons fråga; det latinska (urspr. hebreiska) namnet Johannes förekommer i versionerna Johan, John, Jöns,  Jan, Hannes m.fl. Har man en ana som står som Johan i en hfl kan han mycket möjligt stå som Jan i nästa. Namnet Jonsson står för Jonas' son, och namnet Jonas härleds inte från Johannes.
 
Mvh
Carl Johan
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2011-06-06 22:36)

Hej!
 
Jag undrar om någon vet något om en släkt Herdinius på 1500-1600-talen eller var man kan gå vidare? Den muntliga traditionen i min släkt säger att förfäderna bar detta namn innan de kom till Sverige. I min släktforskning har jag kommit ned till Skåne i mitten av 1700-talet, sedan har jag inte lyckats komma längre då flyttingslängderna ej är bevarade.
 
Vänligen
Carl Johan H. Ljungquist

Hur forskar man egentligen på de släkter som var tjänstefolk åt adeln i äldre tider? De kvarlämnade uppgifterna i kyrkoböckerna om dem verkar vara betydligt magrare än resten för befolkningen. Verkar nästan som att sådana släkter befann sig lite i en gråzon och att det var lite sisådär med hur prästen gjorde anteckningar om dem. Jag skulle kunna tänka mig att många adelsätter i sina privatarkiv kan ha papper och uppgifter sparade om sina anställda, men tyvärr har man ju inte sådana fina släktingar eller kontakter. Hur har ni andra gjort?

PÅ AD finns Göteborgs Stads taxeringsregister (TaxReg 1 t.o.m. 12) utlagda men hur använder man dem? Efter personnamnen står en massa siffror och bokstäver men vilka handlingar hänvisar dem till

slaktdata.org - Innehåller dock mest notiser från bl.a. Bohuslän, Småland och Gotland.

Edit: jag fann orten jag sökte på egen hand. Moderator kan radera detta inlägg tack.
 
Mvh  
Carl Johan
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2011-09-18 23:38)

Det gamla namnet för Bohuslän är Viken. Kanske gjorde hon en vända dit i sitt liv.

Var låg platsen l. gården Saxered i Kinds härad runt år 1800 (förväxla ej med Saxered i Marks hd)? Hittar ej detta i ortnamnsregistret eller kartboken.

Det står moderpassion men med det gamla dubbel-s:et. Om denna sjukdom se under Språk, ord och namn » Sjukdomar och dödsorsaker » Moderpassion.
 
Hälsningar från södra (P) län

Var bevaras eventuellt fotografier tagna på 1880-talet på fältjägare vid Värmlands fältjägare?
 
Mvh
Carl Johan

Någon som vet något mer om denna familjekrets?
 
Kronolänsmannen och kommisarien i Allbo härad Jacob Borgström (1710-1798) gifter sig 1751 med Lena Kempf (1731/33-1800) och de bor först på gården Pep(p)anäs i Virestad socken, sedan flyttar de till Nybygget i Hjortsberga socken. Under Släkter Kempff här på anbytarforum redovisar Sigurd Stén deras barnaskarna:  
 
Chatarina Elisabeth, f. 1752-11-22 i Virestad (CI:1)  
Paul* Joachim, f. 1754-04-?? i Virestad.(CI:2) Död 1803-10-15 i Hjortsberga.(C:1)  
Beata Lovisa*, f. 1756-01-27 i Virestad.(CI:2)  
Hans* Joachim, f. 1761-12-22 i Virestad.(CI:2)  
Carl* Gustaf, f. 1764-02-?? i Virestad. (CI:2)  
Gabriel, f. 1767-06-24 i Virestad (CI:2). Död 1792-12-29 i Hjortsberga.(C:1)  
Margaretha (Greta) f. omkr. 1770 i Hjortsberga. Död 1832-05-20 i Hjortsberga. (C:1)  
Göran (inga mer uppgifter)  
 
Jag har skummat igenom Virestads och Hjortsberga kyrkoböcker och för dottern Chatarina Elisabet finner jag ingen dödsnotis och vet heller inte var hon tar vägen/flyttar någonstans; dottern Beata Lovisa blir visst gift med en Johannes Agreuii? då de 1798 i Hjortsberga får tvillingarna Gabriel och Lena Caijsa (Paul Joakim står här som dopvittne); sonen Göran finner jag enbart som överstruken i Hjortsberga hfl.

Söker uppgifter om en Agneta Lundberg som levde kring 1800-10, som jag tror var gift med en tunnbindare/bödkare (Hans?) Malmgren från Malmö. Hon skall vara släkt med husaren Andreas Lundberg alias Berger som levde i Hököpinge socken. Tacksam för all hjälp eller uppslag för vidare forskning.

Ingen som vet någonting ?

Den bou. tackar jag för Eva.  
 
Mvh
Carl Johan

Hovslagarmästaren Jacob Borgström lär ha levat i Trelleborg eller nejden runtikring i mitten av 1700-talet. Har någon Trelleborgsforskare stött på denne mäster?

Söker information om inspektorn Samuel Borgström född 1727 16/8 i Tving (K) samt eventuella giften och barn. Han är omnänd i systerns bouppteckning från april 1818 och anges då vara inspektor från Esperöd. Återfinner honom ej vid Esperöd i Tranås (där fadern levde) eller i Södra Mellby. Återfinner heller ingen bouppteckning efter honom, vilket är fallet för hans övriga syskon. Någon som vet något om denne herre, som förefaller ha uppnått en aktningsvärd ålder ?

