Hej Jörgen,
 
Jag kan verifiera att dina erfarenheter av namnformerna Jon och Joen stämmer med min egen erfarenhet från norra Dalsland och Värmland. Att Joen skulle vara en form av Johan, som det anges av Skogsjö, har jag aldrig stött på. Vidare hade jag anledning att fundera på liknande namnformer då jag för några år sedan gjorde en släktutredning av smedläkten Warg (Smedsläkten Warg från Forsbacka i Dalsland – de äldsta leden, Svensk Genealogisk Tidskrift 2018:1). Nedan följer ett stycke ur denna artikel som kan vara av intresse i sammanhanget:   
 
”En central svårighet i utredningen är att smedsläkten Warg uppenbart hade en förkärlek för namn som är varianter av det grekiska Johannes. Vilka av dessa namnformer som kan ses som ekvivalenter i meningen att de användes omväxlande för samma person och vilka som ska uppfattas som skilda namn verkar ha lokala variationer i Sverige. Detta framgår av flera diskussioner på Anbytarforum. Under den tid och för de delar av norra Dalsland och Värmland som vi här studerar vågar jag emellertid påstå att följande tre grupper av namnformer definierar ekvivalenta och skilda namn:
1. Jon, Joen, John
2. Johan, Jan, Jean
3. Jöns
Andra varianter av Johannes såsom Jonas och Hans används inte i det centrala materialet som ligger till grund för artikeln. Jag noterar här att min tydliga erfarenhet att Joen är en variant av Jon inte tycks gälla heltäckande för Sverige: Joen uppges ibland kunna vara en variant av Johan. John är en mindre vanlig form av Jon där h:et är en utsmyckning på samma sätt som när Per skrivs Pehr. En svårighet kan ibland vara att skillnaden vid skrivstil mellan Jon och Jan kan vara minimal. Detta är dock sällan ett problem för smederna Warg under första halvan av 1700-talet, då Johan är den vanliga varianten av de namn som anges under grupp 2 ovan. Undantag till indelningen ovan förekommer, om dock sällan, och ett specifikt fall kommer att påpekas nedan. Ytterligare en svårighet är att det (diakritiska) tecken som särskiljer ö från o i namnet Jöns tenderar att falla bort hos vissa skrivare och därmed skapa namnformen Jons. Om detta speglar ett dialektalt uttal eller om det är ett rent skrivfel är oklart. Emellertid innebär det ingen svårighet så länge inte Jons används för att bilda patronymikon, då det ju blir omöjligt att veta om fadern är en Jon eller en Jöns. Vi kommer att stöta på några sådana kritiska tolkningar nedan.”

Marcus!
 
Jag tolkar detta som att Jöns i Häljehögen är far till vad som skrivs som Olof Jonsson, men som då ska vara Jönsson,  och att modern är en svägerska till Torkel.
 
Om jag inte har missuppfattat (?) har vi väl en ledtråd till Torkels hustru, som åtminstone för mig är okänd.
 
/Anders

I domboksnotiser med adress
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:43 (1729) Bild 4730 / sid 466 (AID: v950386.b4730.s466, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:43 (1729) Bild 4760 / sid 469 (AID: v950386.b4760.s469, NAD: SE/VALA/0382503)
 
anges att  Per Hansson i Tobyn säljer sin arvejord i Grinsbyn till sin broderson Nils Torkelsson i Grinsbyn. Den senare lämnar sedan denna i pant till Anders Amundsson i Jämnemon, som är Anna Torkelsdotters (1655-1709) son. Den bror Torkel till Per Hansson som här implicit framträder bör ju vara den Torkel Hansson som är gift med den 110 år gamla(?) Marit Svensdotter, nämnd ovan, som dör 1718 i Grinsbyn. Med viss, inte allt för liten, sannolikhet är Torkel och Per söner till Torkel Anderssons svåger Hans Hansson.
 
Med detta sagt blir jag osäker på  vilka Torkelsdöttrar och -söner från Grinsbyn som är barn till Torkel Andersson respektive Torkel Hansson?

Den Jakob Bryngelsson som Peter frågar efter ovan, kan det möjligen vara han som dör 1716-05-01 i Lisslerud?
Sillerud (S) CI:3 (1709-1733) Bild 124 / sid 239 (AID: v8246.b124.s239, NAD: SE/VA/13463)
 
Vad som verkar vara hans son Olof Jakobsson förekommer i Nordmarks häradsrätt 1727, där det nämns att hans moders brorson är Sven Olofsson och dennes fader Olof Andersson har ärvt i Lisslerud.
Nordmarks häradsrätt (S) AIa:12 (1727-1728) Bild 16 (AID: v108012.b16, NAD: SE/VA/11172)
 
Var framgår det att Jakob Bryngelsson finns i Bartveten/Takene? En Jakob i Takene får sonen Staffan 1683-11-18, vilket ju passar bra.

En sökning på Släktdata gav att Anders Rössberg och Christina Thoresdotter gifter sig 1750-12-27 i Strömstad
Strömstad (O) C:2 (1743-1786) Bild 119 / sid 233 (AID: v448.b119.s233, NAD: SE/GLA/13509)

Hej Håkan,
 
Frågan du tar upp har varit diskuterad tidigare som du ju säger. Under rubriken Lysvik skrev jag 2012 min syn på saken, som hittas här
 
https://forum.rotter.se/index.php?topic=35084.0
 
Hittar just nu inte något som förändrar min dåvarande diskussion. Vill nog påstå att jag känner mig tämligen säker på att Ernest Nilsson är son till Nils Eriksson och Lisken Ernestdotter. Det mest direkta är kanske att Ernest Nilsson anges vara brorsbarn till Marit Månsdotter i Åsegård. Notera emellertid att jag på inget sätt menar att du utan egen analys ska acceptera ett påstående om att det är riktig.

Mvh
Anders

Anders Bergs inledande inlägg i den här tråden från 2005 efterfrågar var Margareta Portuneijer befinner sig mellan födseln 1711 och sista giftet 1757 i Balkåkra. En del av svaret är att hon mellan 1731 och 1740 är gift med Gunno Bohm och får 7 barn i Åmål, se Åmåls stadsförsamling (P) FbReg:2 (1718-1859) Bild 85 / sid 79 (AID: v188549.b85.s79, NAD: SE/GLA/13654).

Dock finns inte den, enligt bouppteckningen, enda överlevande dottern Gertrud bland de barn som finns antecknade i födelseboken i Åmål. (Gertruds patronymikon anges i bouppteckningen som Gunnarsdotter. Frågetecken angående vilket efternamn som anges för Gertrud i vigselboken? Jag tror inte det är Brun? Slutar med m.)

Med viss sannolikhet dör Gunno Bohm på glasbruket i Perstorp 1754-06-29, angiven där som Gunnar Bom, se Perstorp (L) CI:1 (1680-1767) Bild 1730 / sid 168 (AID: v100819a.b1730.s168, NAD: SE/LLA/13302).

Borgaren Gunno Bohm är för övrigt flitigt förekommande i Rådhusrätten i Åmål under 1737 då han verkar vara i rejäl penningknipa.

Hej Stefan,
 
Försökte verifiera hustru Kerstin från mantalslängden 1659, enligt ovan, men AD vill inte hitta mantalslängder före 1661 i Lungsund? Har du möjligen en källangivelse?
 
Mvh
Anders

Tim Olsson skrev i denna tråd 2007-03-14 följande:

”Johan Schröders och Daniel Schröders memorialböcker (Karin Ahlström-Nilssons samling, A402 i Landsarkivet i Göteborg)
 
Någon gång har man här på listan tidigare refererat till Johan Schröders memorialbok, men det kan vara värt att åter tipsa om denna fantastiska lilla skrift.
 
I Göteborg finns på Landsarkivet vad som förefaller vara en sammanfattning av Karin Ahlström-Nilssons omfattande släktforskning. Till stor del utgörs detta av på arkivbeständigt papper renskrivna sammanfattningar av hennes resultat. Här finns t. ex. smånotiser om släktkopplingar till släkten Carlberg/Karlström i Karlstad.
 
Om jag förstår det rätt så var Karin Ahlström-Nilsson själv ättling till den dotter till Daniel Schröder (han som flyttade ned från Värmland till Småland och köpte Lessebo järn- och pappersbruk och vars halvbror var Erland Schröder, bruksinspektor vid det av Daniel anlagda Linnefors järnbruk) som gifte sig med en brukspatron Engström, Elleholm i Blekinge.
 
Det mest intressanta i kapseln är emellertid ett litet kuvert, stort precis som ett mikrofilmskort. I detta ligger ORGINALET till Johan Schröders memorialbok, vidare i samma oansenliga häfte, sonen Daniels memorialbok. Sedan har släktingar ända in på 1900-talet skrivet små notiser. Ett i alla stycken extremt intressant dokument. 
 
Jag har redan hittat en uppgift i Daniels memorialbok som prästen i Hovmantorp missat m. anledning av ett barndop. Speciellt Johans berättelse är mycket intressant. Han var 1685 på väg att få ett arbete i Malmö, då den som hade tjänsten som fortificationsräntmästaretjänsten blivit sinnesjuk. När Johan väl kom ner till Skåne, visade det sig att personen (Magni Printz) i fråga lika hastigt blivit frisk igen. Där stod han således utan arbete, men snart fick han ett nytt jobb hos friherrinnan Barbro Sibylla Mosser von Filsek. 
 
För den som har svårt med 1600-talshandskrift så finns det även en i många stycken mycket bra transkribering av Karin Ahlström-Nilsson själv i samma kapsel.
 
Jag har låtit landsarkivet scanna av dessa memorialböcker, inklusive alla andra släktnotiser i det lilla häftet (men ej hela materialet i kapseln kanske skall tilläggas), dels som JPG men även som stora Tiff-filer (bra att ha om man skall publicera dem i något sammanhang). Även transkriberingen är med. Om någon är intresserad av denna läsning kan jag mot en smärre ersättning (100 kr) kopiera och skicka en kopia av CD-skivan.
 
med vänliga hälsningar
Tim”

Jag och även min släktforskarbekant är intresserade av det material som nämns ovan. Dock verkar inte Tim var aktiv på forumet längre? En fråga blir då om någon annan sitter på kopia av Johan Schröders släktbok och/eller Karin Ahlström-Nilssons avskrift och övriga släktforskning? Om så får ni gärna höra av er!

I mantalslängden för Laxarby 1760 under Närsidan finns Johan Nilsson med hustru och noteringen ”fr. Edsleskog, Hust: fr: Strand Edsleskog”. Johan finns kvar i Närsidan tom 1767 då det noters ”till Grettwed”. I mantalslängden för Edsleskog 1760 under Strand finns vid Bryngel Olsson bla noteringen ”doter Ingeborg till Närsidan”.

Bryngel Olofsson, som sannolikt är Ingeborg Bryngelsdotters far, dör i Strand 1787-01-04. Det går att följa Bryngel i domboken tror jag: 1747 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:105 (1747) Bild 1070 / sid 102) noteras tex att han köpt av sina föräldrar Olof Andersson och Ingri Nilsdotter i Strand.

I svar #4 ovan påpekar jag att i Birger Tegmans bouppteckning anges att hans (troligen) fäderne är Slämtegen, Silbodal, och möderne lilla Boda, Blomskog. Nu har jag hittat ett uppbud i Nordmarks vinterting 1720 som leder vidare från detta:

Nordmarks häradsrätt (S) AIa:9 (1719-1721) Bild 39

”Blef 1/3 ding uti halfparten af hela Hemt Lillboda för Oluf Andersson i Långlanda, Oluf Persson i Lysedh, Oluf Olsson och Peer Olufssons Barn i Slemtegen, Borgaren Börge Tegman i Åhmåhl, Jon Olufsson i Sundbyn och Erik Andersson i Skämsnääs, som de Erftt sampt inlöst från sin morbroder Anders Bryngelsson i Lillboda för 20 Rr S:mt eftter förlikningen som berönd? De Dato som i går war upb 1 g(.”

Här får man sannolikt namnen på Birger Tegmans två bröder- Olof och Per Olofssöner – och fyra svågrar - Olof Andersson i Långelanda, Silbodal, som visar sig vara gift med Kerstin Olofsdotter, Olof Persson i Lysed, Silbodal, som är gift med Malin Olofsdotter, Jon Olofsson i Sundsbyn, Blomskog, som verkar vara gift med Karin Olofsdotter, samt Erik Andersson i Skomsnäs, Trankil. Vidare ges ju också Birgers morbroder i lilla Boda, Blomskog.

Hej Thomas,
 
Lena Nora hittas inte i födelseboken som du påpekar, men från hfl:er
 
Långserud (S) AI:7 (1806-1810) Bild 97 / sid 142
Långserud (S) AI:8 (1811-1815) Bild 131 / sid 125
 
är det svårt att inte få intrycket av att hon måste vara en dotter till Nils. I den senare hfl:en står hon uppradad bland tre döttrar och har dessutom fått patronymikon Nilsdotter. I den första hfl:en ser det visserligen lite lustigt ut i och med att hon står ovanför Nils Hultstrand, men det gör även systern Anna Cajsa (en parantesliknande sak verkar koppla två döttrar nedåt till Nils?). När jag hittar henne först gången utanför hemmet i
 
By-Säffle (S) AI:13 (1815-1820) Bild 114 / sid 108
 
heter hon Nora Hultstrand.
 
Vad gäller Emma Matilda så är ju hon dotter dotter till Nils och har namnet Lindholm. Mitt misstag!
 
Nils Fredrik Hultstrand har jag enligt födelsenotis i
 
Nora bergsförsamling (T) C:5 (1806-1823) Bild 254 / sid 250 (dvs en annan sida än du anger?)
 
och där står ingen fader angiven. På den här hfl:en
 
Nora bergsförsamling (T) AI:12b (1821-1829) Bild 285 / sid 274
 
står det ”hustruns oäkta son”.


Detta är vad jag har på Nils far Carl Isaksson:
Född 1724 Källa: Almesåkra AI:3 (1753-1789) Bild 39 / sid 53
Bosatt mellan 1748 och 1753 Skieryd, Nässjö (F) Källa: Nässjö AI:1 (1748-1770) Bild 50 / sid 85
Bosatt mellan 1753 och 1757 Östra Hult, Almesåkra (F) Källa: Almesåkra AI:3 (1753-1789) Bild 39 / sid 53
Bosatt mellan 1758 och 1760 Östra Hult, Almesåkra (F) Källa: Almesåkra AI:3 (1753-1789) Bild 71 / sid 117
Bosatt mellan 1769 och 1774 Östra Hult, Almesåkra (F) Källa: Almesåkra AI:3 (1753-1789) Bild 130 / sid 235
Död 1776-12-03 Östra Hult, Almesåkra (F) Dödsorsak: Hetsig sjukdom. 61 år. Källa: Almesåkra BI:2 (1737-1782) Bild 165 / sid 319


Hälsningar
 
Anders

Hej Thomas,

Kanske dags för släktträff då 😊

När du nämner Bratt och Wennersten antar jag att du refererar till denna sida i hfl: Botilsäter (S) AI:4 (1796-1800) Bild 69 / sid 64 (AID: v10438.b69.s64, NAD: SE/VA/13049)? Jag tolkar här märkena i vänstermarginalen som att Nils är betjänt till Insp. Joh: Wennersten, men är inte säker.

Detta att du har kunnat bli 100% säker via DNA låter ju slående. Är det frågan om ett Y-DNA test?

Hälsningar
Anders

Jag har sedan länge noterat att Kornetten Petter Strömstedt gifter sig med Britta Bark i Härlunda (R)  1726-11-26 (Härlunda C:3 (1722-1768) Bild 107 / sid 317). Nu har jag stött på uppgiften att Britta Bark är dotter till Brodde Johannis Bark och född i Skara 1703-01-27. Hur säker kan man vara på att dessa båda uppgifter rör samma Britta Bark?

Är saken alltså uppklarad? Är det denna Britta Ågren som gifter sig i Svanskog?

Margaretha

Jag läser Färgaren och FärgareEnkan i bouppteckningen från 1768, nämnd ovan, men första stora F är ovanligt och ä verkar skrivas likadant som å, så en viss osäkerhet finns ju. Jag utgår från att en färgare är borgare i staden.

I registret hittar jag 7 barn med första hustrun och två ytterligare nämns i en bouppteckning här (Åmåls rådhusrätt och magistrat FIIa:2 (1691-1769) Bild 250 / sid 495). Med senare hustrun hittar jag 3 barn i registret (dock inte Maria?).

Jag tror man hittar Britta som piga hos Christina Schartau f. Holm här (Åmåls stadsförsamling (P) AI:1 (1764-1769) Bild 170 / sid 331)

Liksom du tror jag på den Anders Hansson som dör 1756.

