Kettil a Berge f.c:a 1300

[Ingrid Wikberg]

Jag undrar om någon forskat i riktigt gamla urkunder efter anor? Själv har jag en stor släktgren i Hoverberg, Jämtland och där finns en Kettil a Berge,nämnd bl a 1336 i någon urkund, som skulle ha varit Konungrens handgågne man och troligen identisk med en Kettil Skäggeson, längst bak i de anor jag tagit del av.Har någon mer kunskap om denna person,och vem kan han ha varit. Jag kan tolka a Berge som en beskrivning av att han bodde(?) uppe vid berget, dvs Hoverberget som tronar grant över kyrkbyn och omgivningarna. Det finns även flera son-far-son-far-son-namn som påvisar det sedvanliga namnbytet mellan generationerna:Peder Kettilsson, Kettil Pedersson, Jöns Kettilsson osv.  
Mina uppgifter stammar  från en bok som kyrkoherde M. Ling sammanställde. Hur pass trovärdigt och sanningsenligt allt är kan jag inte säga. MEN vem var Kettil a Berge?

[Lukas Kettil]

inte en aning,men jag heter Kettil i efternamn  
och forsoker hitta mina rotter.

[Rolf Lektell]

Jag har ärvt en sammanställning utgående från min hustrus morfar, Jöns-Anton Andersson i Svenstavik, som leder tillbaka till Ketil i Berge. Det är inte i rakt nedstigande led men gener finns hela vägen fram till min hustru (och vidare till våra barn och barnbarn). Intresserad? Kan däremot inte mera om personen Ketil än Du själv har fångat upp.

[Ingrid Wikberg]

Så trevligt! Jag har enligt den sammanställning som finns på min fars sida släktled direkt till
den här Kettil a Berge alias  Kettil Skäggeson f.c:a 1300 enligt Matts Lings Släkt och gårdar i Berg ; Det finns(fanns?) fortfarande minnen i Hoverbergs-trakten: Kettilsbäcken, Skäggemyr-änget och Skäggemyrberge alla gamla benämningar.
Troligen har en stor del av de gamla släktena band till denne Kettil ( folk flyttade väl inte så mycket förr utan gifte sig inom byarna.)Så vem vet: vi kan vara fränder....Fortfarande så undrar jag ju vad Kettil var för sorts person och var han kom ifrån från början.

[Lars Nylander]

Släktforskningar har i Jämtland en förmåga att börja med en person som levde under 1300-talet. Uppgifterna är då hämtade ur medeltida brev, publicerade i Jämtlands och Härjedalens diplomatarium. Ett problem med detta förfarande är att många forskningar är gjorda slarvigt för länge sedan. För att binda ihop sentida släkt med en person som Kettil i Berg måste man kunna uppvisa säkra släktrelationsbevis mellan alla led tillbaks till honom, men det är inte alltid det är möjligt. Ibland finns en lucka på någon generation och alldeles för ofta är reltioner antagen utan säker grund.  
 
Kan ni Kettilforskare visa en säker ansedel ned till Kettil?

[Håkan Skogsjö]

Jag har här tagit bort tre inlägg som inte tillförde diskussionen någonting utan enbart skruvade upp tonläget på ett onödigt sätt. Att som Lars Nylander gör påtala de bevissvårigheter som gäller för släktforskning på medeltiden är rimligen inget övertramp. Tvärtom lider medeltidsforskningen överlag av att en mängd felaktiga och tvivelaktiga uppgifter sprids i olika sammanhang, bland annat här i Anbytarforum, och att påtala vikten av en kritisk hållning är aldrig fel - tvärtom.

[Lars Nylander]

En Kettil i Berge, Frösö socken, nämns tre gånger 1336-1347:
 
1336 17/6, Katle a Berghum, JHD I nr 36.
1339 27/10, K?til a B?rgum, JHD I nr 39.
1347 30/12, Ketill a Berghum, JHD I nr 68.  
 
JHD = Jämtlands och Härjedalens diplomatarium.  
 
Det bör röra sig om en och samma person. Fler uppgifter om denne man är knappast möjliga att få fram.