Var finner jag bouppteckningen efter klockare Carl Borgström död 1789 25/4 i Sövestad? Enligt bouppteckningsregistret lär den finnas i Herrestads hd upprättad 1789 16/7 på sidan 6. Jag återfinner den ej. Den återfinns heller ej i Herrestads hd FII:1 & 2. Det förefaller som att den inte scannad och utlagd på AD.
 
CJHL

Tack för den informationen Markus, arkiverar detta på hyllan i förhoppningen att kunna använda det längre fram då namnskicket och det geografiska området är samma som Häckebergasläktens.  
 
Mvh Carl Johan

Måhända förhåller det sig så att det rör sig om 3 st bröder, Sven, Nils och Anders, så att Annicka och Petter blir kusiner. Men den diskussionen kan vi ta under Genarp!

Hej Markus!
 
Var kommer uppgiften om Annicka Andersdotter Lundberg från?

På Svar, genline och AD finns ingen äldre hfl än 1819. Om det är någon släktforskare som har egna avskrifter av äldre hfl från 1770-80-90-talen från landsarkivet för Malmö gar. vill jag gärna komma i kontakt antingen här eller via e-post (min e-post finns om man trycker på mitt namn här till höger). Tacksam för svar !
 
Med vänlig hälsning,
Carl Johan

Känner någon Lundaforskare igen följande personer eller namn i Lund och dess omnejd? Allt av intresse då jag själv sökt utan reslutat.  
 
Petter/Pär Lundberg d.ä., född c:a 1743, son till en Sven Lundberg.
Petter/Pär Lundberg d.y., enl. uppg. född 1762 i Lilla Råby och fader okänd (ej i fb och ej son till d.ä.).
Annika Lundberg, född c:a 1753, dotter till en Andreas/Anders Lundberg.
Nils Lundberg, född c:a 1726, fader möjligen en Kristian eller Petter/Per Lundberg.
 
Vänligen
C. J. Ljungquist

Jag har två soldater vid Landskrona garnison som bägge förekommer i kyrkoböcker från Älvsborgs län och som jag behöver lite assistans med. För det första, vill någon vara vänlig att tyda bouppteckningen (inventariet behövs inte!) efter Erik Rosengren [Landskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:22 (1819-1821) Bild 720 / sid 27]? Där framgår en del uppgifter men jag lyckas inte tyda texten i sin helhet. För det andra, trumslagaren Fredrik Rosengren och dennes hustru Ulrica Persdotter lär c:a 1824 vara skriva i Landskrona gar.för. men jag återfinner inte dem. Har någon annan stött på detta par?
 
CJ

Har någon Kristianstadsforksare stött på släktnamnet Rosengren? Jag har en en soldatsläkt Rosengren som tjänar vid garnisonen på 1770-90-talen.  
 
CJ

Hej Anders!
 
Jag har två Borgströmsläkter med anknytning till Häckeberga och Toppeladugård som är potentiella kandidater för Elsa Catharina Borgström. Den första är prästesläkten Borgström, den andre är en smedsläkt utanför Ystad, som smeden Sven Borgström är av. Hans dotter Else Catharina gifter sig sedan 1807 27/12 i Balkåkra med skomakargesällen från Heckeberga (slottet eller byn kan man fråga sig?) Martin Herrström (se även inläggen på nedanstående länk). Denne Martin kan vara en släkting till Murmäst. Herström bosatt på Lilla Dramaten i Genarp och vars granne Lars Olsson i sitt andra gifte är gift med Sven Borgströms släkting Christina Borgström född 1758 26/12 i Balkåkra [se Genarp AI:3 (1802-1806) Bild 24 / sid 35].
 
Av vad jag hittills kartlagt av dessa två släkter, som ett antal gånger korsar varandras vägar, finner jag som sagt ingenting som direkt kan knyta Elsa Catharina till någon av dem. Då E. C. och Petter Lundberg bägge tjänar på Toppeladugård (troligen, inga klara skriftliga bevis för detta) och deras son Anders Persson sedan står skriven i Skabersjö samtidigt som klockaren Erik Borgströms  - som förövrigt är jämnårig med E. C. - barn Fredrika och Otto, är detta starkaste argumentet som talar för prästesläkten. Sedan skall man komma ihåg att E. C. och Petter Svensson Lundberg även har tre söner med namnet Sven, som kan tala för smedsläkten då det finns åtminstone två herrar med namnet Sven i den släkten.  
 
En inresant sak att nämna i sammanhanget är då maken till inspektorn Samuel Borgströms syster Anna Margaretha Borgström framlider år 1800 i Ystad [se Ystads rådhusrätt och magistrat FII:40 (1800-1801) Bild 280 / sid 25]. I bouppteckningen anges att ingen fastighet finns. I Ystads Sanka Maria hfl för 1800 återfinns hon istället upptagen på fastigheten N:o 324  som Märta Borgström och inneboende hos visiteuren Nils Lundberg (c:a 1745-1806) [se Ystads rådhusrätt och magistrat FII:42 (1804-1806) Bild 2680 / sid 265]. Namnen på nästan alla hans barn är identiska med Lundbergarnas barn i Genarp. Hans barn lär vara födda i Ystad men ingen av dem återfinns vid kontroll i original fb (DDSS har gjort misstaget att utelämna en rad poster för Ystad har jag märkt). Var denne Nils är kommen ifrån framgår inte heller någonstans.  
 