Färgaren Anders Hansson Ågren och hans andra hustru Britta Jonsdotter (första hustrun död 1737 har samma namn) får en dotter Britta i Åmål 1746-04-15 (Åmåls stadsförsamling (P) C:2 (1736-1762) Bild 67 / sid 125). Hon är i livet 1768 och nämns då i moderns bouppteckning (Åmåls rådhusrätt och magistrat (P) FIIa:2 (1691-1769) Bild 747 / sid 1487).

Den 15 september 1723 gifter sig regementsfältskären Gerhard Fredrik von Bredenbeck med Emmerentia von Klingsbor i Storkyrkoförsamlingen (A, AB)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) EIa:1 (1712-1732) Bild 87 / sid 167

Jag kan inte hitta denna Emerentia Klingsbor i Elgenstierna eller på annan plats. Vem är hon?

Tror inte jag hänger med på hur du tänker Linneá?

Resonemanget ovan bygger på enkla egenskaper:

1. DNA kan mätas (i enheten cM)
2. DNA av en viss typ (det som FTDNA anger delas med en viss testperson) kommer från far eller mor eller från båda
3. Om denna typ av DNA har ett större mätvärde hos dig än både hos din far och mor måste du ha ärvt från både far och mor

Några andra egenskaper hos DNA:t beaktas inte.

Det ska sägas att jag har mycket rudimentära kunskaper om biologin kring DNA, utöver just att mängden mäts i cM, men blev lite frågande till att du skriver "recessiva försvinner". Är det inte så att ett recessivt anlag döljs av ett dominant anlag, inte att de försvinner?

Stridsyxan har aldrig lämnat bältet, och något lite av värde har kanske blivit formulerat. Din sista invändning mot hur mitt, i och för sig formellt riktiga, påstående skulle kunna missbrukas kan nog tyvärr vara sann. Att en formel av denna typ inte ska ses som absolut sanning tar jag kanske som lite väl självklart - en slags yrkesskada.

Ja jo det kan ju var sant. Det jag reagerade på var väl att du tvärsäkert slår in öppna dörrar. Att man skulle kunna åstadkomma en ”teoretisk eller empirisk modell som kan simulera avståndet till MRCA eller IAD för alla nu levande individer” är nog ingen som tror, åtminstone om vi pratar om att göra detta med någon exakthet. Detta är ju frågan om kvalitativa överväganden, som åtminstone för en teoretiskt sinnad människa är lite spännande, och slår hål på en del intuitiva föreställningar, på samma sätt som det klassiska ”riskornen på schackbrädan”. Bara det faktum att du själv nu verkar acceptera existensen av IAD inom rimlig tidsrymd (i någon statistisk mening), eller ens vet att begreppet finns, är ju en framgång.

Två saker har hänt efter Changs papper publicerades (som jag känner till):

2004 kom ett papper i Nature där man släpper på många av förutsättningarna i Changs första papper. Detta genom att datorsimulera istället för ”papper och penna”-arbete. Här studeras världen som helhet.

https://www.nature.com/articles/nature02842

Så långt modeller, men dessa verkar ha stöd i  studier av DNA från 2257 individer från olika delar av Europa som publicerats av de två genetikerna Ralph och Coop. Bra startpunkt för att läsa in sig på detta är nog sidan

https://gcbias.org/european-genealogy-faq/

Det ska emellertid sägas att jag på inget sätt kan sägas vara ens vagt orienterad inom detta område. Man jag är nog övertygad om att luskar man lite kommer man att finna att det finns en omfattande akademisk forskning av relevans. Kanske kan någon med expertkunskaper ”översätta”? En lagom populärvetenskaplig artikel i, tex, Svensk Genealogisk Tidskrift, vore ju perfekt.

Med ”vår gemensamma ana”  menade jag MRCA = Most Recent Common Ancestor

https://en.wikipedia.org/wiki/Most_recent_common_ancestor

https://isogg.org/wiki/Most_recent_common_ancestor/en

Häftigt att du har uppgifter om släkten i Genéve! Jag har inte undgått att fundera över detta och kontaktade för några år sedan en genealogisk förening i Genéve, men efter inledande svar, där man lovade undersöka det hela, blev det tyst.  Kanske kan man få del av dina uppgifter i framtiden? Låter som material för en publikation?

Karl Gustaf Poignant född 1785 var ny för mig. Man kan inte få veta var han hittas?

 Den här tråden blev lite olyckligt delad? Fortsättningen finns på

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=154490.msg1457870#msg1457870

där ytterligare uppgifter om bla systersonen Lundberg hittas.

När jag nu fått Margareta Nilars praktverk ”Rådstugerätten i Åmål” i min hand kan jag konstatera att Töres Persson har en bror Ture Persson (sid 39) och denna Ture är byfogde 1649 (sid 12). Således kan det vara Ture som sägs vara ”domare” (se ovanstående inlägg), såvida nu inte det finns flera Töres Persson?

Ture Persson har förövrigt ett flertal oregerliga söner som är dragoner, och 1685 vill man tillskriva översten för dragonerna angående Sven, Töres och Oluf Turessöner, med begären att de ska få stanna på regementet så man bli kvitt deras otidigheter (sid 318).

Vidare tycke det finnas ytterligare en bror, Jon, eftersom Ture har en brorson Göran Jonsson (sid 223).

Det föds en Annika Rössberg i Åmål 1764-02-20 (Åmåls stadsförsamling C:3 (1751-1788) Bild 90 / sid 171), men det kanske du redan har konstaterat vid det här laget?

Mats: hoppas du inte lyckas få tråden låst innan jag har får svar på min fråga, men admin är nog kapabel att tänka själv?

 Leif: ett annat sätt att illustrera det du nu tittar på är väl som ”DNA-cirklar” https://genealogi.se/blog/entry/slaektens-inre-cirkel ?

Med start för några dagar sedan har det ju sprutat ut texter som refererar till en artikel i Science (http://science.sciencemag.org/content/early/2018/02/28/science.aam9309), där slutsatser baserade på data från Genis världsträd presenteras. Jag upptäckte då att denna data faktiskt är publikt tillgänglig (http://familinx.org/data.html). Således: för den som har tid och intresse kanske det finns möjlighet att undersöka antal ”kusiner” och/eller antal faktiska anor, och eventuellt jämföra med, eller rent av kalibrera, teoretiska modeller?

Hej Christer,
Det hela är ett indiciemål. Här dör "Sneveis anke(?) Maria Lind 50 åhr" (Karlstad stadsförsamling (S) CI:2 (1730-1758) Bild 31 / sid 53). Sedan hittas hon i hfl i bakvänd ordning (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 227 / sid 219) Schneweis Enka, (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 139 / sid 131) där Schneweis dör, (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 83 / sid 75) och (Karlstad stadsförsamling (S) AI:2 (1736-1749) Bild 83 / sid 75).

Så att Abraham Schneeweis (eller hur det nu stavas?) är gift med en Maria Lind verkar klart. Sedan finns då ett litet frågetecken om detta är Maria Larsdotter Lind som tidigare varit gift med skepparen Per Jonsson. Enligt mantalslängden verkar i alla fall Per Jonsson vara död 1719?

Kanske Erik vet mer?

Jo det verkar som om mycket är företagshemligt i DNAgenealogi-området. När jag tittar runt ser jag heller inte någon akademisk verksamhet att tala om. Svårt att säga vart vi är på väg, men kanske ska man vara lite vaksam så att självutnämnda auktoriteter som inte utsätts för normal vetenskaplig granskning helt tillåts dominera området?

Jag är intresserad av vad som står om Warg i dessa kyrkoräkenskaper ifrån Mo 1694:

Först läser jag

1694 d 4 Martij Hammarsmeden mr Jöns Wargh

Sedan är frågan vad han givit till kyrkan: ska det var 1 rdr(?) 24(?)

Näst läser jag ”germund i Baggerud”, men det är just nu inte intressant utan Warg återkommer och jag läser

soch(?) mr Jöns Warg för sin hustrus lägersked i Sgrekian gifwit 4(?) rdr(?) ?? Smt 8 ? ib

Kan någon räta ut frågetecknen? Och sedan är frågan hur det ska tolkas? Är hustrun begravd i sakristian eller vad?

Tack Inga!

Gåsviken var vad jag gissade, men han hittades som sagt var inte där så jag blev osäker. Jag visste nu inte var han tog vägen efter detta så stort tack för din info. Mitt intresse för Johannes kommer sig av att han utgör en svärdslinje till kapten Robert Moffat:

Johannes Andersson Moffat är sonsons sonson till Robert Moffat:

            Moffat, Robert (- 1673)
         son: Moffat, Robert (1673? - 1748)
      son: Moffat, Georg (Göran) (1710 - 1772)
   son: Moffat, Andreas (Anders) (1759 - 1827)
son: Moffat, Johannes Andersson (1819 - )

Intressant att han faktiskt kallas Mofatt (svensk variant av stavning) under en period. Jag ser också att i de sista hfl där man hittar honom (efter 1851) noteras han som dömd för lönskaläge. Jag letade efter oä födslar med anledning av detta, men hittade inget? Hur är det med domboken?

Med anledning av en diskussion kring Stefan Löfvéns antavla (http://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor/stefan-lofven/) för några år sedan fick jag en fråga om vad jag viste om kornetten Erik Karth (nummer 1928 i Löfvéns antavla). Jag skrev då i e-mail till Gunnar Jonsson, som sammanställt antavlan,

"Släkten Karth har behandlats flera gånger i SoH. 1962 finns en artikel som sedan kompletteras 1966, nr 3. Sedan finns en viktig uppgift 1998, nr 3, i en genomgång av Kungl. Livregementet till Häst. Där framgår att Erik Karths patronymikon är Nilsson, vilket kopplar till en kommentar i kompletteringen från 1966. Jag tror alltså inte att Erik Karths far är Christoffer även om man nog säger det i de äldre utredningarna.

Sedan har vi frågan om Anders Karth verkligen är son till Erik Kart. I SoH 1966 anges att detta är "sannolikt", men ett problem är att när Anders Karth dör 1741 anges han vara 59 år, dvs född omkring 1682. Erik Karth dör 1677 så det blir lite tajt. Och jag har alltså inte hittat något domboksutdrag som anger detta förhållande. Erik Karths bekräftade (Näs häradsrätt AIa:5 (1693-1697) Bild 99 / sid 96) döttrar är Gunilla gift med Samuel Tivander och Margareta gift med Daniel Palm, men konstigt nog har jag inte sett att Anders Karth nämns tillsammans med dessa. Å andra sidan kan jag ju naturligtvis ha missat något? Frågan är ju också hur unikt namnet Kart är?

Sammanfattningsvis så skulle jag, med vad jag vet just nu, stanna redan vid Anders Karth, och när jag läste igenom SoH artiklarna såg jag inte heller att saker blev annat är sannolika, men det kanske finns andra uppgifter. Jag skulle rekommendera att lägga en fråga på Anbytarforum såvida inte du har andra uppgiftslämnare som har vetskap."

När jag nu återigen närmar mig dessa frågor funderar jag på om saken nu är utredd eller inte, dvs vet vi verkligen att Anders Karth är son till Erik Karth som anges i antavlan?

Här finns bouppteckningen efter Severin Ekman.

Grums häradsrätt FII:2 (1764-1774) Bild 160 / sid 271

Kvarlåtenskapen uppges av enkefrun wälborna fru Elsa Catharina Silfwerswerd. Något tredje giftermål ser jag faktiskt inga spår av?

Enligt mina anteckningar är förövrigt Severin Ekman brorson till rådmannen i Vänersborg Peter Ekman.

Ett litet tillägg till dina intressanta uppgifter Erik:

Brita Lind är gift tre gånger: Som angivits ovan gifter hon sig i Karlstad med Anders Persson Lundberg, som är rådman i Åmål och avlider där 1714. Åren 1716 tom 1718 återfinns hon som änka i Vänersborg där hon sedan gifter sig med Nils Swart. De flyttar till Åmål där Swart avlider 1721. Hon gifter sig sedan med Anders Amelberg 1728.

Jag var otydlig om det jag skrev ovan tolkas som att det var Maria Larsdotter Lind som var gift med Anders Persson Lundberg. Däremot är det så att det måste finnas en syster till Annika och Brita som också varit gift med en Lundberg eftersom det finns en systerson Jonas Lundberg.

Möjligen kan jag också nämna att Mathias Holms far är Lars (Holm?) och modern är Caisa Matsdotter Hök.

Åmålssläkten Tegmans anfader är tullskrivaren, rådmannen och postmästaren Birger Tegman. En personakt bifogas. Vad gäller Birger Tegmans anor är de så vitt jag vet okända, men vad som är intressant är att i bouppteckningen kan man läsa att han "på sin sotesäng" anger att han, tillsammans med 2 bröder och 4 systrar, äger 1/3 av hela hemmanet Slämtegen i Silbodal. Med dessa syskon äger han också på mödernet 1/2 hemmanet lilla Boda i Blomskog socken. Kan dessa ledtrådar vara nyckeln till att finna Birger Tegmans anor?

I denna bouppteckning

Tössbo häradsrätt (P) FII:12 (1791-1796) Bild 256 / Sida 507

anges att den avlidnes två döttrar, Marga och Marta, är myndiga. Gör jag då rätt i att anta att de är änkor?

Här (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/128, bildid: A0066895_00158) framgår att Mårten Danielsson Neuberg är svåger med Christoffer Brunell och därmed blir då, med uppgifterna ovan, Anna Christina Kökeritz’ släktrelation med Johan Georg Poignant enligt nedan:

Anna Christina Kökeritz är farmors brorsdotters dotter (syssling) till Johan Georg Poignant:

Poignant, Johan Georg (1713 - 1762)
   far: Poignant, Daniel (1687 - 1770)
      mor: Neüberg (Nyberg), NN (1645? - 1721)
      bror: Neüberg, Mårten Danielsson (1646 - >1701)
   dotter: Nyberg, Margareta Kristina
dotter: Kökeritz, Anna Christina


Anna Christina Kökeritz är mormors halvbrors dotterdotter till Johan Georg Poignant:

Poignant, Johan Georg (1713 - 1762)
   mor: Brunell, Hedvig (- 1718)
      mor: Neüberg (Nyberg), Christina (- 1703)
      halvbror: Neüberg, Mårten Danielsson (1646 - >1701)
   dotter: Nyberg, Margareta Kristina
dotter: Kökeritz, Anna Christina

Här (Frykerud EI:1 (1708-1814) Bild 13 / sid 31) finns en vigselnotis (26 på vänstersidan) där Gösta Börjesson och en Persdotter (som bör vara Ingeborg) från Skogsberg gifter sig. Men varifrån är Gösta? Svårläst och jag kan inte få det att passa med någon ort i Frykerud?

Tack Kenneth,
 
Intressant hur det plötsligt verkar glasklart, nar man vet vad det står.
 
Anders

Inget dumt förslag Mats! Sväljen har enligt mantalslängderna 1744 och 1750 endast en åbo, nämligen Lars Börgesson. 1732 finns däremot en Börge Larsson; förmodad far som också återfinns i Edestams domboksutdrag under Svälgen. Jag tror du löste det på direkten! Man tackar och bugar! (Visserligen gjorde detta att den Kerstin Danielsdotter som jag hade hoppats finna en far till nu inte kan identifieras med denna Stina Danielsdotter, men en felaktig kandidat blev i alla fall elliminerad.)

Tack Lotta, jag tror du har rätt: i mantalslängden 1731 finns i Tjuke, Åmåls landsförsamling, en dräng Nils Igihlsson, med moder. Skulle kunna vara Lars bror och mor.

There is a good chance that your Erik can be found on this household record:
 
Ånimskog AI:3 (1747-1751) Bild 17 / sid 12
 
If he is followed forward in Salebol, Ånimskog, it says on this page
 
Ånimskog AI:5 (1762-1767) Bild 24 / sid 39
 
that he has moved to Torpane, and from what I gather that is where you then find him?
 
From the Disbyt page that gave me the idea where to look it seems his birth record has not been found.

För några dagar sedan noterade jag på Anbytarforum: Strömstedt (möjligen felaktigt placerat) att Bo Strömstedts antavla ganska avsevärt kan kompletteras.
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/7865.html

Jag har tidigare under denna rubrik eftersökt anorna till Margareta Wulf, hustru till kapten Daniel Poignant. Ingen har svarat, men nu har jag kanske fått upp ett spår:  
 
Första gången Margareta Wulf dyker upp är det som dopvittne i Ör 1720-07-02 (Ör C:2 (1702-1751) Bild 59 / sid 111):  där döps flickan Anna Stina med
 
föräldrar: Leutnanten wid Enrolerings Manskapet manhaftig Georg Gongel och Madam Christina Herman
 
och
 
faddrar: Häradshövdingen Wälb:ne Carl Gyllenhök, Magister Johan Waldenström och Cap:Leitn: wid Enrolering manskapet Daniel Poinant, Öfwerstinnan Högwelb:ne Fru Elisabet Mörling och Jungf: Greta Wulf.
 
