Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-08

[Ann Little]

Hej!
 
Innan jag skriver det som är anledningen till mitt inlägg, så vill jag bara säga att jag fattade med en gång det roliga med ovan namn och har alltså p.v. humor!
 
Jag kan inte komma ihåg några lustiga namn-kombinationer, men personligen så tycker jag att det är lustigt hur de efternamn jag haft eller har,förutom i mitt första äktenskap då det var Milton, är korta namn. Mitt födelsenamn var Tell och tillsammans med ett kort förnamn som Ann hände det att det blev Tellan, Antel och då vi lärde oss engelska i skolan Tell me! Nu heter jag Little, så det blir Little Ann eller A. Little ( a little)!
 
Mvh
Ann

[Stefan Andersson]

När jag körde upp hette trafikinspektörn P. Dahl.
Förmodligen heter han så fortfarande...

[Iréne Karlsson]

Hej!
 
En arbetskamrat till mig berättade en gång om två släktingar till henne. Där han hette Strid och hon hette Frid i efternamn, så på ett bröllopstelegram de fick stod det:
 
Nu har Strid fått Frid
 
Mvh Iréne

[Elisabeth Thorsell]

Min far brukade berätta om två bröder Dahl med olika lynnen, den ene kallades Jämmerdahl och den andre Fröjdedahl.

[Tomas Andersson]

När jag läser detta kan jag inte låta bli att nämna att min fru (som kommer från USA) känner en kille som heter Mike Hunt. Lite väl vulgärt namn, tycker jag...;-). Jag minns även att David Letterman nämnde en man vid namn Ben Dover vid ett tillfälle ;-)

[Eva Barchas]

Min farbror hette Ås när han kom till USA.  Tröttnade snart på att bli kallad Mr. Ass (åsna eller mjuk bakdel), Han ändrade stavningen till Ohs.
Känner en dam som heter Joy hon gifte sig nyligen med en Mr. Bliss och blev därmed Joy Bliss. ;-)

[Birgitta Ohlsson]

En klasskompis till min kusin hette Percy Linder

[leif]

Jag såg en gång en plansch med de vinnande bidragen i en fototävling. En av deltagarna hette Inge N. Ahning. Det namnet tyder på att fotografen var okänd.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Två rätt lustiga namnkombinationer, som jag bara har hört talas om och inte själv sett några belägg för, är Ann Ahl och Maj Jonnäs.

[Olle Elm]

Känd är kanske den bröllopsdikt skriven av en överste Ekeblad som presenterades när Maria Geet och Mattias Ulf af Horsnäs skulle gifta sig på 1650 talet. Närvarande namnbärare vid brölloppet var förutom Geet och Ulf, även Bock, Orre, Uggla och Bröms.... Några rader:

[Ingrid Lundman]

Min barndomskamrat hette Inga i förnamn. I tonåren träffade hon en man med efternamnet Wenner som hon sedan kom att gifta sig med. Hon behöll dock sitt flicknamn för hon ville ju inte heta Inga Wenner

[Kerstin Malm]

En arbetskamrat till mig, känner en kille som heter Bo Fink. Ganska kul, eller hur?

[Per Schröder]

Jag hade tidigare en arbetskamrat som heter Inge Frisk. Vad tänkte föräldrarna på?

[Jörgen Tollesson]

De kanske inte var helt friska... J

[Crister Lindström]

En klassiker är när chefen för kustflottan (tror jag) amiralen Lamm, skulle tacka för maten. Man åt hemma hos någon officer Bagge. Det sägs att han då sade:
 
Lamm får tacka Bagge!

[Anders Pemer]

När jag låg i lumpen i Kungsängen 1988 hette min kompanichef major Strid... och dessutom fanns där en fänrik Stål...

[Carin Balfe]

Jag känner en Lotta Swärd och min syster har en kompis som heter Cecilia Lind.

[leif]

Ett brandbefäl vid namn Finn Eld har jag hört talas om. Han lär finnas inom flygvapnet.
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[John Sidén]

Ja, så har vi min f d kollega som heter Inge From. Innan han vigdes till präst la han till sitt första förnamn och hette därmed Pär Inge From (om det nu skulle vara bättre). Vad han nu gör är mig obekant men präst är han inte längre.

[Carl-Fredrik Hanzon]

En bekant till mig har berättat, att hans mamma i unga år kände en Enok Tall (eller om han t.o.m. stavade det Enoch Tall, vilket gör det hela ännu roligare). Även om han hetat Gran/Grahn eller En/Ehn i efternamn, hade det ju varit skojigt. Men jag väntar fortfarande (förgäves?) på att möta en riktig Tina Isberg. Däremot känner jag en konservator, som heter Ulf Lejon. (För yngre forumdeltagare kan ju nämnas att ulf är gammalstavning för ulv = varg)

[Anders Berg]

Kristinor kallas ju ofta Tina. Det finns 11 Kristina/Christina Isberg i telefonkatalogen.  Och en Stina Isberg!