Om det går att hitta fler eventuella barn på andra orter än Tranås till inspektorn Samuel Borgström kan kanske tesen om prästesläkten bekräftas eller avfärdas helt. Jag får nog fortsätta ,,  och  ett tag till.    
 
CJ
 
http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/18494/42804.shtml
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2012-05-19 23:48)

I min forskning för Elsa Catharina Borgström har jag inte funnit några uppgifter som direkt pekar på (dopvittnen eller bouppteckningar etc.) vilken av alla Borgströmssläkter hon kan tillhöra som antingen lever i nejden eller förekommer i Lyngby och Genarps kyrkoböcker. Jag skall här ställa upp en möjlig hypotes om hon kan vara av prästesläkten Borgström med den holländske köpmannen Asmund Matsson som stamfader.  
 
Mellan 1785 till 1789 flyttar E. C. med sin man och barn till Lyngby. Gissningsvis tar hon och hennes man tjänst vid Toppeladugårds slott, som greven Tage Thott sedermera inköper 1791 (Wikipedia) och som hennes son Anders Persson senare kommer att tjäna hos i Skabersjö socken.  I samma hfl, som jag tidigare framlagt härovan, återfinns en Otto Borgström född 1789 28/3 i västra Kärrtorp och son till klockaren Erik Borgström d.y. Denne Erik har även en dotter Fredrika, som i sin vigselnotis 1801 9/10 i Lyngby anges vara kammarjungfru på Toppeladugård.  
 
Som Anders Berg nämner här 2012 29/1 finns på Toppladugården även från 1784 vävaren Andreas Borgström från Lund, som jag ej återfunnit i senare hfl. Dennes något svårlästa bouppteckning från december 1804 återfinns dock i Lund [Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:33 (1803-1804), s. 433], där änkan (Kajsa) Dahl och en okänd unge Dahl finns omnämnda. I mina efterforskningar på prästesläkten Borgström och dess förgreningar har jag i skrivande stund inte funnit någon gren han kan tänkas tillhöra, om han nu ens tillhör denna släkt.
   
Då E. C. ännu var vid knuten till Häckeberga återfinns som sagt en okänd betjänt B., som blott finns uppräknad i Genarps hfl för 1774 och 1792.  
Men med tanke på följande bild bör det vara en släkting (den andre betjänten är E. C:s man Petter):

 
Skall man försöka att placera E. C.  och hennes okände betjäntsläkting i prästesläkten Borgströms ätteträd, finner jag Erik Borgström d.ä:s (Erik d.y.s fader) son frälseinspektorn Samuel Borgström (1727-1818) vid Esperöds gård i Tranås vara den mest trolige kandidaten. Detta då inspektor och betjänt/kammarjungfru ligger inom samma yrkesområde - tjänstefolk åt adeln - samt tidsmässigt då Samuel är född 1727 och passar som fader åt E. C. som är född cirka 1751. Problemet är dock att Tranås kyrkobok blivit uppeldad för 1700-talets andra hälft och jag återfinner ingen son till Samuel född före 1751 i Tranås kyrkobok (betjänten i 1774 års hfl bör ju rimligen vara minst c:a 25 år gammal). Det enda möjliga kända barnet som Samuel får är dottern Anna Catharina B., som han återfinns skriven hos under 1800-talet fram till sin död 1818 19/7 i Tranås (db). Han bör rimligen ha haft fler barn då tvillingbrodern vicepastorn i Gammalstorp Hans B. hade flera barn med i åtminstone tre olika äktenskap... Slutligen kan noteras att Samuel har en syster Elsa Christina (Catharina!), som E. C. kan vara uppkallad efter (Samuels andra möjliga dotters tilltalsnamn är samma som E. C:s, Catharina, vilket ett flertal andra kvinnor i släkten Borgström även heter).
 
Låter denna tes rimlig eller är jag ute och seglar i det blå?

Lundberg - Häckebergasläkten
Gör här ett sammanfattade inlägg av allt som tidigare är känt samt en del nyheter. Får väl sägas vara en fortsättning på mitt inlägg från den 7/12 2011. Alla kompletteringar välkomnas som sagt för att besvara den stora frågan: varifrån kom de innan Häckeberga ?  
 
Lumpsamlaren Anders Lundberg alias Berger står åtalad för 3:e resan stöld och uppger inför Skytts häradsrätt 1821 27/11 att han är född 1789 14/10 uti Lyngby socken, Bara härad; att fadern är död sedan 17 år tillbaka men varit fjerdingsman och hetat Per Swensson Lundberg. I Lyngby födelsebok återfinns på angivet datum en Andreas som son till en ladufogde Lundberg (2) och dess hustru Elsa Catharina Borgström (5). Denne Lundberg har någon gång emellan åren 1785 och 1789 kommit till Lyngby sn från Häckeberga slott, Genarps socken. Inget prästbetyg finns bevarat rörande denna flytt.
 
(1) Nils Lundberg. Lakej, ladufogde. Född omkring 1726 och begravd 1802 6/6 i Genarp [76 år]. Förekommer första gången i Genarp 1761. Anges i källorna dels skriven på Häckeberga, dels på Hjortvångshus l. Bödkarehus, där han även troligen ägde ett hus. Gift 1764 2/11 med Sissela Persdotter född 1742 10/10 i Genarp. Barn: Christian född 1764 28/12 och begravd 1765 13/3, Johanna född 1766 29/6 och Per född 1777 7/12. Vid C:s och J:s dop förekommer en fadder Andreas Lundell alias Lundgren, som är vävare och ladufogde på Häckeberga. Denne bor granne med Nils och i nuläget bedömer jag honom ej att vara en släkting till Lundbergarna. Då Nils första son får namnet Christian kanske även hans fader heter så.
 