Margaretas (Gretas) blivande man är således också dopvittne och liksom barnets far officer för Enrolleringsallmogen på Dahl. Elisabet Mörling har också kopplingar till detta regemente eftersom hennes man Gabriel Leijonbrink är dess överste. Man kan nu undra hur Margareta Wulf har hamnat ibland denna skara dopvittnen? Jo nämligen, Elisabet Mörlings mor är (enligt Elgenstierna) Carin Wulf, dotter till vinskänken i Stockholm Anders Larsson Wulf och Elisabet Mikaelsdotter. Här har vi alltså en tänkbar, för att inte säga mycket trolig, släktkrets för Margareta Wulf: det naturligaste släktskapet borde vara att Elisabet Mörling och Margareta Wulf är kusiner och att då Margareta är dotter till en (för mig) okänd son till Anders Larsson Wulf.
 
Efter denna utläggning blir nu min fråga om det finns några ytterligare uppgifter någonstans om vinskänken i Stockholm Anders Larsson Wulf och dess hustru Elisabet Mikaelsdotter? Specifikt skulle man naturligtvis vilja få tag på eventuella söner till dessa.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-03 20:20)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-04 11:03)

Här framgår att Lisa Kristina är oäkta dotter till Agata Kristina Strömstedt (1819-1874):
 
Sillerud AI:20 (1836-1840) Bild 1970 / sid 189

Ja Ja, tänkte inte på att du kanske inte är medlem på Geni. Om du blir det (gratis) så kan du sända meddelande genom systemet.

Det var ett spännande fynd Katarina! Mig veterligt ges inte ett sådant halvsyskonbarnsförhållande av kända fakta? Kan det var Jean Georg Poignants till namnet okända maka som är halvsyskon med Hedvigs far Christopher Brunell eller hennes mor Christina Neüberg? Detta släktförhållande kan ju också ha bäring på sina orsaker skul som finns nämnt i inlägget 2012-12-16?

Återigen tack Katarina för svårhittade fynd!
 
Christina Margareta är dotter till Rustmästaren Johan Jakob Moffat och Helena Hellström. Johan Jakob Moffat tillhörde i slutet av sitt liv Prins Fredrik Adolfs värvade infanteriregemente och dör i Finland 1763. Änkan Helena Hellström dör under små omständigheter 1788, boende i Drottninghuset i Stockholm.

I Börjeson, H., Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799. - Stockholm, 1942, kan man läsa.
 
MOPHAT (Moffat) ROBERT; arklm 17.12 1698; eo ölöjtn 2.5 1710; konf 5.5. 1714; skkapt 19.7 1716; deltog vid Marstrands kapitulation för Tordenskiöld 15.7 1719; därför dömd t döden 8.1 1720; benådad t fjorton dagars fängelse och avsättning 21.1 så. Fd capitain M, vilken vid Marstrands fästnings övergång, kom att gå från beställning och sedermera har tjänat upp sig igen till konstapel får löjtn avsk 4.6 1725 (KBr); död 16.6 1748.
 
I fredags var jag på Riksarkivet i Mariaberg och beställde in handlingen Marstrands kapitulation 1719 (Lagrad i: SE/RA/754/2/M 1478). Följande förhör med Robert Moffat hittas där:
 
Skippz Capitein Robbert Mofatt framkom och föreställtes honom det samma som de förra äro tillfrågade? Hwilken lämnade det swaret: att aldrig har han samtyckt till någon Capitulation, mindre Utfalls medersändande med Capitulationen wettat, uthan sammankallade Öfwersten Officerarne d f 15:de Julii, säjande sig åstunda af dem en attest om fästningens tillstånd. Men fick det swaret: det kunde H:r Öfwersten bättre see och wetta, än han, då Öfwersten sagt: I äro många, Jag will af Eder hafwa en sådan, hwilken Öfwerstens skrifware upsatt och äntelig upläst, men aldrig hördes sådanne Ord, som nu förnimmes, der uthi inslutne woro. Och aldenstund en dehl af de andre Officerne redan hade underskifwit förnnämbde attest, hatte han sin hand jämtwäl der under, bekräftandes sig icke wetat af att sådant skälmstycke, ty aldrig har han en anordetz ingående med fienden wettat, förr än Saxarne hade uthmarcherat, då han ingen ting härwid kunnat giordt, ty han har på fästningen intet hafat Comendera. Han skall och icke den beskickning som blefwe giord till siöfolket, af wettat.
 
Den olycksaliga underskriften, som Robert anger sig inte känt till innebörden av, kan också hittas, tillsammans med kommendant Henrich Danckwardts (http://sv.wikipedia.org/wiki/Henrich_Danckwardt) och övriga officerares underskrifter.

I artikeln om Robert Moffats bördsbrev som publicerades i Släkt och Hävd 2013:2 (www.mechanics.iei.liu.se/staff/andkl/Moffat20130421b.pdf) ingick en avskrift av delar av bördsbrevet. Som komplement till artikeln lägger jag här ut en avskrift av hela bördsbrevet:
 
Carl med Gudz Nåde, Konung i Skåttland, England, Franckerike och Iland: den Christeliga Troenes förswarare, alla samt och synnerligen Konungar, Furstar, Grefingar, Marggrewar, Ericke biskoppar, Biskoppar, aborter, Grefwar wilgrefwar, prioorer Reddersmen, Profidenter Seniooer, Baroner, Borgmästarne i Städerne, den förnäma magistraten; Såsom och alle samt och synnerligen admiraler, vice admiraler Guverneurer uti Provincerne, Befallningshafwande uti Städerne, och öfwer SlåttsBryggar, lägre och öfwre Armeer, Skieppsflöttar, Skieppssund, fiohlar, Strömmar och Hamnar, tillika med alla dåsom detta wårt öpna bref händer och ser, weijtalig fullhet och hälsa i wår herre.  
 
Efter som Regenters och förståndares högsta flit bör wara at de som dygden öfwa och wäl förtiena, skola med wederbörlig heder och ära blifwa belönte, och twärt emot de wanartigas laster, med tilbörliget straff måga förhindras; då hafwa wi i sanning/: på det wi uti sådane tilfällen intet skulle finnas försummelige:/ alt härtill grangifweligen och med stöörsta flit som efter lägenheten har Kunnat skee, tagit i acht, det wi och altid anbeflita wille, at alla de rättigheter Priviligier och förmåner, som förfädernas adelige blad, aller förträffeliga bedrifter hafwe efter sig lemnadt skulle och hos deras efterkommande/: med mindre de sina förfäders ära och fromhet öfwrgifwa så länge möijeliget är efter deras rätta Slächtelinia wid macht och oför=kränkt blifwa; på det när som eljest sielfwa efterkommarne minnandes sig på sin slächt och afkomst, inttet något bedrifwar det som deras föräldrars höga wärdighet, aller det dyrbara riket emotsträfwar: utan swara til alt jemlikt beröm upwächta deras föräldrars widtberömda namn, med sin egentröstelige girrnings lius, utsprida och föröka; och således med slik åstundan sträfwa efter at tända i sine förfäders fotpsor hållandes sig uti allting efter yttersta förmåga för de samma, som äro Konungen och fäderneslandet redelige och trogna undersåtare och Borgare.  
 
Af bemälte orsak är det tildragit at wi den wälädle man, herr Robert Mofat til sitt slächte träffelige gierningars beröm och uti Krigzhandlingar stora wittenskap mycket försichtig, såsom den der i många åhr, hans stormächtigste Kungl. Maij:tt af Swerige i Krig för en Capitain tient hawer med denna wår gunst och Recommendationswittnesbörd hafwa willat bepryda Och efter som han sielf hafwer så wähl hemma i sitt fädernesland, såsom på främmande orter och i synnerhet den stridbara Swenska Nationen, giort många wackra prof af sitt träffeliga förstånd, Tapperhet och Trohet, så at han med sin egen dygd och manlighet sina förfäders stora beröm mycket synes hafwa förökat, då hafwe wi derjemte efter som wi medelst hans underdånigste Supptiqve ombed währa rätt och tillbörliget funnit, at intet neka honom wårt witnedsbörd, den oemotsäijelige sanningen tilstyrkio, angående den heder och Embeten som wåra Antocessorer de högst berömmelige Skottlandz Konungar hans förfäder gifwit hafwa på det at detta wårdt witnesbörd skal Kunna tiena honom uti synnerhet hos den Swenske nationen der han sig nedersatt hafwer, til en wederbörlig ära och brödstycke at niuta.
 
Fördenskull, sedan wi hafwa igenom några förnäma och Trowärdige män/: hwilka wi hafwa det anförtrodt och befallat:/ grannerligen låtit ransakat om berörde adelsmans slächt och härkomst, så hafwa wi förnummit, såsom wi med detta offenteligen betyga at denna wåre undersåtare herr Robert Mofatt är född af ächta Säng, och så till fäderne som möderne uprunnen utaf höga och förnäma Familiar, som här i riket öfwer några hundrade åhr, hafwa warit i floor. nembl. fadern wälbördig axel ander mofatt Commendant öfwer Edny, hans fader war herr Vilhelm Mofatt, Comendant til Capella, hans faderfaders fader war herr Johan mofatt, herre til mofatt, des hustru war Evphemia Hum, friherrens til wadderburn dotter, hans faderfaders moder war fru maria Kera herr Thomas Keri dotter friherrens til mereinton som hade til ächta friherrens af Jonston dotter Johannam af Jonston, hans farmoder war fru Christina Hendersona. friherrens af Hordel, Johan Hendersoni dotter och Thomas Hendersoni friherrens til Hordel dotterdotter; hwars hustru war fru margareta wärneta, friherrens af Leyes dotter hans farmoders moder fru Christina Menesia friherrens af Pittfäl  och Riddares herr Pauli Menosi dotter, hwars moder war fru Isabella Horbes friherrens wälborne herr Johan de Horbes dotter. men uppå mödernet är han född af wälborne fru Isabella Richardsone, Vilhelmi Richardsoni til Aberkromby dotter, hwars farfader war Jacob Rechardsson til Smeton, hans hustru war fru Marina Duglas högwälborne grefwes, herr Mortone dotter des morfaders moder, war fru agneta Keri, friherrens af wiebotte, herr Mani Keri dotter; hwars hustru war fru margareta maxvol, friherrens af herris dotter, des mormoder war fru Elisabeta Jeuim harr Robert Jeuims til welty dotter des fader war friherrens af dräm Alexander Jeuim, hwars hustru war Isabella Duglas, högwälborne grefwas af wastam dotter. des mormoders moder war fru Margareta Innes herr Johan Innes, herre til Bretorffer dotter; des hustru war Elisabeta Gordonia, friherrens af Haddo dotter.
 
Förbemälte alla samteliga hafwa medelst rätt ächtenskap warit sammanbundna, och af ächta säng födda så och utaf höga och förnäma familia uprunne, alla hawa både af sin herkomst, såwäl som af egen warit berömda och af wåra förfäder Kunungarne i Skottland för deras Tapperhet och den trohet de hafwa bewist mot sitt fädernesland, med ansenliga Tienster, förmoner och willkor ifrån urminnes tider tilböligen warit behedrade och i hugkomme, såsom de sitt goda loford tillika med sitt adelige blad hafwa rent och obefläckat behållit, utan någon besmittelse, och lemnat efterkommandan, som ännu lefwa at uti sina förfäders fotspor leäda.
 
Uti hwilket beträffande länder til alla wåra wänner och goda bekanta efter hwars och ens stånd och wärde, wåre flitige bön och begäran at de förbemälte wår undersåte wälb:n herr Robert Mofatt såsom den förmedelst för sin egen dygd mandom och skickelighet af oss mycket är ansedd och älskat, wille bewisa all heder, ära och benägenhet; deremat wi lofwa en lika wänskap skola eder bewisa, så framt i uti någon ting skola willja bruka wår hielp eller nåd, hwilket alt, ehuruwäl det uti sig är fast och oryggeliget; altså på det må Kunnigare blifwa, fastare och säkrare, hafwa wi intet Kunnat förwägra at meddela bemälte herr Robert Mofatt detta wår öpna bref deröfwer hwilket wi til yttermera wisso hafwa wellat bekräftat med wårt Signet gifwit i Edenburg den 22 Augusti år efter Christig födelse 1672 på wårt Rikes 24:de
 
L.S.
 
Med sitt höga originali lika lydande intyger undertecknade af Milswiks Prästegård d 11 Aprill 1765
 
E: Seidelius/Cap:et Crapos:
 
Carl Spak/H:L.
 
Elias Lindgren/adjunctus Pastoris
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-29 07:42)

Det har varit känt att Kapten Robert Moffat 1672 i Skottland begärt och fått ett bördsbrev. Detta framgår av The Register of the Privy Council of Scotland, 3rd Series, Volume 3, 1669-1672. Page 573. I brev skrivna av hans hustru framgår det också att han av allt att döma har omkommit på vägen tillbaka till Sverige från Skottland: skeppet saknas. Ett antagande blir därför att bördsbrevet bör ha försvunnit till havets botten i februari 1673 och att man som släktforskare får finna sig i att det inte går att reda ut Roberts skottska  anor. Min förvåning och upphetsning var därför stor när jag i den av Riksarkivet nyligen på nätet utlagda Biographica-samlingen hittade vad som av allt att döma är en avskrift av bördsbrevet vidimerad i Millsevik 1765. Det hittas här
 
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/M/I/M 13 b, bildid: A0069904_00233
 
Jag har inledningsvis gjort en avskrift av den del av brevet som ger genealogisk information. Den ses nedan och jag skulle uppskatta försök att från denna text sätta ihop Roberts anor samt upplysning angående de i brevet nämnda skottska adelsmännen. Jag har gjort ett försök att sätta samman släktträdet själv men hittar lite motsättningar och känner mig långt från säker. Troligtvis skulle det hjälpa om uppgifter om de nämnda personernas genealogi kan hittas på annat håll.
 
Fördenskull, sedan wi hafwa igenom några förnäma och Trowärdige män/: hwilka wi hafwa det anförtrodt och befallat:/ grannerligen låtit ransakat om berörde adelsmans slächt och härkomst, så hafwa wi förnummit, såsom wi med detta offenteligen betygar att denna wåre undersåtare herr Robert Mofatt är född af ächta säng, och så till fäderne som möderne ?prunnen utaf höga och förnäma Familiar som här i riket öfwer några hundrade åhr, hafwa warit i floor. nembl. fadern wälbördig axel ander mofatt Commendant öfwer Edny, hans fader war herr Vilhelm Mofatt, Commendant til Capella, hans faderfaders fader war herr Johan mofatt, herre til mofatt, des hustru war Erphemia Hum, friherrens til wadderburn dotter, hans faderfaders moder war fru maria Kera herr Thomas Keri dotter friherrens til mereinton som hade til ächta friherrens af Jonston dotter Johannam af Jonston, hans farmoder war fru Christina Hendersona. friherrens af Hordel, Johan Hendersoni dotter och Thomas Hendersoni friherrens til Hordel dotterdotter; hwars hustru war fru margareta wärneta, friherrens af Leyes dotter hans farmoders moder fru Christina Menesia friherrens af Pittfält och Riddares herr Pauli Menosi dotter, hwars moder war fru Isabella Horbes friherrens wälborne herr Johan de Horbes dotter. men uppå mödernet är han född af wälborne fru Isabella Richardsone, Vilhelmi Richardsoni til Aberkromby dotter, hwars farfader war Jacob Rechardsson til Smeton, hans hustru war fru Marina Douglas högwälborne grefwens, herr Mortone dotter des morfaders moder, war fru agneta Keri, friherrens af wiebotte, herr Mani Keri dotter; hwars hustru war fru margareta maevol, friherrens af herris dotter, des mormoder war fru Elisabeta Jenim harr Robert Jenims til welty dotter des fader war friherrens af dräm Alexander Jenim, hwars hustru war Isabella Douglas, högwälborne grefwas af wastam dotter. des mormoders moder war fru Margareta Innes herr Johan Innes, herre til Bretorffer dotter; des hustru war Elisabeta Gordonia, friherrens af Hadde dotter.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-01-24 21:06)

Maria Lilljebjörn hemvist i Lilljebjörn-släkten är så vitt jag vet okänd. De spår jag hittat är vigselnotisen som Linus nämner ovan, där hon anges vara från Boda och mannen Anders Svensson från Knappa, Ölserud. Hon hittas också i mantalslängden 1704 under Boda, Eskilsäter, som  Jungfru Maria Lilliebjörn. Det finns sedan i domboken från 1712 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAABC:25 (1712-1712) Bild 115 / sid 111) ett testamente som lyder (ungefär):
 
S D Upwistes ett Testamente som Anders Andersson och dess hustru Maria Lilliebiörn Öster Uggelesäter reciproce sins emelan slutit d 1 Sept A:o 1712 med föräldrarnes samtycke jempte witnens närwaro som woro Sr Zachris Plantijn Eskill Nilsson i Olsserudh ock Anders Johansson i Skane, Warandes således af them belefant(?), medan inga arfwingar eller Lijfzfruckt dhem emelan ähr blefwen, det skall den af dem som hin andre öfwerlefwer orubbat niuta uti sin lofztid både löst och fast opräjudiccerat för dhen först afgåendes arfwingar, hwar å äskades confirmation, dhen man i enseende till aflingagodz icke beneka kunde, ock det öfrige som allenast på ett öfwentyr ähr giordt, i Handen lembna.
 
