Klockar

[Marie Levin]

Hej,
 
Jag undrar ang uttrycket Klockar som står  
framför min ana Klockar Olof Hansson f. 1857,
yrke målare, Wikarbyn, Rättviks moder i Dalarna.
 
Jag undrar vad klockar står för??
 
Jag har sett uttrycket tidigare i samband med andra personer från samma område.
 
mvh  
Marie Levin  
http://w1.859.telia.com/~u85907601/

[Carin Fredsdotter almström (Fredsdotter)]

Hej Marie!
 
Framför allt i Dalarna så använde man gårdsnamn. Vilket innebär att Klockar är ett gårdsnamn och Olof Hansson bodde i Klockargården i Vikarbyn.
 
Flyttade man så bytte man namn så om Klockar Olof gifter sig med t. ex. Röjås Brita så byter han namn till Röjås Olof eller tvärt om att Röjås Brita flyttar till Klockar Olof så byter hon namn till Klockar Brita. Gårdsnamnet fungerar istället för efternamn. Så det är inte säkert att man har
samma namn när man dör som då man föddes.
 
I modern tid så har många valt att behålla gårdsnamnet och har det som efternamn medans andra har valt att behålla gårdsnamnet som ett förnamn.
 
Dessa gårdsnamn är en välsignelse när man släktforskar eftersom det är lätt att hitta familjerna och hålla reda på dom från husförhörslängd till husförhörslängd speciellt då
namnen inte variera så mycket man hette Anders, Hans, Jon, Olof, Anna, Brita, Kerstin, Lisbet och Margeta större variation fanns inte först i sekelskiftet 1800-talet - 1900-talet.
 
De gamla gårdarna har oftast sitt namn kvar så om man åker förbi Vikarbyn och frågar efter Klockargården så kan man veta vart Klockar Olof Hansson bodde.
 
mvh Carin

[Jojje Lintrup]

Så enkelt är det nu inte alla gånger.
Gårdsnamn fick barnen från den gård de föddes eller växte upp i, men de behöll sina gårdsnamn fram till sitt giftemål. Alltså fanns det personer som kunde ha olika gårdsnamn på samma gård.
För att förtydliga det så kan man säga att Klockar Olof Hansson behöll sitt gårdsnamn så länge han var ogift oavsett var han bodde. Om han sedan gifte sig och flyttade in hos en kvinna på en annan gård, var det brukligt att han tog sig det gårdsnamnet och blev t.ex. Hinders Olof Hansson. Detta kallades att ta sig ett särknamn.
Det var dock långt ifrån alla män som tog sig särknamn. Många bytte helt sonika om gården i stället, och behöll sitt gamla gårdsnamn. Därför finns det i vissa byar flera gårdar med samma namn.
Det hände också att man byggde nya gårdar, som ibland fick det gamla gårdsnamnet, eller fick ett nytt.
Det gäller alltså att veta att variationerna var många, och att gårdsnamn inte följde några helt givna principer. I de flesta kyrkböckerna uppträder t.ex. kvinnorna helt utan gårdsnamn. Därför kan det vara svårt att veta vad de egentligen kallades då de levde. Hade de sitt flick-gårdsnamn, eller bytte de till sin makes?
Gårdsnamnet Klockar har förmodligen sitt ursprung i att klockaren bodde på gården under en period. Eller så är det just klockargården vid kyrkan som hänsyftas.

[Jojje Lintrup]

Rättelse: Då det inte finns någon kyrka i Vikarbyn, kan det finnas andra orsaker till gårdsnamnets ursprung, t.ex. att klockaren faktiskt bodde där - fast rätt långt ifrån kyrkan i Rättvik, att någon av klockarens barn byggt gården, att någon vars namn var Klockar från en annan by flyttat in och ändrat gårdens namn, m.m.

[Roland Skoglund]

Hej!
 
Några fler tankar om termen gårdsnamn.
Termen uppfanns av en professor vid Uppsala Universitet vid namn Ståhl under 1800 talet. Fram tills dess var det namn som står framför förnamnet ett tillnamn med exakt samma betydelse som ett andra efternamn. Det rörde sig om att skilja på två personer som hade samma förnamn när man till vardags normalt inte använde -son namn patronymikon. Efter Ståhls upptäckt har felaktigt detta tillnamn benämnts gårdsnamn. Termen gårdsnamn spreds snabbt i dalarna och fick befolkningen att delvis ändra uppfattningen om hur namnen ursprungligen skapades. Alltså på 1800-talet kom gårdsnamn att skapas på det sätt Ståhl föreskrev, där familjen fick namnet efter gården istället för som tidigare tvärtom. Det finns åtskilliga bevis på att skapandet av tillnamnet för att skilja individerna åt kom framförallt från tidigare generationer eller och det gäller de tidigaste tillnamnen en sysselsättning eller egenhet som individen hade. Det finns några exempel på att en individ med ett vanligt förnamn antog sin mormors mors tillnamn eftersom namnkombinationen tillsammans med moderns eller faderns tillnamn redan var upptagen. Det finns exempel på att detta tillnamn aldrig tidigare hade använts i den by som individen bodde i, men dock av hans tidigare generationer. Det finns också ett antal exempel på att samma person har två olika tillnamn som används parallellt. Vanligtvis både fadern och moderns tillnamn. Detta betyder att inom samma barnkull kunde barnen få åtskilliga olika tillnamn. Huvudregeln är dock såsom tidigare anförts att barnen fick faderns tillnamn.
 