(2) Petter Svensson Lundberg. Av att döma från källorna troligen kallad Pär på Häckeberga eller enbart Ladufogden. Född omkring 1743 och död 1801 (åu efter hfl: ej i Lyngby db då denna brunnit). Fjärdingsman, ladufogde, betjänt. Förekommer första gången i Genarp 1762. Skriven på Häckeberga, sedan på Sjökrokshus i Lyngby. Gift 1777 5/12 med Elsa Catharina Borgström se (5). Barn: oäkta sonen Samuel född 1768 2/7 med Lisa Biörman, sedan Sven född 1779 3/5, Sven född 1780 1/10 och begravd 1784 1/2, Mattias född 1782 12/10 och begravd 1783 4/5, Sven född 1784 31/12 och Anders född 1789 14/10. Vid dopen av hans barn står familjen Silversköld själv och andra upphöjda personer som faddrar.
 
Sonen Sven Pettersson född -84 är i ungdomen fjärdingsman och sedan husman (torpare). 1:a giftet okänt år med Bengta Larsdotter född omkring 1781, död före 1817. Barn: Pär född 1805 22/11 i Lyngby (uppges död), Petter Ulrik Wilhelm född 1807 8/10 i Lyngby (döpt efter kronolänsmannens son), Elna född 1809 29/9 i Lyngby och Anders född 1812 26/2 i Hyby. 2:a giftet 1817 17/12 i Svedala med Kjersti(na) Jönsdotter född 1797 12/2 & död 1846 12/5 i Svedala. Barn: Bengta f. 1821 15/8, Jöns född 1826 6/9 och död 17/9, Per född 1829 25/4, Margaretha född 1832 16/6 och död 1843 15/4, Jöns född 1835 26/10 och Carl Petter född 1839 10/3 & död 1844 19/1. Sven framlider sedan i Svedala 1853 5/3. Om sonen Anders fortsatta äventyr hänvisar jag till resandesläkten Lundberg under Särskilda Forskningsområden.
 
(3) Per Lundberg. Betjänt. Enligt prästbetyg ankommer han till Häckeberga 1787. Verksam vid Bjällerups och Häckeberga gårdar. Född 1762 7/4 i Lilla Råby (ej i Lunds fb). Gift med Maria Christina Lundgren född 1763 4/12 i Skabersjö (ej i fb). Barn: Charlotta född 1799 17/8 i Ramsåsa, Petronella född omkring 1802 och död 1805 13/10 i Bjällerup och Fredrik född 1806 2/9 i Bjällerup. Om han verkligen tillhör denna släkt återstår väl att se.  
 
(4) Annika Andersdotter Lundberg. Kammarjungfru. Född mellan 1753 och 1757 samt död omkring 1795 i Malmö. Bosatt vid Häckeberga och Malmö. Förekommer första gången i Genarp då hon 1778 13/10 äktar kusken och husaren Johan Christian Lohrman. Barn: Anders född 1779 6/1, Johanna Maria född 1781 28/7, Anna Dorothea född 1784 2/9 och Christina f. 1788 22/9 i Malmö garnison. 2:a giftet 1791 9/25 i i Malmö garnison med husaren Lars Jönsson Winning. Barn: Christina född 1792 7/2 i Malmö Sankt Petri. Vid dopet av hennes son Anders står ladufogden Lundberg som dopvittne, enligt konstens regler torde denne vara identisk med Petter Lundberg (2). Intressant att notera är att dottern Anna Doroteha, likt sin trolige tremänning, en tid drar fram på vägarna såsom bettlerska.
 
(5) Elsa Catharina Borgström. Kammarjungfru. Född omkring 1751 och död 1812 7/5 i Lyngby. Kan vara identisk med den Catharina [Genarp DII:1 s. 27] och Elsa Christina [Genarp AI:1 s. 3 l. AD bild 17] som 1765 och 1774 återfinns skriven hos Nils Lundberg (1). Är högst troligen befryndad med den förnamnslöse betjänten Borgström som återfinns på Häckeberga i hfl 1774 respektive 1791.
 
Genealogin antyder även att hon möjligen kan vara av den Borgströmsläkten som stammar från Värmland. Som Markus Gunshaga tidgare skrivit här återfinns efter klockaren Erik B. d.y ingen broder som varit trädgårdsmästare. Däremot var brodern Asmund snickaregesäll och gift 1768 12/10 i Stora Herrestad med pigan Bolla Persdotter, där de även finge barna Margreta född 1769 12/2, Margreta född 1772 28/9, Ingar född 1775 22/8 och Erik född 1777 11/2. Söder om Stora Herrestad, i Ystad, återfinns samtidigt systern Britta Maria gift med målaren Petter Kållander samt brodern garvargesällen Gustav Adolf B. död 1808 10/1. Intressant att notera är att dessa även har en syster Elsa Christina född -35, men hennes vidare öden är för mig okända.

Markus, här kommer lite nya uppgifter som rör till mer än besvarar. Ett genealogiskt mysterium à la Sherlock Holmes!  
 