Vad som här då är konstigt är att hon nu anges vara gift med Anders Andersson, medan vigselnotisen anger Anders Svensson. Det hela är ett mysterium eftersom både Anders Andersson i Östra Uggelsäter och Anders Svensson i Knappa existerar och hittas i tiden överlappande i både dombok och mantalslängder.

Kalabaliken i Åmål natten till den 26 januari 1672
 
Ur Åmåls rådhusrätts dombok av den 26/1 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 403
 
Anno 1772 d 26 Januarij wart rätt hållen laga Rådstuga, närwarandes Bårgmästare och Rådh sampt gemeehne man som in Actis finnis p
 
Bårgmästare Töres Pedersson
 
Rådmän Oluf i gaten. Oluf Andersson Falk. Oluf i Mörtbol. Nils Larsson. Jon i Ryr. Lars Jonsson. Lars Olufsson. Anders Larsson.
 
Dito. Kom för Rätten wachtemästarns [color=0000ff]Jon Oluffsson[/color]s hustru H: [color=0000ff]Gunnela[/color] N: och besuäradhe sigh öfuer Wälb:ne [color=0000ff]Nicolaus Lilliebiörn[/color], att han tillijka med sijna Cammerater hafua i förledne natt hugget och illa sargat hennes man, doch för ingen brått, uthan bäst där wachten sachmoderligh gick, kom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] springandhe medh några till sigh medh ett wrert modh ifrån Hans Kopmanss till wachten der dhe stogo bårt widh Gaat Anders Port; men som wachtmästarn bekändhe, sadhe dhe intet, uthan strax begynte Wälb:ne [color=0000ff]Nicolaus[/color] tillijka medh hans drengh [color=0000ff]Erich[/color] att hugga och slå, tilllijka fölydhe dhem [color=0000ff]Peder Hendrichsson[/color] medh een stöör, sampt dhe andre som ähr här neder tillswndes, och huilket dhe hafwa hugget wachtmäst:n 3 stora såår i hufudet, samt twänne illache såår i hans wänstra arm att man fruchter att senorna ähr af, och han blifd lytter i sin wänstre arm, Sedan detta öffwerfaret wart, strax der efter kommo af samma Partij gåendes, der dhe mötte en Borgare ifrån Philippistadh [color=0000ff]Nils Olsson[/color] och een dräng [color=0000ff]Swän Torstensson[/color] här i staden wid Oluf Toressons Port, der dhe gingo med sijna dragna werior, och medh sådanne ordh dhem tillsadhe ästu här hemma eller går du wacht? Suaredhe [color=0000ff]Nils Olsson[/color] wijh ähr inga wacht eij heller här hemma, begynte dhe på sitt illacke lefuerne med hugg och slaagh som tillförne, och dher efter mötte dhe een borgare som gick wacht [color=0000ff]Pedher Andersson[/color] sampt andre af wachten, lychte [sluta] dhe sitt illacha leffwerne icke än då, Hwilket det krackell först begynte war Wälb:ne [color=0000ff]Swän Roos[/color] dräng [color=0000ff]Börgie Larsson[/color], huilken då som han befans tillförne medh sitt illacka leffwerne, huilket samma bemt:e dräng strax blef tagen, och sattes i stadz Fengellse, till dess han sigh kundhe förklara, och man kundhe få kunskap ehuem som medh honom haffwer warit uti Compagni i förledne natt, det han inför Rätten bekiändhe att uthav första krakel flööt all weet af Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color], och han mäste deelen särgadhe karlen [color=0000ff]Jon Olsson[/color], men desse woro och i fölie som ähr H. [color=0000ff]Lilliebiörns drängh Erich[/color], sampt [color=0000ff]Pedher Hendrichsson[/color], och Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] sampt [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwersta, öfuer huilka karlar hon wachtmästarens hustru sigh ynkeligen klagadhe öfver sin man, kundhe Rätten för denne gången ingen domb der i falla, uthan till dess man får bättre Ehrfara och Spöria, om wachtmästarn blifd: godh eller eij, ty tages altså lyfte [borgen] för samma karlar, som ähr för Wälb:ne [color=0000ff]Niclas Lilliebiörn[/color], Rådman [color=0000ff]Oluf Andersson falk[/color], för [color=0000ff]Peer Hendrichsson[/color] och [color=0000ff]Börgie Larsson[/color], gick [color=0000ff]Christopher Roos[/color] uti Caution [borgen] före, men för [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] gick hans modher H. [color=0000ff]Kirstin[/color] på Afwersta uti lyfte för sin son, och desse föresrefne Cautioner skohla inställa wederbörandhe, Enär dhe påfordras af Rätten.
 
Den 15 Juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 415
 
Anno 1672 d. 15 Junj wart laga Rådstuga närwarandes Bårgmästare och Råd som in Actis finnes.
 
Bårgmäst:e Töres Pedherssn
 
Rådmän Jon Pederssn. Oluf i gaten. Jon i Ryr. Lars Olssn et(.
 
Dito, Blef wachten åter å nyå tillfrågat om det slagsmåhlet som skedde i förleden Påfwelsmesse, som wachten nu bekändh, först war wachtmäst:e [color=0000ff]Jon Olufsson, Peder Andersson Jon wästgiöte, Torbiörn i dogenähss, Peder Nilsson, Töres Turesson, Måns Nybyggare Torbion i åhssen[/color], sampt [color=0000ff]Petter Jonsson[/color], som tog suärdet ifrån drängen [color=0000ff]Böre Larsson[/color], som blodig war, först efter sahl. Wachtmäst: ordh emedan han lågh uppå sin sottesängh, som han begierte och sändhe budh efter desse som ähr Bårgmäst [color=0000ff]Töres Persson[/color] Rådmannen [color=0000ff]Jon i Ryr[/color] sampt Byfougden [color=0000ff]Sammuel[/color] till att fråga om dhe ordh ehuru det gick an medh Slagsmåhlet så bekändhe Sahl. wachtmästarn sålundha att en dräng wid nampn [color=0000ff]Börge Larsson[/color] wart neder på Elfuen och watnade sin häst, då stog samma drängh och skulle stiga på hästen; men han orkade eij på, sadhe då wachtmästare wij wille hielpa honom på hästen? då Suaradhe [color=0000ff]Pedher Andersson[/color] som wacht gick, med sådana ord, gudh gifwe att faeen hielpe honom till häst? Swaradhe drängen [color=0000ff]Börgie[/color] dhem så tillbacka ighen huad wille i karlar, wille i flå märren kan skee i hafue icket khidh i staden. Suaradhe wachten, faeen och du flår henne i det samma sadhe [color=0000ff]Peder Andersson[/color] jag skall slå honom, då sadhe [color=0000ff]Jon wachtmästare[/color] neij slå intet, i det samma gaf han drengen up eet skrikandhe och ropadhe efter [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och sadhe kommo nu karlar, och i det samma kommo dhe löpandhes ifrån mäst: Hans Köpman, som var [color=0000ff]Niclas Lilliebörn[/color] med sitt fölie och mötte wachten in moot Tullmästarens port, med sijne dragna wärior, och bemt:e [color=0000ff]Lilliebörn[/color] gick före med sin dräng [color=0000ff]Erich[/color], sadhe [color=0000ff]Jon Båssman[/color], som wachtmäst. war, intt så karlar, huadh wille i nu godhe herrar, deremot suarade [color=0000ff]Lilliebiörn[/color], sålundhe, nu skall tu förnimme då togh wachtmäst:n hatten af sigh i hand och badh för sigh, men Wälb:ne [color=0000ff]Lilliebiörn[/color] togh i Bardisanen [pikvapen], med sin hand och sadhe åter, nu skall tu förnimmat, i detsamma högg han honom att han föll neder, och dhe andre [color=0000ff]Lilliebiörns[/color] Stallbröder Begynte på att Bastionera honom tillijka medh dhe andre af wachten som hugg fingo, som ähr [color=0000ff]Jon wästgiöthe, Päder Andersson, Torbjörn i dogenähss[/color], desse war tillstädes, och dhe andre måste fly, och i deras illacka lfuerne mötte dhe en Borgare ifrån Philippistad wid nampn [color=0000ff]Nils Olsson[/color], der dhe frågande honom ästu här hemma eller wacht, suaradhe han iag ähr inga wacht eij häller här hemma, men dhe slogo så att han war bådhe blå och blodig, straxt efter detta öfuerfaret wart, gick een af wachten till Bårgmäst:n een stund dherefter, [color=0000ff]Peder Andersson[/color], och klagadhe sin nödh, eij huru wachten blef öfuerfallen, och sadhe att dhe nu åhnyå wille Samka sigh tillhoopa och willie slå ned staden, då sändhe Borgmästaren budh efter Geztallien[?], och han strax kom, då befalte Borgmäst: att han skulle stärkia wachten, det han och giorde och kom igen och sadhe iag hafuer 40 man, då följdhe Borgmäst: Sielf uth medh, och när dhe kommo wth, mötte dhe i mörkret een wid nampn [color=0000ff]Börjie Larsson[/color] med een dragen krocksabbel, då ropadhe een af wachten och sadhe, här går en med ett draget suerd, och dhen hafuer wart medh och giort skadhan; Suaradhe Borgmäst:n tagh honom fast, der han icke med godh will gifua sigh, så slån, Då lopp han fort sin koos med dragne wärjien till sin förrige hoop, då finte wachten honom på Elfuen, då wändhe han sig emoot och högg helt foot, men strax kom någon af wachten, och slogo honom att han måtte släppa swärdet, sedan togh dhe honom och satte honom uti fengelse och funno dhen blodigha werian, och funno werian wara blodigh, som een hoop med hår satt på med blodet, ehuruwäll han nekadhe och sadhe intet hafwa giort skadan, Wachten sadhe att han war wijster, efter Sundet för [color=0000ff]Jönss[/color] i Afwerstad, derföre kunde Rätten honom denna gången intet ans[?] men tijdh der efter satt samma Pehrson [color=0000ff]Börie Larsson[/color] på landet i een gård Hulta och drack, och berömbde att han hafuer hugget Wachtmästaren 2 hugg och Sadhe mehra till öfuerflöd innan 3 dagar skall iag hugga ihiel Borgmäst:n. dhen Krooknäste Sielmen, som wittnen skall öfuertyga.
 
Den 19 juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 418
 
Anno 1672 d. 19 Junij wart hållen Lagha Rådstuga, efter Hans Höghe Excell:z H. General Governeurns ordre, Närwarandehes Bårgmest:n och Rådh, som in Actis finnes p
 
Borgmest. Töres Persson
 
Råpdmän Jon Perssn. Hans Kopman. Johan Nelssn. Oluf i gatan. Oluf i mörteb. Nils Larssn. Jon i Ryr. Lars Jonsson. Hans Smed. Per Andersn.
 
Dito Kom för Rätten Wälb:ne [color=0000ff]Niclas fru H. Margreta Mefant[/color] efter sin mans bekännelse för än han bortreste, så bekändhe Wälb:e frun Enär han gick utur qwarteret, först uthgick [color=0000ff]Jönss Larsson[/color] der ifrån och till Hans Köpman, strax der efter frågade [color=0000ff]Lilliebiörn[/color] efter Trumpetaren, och sade iag skall gå till honom, iag hafuer lust att dantza, straxt så togh Wälb:ne Lilliebiörn sin kroksabbel under wänstra armen, tillijka een stund der efter, sadhe Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] enär han Sacknadhe bemält:e [color=0000ff]Niclas[/color] sadhe han iag skall gå efter min broeder tillijka folgde honom [color=0000ff]Peder Hendricksson[/color] med en stöör, så bekiende bm:e [color=0000ff]Per Hgandsson[/color], att han mötte några af wachten der på sielf bekiände att han slogh en uthaf dhem men han näkadhe till och sadhe att han wiste icke huem det war uthaf wachten, samma gång fölgde dem Wälb:ne [color=0000ff]Niclas drängh Erich[/color] mz een Sölfuererat Suärdfäste som war på hans wäria.
Blef [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwerstad inför Rätten Examinerat om det detsamma Slagzmåhlet, ty kundhe honom eij någon stort synnerligh öfuertyga, altså tages för [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] i Afuerstad i lijfte sin moder som hennes Cautions skrift uthwijsar och pålades [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] af Rätten att han för sin beskyldning skulle till nästkommande Julij som ähr den 13 dito. ng - 6 män goda som sigh skulle befija och afläggia sin Ehd, och i medlertijdh till dess han blifuer befrijat, sätter hon bemält: hustru [color=0000ff]Christin[/color] i Afuerstad all sin Egendomb i underpant för sin Son [color=0000ff]Jöns Larsson[/color], men der han sig till förstämbde tijd Comparerat med ofuanskrefne 6 manna wittne, så ähr han befrijat der ifrån.
 
Dito, Blef [color=0000ff]Per Hindrichsson[/color] för sin bekändhe mistgierningh sattes i Stadz arest strax gick Wällb:e [color=0000ff]Sven Roos[/color] i löfte för honom.
 
Dito, Blef [color=0000ff]Oluf Olsson[/color] i Skiärstmyren för Rätten Examinerat tillijka [color=0000ff]Lars Persson[/color] på Öna, i det måhlet attdhe i förlednew winter hafue wart i hoopa och druckt i Hulta i Tweta Sochn, tillijka med een dräng bemdt [color=0000ff]Börge Larsson[/color] som icke långt nu tillförne Parlemente uppå wachten föröfwet hafur här uti staden, då ibland annat dher dhe sutto och drucke, sadhe bemt: dräng [color=0000ff]Börgie[/color] och sig hoghdt berömbde öfuer det han i föreledne Påfwelssmesse war med och högg Sahl. Wachtmäster eet det werste hugget i armen, och sedan med dhe illacke skilzorden på Bårgmäst. Som för ähr angihuet på desse orden alfadhe [color=0000ff]Oluf Olsson[/color] sampt [color=0000ff]Lars Persson[/color] sin Edh på lagbocken här på Rådstugan.
 
Den 20 juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 420
 
Anno 1672 d. 20 Junij wårt hållet laga Rådstuga åter till att förhöra bemt:e dräng Börgie Larsson närwarandes Bårgmästare och Rådh som in Actis finnes p.
 
Bårgmäst. Töres Persson.
 