[Jörgen Tollesson]

En av landets nykterhetsorganisationer har en ordförande vid namn Ruus...

[Bo Persson]

Kyrkoherdesonen Enoch Tolf kallades (givetvis) av sina kamrater 40 skilling banco. Tyvärr blev hans levnad kort; född 1821 12/3 dog han redan efter några få månader som student i Uppsala 1839 15/11.

[Karin Bergström]

Under min tid som reseledare fick herr Glad och herr Nöjd dela rum...

[Arne Johansson]

Jag kände en Per Vers och en P O Tatis men det var för längesedan.

[Urban Jönsson]

Som barn blev jag en gång opererad av en ögonläkare som hette Scheele.

[Stig Geber]

Någon gång för 50-60 år sedan stod det på löpsedlarna från någon landsortstidning att Stalin mött Hitler någonstans i Sverige. Det rörde sig om två svenskar med dessa namn som råkat mötas. Kan någon verifiera sanningen i detta?

[Patrik Lundström]

Hej Stig!
 
Jag är för ung för att kunna minnas något sådant, men kan med hjälp av CD-skivan Sveriges Befolkning 1970 intyga att att det vid denna tidpunkt i Sverige i alla fall fanns 41 med efternamnet Stalin och en person med efternamnet Hitler(!). Så uppgifterna från landsortstidningen kan mycket väl stämma!

[Maud Svensson]

Hej Stig,
visst är historien sann. Det första mötet ägde rum på Stora hotellet i Jönköping i början av 50-talet. Bror Stalin var barmästare där.
 
Aftonbladets f d redaktionschef Sigurd Glans förtäljer historien i sina memoarer Om sanningen ska fram. På 50-talet var han Aftonbladets riksredaktör i Jönköping och blev under flitigt hängande vid bardisken god vän med Stalin. Men berättelsen om detta första möte med Hitler fick han inte av barmästaren själv, utan av restaurangchefen:
 
En kväll hade denne [restaurangchefen] gått ut i baren och bett Bror Stalin gå in och hälsa på en gäst i matsalen.
Javisst, men varför, frågade Stalin.
Ja, han vill bara träffa dej, sa restaurangchefen.
Okej, sa Stalin.
Vid bordet inträffade det som i dessa efterkrigsår blivit en plåga för Stalin. När han presenterade sig för någon tog den andre för givet att han skämtade och svarade nästan undantagslöst med Hitler. Nu hände samma sak igen - och båda parter blev lika förnärmade. Men den här gången överträffade verkligheten skämtet, visade det sig sedan restaurangchefen klarat ut förvecklingen och herrarna rentav legitimerat sig.
Stalin hade mött Hitler, Hans Hitler av köpmannasläkt från Kalmar. De blev vänner och träffades alltid när Hitler hade affärsresor till Jönköping.
 
Detta möte gick dock pressen och allmänheten spårlöst förbi - den mycket säljande Aftonbladet-löpsedeln kom till 1955 genom Sigurd Glans försorg. Han fick bearbeta herrar Stalin och Hitler ett bra tag för att få dem att ställa upp för ett reportage:
 
Det gick till slut och vi möttes på neutral plats i Småland, det var ett villkor från Hitler. En god middag i Växjö. Munter stämning. Trevliga historier, bland annat om alla förvecklingarna, för de kunde nu berättas av de båda vännerna, som tillhörde släkter som i många generationer bott i Sverige.  
Jag levererade mitt reportage till Aftonbladet - graden av förvåning kan vi lämna därhän - och det avslutades så här:
'Efter vår gemytliga afton på restaurangen skulle vi åka taxi till hotellet. Hitler gick till telefonen och beställde.
- Hur var namnet, frågade telefonisten.
- Hitler, kom svaret.
- Vi är inte upplagda för skämt. Ska ni ha bil får ni uppge rätt namn.
Ny röst i telefonen:
- Duger Stalin?
-
Taxin klarades med Glans.'
 
Både Bror Stalin och Hans Hitler återfinns på CD:n Sveriges befolkning 1970.
 
Mvh/Maud

[Maud Svensson]

PS. Fast man måste undra över uppgiften om många generationer av släkten Hitler i Sverige - i folkräkningen 1890 finns ingen med namnet. Åtta heter Stalin detta år.  
Jag har träffat flera Stalin, bland annat i Jönköping, men de uttalar - till skillnad från Bror Stalin - sitt namn med betoning på sista stavelsen. DS.