1787 2/9 uti Genarps socken begrofs väfvaren Lundell i Nyvångshuset och denne är högst sannolikt identisk med vävaren och ladufogden Andreas Lundgren i Nyvångshuset. Rötterforumets egen sökfunktion ger sedan uppslag för intressanta funderingar. Jag återger här de vitalaste inläggen av Markus Gunshaga och Anders Berg:    
 
Under släkten Grönvall:  
 
Markus Gunshaga Postat lördagen 24 januari 2009 - 18:02         
________________________________________
Hej!  
 
Den 28 december 2008 skrev jag kl. 16:28 att en Beata Lundell vid Häckeberga gård var fadder när Nils Grönvalls och Catharina Fagerströms barn döptes i Börringe. Johan Trollencrona svarade samma dag Ang. Beata Lundell vid Häckeberga gård har jag för mig så här att vid tidpunkten för Catharina Fagerströms o Nils Grönwalls giftermål 1756 så vart Catharina skriven hos en Jacob Lundell, kommer inte ihåg hans yrkestitel men kan det varit vävare?.  
 
Jag kom då att tänka på min trolige släkting, Anders (Andreas) Lundell från Simrishamn, som 1747 var vävare vid just Häckeberga, då han ärvde sin far, glasmästaren Hans Nilsson (ca 1690-1746) i Simrishamn (Simrishamns rådhusrätts och magistrats arkuv, FIIa:3, nr 23). Kan denne vara identisk med Jacob Lundell 1756? Jag har fått fram några uppgifter om Anders - han gifte sig som vävaregesäll 1732 i Munka-Ljungby med Bengta Nilsdotter och fick tillsammans åtminstone tre döttrar:  
 
1) Anna Christina Lundell. Född 1733 1/10 i Munka-Ljungby (gift från Hjortsvångshus som pigan Johanna Stina Lundell, i Genarp 1753 28/10 med skomakaregesällen Johan Lindman?)  
2) Elsa Lundell. Född 1736 27/1 Ekeby, Ekeby.  
3) Christina Juliana Lundell. Född 1738 (12/2) Genarp.  
 
Kanske ingår Beata Lundell, faddern 1761, i denna barnaskara? Det verkar dock inte som att det finns något släktskap mellan familjen Lundell och Grönvall-Fagerström, även om man väl aldrig ska säga aldrig.
     
Anders Berg Postat lördagen 24 januari 2009 - 19:54         
________________________________________
Andreas Lundell är väl den vävare Lundell som dör 1787 (begr 2/9) i Nyvångshuset i Genarp, ålder ej angiven. Dottern Christina Juliana Lundell blir gift med handskmakaren Peter Hyberg (ett barn i Genarp 1768) och dör 90 år gammal i Öved 1828 14/6. Elsa Lundell är kanske jungfrun och hushållerskan Elsa Catharina Lundell på Vegeholm, som 1775 10/5 gifter sig i Strövelstorp med handskmakaren Mikael Brandt i Laholm.  
 
Att Andreas är son till glasmästaren Hans Nilsson i Simrishamn var en överraskning! Hur kommer du in på Hans Nilsson, Markus? Hade han fler barn som kallade sig Lundell? (lite off topic...)
     
Markus Gunshaga Postat lördagen 24 januari 2009 - 20:31         
________________________________________
Hej Anders!  
 
I all hast missade jag ett barn till Andreas Lundell, nämligen dottern Elsa Catharina, född på Häckeberga i Genarp 1743 (döpt 10/7) - nu kan vi väl vara i princip säkra på att hon är identisk med hushållerskan på Vegeholm!  
 
I mantalslängden 1766 bor wäfwaren Lundell (utan ålder) och den 66-åriga namnlösa hustrun tillsammans med dottern Juliana i Jortsvångshuset i Genarp. I Genarps hfl. 1778 bor han i Nyvångshus (bekräftar väl att vävaren som dör 1787 är rätt) tillsammans med hustrun Bengta, svärsonen Hyberg samt dottern Juliana och deras 9-åriga dotter Anna Stina.  
 
Jag skriver vidare under Socknar > Simrishamn, angående glasmästaren Hans Nilssons familj  
 
-------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------
 
Under Skånes socknar Simrishamn:
 
Markus Gunshaga Postat lördagen 24 januari 2009 - 20:54         
________________________________________
Fortsättning från Övriga släkter > Grönvall, angående vävaren Andreas Lundells i Häckeberga, Genarp socken, ursprung.  
 
Andreas var alltså son till glasmästaren i Simrishamn, Hans Nilsson (född ca 1690, död 56 år gammal 1746 11/11 i Simrishamn) och dennes första hustru Kjerstina, Kirstina Hans GlasMästares (född ca 1682, död 45 år gammal 1727 18/4 i Simrishamn). Hans gifte sig andra gången 1728 3/1 i Simrishamn med Elna Sörensdotter - det är efter henne som bouppteckningen upprättas 1747 4/4, även om makens barn från första äktenskapet nämns. Familjen bodde du i 3:e kvarteret, hus nr 10, i Simrishamn.  
 