Rådmän Hans Kopman. Nils Larsson. Oluf i mörteb: Johan Nilsson. Jon i Ryr, Per i Skiällebyn.
Blef drängen [color=0000ff]Börie Larsson[/color] åter för Rätten Examinerat, angående det slagsmåhlet som skedde i förledne Påfwelsmessa med wachten, för om aftonen bekändhe drängen [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] att han satt och drack hoos [color=0000ff]Jon i Ryr[/color] een stundh, sedan bekändhe bemäl: [color=0000ff]Börgie[/color] att Wälb:ne [color=0000ff]Nicolas[/color] drängh [color=0000ff]Erich[/color] fölgdes åth uth och gick hemb till sijna Huussböndher, då bemt:e [color=0000ff]Niclas[/color] dräng ropadhe och skrikte een gång? då suarade af wachten, Hwarför skrijker du, strax droog drängen [color=0000ff]Erich[/color] uth sin wäria, då slog honom någon af wachten, strax togh han till fötterna att springa till Köpman igen till sin husbondhe, och [color=0000ff]Börie Larsson[/color] kom sedan en stundh der efter, då stoogh [color=0000ff]Niclas[/color] dräng [color=0000ff]Erich[/color] på gången hoos Köpmand, sadhe [color=0000ff]Erich[/color] till [color=0000ff]Börgie[/color], huarföer halp dhu mig icke, sedan gick [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] in och afladhe sin wäria, och watnadhe sin herres häst, een Timma der efter, då kom Borgmäst:n med några af wachten och sadhe till [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] som wachtade hästen, een af wachten sadhe till [color=0000ff]Börie Larsson[/color] som watnadhe hästen, en af wachten sadhe till Börjie skall tu flå hästen? Suarade [color=0000ff]Börgie[/color] der emot, hafua i karlar lust att flå ståndhe eder till, kanske i hafua inga knijt, sadhe wachten till drängen, så skohlen I låhna edher knijt? Suarade drängen skall iag flå honom så skohlen I ätha honom up, då swarade wachtemäst: [color=0000ff]Jon Olsson[/color] intet så gåsser då reed drängen Hästen till Elfwen och watnadhe, så bekändhe och dränge [color=0000ff]Börie Larsson[/color] att the af wachten stötte honom med Bardisans skaftet, då ropadhe drängen efter Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color], så bekändhe [color=0000ff]Börie[/color] att innan drängens ordh kom uthur munnen, kom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng [color=0000ff]Erich[/color] och Perlementera med wachtemästarn och när drängen kom inför porten ropadhe han efter [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och der Emillan ledde drängen hästen in, sådan gick drängen uth, då wacht [color=0000ff]Jonss Larsson, Peder Hendrichsson[/color] och Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng samblade och dhe hade stöörar i sijna händher då derifrån gingo wij till [color=0000ff]Oluf Anderssons[/color] huus och Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] berömdde sig af han hafuer tagit Bardisanerna, och sadhe till Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] och till [color=0000ff]Swän Andersson[/color] på broo, see bröder iag hafuer dessa twänne Bardisaner af wachten, hadhe i wart samn hullen med mig skulle wij tagit flere så och bekändhe drängen att han gick neder och tvättade sig i [color=0000ff]Olof Anders[/color] kiök, då kom [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och badh att drängen [color=0000ff]Börgie[/color] skulle gå efter sin wäria till Kopmans, det och han giorde, och när drängen kom till baaka, wart wachten mehr stärkat, då hadhe drängen med sig [color=0000ff]Jöns Larssons[/color] wäria, då ropade en af borgarna till Borgmäst: här ähr een af dhe som perlamentet bedrifuet hafuer, sadhe Borgmästaren tag honom fast, då tage dhe drängen [color=0000ff]Börie[/color] fast och satte honom i stadzfengelsset, och mehre wart drängen intet uthaf.
 
Dito. Efter drängen [color=0000ff]Börie Larssons[/color] bekännelse, Segier han att Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] och [color=0000ff]Swän Andersson[/color] på Broo ähr alldeles fri ifrån dette Perlamentet, och alltså befrijar Rätten dhem.
 
Den 20 juli 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 424
 
Anno 1672 d. 20 Julij wårt hållen laga Rådstuga, närwarandhes Bårgmäst:e och Rådh sampt gemehne man som in Actis finnes p.
 
Bårgmäst: Töres Persson
 
Rådmänd: Jon Persson Hans Kopmand Oluf i gate. Oluf i Mörtebol. Lars Olufssn. Lars Jonssn. Johan Nilssn. Hans Smed i stelet för Nils Larssn.
 
Dito. Samma gång för Rätten blef afdömbd efter förrige alles deras Proff och Rannsakning på det slagzmåhlet som skedde i förlidne Påfwelsmässa med stadzwachten, och dessa efterskrefne som ähr först Wälb:ne. [color=0000ff]Niclas[/color] Cronebiörn[?] sampt hans dräng [color=0000ff]Erich[/color] som uthloppe medh dragna werior och Sabblar ifrån Hans Köpman, rännandhes till wachten in emot Tullmästarns port, der Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng strax begynte på att Bastionera och nederhugga wachtmästaren /:nu Salige hoos Gud:/ [color=0000ff]Jon Olsson[/color], så att han inom några månadz tijdz förlopp, derigenom måste sitt lijf tillsattia, där wachtmästarn togh sin hat i handh och badh för sigh, och sadhe så intet så godhe herrar elliest komma några af hans fölie som honom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] hijt till staden följde och när dhe hörde deras illacka lefuerne Kommo desse efterskrifne löpandes Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] till secund med stöörar i hundhen, som ähr [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwersta, sampt [color=0000ff]Per Hendrichsson[/color] sedan bemt:e wachtmästaren war nedhuggen men inga skiähl eij heller wittne kundhe öfuertyga [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] sampt [color=0000ff]Pedher Hindrichsson[/color] att dhe woro hoos när wachtmästaren blef huggen, uthan efter gierningen wart giord, elliest kom der efter Wälb:ne [color=0000ff]Swän Roos[/color] dräng [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] som kom ifrån Elfven och hadhe vatnat sin herres häst, huilken han satte i stallet, sedan gick bem:te dräng, uth och skulle see på det Parlemäntet och hadhe intet i handen, och skulle gå med, mötandes dhe öfuerskrifne på wägen, dock lop öfuer een Kännestren, intet slogs, ej heller något giorde, som efter godhe mäns wirtne betugae, eij heller den Sahl. mannen som Bastionerat och dödh blef, bekändhe på honom, sadhe och några beskedeliga män att han alldrig slog honom, eij heller witna på honom den Sal. mannen.
 
Dito, Blef altså af den enfalldege [enväldige] Rätten resolverat först efter Prof och ransachning, dömtdes Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med hans dräng [color=0000ff]Erich[/color] efter det 1 Capitel i dråpmåla Balken, med willia / doch har bem:te [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng strax bortrymde efter gerningen war giord.
 
Dito, [color=0000ff]Peder Hendrichsson[/color] och [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] uthi underdånighet remitteras till dhen Högl. Kung. Hofrätten att dhe måtte slippa med böter? efter deras gerningar.
 
Dito, Drängen [color=0000ff]Börie Larsson[/color], som ofuanskrifne Ransakning bewijsar, och efter hans oförståndz löpandhe, dömbdes han af dhenne Enfaldige Rätten efter det 4 Capitlet i Edzöre Balken till 40 marks Pengär.
 
Den 24 augusti 1673
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 385
 
Dito, Uplästes dhen Högl Kongl. Götha Hofrättz bref angående om 30 Rd Smt som Borgmäst Wälbetrodh [color=0000ff]Daniel Andersson[/color] i Lijdköpingh hafua skulle för sina gordhr omkåstningh hijt till stadhen, om dhen dråpsransakningh som [color=0000ff]Lillebiörn[/color] haft:e begånget på wachtmäst: [color=0000ff]Jon Olsson[/color] Anno 1672 den 26 Jan: och Emedan såsom nu wedh thenna tijdhen icke alla rådhmännen finnes tillstädes, uthan på sina resor åth Berslagorna, altså medh tienst Pedardångh bönfallandes till dhen Kongl. Götha Rikes Hofrätts skriftz tillbaka medh Kongl Hovrättz postkarl sända ther om.

Tänkte svara på min egen fråga från 23 mars 2014, där jag undrar vad som är Löjtnant Niclas Lilljebjörns militär hemvist. Svaret (eller i alla fall delar av det) hittade jag i det personregister till Rullor 1620-1723 som AD  lagt ut. Här
 
Rullor 1620-1723 PersonReg:8 (1620-1699) Bild 2667 (AID: v793065.b2667, NAD: SE/KrA/0022)
 
anges att han ska kunna hittas som löjtnant vid G J Wrangels skvadron östgöta och västgöta ryttare 1678: Vol. 17. Tyvärr verkar inte denna volym ännu finnas hos AD, men den är nog på gång gissar jag.

Hej Tomas,
 
Tack för inlägget! Känns som om det kan behövas lite aktivitet under den här rubriken.  Jag tar chansen och kommenterar de personer du nämner.
 
Murmästaren Börje eller Birger Lilljebjörn träffas på först gången i Östra Smedbyn, Kila, tillsammans med fadern Jean Lilljebjörn och styvmodern Britta Lander. Han anges då vara i murmästararbete i Vänersborg. Återfinns sedan som murargesäll i Karlstad hos sin bror murmästare Georg Lilljebjörn och flyttar sedan till Kristienehamn där han dör 1802. Förmodligen är Birger identisk med den son som föds i 1739-04-08 i Kila och döps till Johan Jörgen? Birger Lilljebjörn avhandlas i några inlägg ovan under denna rubrik.
 
Att Petter Nydells hustru Annika Månsdotter skulle ha namnet Lilljebjörn är jag undrande inför? Den enda Lilljebjörnkoppling jag känner till för henne är att hennes dotter Kristina i sitt 3:e gifte blir gift med Birgers halvbror skomakaren Anders Lilljebjörn (1751-1821).
 
Med vänliga hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-07-30 10:14)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-07-30 10:15)

Slutligen hittas under Lilljebjörn i Biographica-samlingen två brev från Lars Lilljebjörn till Konungen (Karl XII). De två breven har mycket liknande innehåll, och det första är daterat 1717-03-18, dvs ganska snart efter Niclas Lilljebjörns frånfälle. Lars Lilljebjörn ber att donationerna och den adliga friheten utsträcks till en tredje generation, dvs till honom själv. Man kan spekulera i att ovanstående brev från Margareta Moffat har skrivits efter att Lars, gissningsvis, har blivit nekad fortsatt tillgång till donationshemmanen.  
 
Det första daterade brevet lyder
 
Stormächtigst Allernådigste Konung
 
Inför Eders Kongl. Maijt:s Höga Kongl. Thron, fördristar jag mig i diupaste underdåningheet att föredracha; Huru som min sahl. faderfader fordom Capitain Biörn Nillson, och effter hans dödeliga frånfälle min sahl. fader, fordom Liutenanten Nills Lilliebiörn för deras trogne giorde Krigtienst skull, blifwit benådade med några Donations Hemman under adelig frijheet, Hwilket med mehra Eders Kongl. Maijt. af horsgående copiale Donations Bref i Nåder täckes förmärkia, warandes samma Nåd däruti utsträckt till berörde mine förföders manelige Bröstarfwingar, hwilken höga Kongl. nåd hafft bistånd alt ifrån Donations Brefwens datis och in till denne dagen, så att på sätt och wijss som innehållet däraf det förmäle både min sahl. fahrfader och min sahl. fader efter honom roligen innehaft de därut nämbde hemman, undantagandes Skattehemmanet Wäckel och Kyrckiohollmen Skatteöö af 2 R:rs Ränta i een annan Sochen Wärmskog benämbd belagne, som förs min födelse blifwit afgifne till Kongl Maijt:s och Cronans Tienst; Och såsom sahl. fader den 2:e sistl. Februarij igenom döden afgådt, och i så måtto lämbnadt min moder Greta Moffat i ett mycket torftigt och fattigt tillstånd efter sig; Så är hon högst föranlåten härigenom allerunderdånigst att anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maijts. af sin medföde högst prijsswärda Kongl. Nåd, allernådigt benåda henne uti sin öfriga korta lijfstijd med förberörde af min sahl. fader under Donation innehafde hemman, i all nådigst afseende dertill, att hon dess föruthan icke haar det ringaste att subsistera af, oförtegat att hon icke allenast är mycket åldrig, siukelig och torftig, utdan och för een långlig tijd bortmist sin hörsel.
 
Wijd hwilket tillfälle jag och understår mig i anledning däraf, att Donations Brefwet af den 17 October 1651. nådigst uthbreder sig till mine förföders manlige Bröstarfwingar sunesive, såsom den äldsta sohnen, i allerdiupaste underdånigheet att bidia det täcktes Eders Kongl Maijt allernådigst förunna mig Donationen efter mine förfäder till godo, hälst som jag ifrån ungdommen har sökt att giöra mig wärdig Eders Kongl. Maijt:s Nåd uti Krigztiensten, hafwandes igenom Gudz bijstånd ifrån genom alt ifrån åhr 1704. brackt mig så wijd, sedan jag ranzonerat mig sielf uthur Danska fångenskapet, och derefter bewistadt Campagnen i Noriet, att jag haft den höga Kongl. nåden och undfådt Eders Kongl. Maijt:z allernådigste fullmacht af den 19 Julij 1716. på 1:a Lieutenents Charge af de första under Närkin och Wärmelandsz Regiemente till foot, will och hoppas at framdehles igenom gudz tillhielp giöra mig till Eders Kongl. Maijts nåd wijdare wärdig. Jag afwacktar een nådig böönhörelse för min fattige moder och mig sielf, framhärdandes till min sidsta stund och så länge bloded i mig röres.
 
Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maijt:s
 
Lund 18 martij år 1717
alldraunderdåniaste undersåte
Lars Lilliebiörn
 
Det andra odaterade brevet, innehållande en aning ytterligare fakta, lyder
 
Stormächtigste allernådigste Konung
 
Den höga Kongl. nåd, som deres Kongl. Maij:t Eders Kongl. Maij:tz Sahl. förfäder, Låfwärdigst i åminnelse, alt ifrån dråtning Christina tijd, bewijst min Sahl. farfader fordom Capitein Biörn Nilson, och efter honom min Sahl fader Lieutnanten Nils Lilljebiörn, i anseende till deres länglige och trogne Krigz tienster, inkommer iag med aller under dånigste Devotion, i det de wahrit benådade med lijfstijdz friheet under frälse wilkår på Räntorna of Rotewijk Sk:1. Åhsen Sk: 1/2 Kiällåtorp Sk. 1/2 W. Baketårp Sk: 1/3 Låfterud Sk 1/3 och Haslerud Cro: 1/3 hemman alla i Wärmeland gilbergz härad och S:n belägna, hwilken högst bepoisalig(?) Kongl. nåd de och wärkel. i sine lifstijd åtniutit, waran des nu min fader först in februario sidstledne, med döden afgången, och lembnat efter sigh min moder, en änka af ålder och siukdomb bräckelig med någre oförsorgde barn, uti ett ganska fattigt tillstånd, som alldeles skulle blif:a huswille och förfalla i elände, der denne frijhet ginge dem ifrån. Och ehuru iag ål? barndomen setåt uti eders Kongl. Maij:tz Krigz tienster, Warit med i Pomeren och fången i dannemark men der ifrån sielf mig för låssatt, och sedan bewistat falttåget till Nårjet, Sampt eders Kongl. maij:tt allernådigst anfötrodt ständig Lieutnant Charge så är dock alt sådant mere min aller underdånigste plicht än till någon förtienst att rächna, och icke deste mindre drifwer min moders och syskons förestående nöd mig dertill, att för eders Kongl. maij:t inKåmma med aller underdånigste bön, det tächtes eders Kongl. maij:tt för guds och be:de min fttige och eländige moders och syskons skuld, aller nådigst förlänge denna frijheet in på mig, som är äldste mannel. Bröstafwingen, på det iag må Kunna wara dem till hielp och understöd i deras ynkewärde tillståndt, hälst och medan samma hemmans räntor ännu äro oindelte, och således Staten i ingen måtto der af Kommer att rubbas. Jag skall till sidsta andedrächten, med lif och blodh bewisa min aller under dånigste trohetzplicht och bedia gud, för eders Kongl. maij:t höga och dyra Persson sampt Lyckel. och läng warige Regemente och således lefwa och döö.
 
Stor mächtigste aller nådigste Kånung
Eders Kongl. maij:tz
 
aller underdånigst och troplichtigste tiennere och undersåte
Lars Lilliebiörn
Lieutenant of Wärmelands Regemente

Antalet aktiva släktforskare som intresserar sig för Lilljebjörnsläkten verkar ju inte vara stort, men jag tänkte ändå ställa en konkret fråga angående Niclas Lilljebjörn. Det har att göra med hans millitära hemvist. Som framgår ovan benämns ju Niclas Lilljebjörn som varande löjtnant. Första gången jag sett detta är vid Gillbergs häradsrätt 1678, och redan 1663 benämns han vid denna häradsrätt som fänrik. Frågan är hur och var han erhållit dessa militära grader? Hans far och söner är ju officierare vid Närke och Värmlands regemente men själv verkar han inte finnas i någon mönsterrulla: i Nordensvans Värmlands regementes historia nämns han endast i egenskap av släkting till dessa officierare. Således, har någon träffat på hans namn i något annat regementes mönsterrulla, eller kan hans gradbeteckning ha att göra med utländsk tjänst, och var kan man i så fall hitta detta?
 
En intressent detalj i sammanhanget är också att Niclas Lilljebjörn inte verkar vara guds bästa barn: 1672 slår han  i fyllan och villan ihjäl statsvakten i Åmål och blir på grund av detta dömd till döden av Åmåls rådhusrätt (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 403, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 415, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 418, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 420, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 424, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 385, Magnells samlingar 3 (1665-1675) Bild 344 / sid 1279). Hur han lyckas slingra sig ur detta har jag inte kunnat utröna, men han anges när domen från Göta Hovrätt läses upp i Gillbergs häradsrätt vara förrymd och fredlös i hela landet.

