Vad betyder detta?

[Ingrid Wikberg]

Vad innebär uttrycket Utrikes i Hammerdal?  
Ett märkligt uttryck som jag tidigast minns från slutet av 1950-talet. Jag förstod ju aldrig innebörden och undrar fortfarande över detta märkliga utryck. Hammerdal ligger inte precis utrikes vare sig man befinner sig i Jämtland eller i övriga Sverige....  
Det lär även idag i Hammerdal finnas en samlings-lokal som kallas utrikeshallen !

[Tore Jonsson]

Även jag hörde detta uttryck i min ungdom på  
40-talet. Det finns tydligen flera teorier om  
uppkomsten; en av dem redovisas på  
http://hem.passagen.se/bj97/uno/hammer.ht
ml
 
HÄLSNINGAR
 
Tore Jonsson

[Ingrid Wikberg]

Den sidan gick då inte att ta fram. Fick till svar att jag försökte hitta en sida som inte fanns på passagen??? Förstår ingenting.Synd.
Hoppas någon kan ge en förklaring här i Rötter!

[Bo Berndtsson]

Visst går sidan att ta fram. Se bara till att adressen slutar med .html, det har blivit lite konstigt i Tores inlägg.

[Ingrid Wikberg]

Oj då, jag tänkte ej på slutbokstäverna....  
MEN det var ju en enkel förklaring: att när vi jämtar hörde ihop med Norge så for vi utrikes när vi for till Hammerdal.
Tack för det!!

[monika lindh]

Hej
Uttrycket utrikes Hammerdal kommer sig av det enkla faktum att Hammerdal tillhörde Norge förut. Gränsen gick precis innan Hammerdal. Vid någon av de stora frederna (freden i Brömsebro, freden i Roskilde?) införlivades Jämtland/härjedalen med Sverige.
Eftersom jämtar känner sin historia säger man fortfarande utrikeshammerdal - i ett enda ord!

[Ingrid Wikberg]

Saxat från sidan som Tore Jonsson hänvisade till den 3 juni 2003: ( En mera klargörande förklaring och man förstår orsaken till uttrycket.)
 
 Det finns en mängd olika förklaringar men den man säkrast hänvisar till är så enkel som att Jämtland har tillhört Norge. År 1273 hölls gränsting i Sveg då Hammerdal och Ragunda fördes till Jämtland och därmed alltså Norge. Men gränsen mellan Sverige och Norge drogs tvärs igenom Hammerdal och det gällde att bo på rätt sida, den som var utrikes Hammerdal. Sen dess har alltså uttrycket levt kvar i över 700 år.

[Georg Hansson]

Som en del i ett långt dokument, skrivet i Norge någon gång mellan 1320 och 1350, finns den text som avses i inlägget ovan. Nyare forskning har konstaterat att den texten kommer från ett protokoll som skrevs vid ett ting i Sveg, någon gång mellan 1269 och 1272. Tyvärr har resten av protokollet gått förlorat, så vi vet inte varför riksgränsen nämndes - men det var inte fråga om något gränsting!
Vid tinget vittnade en bonde vid namn Lodin, att han en gång varit med om att gå upp gränsen mellan Norges rike och Sveakungens rike, det bör ha skett någon gång före 1250-talet. Gränsen han beskriver följer i stort sett dagens landskapsgräns mellan Jämtland och Ångermanland/Medelpad. Varken Hammerdal eller Ragunda nämns, men däremot Ström och Ramsele, på varsin sida av gränsen. Men det står ingenting om att Hammerdal och Ragunda fördes till Jämtland!
I det långa dokumentet finns ytterligare två gränsbeskrivningar som rör Jämtland - förmodligen ännu äldre än den som Lodin bonde beskrev. Inte heller i dessa antyds att Hammerdal eller Ragunda tidigare skulle ha tillhört Svearnas rike. Och att riksgränsen skulle ha gått tvärs igenom Hammerdal är inget annat än en skröna.
Jag tror att uttrycket utrikes Hammerdal möjligen uppstod under början av 1600-talet (före 1645) och då bland prästerna i Ramsele. Det fanns en by i Ramsele socken som hette Stamsele, där byborna hade närmare till kyrkan i Ström - på den norska sidan om gränsen - än till den egna. Det finns omvittnat i ett landstingsprotokoll från år 1624, att Stamsele-borna hade goda (och intima) kontakter med Ströms-borna, och detta sågs förmodligen inte med blida ögon av prästen i Ramsele. På den tiden ingick Ströms socken i Hammerdals tingslag och pastorat, och uttrycket att Stamsele-borna for utrikes till Hammerdal hade då en verklig innebörd.