Hans Nilssons barn i första äktenskapet:  
1) barn. Begravd i de fattigas jord i Simrishamn 1710 26/7.  
2) Andreas Lundell. Vävare i Genarps socken fr.o.m. ca 1738, nämnd i styvmoderns bouppteckning.  
3) Anna Maria Hansdotter. Född före 1724, bodde i Ystad vid styvmoderns bouppteckning 1747.  
4) Tala Hansdotter. Bodde i Simrishamn 1747, och födde där oäkta sonen Lars 1744 23/4 - På tillfrågan hwem barnefaderen war, Swarades: Äckta mannen och borgaren Esbiörn Westerwik här i Staden.  
5) Dorothea Hansdotter. Född ca 1723. Död 32 veckor gammal 1724 7/3 i Simrishamn.  
 
Hans Nilssons barn i andra äktenskapet:  
1) Mätta Stina Hansdotter. Född 1728 24/5 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.  
2) Nils Hansson. Född 1731 18/4 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.  
3) Elsa Catharina Hansdotter. Född 1733 19/10 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.  
4) Sören Hansson. Född 1736 14/5 i Simrishamn.  
5) Johanna Hansdotter. Född 1739 17/1 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.  
6) Karna Hansdotter. Född 1743 4/7 i Simrishamn.  
7) Hans Hansson. Född 1746 2/5 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.  
 
Min teori är/var att Hans Nilsson var son till skomakaren Nils Henriksson och hans hustru Tala (Willasdotter?) i Vemmerlövstorp, Östra Vemmerlöv, med tanke på att han döper två av sina barn till Tala och Anna Maria (se diskussion under Socknar > Östra Vemmerlöv - dessa namn återfinns bland de bevisade barnbarnen till Nils och Tala i Vemmerlövstorp), men jag undrade varför inga av Nils Henrikssons bevisade barn, som då bodde i Simrishamn, var faddrar åt Hans Nilssons barn i äktenskapet med Elna Sörensdotter. Detta verkar få sin förklaring om man istället antar att det var Hans Nilssons första hustru som var dotter till Nils och Tala i Vemmerlövstorp - det var ju i detta äktenskap som barnen Tala och Anna Maria föddes, och varför skulle Hans Nilssons första hustrus syskon vara faddrar åt sin f.d. svågers senare barn, om vi antar att det inte var Hans Nilsson som var deras bror?  
 
Jag har tyvärr inte lyckats hitta några tecken på att Andreas syskon kallade sig Lundell - systern Tala kallar sig åtminstone Hansdotter 1744. Dock kollade jag upp det för säkerhets skull nu när frågan dök upp, och hittade minsann en Anna Maria Lundell i Ystad (systern Anna Maria Hansdotter bodde ju i Ystad 1747), vars båda makars bouppteckningar finns bevarade i Ystads rådhusrätts och magistrats arkiv enligt DigiArkivs register, 1746 efter timmermansmästaren Johan Georg Hirsch (osäkert om detta är rätt - ska checka bouppteckningen) samt 1770 efter timmermannen Jöns Lindgren.
 
-------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------
 
Vid dopen av Nils Lundbergs barn Christian och Johanna förekommer Andreas Lundgren alias Lundell som dopvittne. Vid dopet av Nils' son Per förekommer vävaren Appelquist och denne är möjligen identisk med den vävare Pett. Appelquist från Sandåkra som 1773 2/4 i Genarp gifter sig med änkan Helena Lundgren och som troligen är befryndad med den andra vävaren i Sandåkra. För det citerar jag följande ur Linvävarämbetet i Malmö och det skånska linneväveriet (1959) av Ernst Fischer (  http://www.bjaeverskov.dk/stam/2208.htm ):
 
Den nye vävare, som 1769 uppträder i Börringes räkenskaper heter Anders Apelquist. Han
var heller icke bosatt i vävarhuset utan hade sin bostad i Sandåkra by i Skurup. Jag har
tidigare haft anledning i samband med Malmövävarna nämna dennes namn. Vävarhuset
beboddes vid denna tid av handskmakare Peter Hyberg och hans hustru Jullana Lundell. Om
Appelquists verksamhet få vi bättre underrättelser i de bevarade räkenskaperna.
 
Slutligen kan tilläggas att Andreas Lundgren även har en son Erik 1749 3/10 (i katekisationslängden för 1750 återfinns Lundgren med hustru, dotter och en son men ej senare) och att ovannämnde Peter Hyberg och hustrun Juliana Lundell står skrivna under Lundgrens hushåll i Nyvångshus i Genarp hfl AI:1.

Tänk vilka roliga saker man finner då man lärt sig skrivstil bättre och gör en ny genomgång av prästens ettriga kråkefötter! Detta kan vara något för dig Markus Andersson.
 
Första gången Lundbergarna dyker upp i Genarps kyrkoböcker är i kommunionlängden för 1761 till 62 då lakejen Nils Lundberg står skriven under Häckeberga. I nästkommande längd för 62 till 63 står både ladufogden Pär Svenson (Lundberg) och lakejen Nils Lundberg skriva under Häckeberga. I längden för 63 till 64 står lakejen Nils Lundgren skriven under Häckeberga och 1764 2/11 vigs lakejen på Häckeberga Nils Lundberg med Sissela Persdotter. I längden för 64 till 65 och senare längder återfinns Nils Lundberg med hustru under Nyhus/Böckarehus; i nabogården Nyvångshus(et) återfinns vävaren Andreas (Anders) Lundgren med hustru och dotter Juliana. Tidigare i längden för 62 till 63 återfinns ladufogden And. Lundgren med hustru och dotter under Nyvångshus. I de senare längderna för 66 till 67 och 67 till 68 återfinns ladufogden Andreas skriven under Häckeberga samtidigt som vävaren Lundgren med familj är skrivna under Nyvångshus. Då ingen ladufogde Andreas återfinns på andra ställen i kyrkoböckerna vid denna tid torde dessa tvenne personer vara identiska.  
 