Jag fortsätter att lägga ut avskrifter från mappen över Lilljebjörn i Biographica-samlingen. Jag planerar att senare försöka mig på några slutsatser utifrån dessa.
 
Björn Nilsson avlider  1651-09-16 vilket anges i en mönsterrulla från 1652. I Carl XII:s Officerare anges att platsen är Arboga. Redan en månad senare skriver Drottning Christina ett nytt brev till Björn Nilssons änka Catharina Hanefeldt, där villkoren i det första brevet förbättras så att donationerna och den adliga friheten från det första brevet nu skall gälla inte bara änkan utan även de manliga bröstarvingarna och deras arvingar i sin tur. Även detta brev finns i två varianter (Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00082, Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00092). En avskrift ges nedan:
 
 Wij Christina med Gudz Nåde, Sweriges Giöthes och Wendes drotning, Storfurstinna till finland, Hertiginna uti Estland, Carelen, Brehmen, Wehrden, Stettin Pomern Cassuben och Wenden, furstinna till R?gen, fru öfwer Ingermanland och Wissmar. Giöre witterligit, att såsom Wij d 30 Maji nästförledet åhr 1650 nådigst hafwer efterlåtit och betrefwat framledne Capitenen Biörn Nillson, efterskrefne Wår och Cronans hemman i Wärmland, Gillbärga härad och Sochen, Rottwijk Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman Ett halft, Kiälåstorp Skattehemman Ett Halft, Wäster Backetorp Skatte Hemman ett trediedels, Tåstterud Skattehamman Ett trediedeels, Hasslerud Cronohemman Ett trediedels i Wärmskog Socken, Wäckel Skattehemman Ett, Kiörkiohollmen en Skatteöö, räntor twå daler, att niuta bruka och behålla under adelig frihet i sin lifstid och hans hustrus Enkiestånd, altså hafwe Wij och nu i anseende af bem:te Biörn Nillsons Oss och Cronan giorde trogne och långelige Krigztienst, jämte och hans efterlåtne Enkias, Catharina Hanefelts fattige tilstånd och lägenhet, åfwanbem:te frihet på samme gårdar med Norköpingz besluts wilkohr förbättra welatt; giöre thett härmed i detta Wårt öpne Brefs Kraft unne, Skänke och gifwe henne och hennes manlige BröstErfwinger, som hon med bemt:e Biörn Nillson aflet hafwer, och så Erfwinge efter Erfwinge, åfwanh specificerade och införde hemman, med alla dertill hörige pertinenter och lägenheter, ohwad nampn de hafwa kunne, inge undantager i wåthe och Torre, nährby och fieran, att niuta, bruka och behålla under adelig frihet och frällsemanne tienst till Ewärderlig Egendomb, aldeles med de Conditioner som bem:te Norrkiöping åhr 1604 uprättade Beslut om sådane Donationer widare förmähler, SkatteBönderne deres Bördsrätt härwid efter lag oförkränkte. Her alle som wederböer, och för Wår skulld wela och skola giöra och låte, hafwe sig att efterrätta, icke giörandes bemälte Catharina Hanefelts och hennes manlige BröstErfingar, som hon med Biörn Nillson aflat hafwer, förmot hinderl. intrång i någon måtto, nu eller i tillkommande tijder Till yttermermehra wisso hafwer Wi detta medh egen hand underskrefwit och Wårt Secret bekräftat. Datum Stockholm d 17 Oktobris A:o 1651
Christina
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-10 19:09)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-10 21:35)

I posten från 2013-08-21 om Jean Lilljebjörns patronymikon skrev jag att det kanske vore ide att titta i inneliggande handlingar för Näs härads höstting 1760, för att där se om kyrkoherde Seidelius intyg kunde hittas. Jag har nu gjort så och hittade då ett papper med följande text:
 
 Murmästare drängen Görgen Johansson Lilljebjörn är född här uti Kihla sochn af ärlige och christeliga föräldrar, Jan Bengtsson Lilljebjörn och modern Maria Ersdotter Bergström uti Öster Smedbyn. Är uti engdomen underwist uti läsande och skrifwande och har under sit wistande här å orten skickat sig christelige och wäl. Hans namn finnes icke igen uti kyrkoboken: men skall af ten sin faders berättelse wara 33 år gammal. Attesteras af Kihla Prästgård den 28 sept: 1760
 
E Seidelius/C:L:
 
Således, återigen anges Jean Lilljebjörn med patronymikon Bengtsson. Frågan kvarstår alltså huruvida namnen Berndt,  Bärn eller Berns kan ge patronymikon Bengtsson? Någon Bengt Lilljebjörn finns ju så vitt jag vet inte angiven någonstans, medans Berndt (Bärn, Berns) Lilljebjörn är högst verklig och skulle vara en trolig far. Vad som också talar för detta är namnen på Jean Lilljebjörns söner i första äktenskapet:  i dop/födelseboken hittas Jöran x 2 (moderns farfars namn), Johan Jörgen och Jan (faderns namn); söner ej hittade i dop/födelseboken är Erik (moderns fars namn) och Berent (!!!). I tillägg till detta bör nämnas att den överlevande Jöran verkar senare i livet kallas Georg eller Görgen, och Johan Jörgen verkar bli Birger eller Börje. Det är därför en sanning med modifikation att  Murmästare drängen Görgen Johansson Lilljebjörn ej kan återfinnas i dopboken, som Seidelius anger.

Jag har under en tid inte kunnat undgå att fundera på om Jean Lilljebjörn i Kila verkligen är Niclas Lilljebjörns son. Var man än tittar så verkar ju detta vara allmänt accepterad även om jag vill minnas att redan Folke Sjöman skrev ”trolig son”. Hur som helst, desto mer man gräver i Lilljebjörnsläkten desto mera blir det tydligt att kopplingen mellan Jean och Niclas bekräftade barn  Lars, Nils Georg, Juliana och Margareta är mycket svag. Något utbyte via dopvittnen förekommer inte och  Lars och Nils Georg är ju officierare, Margareta och Nils Georg gifter sig adligt, och på det hela taget hör dessa till en annan samhällsklass än Jean som  är bonde och gift i tur och ordning med en klockardotter och en murmästardotter. En bekräftelse på att denna oro är obekräftad vore ju att finna Jean i källorna nämnd med patronymikon Nilsson (eller Niclasson). Trotts att han ibland benämns så på nätet har det inte gått att finna något sådant och jag hade börjad ge upp detta letande då jag kom rätt i lördags: Vid Näs härads höstting 1760 (Näs häradsrätt AIa:19 (1758-1760) Bild 5860) har ” Lärodrängen wid LofLige murmästare Handtwärket Ärlige och beskjedelige Giörgen Johansson Lillibiörn” begärt ett bördsbevis och uppvisar ett intyg från kyrkoherden Sejdelius att hans far är Johan BENGTSSON Lilljebjörn och modern är Maria Ersdotter Bergström. Således: att Niclas Lilljebjörn är Jean Lilljebjörns far får betraktas som högst otroligt. Snarare är det så att den ende kände Lilljebjörn som nu skulle kunna vara Jeans far är Berndt (Bärn) Lilljebjörn som diskuterats ovan, och modern skulle då vara Anna Moffat (~1660-1710). Att Jean har en koppling till Moffatsläkten verkar högst troligt: när han först dyker upp bor han hos Anna Moffats syster Maria Isabella Moffat i Björkås. Både hon och ”Jungfru Moffat i Vässby” är dopvittnen då Jeans barn döps och Jean verkar hänga ihop en del med Maria Isabellas son Robert Niklas Hellgren (de är vittnen samtidigt på häradstinget).
 
Den fråga som verkar kvarstå är om Berndt eller Bärn kan leda till patronymikon Bengtsson? Eller är detta kanske bara en liten felskrivning och skall vara Berntsson? Eftersom kyrkoherden Sejdelius har skrivit ett intyg som ligger till grund för dombeslutet från 1760 att ge Jörgen Lilljebjörn ett bördsbevis borde kanske detta intyg ligga i inneliggande handlingar? Jag antar att det är vid Värmlandsarkiv i Karlstad som sådana kan hittas? Kanske någon har närmare väg dit än jag?
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-21 09:52)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-21 09:54)

En rättelse till inlägget ovan: Berndt Lilljebjörn är 64 år då han dör, dvs födseln beräknas till 1659. Det blev 10 år fel ovan. Detta bidrar till att stärka teorin att Niclas Lilljebjörn var gift två gånger och att Berndt är son i första äktenskapet. Vi vet nämligen att Margareta Moffat var gift med Niclas 1672 men ej 1665.

Släkterna Moffat och Lilljebjörn är under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal nära sammanlänkade. På anbytarforum Moffat har en Berns Lilljebjörn diskuterats. Jag lägger här ut lite information om denna Berns (Berndt eller Bärn) Lilljebjörn. Detta leder fram till några frågor som berör tidiga led i både Moffat och Lilljebjörn-släkterna.
 
Berndt (Bärn, Berns) Lilljebjörn dör 1723-12-17 på Vässby i By. Han uppges vara 54 år, dvs födelsen kan beräknas till runt 1669. Han hittas i mantalslängden under Vässby i By åren 1691 och 1704. År 1691 hittar man också på sid 140 i C:1 Säffle-By en notering om Berns Lilljebjörns dödfödde son. 1712-03-14 vigs Berndt med Margareta Eriksdotter på Vässby. De får ett tvillingpar Stina och Barbro som döps 1712-04-12. Stina verkar dö redan 1712-05-13 av förkvävning. 1718-01-13 på Vässby i By föds vidare en Adolph Berntsson Lilljebjörn, vilken flyttar till Råglanda i Botilsäter och dör där 1791-02-03.
 
På anbytarforum Moffat noterar Ingalill Lundgren att det dör en Anna Moffat 1710-10-10 på Vässby vid en ålder av 50 år, och undrar om detta kan vara en första hustru till Berns. Att svaret på detta verkar vara ja framgår av en domboksanteckning från Näs vårting 1698 där fendricken Hr Jöran Mofat framställande? å sin swågers Hr Berendt Lilliebiörns wägnar om en Koo som igenom boskapz insläppande uti en hägnad för Liliebiörn förkommit (Gunnar Jonsson har mycket vänligt gjort en översättning av denna för mig svårlästa text.)
 
Så långt hårda fakta, men nu kommer frågan om vem denne Berndt Lilljebjörn är? Det naturliga vore att han är en son till Niclas Lilljebjörn (1637-1717) som bevisligen i sin tur är son till Björn Nilsson, Lilljebjörnarnas stamfader. Problemet som då genast dyker upp är att Niclas är gift med Margareta Moffat som har ansetts vara Anna Moffats syster och Berndt skulle således vara gift med sin moster. Detta får anses vara högst otroligt och man kan konstatera att något är fel! Det finns troligen flera möjligheter ur detta dilemma men jag nöjer mig med att ge två olika förslag:
 
1. Berndt är inte son utan brorson till Niclas?? Detta skulle innebära att det finns en okänd son till Björn Nilsson, som (ännu) inte givit sig tillkänna i något dokument. Kanske inte så troligt?
 
2. Margareta och Anna Moffat är inte systrar utan Margareta är faster till Anna?? Tittar man på åldern på dessa kan man konstatera att det finns ett protokoll från Åmåls statsråds dombok från vilket det framgår att Margareta och Niclas är gifta 1672 så Margareta kan vara född runt 1650 och Anna är, som framgått ovan född omkring 1660. Vet inte om detta är mera troligt än det första förslaget och giftermålet mellan Berndt och Anna är ju då ett kusinbröllop (förutsatt att inte förslag 1 gäller samtidigt som detta förslag).
 
Om någon känner till några ytterligare fakta i detta mål, eller har förslag på hur man ska få ihop det, är jag väldans nyfiken på detta.

Hej igen Bertil,
 
Jag förstår nog inte varför Gustaf Lilljebjörn som dopvittnen skulle tala för att Anreps uppgifter är riktiga? Om Christina Sofia Höffner är dotter till Jonas Höffner och Anna Catharina Lilljebjörn, vilket jag nog känner mig ganska övertygad om att hon är, då är förmodligen dopvittnet herr Gustaf Lilljebjörn hennes kusin, son till Fredrik Magnus Lilljebjörn. Mademoselle Greta Lena Höffner som också är dopvittne vid detta dop är Christina Sofias syster.
 
Mvh
Anders

Hej Bertil,
 
Jonas Höffner och Anna Catharina Lilljebjörn får en dotter Stina Sophia på Norra Vålsätter, Stora Kil, 1747-11-12. Modern dör förmodligen tidigt och Stina Sophia återfinns först hos Britta Lisa Uggla på Ström, Kila (SE/VA/13278 Kila AI:1 (1761-1765)  Bild 81 / sid 92), sedan i Melbyn, Bro (SE/VA/13059 Bro AI:4 (1765-1768)  Bild 104 / sid 98) och som Leonard Fredrik Ugglas hustru i Wedbjörn, Holm (SE/GLA/13648 Holm AI:3 (1778-1783)  Bild 28 / sid 21). Hon kan sedan följas via Prästgården, Ör (SE/GLA/13675 Ör AI:1 (1779-1783)  Bild 145 / sid 138) Berg Säteri, Holm (SE/GLA/13648 Holm AI:3 (1778-1783)  Bild 73 / sid 61a), Stottsbacken, Grinstad (SE/GLA/13159 Grinstad AI:8 (1787-1795)  Bild 220 / sid 215) och Järn, Järn (SE/GLA/13264 Järn AI:3 (1789-1800)  Bild 19 / sid 13) . På Bergs säter anges hon vara född 1746! Hon åtföljs också av en syster Anna Catharina (eller Greta Lena) född 1754-10-07 vid flera av flyttarna.  Jag gissar alltså att Anrep är lite fel ute här, men skulle gärna få detta 100% bekräftat. Kanske det går att hitta en bouppteckning för Jonas Höffner som dör 1774-02-09 i Norra Vållsäter, Stora Kil?
 
Hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av Andkl 2013-05-16 13:11)

Cathrin! Några av de frågor du ställer diskuteras under rubriken Lysvik.

Jo visst, Kerstin är ett av flera barn, vilket framgår av följande domboksutdrag (Gunnar Almqvist: Fryksdals härads domböcker):
 
1717 vt 13/ Sal. Anders Olofssons arvingar i Långerud Mårten, Lisken och Kerstin Andersbarn förnekar på egna och sina frånvarnade eller avlidna syskons vägnar, att de satt sina namn under det köpebrev av år 1695 som Per Bondesson i Östmark uppvisat och därefter fått uppbud på och fasta 1697 (ht 7). De påstår att han endast fått bruka ängen för räntan på de 60 rd som deras far lånat och som de återbetalat. Fastän rätten finner köpebrevet tvivelaktigt och fastän Per misstänks ha förmått de instämda vittnena att utebli, kan rätten dock ej fråndöma honom ängen, som han fått fasta på för längesedan.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2015-01-30 12:31)

Hej Erik,
 
Det var ju ett tag sedan du skrev här och jag skulle kontakta dig direkt om det fanns en e-mailadress. Nu saknas det, verkar det som, så jag ställer frågan här på forumet.
 
Du anger att Annika Bånge har patronymikon Andersdotter. Eftersom både Johan Bånge och Cecilia Bånge har en far Lars, som sannolikt är häradsskrivaren Lars Olofsson Bånge, är jag intresserad av var du hittar Annikas fadersnamn?
 
Mvh
Anders

Följande bok kan hittas på nätet
 
Th. A. Fischer: The Scots in Sweden, 1907, http://archive.org/stream/scotsinswedenbei00fiscuoft/scotsinswedenbei00fiscuoft_ djvu.txt
 
Halva boken berör skottar i svensk militärtjänst. Kanske kan innehålla något matnyttigt. Notera att boken finns i olika format, bla pdf.

I Karlstads stifts herdaminnen anges två döttrar till Kyrkoherden i By Theodorus Laurentii (-1676) - Maria och Elisabet - men när jag bläddrat i handlingar från Åmåls rådhusrätt och magistrat har jag noterat att det verkar klart att ytterligare en dotter kan räknas in: nämligen Sigrid Falk. Denna Sigrid var gift 1:o med vice borgmästaren i Åmål, Olof Töresson Åman (-1680), och gift 2:o med borgmästaren i Åmål, Magnus Siggesson Eneroth (-1713), vilket anges i Elgenstierna under Ehrenstam nr 1682. Men varken KSH eller Elgenstierna placerar alltså Sigrid Falk som dotter till Theodorus Laurentii och det kanske därför är ide att påpeka saken?
 
Två kompletterande uppgifter ger släktskapet:  
 
1) Här (Åmåls rådhusrätt och magistrat FIaa:1 (1700-1710) Bild 59) finns ett brev från Erik Styff till Magnus Eneroth; den senare kallas morbror och Erik ber att få hälsa, på sin egen och sin mors vägnar,  till sin moster och dennes barn. Eftersom Erik Styffs mor är Maria Falk följer släktskapet.
 