MvH Roland

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Vill bara flika in en länk till en befintlig diskussion apropå gårdsnamn i Dalarna: Anbytarforum: Språk, ord och namn: Personnamn: Allmänt: Gårdsnamn i Dalarna.

[Ulf Eriksson]

Hej  
För att göra Rolands och Jojjes ( mycket fina )redogörelse än mer komplicerad , har vi soldatnamnen som ibland liknar gårdsnamnen ( dock inte Klockar), och dessutom under den här tiden började ärvas på ett liknande sätt .
 
Carin:
 
Vet du att Olof Hansson bodde i Klockargården i Vikarbyn ? Eller är det bara något du vill exemplifiera ?  
mvh
Ulf

[Jojje Lintrup]

Det finfina med soldatnamnen är att de också ofta slutade som gårdsnamn i Dalarna. Således finns gårdsnamn som Brottare, Dunder, Bältare, Lärka, Tjäder, Ståbi (Ståbis), m.fl. En del gårdsnamn har bildats av andra militära sammanhang, t.ex. Fändriks och Kaptens...

[Ulf Eriksson]

Jag trodde att det var precis det jag sa ?
 
Ulf

[Björn Engström]

Gårdsnamnen åtminstone i Svärdsjö socken har oftast sitt ursprung i den person som bygger gården. Det kan vara en soldat (Svala) ett yrke (Sågare) eller ett personnamn (Andersmats). I Svärdsjö var gårdsnamnet starkt bunden till gården oavsett släktskap eller ej. Då gårdsnamn byts blir det oftast till äldre namn, om det inte är kring storskiftet (ca1860) då sonnamnen byts till efternamn. Då kan efternamnet bli gårdsnamn.
Bland de äldre gårdarna kan nästan alla gårdsnamn härledas till 1500-tal eller tidigt 1600-tal. I några fall misstänker jag att gårdsnamnets ursprung är från medeltid eller äldre. Detta gäller speciellt geografiska namn (tex: Hol), men även enstaka personnamn (Örjas).
Samma förhållande har också troligen gällt hela Dalarna. Problemet är att lokalisera gårdens grundare eftersom dessa oftast inte förekommer i kyrkoarkivarier.

[Marie Levin]

Hej,
 
Jättetack för era utförliga svar!  
 
Jag har inte forskat något på mina anor från dalarna än men jag tänkte försöka mig på det nu. Det verkar dock som om att det blir en del att tänka på.. som om inte patronymikon kan ställa till det.
 
Flera andra personer i Vikarbyn har tillnamnet klockar bla. en  Klockar Kerstin Jonsdotter f. 1861 Vikarbyn (målaränka).
 
Så klockar Olof och klockar Kerstin kan vara antingen släkt, födda/bott på samma gård eller gårdar i olika socknar som båda kallats klockar... (båda är dock födda i Vikarbyn)
 
Det skall bli intressant att komma vidare med mina Dalarötter.
 
Trevlig Helg
Marie Levin

[Ulf Eriksson]

Bästa Marie
 
Låt inte ovanstånde avskräcka dig !
 
Egentligen gäller ju bara samma regler som vanligt med husförhörslängder , dopböcker o.s.v.
 
m.v.h.  
Ulf

[Carin Fredsdotter almström (Fredsdotter)]

Hej Ulf!
 
Det var Marie som frågade om t ex Klockar Olof Hansson och jag använde det som exempel, däremot använde jag mig av Röjås Brita som ett exempel. Min Dalaforsking ligger bl. a. i Boda så jag har inte så mycket kunskap om Rättviksgårdarna.
 
Marie!
 
Jag tycker att Dalarna är lättare att forska i än andra ställen bl. a. p.g.a. gårdsnamnen.
Lycka till!
 
Alla!
 
Nu tar jag Peters uppmaning att fortsätta diskutionen på Gårdsnamn i Dalarna, vi ses där.
 
mvh Carin

[Jojje Lintrup]

Marie,
 
Dalarna är ett bra län att forska i. Dels är kyrkböckerna välskrivna p.g.a. att socknarna var relativt välmående och höll välutbildade präster. Dels går kyrkböckerna längre tillbaka i tiden, beroende på att det var i Västerås stift (dit Dalarna hör) bruket att skriva husförhörslängder startade. Man kan alltså med relativ lätthet följa sina anfäder till 1600-talet i de flesta socknarna.
 
Titta dessutom gärna in i Dalarötter, Rötters dottertidning på nätet, där du säkert kan hitta en och annan godbit.
 
Välkommen förresten till riksstämman här i Dalarna!

[Marie Levin]

Hej,
 
Ulf,  
Inte är jag avskräckt än! Släktforskning är som ett pussel letar man väl så faller bitarna till slut på plats.
 
Jojje,  
 
Det låter bra att det är välskrivna kyrkböcker.
Tack för inbjudan till riksstämman tyvärr är jag i Norge på en mässa den veckan så jag kan inte.
 
Trevlig söndag
Hälsningar Marie