Att släktskap föreligger emellan ladufogden, betjänten & fjärdingsmannen Petter Svensson Lundberg (cirka 1743-1801) och ladufogden & lakejen Nils Lundberg (cirka 1726-1802), bägge knutna till Häckeberga, har jag tidigare antagit. Att Nils skrivs som Lundgren vid ett tillfälle förefaller intressant även om det kan vara en felskrivning av en trött präst. Då Nils även senare är granne med denne vävare och andre ladufogde vid Häckeberga Andreas Lundgren blir detta desto mer spännande.
 
Genom dopvittnen har kammarjungfrun vid Häckeberga Annicka Lundberg tidigare kunnat knytas till gubbarna Lundberg och då hennes flicknamn uppges vara Andersdotter skulle denne Andreas Lundgren rent av kunna vara hennes fader. Problemet är bra att hon ej finns skriven hos denne Andreas och första gången hon dyker upp är då hon gifter sig med Christian Lohrman. Måhända förhåller det även sig så då att de byter namn från Lundgren till Lundberg då de tar tjänst hos Silverskiöldarna.

1784 20/1 på Toppladugården födds Otto Wilhelm till vävaren Borgström; han har ej återfunnits. I Skabersjö hfl AI:3 s. 1 under Landshöving Herr Tage Skotts hushåll förekommer en Otto Borgström, 16 år, född 1789 28/3 i Kiecft?/Kielt?: s:[ocken] och Elsa Catharina Borgströms egen son Anders Pehrsson, 16 år.
 
Vilken socken kan Otto B. vara född i då stafwningen verkar vara en ålderdomlig form?
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2012-01-29 15:22)

Fyller i lite luckor om familjens vidare öden efter faderns död omkring 1801 (åldersuppgift efter husförhörslängd: Lyngby dödbok har en lucka för aktuella tid och ingen bouppteckning återfinns):  
 
Änka Catharina står med sina tvenne söner Sven 17 och Andreas 12 skriva under Möllehus i Lyngby socken i hfl för åren 1796-1802. I nästa hfl för åren 1806-1813 under Möllehus återfinns modern och sonen Sven med familj medan sonen Anders redan vid 13 års ålder vandrat sin väg och blivit dräng i bland annat Österlen, för att vid 18 års ålder gå in i militären vid Landskrona.  
 
Elsa Catharina Borgström framlider i ålder 1812 7/5 i Lyngby i en ålder av 61, vilket med tidigare beräknat födelseår från hfl placerar henne som född år 1751. I mina anteckningar har jag en Else Christina född 1751 17/3 i Genarp men med oläsliga föräldrar. Intressant återfinns i Lyngby vigsellängd för 1801 9/10 en kammarjungfru Fredrika Borgström från Toppladugården (eg. Häckeberga slott), som gifter sig med en klockare Gangström. Undra var denna Fredrika placerar sig i det Borgströmska släktet ? Och två vigslar under denne Fredrika Borgström återfinns ironisk nog vallackaren Johan Fridricksson.  
 
Sonen Sven förekommer aldrig i skrift med namnet Lundberg (vilket brodern gör), allenast med sitt patronymikon. Han tituleras under sitt liv som fjärdingsman (lägre polisman l. fogde) och husman (torpare). Han är i sitt första äktenskap (okänt år) gift med en Bengta Larsdotter f. c:a 1781, död före 1817. De har barna: Pär f. 1805 22/11 i Lyngby (uppges död), Petter f. 1807 8/10 i Lyngby, Elna f. 1809 29/9 i Lyngby och Anders f. 1812 26/2 i Hyby. I andra giftet 1817 17/12 i Svedala med en Kjersti(na) Jönsdotter f. 1797 12/2 i Svedala & d. 1846 12/5 får han barna Bengta f. 1821 15/8, Jöns f. 1826 6/9 & d. 17/9, Per f. 1829 25/4, Margaretha f. 1832 16/6 & d. 1843 15/4, Jöns f. 1835 26/10 och Carl Petter f. 1839 10/3 & d. 1844 19/1. Sven framlider sedermera i bräcklighet 1853 5/3 i Svedala i en ålder av 68.
 
Sven Pettersson förefaller ha levat ett typiskt torparliv i 1800-talets Sverige. Han har fyra söner som efter hans egen fader får namnet Pe(tte)r. Inget uppseendeväckande, om det inte vore för att hans andre son Petter född 1807 i födelseboken får dopnamnet Petter Ullric Willhelm. Bruket att ge 3 stycken förnamn vill jag erinra mig enbart förekommer hos de högre stånden (och resande) vid denna tid och Sven är torpare men hans fader var befallningsman. Sålunda ligger det nära att anta att farfaderns fullständiga namn var Petter Ulrik Wilhelm Svensson Lundberg. Hans födelsenotis återstår dock att finna för att bekräfta detta!

Gör här ett sammanfattade inlägg för vad som hittills är känt anbelangade familjen Lundberg vid Häckeberga gård (slott) i Genarps socken under 1700-talets andra hälft. Då de alla är knutna till Häckeberga och dopvitten ger antydan till släktskap, kan det antas att det rör sig om en och samma släkt. Det tidigare omnämnda dopvittnet ladufogden Ola Lundberg går ej att återfinna, det torde röra sig om en missuppfattning; antingen rör det sig om Nils eller Petter.
 