[Ingrid Wikberg]

Mycket intressant Georg!  
Vad kallas det långa dokumentet som är skrivet i Norge någon gång mellan 1320 -1350? och vart finns det i dag?  
Den nyare forskning du refererar till, vad är det för forskning?  
Jag skulle gärna själv vilja läsa och ta del av det du nämner.

[Ingrid Wikberg]

Eftersom Georg Hansson ej svarar på min fråga så undrar jag om någon annan kan informera vilka dokument/protokoll han hänvisar till och vart man kan hitta dem?  
Tack på förhand,
mvh Ingrid

[Georg Hansson]

Ingrid, du får förlåta mej, men jag brukar inte bära med mej datorn på mina lediga helger.
 
Det långa dokumentet kallas Noregs landa m?ri. Det ingår som en del i ett pergamentshäfte som också omfattar bl.a. kung Sverre Sigurdssons stridsskrift En tale mot biskopene, som han skrev 1198-1199. Pergamentshäftet förvaras i Universitetsbiblioteket i Köpenhamn med beteckningen AM114. Noregs landa m?ri finns tryckt i Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium som nr 2 i del I.
Nyare forskning är t.ex: N-E Eriksson: Det äldsta gränsdokumentet om Härjedalen och Jämtland, i (norsk) Historisk Tidskrift 1984; och Olof Holm: i Supplement till Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium (1999). En uppsats i Jämten 1994, Heimbygdas årsbok (Hansson-Jenssen: Det märkliga hacket i gränsen), handlar om Jämtlands gränser i äldre tid.

[Ingrid Wikberg]

Georg,Tack snälla du för informationen och förlåt mig som visar otålighet och vill ha svar fortast möjligt.
Nu ska jag läsa...det ska bli intressant.

[Berit Nilsson]

I ett köpebrev står det att marken var 85 kvadratmeter räfvar stor. Vad betyder räfvar?  Priset var 500 kr och året 1893.

[Karin Bergström (Athen)]

Berit,
Det bör väl vara det gamla måttet ref.
 
1 ref=10stänger=100 fot = 29,7 m.

[Karin Bergström (Athen)]

Berit,
Jag hade kanske lite för bråttom.
Står det att den var 85 kv-räfvar eller står det verkligen kvadratmeter?

[Berit Nilsson]

Tack Karin.  
Ska se efter om måttenheten var kvadratmeter. Har inte mina anteckningar på plats.

[Berit Nilsson]

Karin
Det stod 85 kvadrat räfvar.
Berit

[Karin Bergström (Athen)]

Berit,
 
1 kv-rev = 100 kv-stänger = 882 kvadratmeterX 85 = 74 970 kvadratmeter ( ca 7,5 hektar)
 
mvh Karin

[Berit Nilsson]

Karin Bergström eller någon annan kan kanske hjälpa mig.
Hur stor är en mäling och ett mantal?
mvh Berit

[Karin Bergström (Athen)]

Berit,
 
En mäling var ursprungligen ett mått på en så stor del av en sädesåker som en person kunde tänkas avmeja på en dag.I allmänhet rörde det sig om ungefär 1/6 av ett tunnland.(1 tunnland= 4936,6 kvadratmeter.1/6= 822,7 kvadratmeter= 1 mäling)
 
Ett mantal var ett mått, dock ej ett ytmått. Om mantal kan du läsa här på Anbytarforum, under Övriga ämnen, mått, mynt och stämplar.Jag tycker det är bra beskrivet där.
 
mvh Karin

[Tore Jonsson]

Ett annan definition på mäling (som ger ungefär samma resultat som Karins uppgift) är 1 mäling =16 x16 famnar = 810,2 kvm. Detta mått tillämpades av en del bönder in på 1930-40-talet.