Rotemästare inom kavalleriet

[Christer Edenfjord]

Hej,
 
Är väl medveten om att vi har ett ämne ”Rotemästare” här i ”Titlar och befattningar”, men jag vill gärna veta vad en rotemästare i en kavalleriskvadron hade för uppgift?
 
I indelningsverket var ju rotemästare beteckningen för den som ansvarade för rotarnas, båtsmans- och rusthållens åtaganden gentemot uppdragsgivaren, kompaniet/regementet. Det var rotemästaren som skulle se till att soldaten/båtsmannen/ ryttaren fick sin rättmätiga lön, att torpet hölls i stånd, hästar fick lånas etc.
 
Därför blev jag lite förvånad när min anfader Ola Sandberg i Villands Vånga 1815 benämns ”Carabinieren och Rotemästaren” i bouppteckningen efter sin hustru och lite senare i sin dödsnotis ”Rotemästare wid Carabineer Regementet”. Hade svårt att se att sysslan som ansvarig för rusthållsbönderna skulle kunna ligga på en av de meniga karabiniererna? Hittade ingenting om detta, ens på Hans Högmans utförliga och lärorika hemsidor.
 
Så läser jag plötsligt i Peter Englunds eminenta bok ”Ofredsår” där han nämner, citat: ”-- varje kompani på 120 man delades in i korpralskap och rotar - det sistnämnda var förbandets minsta enhet och bestod av sex man. De som var mer erfarna utsågs till rotemästare.--” Dessa skulle träna de andra karlarna i roten till att bli lika skickliga som de själva.  
 
Nu gäller detta infanterister på 1600-talet, men som Ola var med om Södra Skånska Kavalleriets hela avsuttna krigsinsats ombord på flottan i Finska viken med attacken på Reval, slaget vid Kronstadt och under Viborgska gatloppet 1790 och dessutom som ryttare i Pommern under 1807 års mediokra fälttåg, så var han ju synnerligen rutinerad liksom många av sina kollegor. Visst kan det tänkas att han då hade en sådan uppgift?
 
Någon här som känner till hur det förhöll sig och kan förklara vad en rotemästare i en kavalleriskvadron gjorde?  
 
Tacksam för all information i ämnet, smått som stort!
Christer E

[Anders Hellster]

Som du skriver har beteckningen rotemästare dels använts om underbefäl, dels om bönder med ansvar för soldaten gentemot armén (fast vid kavalleriregementen var motsvarande titel rusthållare). Emellertid fanns också helt civila rotemästare som var tillsynsmän inom socknen, liknande s.k. sexmän, då socknen var uppdelad i andra rotar än de militära. Jag har själv trott att sådana valdes bland bönderna men det kanske inte var helt nödvändigt?  
 
Jag inte sett någon lägre militär befälsbeteckning än (vice) korpral under 17- och 1800-talen men i brist en korpral bland socknens manskap kunde det vara nödvändigt att utse en annan ledare för kyrkparaden. Vad en sådan kallades vet jag inte men det detta är ju ytterligare en tänkbar funktion för din förfader.    
 
Med vänlig hälsning
Anders H

[Christer Edenfjord]

Tack för vinklingen Anders!
 
Absolut inte orimligt med någon förtroendebefattning inom socknen. Han ägde faktiskt sitt gatehus vid frånfället och det finns ett antal tecken på att han var väl etablerad. Och varför skulle han annars bara omnämnas som rotemästare i BoU och kyrkboken, och inte alls i någon militär handling?  
 
Får rota vidare i detta!
 
//Christer

[Christer Edenfjord]

Tog direkt en snabbtitt på sexman i WikiRötter!
 
Informationen börjar: En sexman, eller rotemästare, var förr i tiden etc. Det som finns rakt under näsan borde man ju inte missa. Tack återigen för styrningen in på, som jag tror, rätt spår.  
 
MVH
Christer E

[Hans Högman]

Begreppen rote och rotemästare fanns även i respektive kompani i regementena. Följande exempel är från infanteriet. Ett infanterikompani bestod vanligen av 150 soldater. Dessa var i sin ur uppdelade på 6 korpralskap. Ett korpralskap bestod av 24 soldater under ledning av en korpral.
Ett korpralskap indelades i sin tur i 4 rotar om 6 man vardera. Chef för varje rote var en rotemästare. Varje rote ställde upp på kolonn vilket innebär att ett korpralskap var 6 man djup och 4 man brett. Först i varje rote stod rotemästaren.
OBS, dessa rotar skall således inte förväxlas med benämningen rote i det ständiga knekthållet som var ett antal gårdar som tillsammans underhöll en soldat med soldattorp, uniform etc. /Hans

[Christer Edenfjord]

 Återkommer till rotemästarefrågan eftersom jag åter stött på detta på sistone.

Håller sedan en tid tillbaka på med att kartlägga ryttarna i Villands Vånga (Skåne) från 1690 och framåt, med deras familjer och släktband inom socknen och närliggande socknar.


 Min ursprungliga frågeställning var ju angående att min  anfader Ola Sandberg i Villands Vånga 1815 benämns ”Carabinieren och Rotemästaren” i bouppteckningen efter sin hustru och lite senare i sin dödsnotis ”Rotemästare wid Carabineer Regementet”.


 1727 antas Zacharias Ljungman från Västergötland som ryttare för rusthåll 112 i Östra Göinge Compagnie vid 29 års ålder.  När han får sitt första barn i socknen (han var gift sedan tidigare) så skrivs han ”rotemästare och ryttare”. Och så skrivs han (oftast bara som rotemästare) i dopnotiser som fader eller vittne hela sin karriär tills han får avsked vid GM 1754.


 Det underliga är bara att detta finns inte omnämnt i någon militär rulla under denna tid??


 I senare tider består Corporalskapet av 4 rotar och rotemästaren ansvarade alltså runt 8-10 ryttare inför Corporalen. Detta passar ju hyfsat in med Vånga och deras 11 rusthåll och i någorlunda nutid skulle det alltså motsvara en vicekorpral, men jag vet inte säkert hur förhållandet är vid denna tid.