Nils Lundberg, lakej, ladufogde (~ befallningsman), f. c:a 1726 (åu efter db) och d. 1802 6/6. Gift 1764 2/11 med pigan Cecilia (Sissela) Persdotter. Bosatt vid Häckeberga o. Hjortvångshus/Bödkarehus. Barn: Christian f. 1764 28/12 i, Johanna f. 1766 29/6 & Per f. 1777 7/12. Troligen identisk med den betjänt Lundberg som förekommer i 1772 års hfl för Häckeberga.  
 
Petter (Per) Svensson Lundberg, ladufogde (-||-), c:a 1743-1801 (åu efter hfl: ej i Lyngby db), gift 1777 5/12 med jungfrun Elsa Catharina Borgström f. c:a 1751 (högst troligast befryndad med den för övrigt okände betjänten & vävaren Borgström som är knuten till Häckeberga på 1770- & 80-talen). Bosatt vid Häckeberga, Genarps sn och Sjökrokshus, Lyngby sn. Barn: Sven f. 1779 3/5 (död), Sven f. 1780 1/10 (död), Sven f. 1784 31/12 & Anders f. 1789 14/10 i Lyngby sn. Sonen Sven blir husman i södra Skåne, medan brodern Anders börjar sin bana som indelt knekt, för att sedermera bli lumpsamlare & artillerist och stamfader åt den sydsvenska resandesläkten Lundberg.  
 
Annicka Andersdotter Lohrman Lundberg, kammarjungfru, f. c:a 1753 och d. c:a 1795. Gift 1778 13/10 med kusken & husaren Johan Christian Lohrman. Bosatt vid Häckeberga och Malmö. Barn: Anders f. 1779 6/1, Johanna Maria f.  1781 28/7, Anna Dorothea f. 1784 2/9 & Christina f. 1788 22/9 i Malmö gar. (Information från Markus Andersson.)
 
Den stora frågan som Genarps kyrkoböcker inte verkar kunna besvara: varfrån kom Nils, Petter och Annicka innan de kom till Häckeberga ?

Sökte i bibliotekskatalogen: Långväga: arbetsvandringarna från Värmland till Härjedalen av Jacobsson, Sten (1996).
Tack för boktipset Marianne!
 
Mvh Carl Johan

I min släktforskning har jag noterat att ett antal anor som stammar från Värmland. Kommer detta sig? Kan det vara för att skogen, som alltid varit viktig i Värmland, blev såpass avverkad att skogsarbetarna for till Jämtland för att kunna fortsätta förtjäna sitt uppehälle? Eller kan det ha något att göra med den skattefrihet kronan gav under ett antal år till dem som koloniserade Norrland?
 
Mvh Carl Johan

Någon som vet var byn/platsen Kälen/Tjälen (jamtska Käla/Tjäla) ligger i Lit socken?
 
Mvh
Carl Johan

Har en släkting som var beväring, sedermera någon form av civil militär eller underofficerare, och som var involverad i övningarna på Skedala hed till början av 1900-talet. Han fick även genom åren en hel del landmarker av kronan som belöning. Någon som vet var man kan finna mer information om dennes tjänstgöring, kronans överlåtelser av mark / lönelistor och Hallands infanteribataljon i allmänhet?  
 
Vänligen,
Carl Johan

Kopparslagaren Carl Oscar Lundberg född 1847 12/2 i Torup och bosatt i byn Kobbol. Någon som vet när han dör? Finner nämligen själv inte hans dödsdatum!  
 
Är det sedan någon som vet eller kan något om resandesläkten Lundberg i Torup? Allt av intresse antingen här eller via e-post.  
 
Med vänlig hälsning
Carl Johan H. Ljungquist

Söker vidare uppgifter om borgaren och järnhandlaren Carl Fredrik Kindberg, som på 1820-, 30- och 40-talen är bosatt i Göteborg. Han är gift med en Regina Brodell och de har sönerna Johan Andreas, Anders Aron och Carl Gustaf. Vilken församling lever han i och när dör han m.m. ?  
 
M.v.h. Carl Johan

*angränsande socknar = Lösen, Nättraby: Haselö, Tjurkö, Asp finns inget för på AD.

Hej Christina!
 
Jag är mycket väl medveten om släkten Lundberg då jag just forksar på dess agnatiska linje, den stora tvistefrågan är om det är Olof eller Anders (eller någon annan för den delen) som är biologisk fader (Anders kan ju ha adopterat). Tanken på att hon aldrig återvände till Karlskrona är intressant, då gäller det att hitta när anders och elin gifter sig ... fast olofs dödsnotis kan också briga klarhet om han är möjlig fader till Martin. Jag får nog söka i angränsade socknar till Karlskrona ami.  
 
Mvh
Carl Johan
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2011-06-09 11:06)

Hej!
Jag behöver hjälp med kofferdikarlen Olof Wigren. Jag vet att han gifter sig med pigan Elin Strömgren 1812-03-15 (Karlskrona ami.förs. EIa:3 (1769-1820), s. 251). Men jag inte varifrån han kommer eller när han är född? Då han är förlagd i Karlskrona, vilka av flottans rullor kan tänkas innehålla uppgifter om hans tjänstgöring? Vilket kompani kan han ha tänkats tillhört? Ytterst tacksam för någon hjälp !
 
Mvh
Carl Johan