[Karl Göran Eriksson]

Trots de goda intentionerna är Lars Nylanders första inlägg inte bra. Han har rätt i sak om medeltidsforskning men i övrigt är språket oklart och ett par påståenden bygger vad jag förstår inte annat än på antaganden. Ur pedagogisk synvinkel tror jag det är bättre att bemöta konkret än att komma med ett svepande omdöme.
Kyrkoherde Matts Ling (1887-1934) publicerade år 1930 en utredning över gårdar och släkter i Bergs socken. Första delen av Jämtlands och Härjedalens diplomatarium (JHD) utkom 1943 och han kan därför inte ha använt sig av denna källa. Snarare torde han ha funnit uppgifter i Diplomatarium Norvegicum, där åtskilliga jämtska medeltidsbrev ingår. Huruvida hans utredning är slarvigt utförd kan man inte veta utan att ha studerat densamma.  
Uppläggningen  utgår från byarna och de enskilda hemmanen. För Bergsbyn nr 1 uppger han bl.a. följande innehavare: Ketil a Berge, f. c:a 1300, nämnd bl.a. 1336, dennes son Peder Kettilsson, f. c:a 1340, dennes son Kettil Pedersson i Berg, f. c:a 1380, dennes son Jöns Kettilsson i Berg, f. c:a 1420 och dennes son Olof Jönsson i Berg, f. c:a 1470 o.s.v.  
Kan då dessa personer beläggas ?  K?til a B?rgum omtalas 1336-1347, med det är inte Bergsbyn som avses utan byn Berge i Frösö socken [som Lars Nylander helt riktigt pekar på] (se JHD del I s. 50). Peder Kettilsson kan överhuvud taget inte beläggas. Någon Kettil Pedersson kan jag inte påträffa, däremot en K?til a berghe [d.v.s. utan patronymikon] åren 1428-1450 som högst sannolikt var bosatt i Bergsbyn. Jöns Kettilsson i Bergsbyn nämns åren 1466-1481 och Olof Jönsson ibm 1523.  
Hur har då Ling kommit fram till sina slutsatser ? Att han har tagit helt miste i de äldsta leden synes uppenbart. I övrigt anser jag  han i stort inte skiljer sig från samtida kolleger eller många sentida forskare, som utan vidare kan koppla ihop personer bara det råder överensstämmelse i fråga om namn och geografisk närhet. Det kan vara av intresse att se hur Ling resonerade. Han var på sin tid, eller ens idag, helt säkert inte ensam om sina tankegångar.
Så här skriver han: Vad som för äldre tider brister i material, ersättes av den gamla heliga arvslagen, som bestämde, att odaljord ej fick gå ur släkten. Den bestämde även att, att den närmast arvsberättigade var äldste sonen, sedan de övriga sönerna i tur och ordning, sedan, om ej söner funnos, döttrar, sedan brorssöner, sedan, om ej sådana funnos, brorsdöttrar o.s.v. Man har alltså full rätt att för äldre tid söka direkt manlig arvsföljd,.. (Fornvårdaren del II:5, 1930)
I en släktutredning utförd av Ling, där han helt sonika för in en obelagd person i syfte att få en obruten släktlinje, gör han kommentaren: En svårighet är ju, att man .. nödgas sätta in en man, som ej är nämnd i de av mig kända handlingarna. (Jämten 1928 s. 182). Sådana tvingande omständigheter kan man tyvärr finna hos honom i flera fall. Det gäller också utredningen av Bergs socken. I synnerhet tiden som omfattas innan kyrkböckerna infördes.

[Ingrid Wikberg]

TACK Karl Göran Eriksson för en klar redovisning.
Fortfarande undrar jag dock VEM denne Kettil a Berge var som person eller yrkesman?  
Begreppet kungens handgångne man vad avses? Skatteindrivare eller någon form av lagens man? Finns det urkunder kvar som berättar sådant? Vart kan man i så fall leta och läsa om historiska personer som bara finns med i en tveksam sammanställning och men som levat för så länge sedan?

[Björn Sonesson]

Ingrid Wikberg. Konstigt att INGEN har svarat dig på ALLA år! Kungens handgångne man var edsvuren konungen trohet och svarade för skatteindrivningen i ett område. En äldre slags fogde således med samma trohetsed som åvilade hirdmannen. Här står något i ämnet; https://sv.wikipedia.org/wiki/Hird