Anders, när det gäller patronymikon gör jag lite annorlunda (av den enkla anledningen att hur vi än gör blir det aldrig helt korrekt). Då en man, döpt till Niels, vid vuxen ålder får barn, så får dom heta Nilsson i efternamn. Att jag inte är lika konsekvent här beror, tror jag, på att efternamnet inte är lika personligt. Om jag hade valt att kalla dem Nielsson, vilket vore det korrekta då det är Niels son, skulle det bli fel ju längre fram i tiden vi kommer och vid någon tidpunkt skulle jag likväl vara tvungen att ändra eftersom väldigt få människor bär efternamnet Nielsson. Sen vad det gäller Stenkyrka på Tjörn så är det inte unikt med uppbrunna kyrkoböcker. Jag forskar i åtskilliga församlingar som gått samma tragiska öde till mötes, och här låter jag människorna få det namn de har vid det tidigaste tillfälle jag stöter på dem. Hur vi än vänder och vrider på allting kommer vi aldrig att få reda på vad våra förfäder egentligen avsåg att deras barn skulle kallas, detta är bara min modell att arbeta efter.
Det finns ett parallellt dilemma och det skulle vara intressant att höra hur ni gör med det; I jakten på anorna hittar vi plötsligt, i en husförhörslängd, en dotter som uppges vara född den 23 mars 1811. Liksom i fallet med Stenkyrka på Tjörn, finns det inga föddeböcker för 1811 i aktuell församling. Står det nu i er forskning att flickan är född den 23 mars 1811, eller väljer ni att ändra det i takt med att källorna blir yngre och yngre, och flickans födelsedatum ändras hela tiden? Ni kanske rentav räknar baklänges på den allra yngsta källans, dödbokens, uppgift om ålder (ex 84 år, 3 mdr, 6 dgr) vid dödsfallet?
Ämne: Namnnormering (läst 6639 gånger)
Cookie policy