2) Här (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6790 (1680-1704) Bild 75) finns ett domboksmål angående förmyndare för Magnus Eneroths styvbarn. Det anges att Nils Danielsson är dessa styvbarns sykonbarn (kusin). Efter som Nils Danielsson är son till Daniel Theodori Falk (se KSH) som i sin tur är son till Thoedorus Laurentii, följer släktskapet även av denna text.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2015-04-29 10:25)

Jag har bara sporadiskt följt den, som det verkar, ständigt pågående diskussionen om hur källhänvisning till ett kyrkoarkiv skall skrivas, men kommer att undra om det finns någon brist i det mycket enkla förfarande jag använder: med snabbtangent Ctrl-K (alt. Ctrl-C) i AD Online kopierar jag en referens som jag sedan med Ctrl-V klistrar in i Min Släkt (jag antar att motsvarande kan göras i Disgen?).  
 
Ctrl-K ger tex ”Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 40 / sid 36” och motsvarande för Ctrl-C ger ”Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 40 / sid 36 (AID: v4553.b40.s36, NAD: SE/GLA/13654)”.
 
Missar jag något på detta sätt? Har i så fall aldrig märkt det.

Ryttaren Erich Wulf och hustru Malin Andersdotter får en dotter Margareta i Odensvi 1700-07-10 (Odensvi C:1 (1680-1720) Bild 82 / sid 79). Vet någon om det kan finnas ytterligare information om denna familj? Kan de hitts i husförhörslängder eller mantalslängder? Jag är speciellt intresserad av dottern Margaretas levnadsöden. Kan det möjligen vara den Margareta Wulff som blir gift med Kapten Daniel Poignant och får barn i Ör och Erikstad i Dalsland? Kanske lite långsökt men det vimlar ju inte av kvinnor med namnet Margaret Wulff i lämplig ålder.

Namnet Moffat är känt från Lidköping genom Hedvig Beata Moffat gift först med Per Unger och senare med Mårten Sterling. Emellertid finns två födelsenotiser och två dödsnotiser (se nedan), vilka indikerar att också en manlig Moffat bör ha funnits i Lidköping under inledningen av 1700-talet. En gissning är att detta kan vara kapten Robert Moffat dy, senare i By och Millesvik. Denne har nämligen en dotter Elisabeth Dorotea, angiven som född 1709, vilket skulle stämma med en av födelsenotiserna.  
 
En fråga är nu om någon Lidköpingsforskare stött på en manlig Moffat (Robert?) i mantalslängder, eller rådhusprotokoll, eller annorstädes, och därigenom kan verifiera eller vederlägga min gissning?
 
1709-07-09 döps Mofatz barn Elisabet (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 83 / sid 155)
 
1711-10-20 döps Mofatz barn Johan Vilhelm (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 86 / sid 161)
 
1709-06-11 begrafs Mofatz barn (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 169 / sid 327)
 
1711-11-16 begrafs Mofatz barn (Lidköping CI:1 (1675-1739) Bild 170 / sid 329)
 
Som lite extrainformation kan jag också skicka med Lewenhaupts text om denne Robert Moffat från Karl XII:s officerare:
 
Volontär vid amiralitetet; arklimästare därst. 1698 17/12; konstapel därst. 1702 10/5; e.o. övertlöjtn. därst. 1710 2/5; konfirm 1714 5/5; skeppskapten 1716 19/6; degraderad 1720 8/1 efter Marstrands uppgivande, med återfick sedan sin grad; d. 1748 16/6.

Handelsbiträdet Alfred Larsson med familj flyttar 1926 från en adress i västra delen av Säffle till var då? Vad betyder beteckningen på bilden som hittas på By-Säffle AIIa:11 (1914-1929) Bild 194 / sid 584?

Jag har utan framgång letat på SVAR efter mantalslängder som innehåller de hemman som hörde till Dalboredden. Söker man på Svanskog får man bara den del av församlingen som ligger i Gillberga vad jag kan se. Och under Tössbo härad har jag inte hittat någon Svanskogsdel. Dessa mantalslängder måste ju finnas någon stans, men var?

Enligt Värmlands Kyrkoboksregister är Anders vid vigseln från just Säviken, Laxarby (P). Vidare anges där också att Lena dör av Rödsjuka i Krubbenäs 1773-05-26.  
 
/Anders

Stort tack Claes-Göran! Då kom jag en liten bit längre med denne lösdrivare, men det blev stopp igen på  
Sillerud AI:25 (1846-1850) Bild 261 / sid 251
där man får reda på att han inte vistats i socknen på 3 år och förmodligen befinner sig i Trankil.

Min mormors mor Hilma Maria, född 1883-07-29 I Elgtån, Sillerud, saknar uppgiven fader i födelseboken. Moder är Maria Katarina Johannesdotter som fram till  1882-11-03 är piga i Lian, Silbodal, där man kan mistänka att Hilma Maria kommer till. Modern Maria Katarina dör 1896, och 1900 anges, bla i folkräkningen, Hilma Marias efternamn till Johannesdotter Hök. Namnet Hök eller Höök hänger sedan med framöver, man runt 1925 står det plötsligt Häll i både inflyttningslängd och husförhörslängd. Detta fram till mantalslängden 1941 då Häll är överstruket och ersatt med Johannesdotter. Det kan också nämnas att Hilma Maria är gift med Anders Storm sedan 1907 och på gravstenen från 1942 kan man läsa namnet Hilma Maria Storm.
 
Således en väldigt röra av namn som ju ofta är fallet runt förra sekelskiftet, men det intressanta är nu om namnen Hök eller Häll har något att göra med Hilma Marias okända far? När man söker i diverse databaser (Disbyt, VKBR, Folkräkningarna) verkar det inte finnas varken Hök eller Häll i Silbodal, men de är ju inte heltäckande. Således, finns någon som känner till någon (soldat?) med namnet Hök eller Häll i Silbodal eller dess närhet runt 1882?
 
En intressant sak är att min mamma (född 1924) aldrig hade hört talas om namnet Häll när jag frågade henne, ändå står det alltså under 15 år i församlingsboken.

Hej Cathrin,
 
Här kommer en komplettering till din lista på barn till Ernest Nilsson och Maret Eriksdotter och barnens dopvittnen. Jag har i parantes lagt in dopvittnenas (troliga) släktrelationer till barnen. Där det inte finns några parenteser kan det ju mycket väl också röra sig om släktingar men det får framtida forskning kanske visa.  
 
1) Nils, f. 15/2 1703, Dopvittnen: Oluf Elofsson, Bengt i Gullsbyn, Ingebor i Öjenäs (faster), Karin i Öjenäs.
 
2) Lisken, f 6/1 1706, Dopvittnen: ? i Öjenäs, Ar?? i Åsgård, Ingebor ibid (faster), Kari i Öjenäs.
 
3) Erik, f 9/1 1709, Dopvittnen: Erik Larsson i Åsgården (morfar?), Halsten (fars farbror) samt Oluf i Öjenäs, Halstens hustru i Öjenäs som bar barnet, och Hustru Kari ibidem följde med.
 
4) Ingeborg, f 1/12 1711, Dopvittnen: Per Ersson i Öjenäs (fars farbror), Nils Persson i Åsgården, dräng Erik Persson och Erik Halstensson i Öjenäs (fars kusiner?). Barnet bars af hustru Ingebor i Öjenäs (faster) och hustru Kari ibidem följde med, samt pigan Kirsti och Sigrid i Öjenäs.
 
5) Maria, f 17/6 174, Dopvittnen: Beskedlige Per Eriksson i Öjenäs (fars farbror), Lars Mickelsson i Myringsby (fars svåger) , d: Erik Halstensson (fars kusin?) och Erik Nilsson i Öjenäs (farbror), Barnet bars av hustru Ingebor i Öjenäs (faster) och hustru Kari ibid: följde med.
 
6) Lars, f 15/12 1716, Dopvittnen: Beskedlige Nils i Åsegård, Oluf i Bråten, d: Erik Nilsson (farbror) och Måns i Öjenäs, barnet bars av H: Walbor i Åhsgård (halv-faster) och H. Kari i Öjenäs följde med, samt P: Kirsti och P: Maret ibid.
 
Jag har också tittat på dopvittnen till Ernests syskons barn: Systern Ingeborg med man Lars Mickelsson har barn Ingeborg, Olof, Olof, Elisabet, Ernest, Ingeborg och Petter. Många av de dopvittnen som nämns ovan finns med här också,  och Ernest är dopvittne 4 gånger och hans hustru bär barnet vid ett tillfälle. Brodern Erik Nilsson har jag bara noterat ett barn till så långt (finns nog flera): Lisken född 1718, och här är Ernest dopvittne.
 
Hälsningar
Anders

När jag går igenom vilka fakta som finns kring Ernest Nilsson i Öjenäs så hittar jag ingen direkt angivelse att hans föräldrar är Nils Eriksson och Lisken Ernestdotter, däremot finns ett flertal uppgifter som mycket starkt indikerar att så är fallet.  
 
Man kan börja med att konstatera att Lisken med stor säkerhet var gift med Nils Eriksson. Detta torde framgå, dels av att vi vet, tex från Domboken 1702 ht 63/, att Lisken var gift med Ingemar Mickelsson, dels från utseendet av mantalslängden: 1688 finns Nils Eriksson i mantalslängd Öjenäs, 1689 tom 1692 står det istället Nils Erikssons änka och 1693 är detta utbytt mot Ingemar Mickelsson. Vi vet också, från domboken 1738 vt 136/, att Ingemar Mickelsson bebott sina styvbarns jord i Öjenäs.
 
Nästa steg blir nu att konstatera att Ernest Nilsson är son till Lisken och Nils Eriksson, och då är ju faktiskt bara namnet en mycket stark indikation på att så är fallet: Ernest torde vara ett mycket ovanligt namn vid denna tid och i detta område. Vidare vet vi som sagt att Ingemar Mickelsson hade styvbarn i Öjenäs; förutom Ernest är detta med all sannolikhet Erik Nilsson som var gift med Marit Matsdotter: denne anges vara från Öjenäs vid giftet 1716 och bor sedan kvar där. Slutligen har vi domboksutdraget från 1731, som Gunilla nämner ovan, som ytterligare stärker slutsatsen att Ernest och Erik har angivna föräldrar. Det torde vara precis som Gunilla säger: Marit Månsdotter är halvsyskon med Nils Eriksson; modern Ingeborg Halstensdotter är gift först med Erik Olofsson och sedan med Måns Persson vilket framgår av domboksutdrag 1672.

En kommentar till ovanstående inlägg: går det att placera in Maria Andersdotter Skragge (~1665-1725, död i Östra Smedbyn, Kila) i Skraggesläkten?

I lagfartsregistret (hösteting 1767) läser man:
 
Bolstorp 1/6 h för assessor Bengt von Ekstedt som tillbytt av Johan och Lars Larssöner i Bolstorp mot Ingersbyn 1/6 h och 400 daler smt i mellangift.
 
Bolstorp = Östra Smedbyn och denna 1/6 är just vad Lars Larsson dä köpt 1733! Jag tycker detta avgör saken för min del: Johan Larsson är Lars Larssons bror.
 
Det kan också nämnas att fd nämndeman Staffan Olsson samtidig gör en likadan försäljning av Bolstorp 1/6 h. Staffan Olsson är måg till Lars Larsson dä:s syster Britta Larsdotter och köpte denna 1/6 år 1747 från Lars Larsson dä:s bror Johan Larsson.

När smeden Elof Olofsson avlider i Hönacka, Glava, 1742, anges (om jag läser rätt?) att han är född i Lövnäs, Gunnarskog, se Glava CI:3 (1733-1750) Bild 103 / sid 203. Elof och hustrun Sigrid Bryngelsdotter har flyttat till Hönacka från Fröbol i Älgå, där de hittas i husförhörslängden mellan 1726 och 1736. I Hönacka bor sonen Olof Elofsson. Smeden Elof Olofsson beräknas vara född 1682.
 
Jag ser i inläggen i denna tråd att det verkar finnas flera Olof Elofsson och Elof Olofsson i Lövnäs och/eller Treskog. Finns det någon möjlighet att länka dessa till min Elof Olofsson ovan?

Tack Sten,
 
Du har helt rätt! Några sidor framåt i hfl fanns Husbonden Nils Olsson och därunder hittades Marit.
 
Mvh
Anders

Nej, det är subtilt och jag ska inte säga att jag är 100%-ig, men som du ser står det Nils Nilssons moder inte Nils moder som i avskriften. Därmed vill jag mena att första gången NN nämns i texten syftar man på  NN dy och andra gången på NN dä, i synnerhet om det är underförstått att dessa två existerat, vilket det kan ha varit för skrivaren. Om man inte accepterar denna möjlighet har man en motsägelse som jag inte kan förklara.

Visst, Nils Nilsson dy gifte sig med Karin Olofsdotter som sedan gifter om sig med Per Olofsson. Så långt rätt! Men som jag försöker förklara ovan så verkar det som om Helga Klemetsdotter är mor till Nils Nilsson dä (-1719) (inte Nils Nilsson dy). Det är vad som står i hfl och vad som verkar gälla enligt mantalslängden. Svårigheten bir då att domboksutdraget 1733 väldigt tydligt verkar säga något annat. Men räddningen är att originalet lyder lite annorlunda än avskriften och att det går att tolka det som att det pratas om båda Nils Nilsson.
 
Jag tror det är ganska klart att Helga Klemetsdotter är dotter till Klemet Eriksson och Karin Halstensdotter och att Halsten och Jon Klemetssöner är hennes bröder

Bra fråga Olov! Jag hade nästan hoppats på att detta skulle komma upp. Med anledning av en domboksnotis 1733 ht 54/ får man onekligen intrycket av att Helga Klemetsdotter är gift med Nils Nilsson den äldre (död 1719). Men när jag sedan undersöker mantalslängder så finns en änka Helga efter Nils Björnsson vilket fick mig att undra. Mitt framför näsan visade det sig då att hfl (Fryksände (S) AI:2 (1711-1719) Bild 23 / Sida 37) faktiskt verkar ange Helga som moder till Nils Nilsson dä och inte som hustru (vilket du noterar). Jag gick då vidare och kollade upp originalet till domboksnotisen från 1733. Det visar sig att denna är lite annorlunda än avskriften och jag tycker att det går att tolka som att det finns två Nils Nilsson och att Helga är moder till den äldre, inte den yngre.
 
Sedan det här med Geni: i detta fall har jag inte hunnit ändra där, men rent allmänt så går det inte att veta vem som står för vad på Geni. Bergman har jag naturligtvis tittat på och konstaterat att det finns en del diskrepans med vad jag har i mina filer.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2016-03-12 17:06)

Det slog mig nu att det vore konstigt om Mårten Andersson inte heter Mårten just för att hans morfar är Mårten Höffner. Så det talar tyvärr emot ovanstående tankar.
 
(Meddelandet ändrat av Andkl 2016-03-12 11:33)

Följande domboksutdrag har irriterat mig en tid:
 
1701 vt 87/ 1/6 Långerud, som bröderna Jon och Halsten Nilssöner i Långerud 1701 löst för 22 rd från norrmannen Kolbjörn Olofsson, vilken 1699 fått jorden i pant av de förras syskonbarn Olof och Mårten Anderssöner.
 
Enligt vad jag har kommit fram till är Jon och Halsten söner till Nils Björnsson (död omkring 1674) och Helga Klemetsdotter (död 1720-04-28 i Östmark). Vidare är Olof och Mårten söner till Anders Olofsson (död 1694 i Långerud) och Katarina Mårtensdotter Höffner (död 171-02-08 i Långerud). MEN då stämmer ju inte kusinbarnförhållandet enligt domboksutdraget? Var har det blivit fel?

På detta uppslag med vigda i Bro,
 
Bro C:1 (1692-1722) Bild 69 / sid 129,
 
läser man 1696 högst upp på vänstersidan följt av 1707 på högersidan. Emellertid är det så att när jag studerar två av vigslarna som står under 1696 genom att jämföra med mantalslängder och några domboksnotiser så verkar det ganska klart att det som betecknas 1696 är fel, och ett mycket troligare årtal är 1706. Hur pass känt är detta? Det verkar inte noterat i VKBR?

