Hej Gunilla!
Enligt Nationalencyklopedin var Skarpskytterörelsen en frivillig försvarsrörelse och de första föreningarna bildades med utländska förebilder 1860 bla i Stockholm och Göteborg. Försvaret ansågs vara svagt och försvarsviljan upplevdes som dålig.
Rörelsen organiserades militärt, medlemmarna bar uniform, bedrev exercis och marscherade, etc, i en kamratlig anda. 1867 nåddes höjdpunkten med
40 841 medlemmar i 304 föreningar. Sedan minskade omfattningen och 1880 övergick rörelsen till alltmer civila former.
Skarpskytterörelsen var inblandad i Sundsvallsstrejken år 1879. I en bok av Barbro Björk och Jan- Bertil Schnell, vilka ställt samman dokument från strejken kan följande läsas. De strejkande arbetarna intog Skarpskyttelägret, beläget i närheten av ett sågverk. Lägret blev en uppsamlingplats under strejken, i vilken mellan 5000 och 6000 sågverksarbetare lagt ned sina arbeten. Skarpskyttekåren reagerade på att arbetarna använde lägret och försökte få bort dem därifrån. Den 2 juni inlämnade skarpskyttekåren en ansökan till landshövding Treffenberg om att arbetarna skulle avhysas från lägret. dagen efter tågade 500 militärer upp och omringade lägret, där ungefär 1400 arbetare befann sig. Kanonbåtar bevakade lägret från sjösidan. Treffenberg lät förstå att arbetarna skulle betraktas som lösdrivare om de inte återvände till sina arbeten. därefter upplästes skarpskyttekårens ansökan om att lägret skulle utfymmas och arbetarn underrättades om sågverksägarnas vräkningsansökan. Den sistnämnda boken har givits ut av Sundsvalls Museum 1979.
mvh
Christina