Hej Staffan!
I en C-uppsats i historia som jag lade fram vid dåvarande högsskolan i Växjö med titeln Herren Gudh före migh åtter engångh till Smålåndh igien - En undersökning av förlusterna vid Smålands kavalleriregemente 1700-1706 (titeln hämtad från en mening i Jon Stålhammars brev av den 23 november 1703 - Karolinska krigares dagböcker VII 1912, s 58)gjorde jag en genomgång av de drygt 1 100 officerare och ryttare som gick ut i Stora Nordiska kriget år 1700 och fram till december 1706. Min intention var att få en bild av vad som hände dessa människor under de dryga sex åren jag undersökte och framförallt hur stor dödligheten vid regemente var och vad dog man av? Inledningsvis gör jag en definition av bland annat det du berör i din fråga. När det gäller de som benämns som döda är du helt rätt ute. Det är de som dör tillföljd av sjukdomar, sårskador eller umbäranden. De uppgår till 401 man under perioden. De som benämns som slagna är de som stupar i fältslag eller som mina resultat visar än vanligare i samband med olika kommenderingar (i generalmönsterrullan från 1706 kallade partier) som kunde bestå av rekognosering,spaning eller mat- och foderinsamling. De uppgår till 101 man (utav dessa 101 stupade 80 under olika partier) Vid Vetlanda kompani och endast vid detta kompani anges att totalt 11 ryttare blivit mördade. Åtta den 23 mars 1702 och tre den 5 maj 1705. Det har varit svårt att få någon förklaring på formuleringen och vad som skulle skilja den från slagna. En förklaring kan vara de fallit offer för en uppretad civilbefolkning - kanske under något partie.
Hälsningar
Stefan Jennerstrand