Sergant Lars Mofett är bosatt på Tollsta, Odensala, mellan ca 1746 och ca 1756, men han kan mycket väl finnas där tidigare (och efter?). Han är gift med Anna Maria Stenbeck, f 1723, och dessa får flera barn under ovan nämnda period. I husförhörslängden 1761-1762 finns Mad:An.Maria Mafett i Tollestad utan make och tillsammans med två av barnen (detta måste vara Anna Maria Stenbeck som nu har fått en (distorderad) variant av makens namn) (se Odensala AI:1 (1760-1776) Bild 32 / sid 47). Hon uppges flytta till Stockholm 1762 i November. Jag är intresserad av ytterligare uppgifter om dessa personer. I förlängningen undrar jag om Lars Mofett går att knyta till värmlands-skottska släkten Moffat (Mofatt).

Hej Kristian och Inger,
Angående skalmejblåsare Per Torson Löfvings son Jonas, född 1693-12-10. Kan man vara säker på att detta är hautboisten och fänriken Jonas Löfving? När denne dör i Ingsberg 1758-03-01 anges han vara 74 år vilket ju inte riktigt stämmer. Vad gäller den andre kandidaten som Inger tar upp, piparen senare rustmästaren Jonas Persson Halling, så stämmer ju födelseår och patronymikon. Och tillnamnet kan ju vara ett soldatnamn? Tydligen så antar Jonas Persson namnet Halling 1711 enligt vad som anges i annan tråd.
 
Så, återigen, finns det klara källor som anger att Jonas Löfving är Per Löfvings son, och att jag därmed kan släppa tanken på att det i själva verket är Jonas Halling som föds 1693?
Mvh Anders

Drängen Göran Andersson Mofatt hittas Holms socken sista gången 1826 (Holm AI:9 (1824-1828) Bild 144 / sid 278) där han anges ha flyttat till Göteborg. Hans syster Maria Catarina anges i moderns bouppteckning (Sundals häradsrätt FIIa:56 (1830-1830) Bild 251 / sid 493) också befinna sig i Göteborg. Har någon kännedom om dessa personer går att hitta i Göteborg eller om släktnamnet Mofatt (Moffat) överhuvudtaget kan finns där. Jag har ingen erfarenhet av släktforskning i Göteborg och känner mig osäker på hur gå till väga.

Tack Bertil, jag hittar Robbert under Göteborgs Amiralitetsvärf åren 1719 och 1720. Det andra året finns inga streck men en kommentar som jag inte riktigt kan tyda: kanske kan den ha att göra med att han detta år blir degraderat men anledning av debaclet i Marstran? Konstigt dock att han inte räknas upp tidigare år då han ju nämns i taxeringslängden från 1715 (http://www.morlanda.se/taxg.htm). Frågan är också var han befinner sig tidigare än detta. Nästa spår bakåt som jag har (tacksamt mottaget av Lars Bråthe) är att han är dopvittne i Göteborgs Kristina 1705-06-01(Tryckt litteratur Berg:1 (1624-1725) Bild 1710 / sid 321) när Jacob Biörns son föds. (Det kan då också noteras att Robert enligt domboken Näs härad 1735 (Näs häradsrätt AIa:14 (1734-1735) Bild 215) har varit förmyndare för en Appolonia Biörn, då gift med Anders Apelgren från Bohus Lähn.)

http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Brynteson

Den Bryngel Nilsson som Claes-Göran nämnder ovan finns omnämnd i Edestams domboksutdrag:
 
 1711: Bryngel Bryngelsson i Orrebol, 80 år, testementerat 1/3 i 1/4 mtl Orrebol, Ånimskog, avlinge- och arvejord, till sin dottersson Bryngel Nilsson. Bryngel Bryngelssons döttrar voro Bryngel Nilssons moder Karin Bryngelsdotter och Elin Bryngelsdotter. Bryngel Bryngelssons hustru Gertrud Persdotter tydligen hans andra hustru.
 
1717: Bryngel Nilsson i Orrebol har fått i testamente av sin morfar Bryngel Bryngelsson i Orrebol 1/3 av 1/4 mtl, Orrebol, Ånimskog.
 
1724: Köpebrev 2 juni 1722 att Nils Enarsson i Ö. Sjögar med sin hustru Karin Bryngelsdotters samtycke sålt till sin son Bryngel Nilsson i Orrebol hennes arvjord 1/3 i 1/4 mtl Orrebol, Ånimskog, för 36 rdr. Bryngel Eriksson i Bordet och hans bröder Hans Eriksson och Lars Eriksson i Säbyn sålt till samma köpare sina 1/3 i Orrebol för 36 rdr och Bryngel fått genom testamente av sin morbror Bryngel Bryngelsson 1/3 ibid., så att han nu äger hela Orrebol. Fasta.
 
Är man intresserad av att hitta ännu äldre led kommer man med hjälp av Edestam ytterligare 5-6 generationer bakåt.

Om det är GENI-trädet du menar så ar jag där ansvarig för att Töres är gift med Botella Olsdotter, enligt uppsatsen om Risa-släkten. En annan användare har lagt in Töres barn, men jag betvivlar att det finns någon ytterligare kunskap - förutom de källor jag redan nämnd - bakom detta träd. Tyvärr!

Vem var Töres Pederssons fru? I uppsatsen Risasläkten i Åmål av Markus Pettersson, som var publicerad i Släktforskarnas årsbok 2000, anges att Töres Pedersson (Persson), Åmåls andre borgmästare, var gift med Botella Olsdotter. Samtidigt är det så att man i Gustaf Björlins Från en gammal svensk småstad (kan hittas på nätet) kan läsa att namnet på Töres fru var Kerstin Andersdotter och tre barn till detta par anges också. (Varav en är Olof Töresson Åman, vice borgmästare.) Hur förhåller det sig nu? Var Töres gift med båda dessa kvinnor och är det i så fall så att de tre barnen är just Kerstins barn? Skulle uppskatta om någon som vet kan svara på detta.
 
Mvh
Anders

Tack Eva och Lars för intresse och uppskattning.

Stort tack Claes-Göran, här gick det undan! Lustigt att Bryngel nu får heta Larsson? Så står det faktiskt också i dödboken? Tyvärr var ju inte dottern Catharina längre närvarande i familjen, men man kan ju inte få allt.

Nedanstående hfl-bild (Åmåls landsförsamling AI:1 (1784-1790) Bild 72 / sid 67) är från Östby, Åmåls lfs. Familjen med man Bryngel Persson, f 1746 och hustru Kerstin Larsdotter, f 1745, verkar flytta från Östby runt 1789. Min fråga är nu vart de flyttar? Jag är speciellt intresserad av dottern Catharinas öden. Familjen kommer till Östby runt 1786 från Båsen, Edsleskog (Edsleskog AI:2 (1780-1786) Bild 53 / sid 97), och man verkar ha flyttat andra vägen tidigare: mellan 1770 och 1776 befinner man sig också i  Östby (Åmåls stadsförsamling AI:2 (1770-1776) Bild 18 / sid 14). För att göra det ytterligare komplicerat verkar det enligt mantalslängden som man faktiskt är i Båsen också 1770. Flyttlasset har alltså gått Båsen - Östby - Båsen -Östby - . Kan någon byta ut frågetecknen?

 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-10-14 15:22)

Hej Thomas och andra,
 
I senare hfl-er, tex Åmåls landsförsamling AI:10 (1841-1845) Bild 123 / sid 232, anges att Maria är född 1768-01-07 och födelseboken (Åmåls stadsförsamling C:3 (1751-1788) Bild 118 / sid 227) ser man då att föräldrarna  är just Jacob Stensson och Maria Halvardsdotter. Detta får man nog anse är bevis nog för att svara ja på din fråga, även om Maria inte går att följa under hfl-luckan som finns i Åmåls lfs.  
 
Jag antar att du har noterat att Maria är änka när hon gifter sig med Jon Nilsson 1801-11-08? Vid sitt första gifte med Anders Jonsson 1793-12-26 anges hon vara från Östby, men hittas inte där i hfl vad jag kan se.
 
De nummer i hfl-er i Åmåls lfs som du nämner har jag för mig har varit uppe till diskussion tidigare, utan att någon har kunnat förklara vad det är. Eller?
 
Angående det här med kusingifte: det är ju uppenbart att man hittar ett stort antal sådana när man släktforskar i norra Dalsland och vad jag har för mig krävdes dispens för sådana. Frågan som jag funderat på är då: var finns dessa dispenser? De måste ju vara en guldgruva för släktforskare. Någon som vet?  
 
Hälsningar
Anders

Jag efterlyser information om Domaregården vid Segersbyn. Mina släktingar ägde gården mellan ca 1890 till ca 1943 (bröderna Pettersson) men hur ser historien ut före (och efter) denna tid? Varför heter gården Domaregården? Hur gammalt är namnet? Detta och andra saker kring gårdens historia vore roligt att få reda på. Någon som vet?

Jag upptäckte att Halfvards anor utreds under Slädekärr i Tydjeboken. Fadern är Björn Månsson och modern är Kerstin NN.

Ja där ser man! Vigselnotisen fanns alltså i både Tydjes och Tösses kyrkböcker. Jag har sänt ett utdrag på Anders Anderssons anor till din e-post. De är lite intressanta och innehåller (om jag tolkar Anders Edestams domboksutdrag riktigt) både Haquinius Svenonius Tydelius och Ericus Birgeri (komministrar i Tösse och Tydje) och den senares far, kyrkoherden i Ånimskog, Birgerius Erici, som enligt herdaminnet nämns så tidigt som 1561.

Det föds en Annika Andersdotter i Sjövik, Åmål, 1720-06-26, med föräldrar Anders Andersson (~1679-1759) och Botela Jonsdotter (~1684-1757). Föräldrarna finns i Sotebyn, Tösse, från 1727 enligt mantalslängden. Ett tips kan ju vara att leta efter vigslar i Tösse om du inte gjort det. Står det i vigselnotisen att Annika är från Sotebyn bränns det ju och då har jag en del bakåt på Anders Andersson.

Jag hittar motstridiga uppgifter i Tydjeboken angående föräldrarna till Stina Månsdotter (1786-1862), gift med Petter Andersson Roth (1783-1848). På sid 341 står det att hennes föräldrar är Måns Eriksson och Stina Hansdotter, men på sid 461 påstås det däremot att dessa är Måns Björk och Märtha Danielsdotter. Det som talar för att det första är riktigt är att Stina anges vara från Västanå vid vigseln, men å andra sidan är det så att första gången hon får ett födelsedatum i hfl (Tösse AI:7 (1812-1816) Bild 112 / sid 104) så är detta 1785-02-01, vilket är just den senare Stinas födelsedatum. (Den första Stina är född 1786-11-05.)
 
Finns det någon som vet om det går att konstatera vilken Stina som är gift med Petter Roth?

Avskedade soldaten Per Boman, f 1770 Edsleskog (hfl), och maka Maria Ersdotter, f 1762 Ärtemark (hfl), flyttar 1812-04-19 (Steneby B:1 (1807-1860) Bild 11 / sid 12) från Klöfven i Laxarby till Steneby. I hvarthän-kolumnen tycker jag mig läsa Stenby socken, vilket ju inte är så informativt. Vet någon var de finns i Steneby efter 1812?

Hej Margareta,
 
Jag tror du hittar Nils Olofssons bouppteckning här!?
 
Tössbo häradsrätt FII:10 (1783-1785) Bild 94 / sid 183
 
Han dör i Klapperud, Fröskog 1783!
 
Jag använde bouppteckningsregistret på Arkiv Digital. Gissar att det är samma som finns på Åmåls bibliotek?
 
Hälsningar
Anders

Hej Martin,
 
Jag håller med angående Per Andersson och i så fall är han född 1725-04-01 i Röstegen, Svanskog. Men det kanske du redan visste?
 
Anders

Hej Martin,
 
Här är lite ytterligare data kring Anders Svensson i Linheden med hustru Dordi Nilsdotter.
 
I hfl under Linheden 1720 till 1726 finns en Sven med son Anders (och änka Ingebor?) (Laxarby AI:2 (1720-1726) Bild 28 / sid 45). Denne Anders gifter sig enligt Mantalslängd 1727 med hustru från Furunäs. I mantalslängden 1728 dyker en ny (ogift) Anders Svensson också upp i mantalslängden med noteringen  fattig, från Röstegen, Svanskog sn. Denne fattige Anders finns sedan kvar tom 1732 men är borta nästa mantalslängd 1744. Då finns endast den gifte Anders Svensson i mantalslängden. Att den gifte Anders Svensson är son till Sven Andersson är därmed sannolikt!? Vem den ogifte, fattige, Anders Svensson är, är däremot osäkert emedan en dräng Anders Svensson från Linheden, Laxarby, gifter i Svanskog 1717-05-05 med pigan Dordi från Röstegen. Således verkar båda dessa Anders Svensson vara från Linheden och dessutom båda gifta med kvinnor med namnet Dordi.
 
Hälsningar
Anders

Martin!
 
Från denna bouppteckning
 
Vedbo häradsrätt FIIa:2 (1756-1762) Bild 218 / sid 429
 
framgår att Dordi Nilsdotter är mor till  Ingeborg och alla Anders Svenssons barn.
 
/Anders

Tack Ove för en hel del intressanta uppgifter. Gunnar Nilsson dör 1740-09-16 vid 70 års ålder, men vad som är mera intressant är att jag hittade Nils Gunnarssons dödsnotis och det visar sig att han dör redan 1741-06-07 vid 44 år ålder. Detta medför ju att min teori om två Lars Nilsson faller och jag gissar nu att det bara finns en med födelseår 1738.
 
Anders

Hej igen Ove,
 
Jag funderar på några saker:
 
1. Är det så säkert  att det är fel att son Lars föds 1747. Det skulle ju kunna vara så att den Lars som föds 1738 är död och en ny son får samma namn. Verkar också underligt att prästen tycker att Jöns är 7 år äldre än sin bror om han i själva verket skall vara 3 år yngre.
 
2. Den Jöns som hittas i hfl AI:2 sid 15 uppfattar jag som son till Gunnar och Marit: Ingrid verkar vara inskriven efter Jöns tycker jag. Förslagsvis vid vigseln 1724.
 
3. Med anledning av att Ingrid Svensson anges vara från Översidan vid vigseln tittade jag i hfl under Översidan 1720-26. Man hittar då en dotter Ingerit med far Sven Larsson och mor Elin. Sven står längst ner på Laxarby AI:2 (1720-1726) Bild 9 / sid 7 och Ingerit på nästa sida. Vad tror du om denna kandidat kontra den som är född i Backa 1703?
 
Hälsningar
Anders

Hej Conny,
 
Jag är lite förvånad over att Gullbrand Jonssons dotter Börta Gullbrandsdotter anges vare gift med Arvid Loskött. Från Anders Edestams domboksutdrag verkar det ju klart att Gullbrand hade två döttrar med namnet Börta, kallade lilla och stora Börta. Den första var gift med Nils Bryngelsson i Viken och den senare var först gift med dråparen Anders Bryngelsson (som slog ihjäl sin svåger) och sedan med Segol Persson i Mellbyn. Jag skulle alltså vara intresserad av källor för påstående att Arvid Loskött också var gift med en av dess (vilken?).
 
Med vänliga hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-10-15 14:43)

Enligt Register för Grinstadsboken 1, som hittas på nätet, nämns namnet Pålack på sidorna 333f och 340. Eftersom jag inte lyckats hitta Grinstaboken på någon bibliotekssöktjänst tar jag mig friheten och frågar om någon innehavare av boken skulle kunna ha tid och möjlighet att undersöka vad som noteras om släkten Pålack. Mitt intresse för denna släkt startar med kvartermästaren Olof Jonsson Pålack i Knyttkärr, Åmål.

I domboken från Näs härad 1814 finns ett mål där en glasförare Andreas Mofatt figurerar (Se ArkivDigital Näs häradsrätt AIa:35 (1813-1817) Bild 310). Han anges vara från Frändefors. Vet någon om han kan hittas i husförhörslängden där?

Hej Leif,
 
Sonen Gunnar Bryngelsson gifter sig i Åmål 1791-03-25 med Maria Bryngelsdotter. De får en dotter i Tjuke 1792-01-01 och flyttar sedan 1794 till Fyrsten i Edsleskog där de återfinns på hfl
 
Edsleskog AI:4 (1794-1800) Bild 35 / sid 30
 
Där finns också Inh. Enk. Mode. Annecka Jansdr som uppges vara född i Svanskog samt död 1800-04-02. Jag har inte hittat varken henne eller Bryngel Dahlgren i dödboken dock.
 
Jag undrar varifrån du har att det finns en dotter Kjerstin född 1760? Det finns en flicka Kjerstin Bryngelsdotter född 1760 här
 
Edsleskog AI:1 (1774-1779) Bild 26 / sid 43
 
men när det står flicka brukar väl det indikera att det inte är en dotterrelation med husfadern? Finns Kjerstin någon annan stans där det framgår att hon är dotter till Bryngel och Annecka?
 
Hälsningar
Anders