Herrnamn på 1400-talet

[Ann-Mari Bäckman]

I kalvskinnsdomen från 1443, som finns i Kubbe byakista, Anundsjö, Ångermanland, uppräknas tolv dannemän. Dessa var Jon Ranwalson, Sibbiorn i Snikkabole, Thime i Flarka, Olaff i Gerna, Olaff i Ostansio, Michel i Auo, Hakon i Bilda, Jon i Habbasta, Pedher i Alo, Gulle i Flarka, Suen (Sven) i Aas (Ås), Kastilbiorn i Bilda.
 
Namnen är inte så okända, förutom Kastillbiorn och Sibbiorn, likaså Thime.
 
Det är det sistnämnda namnet som jag funderar över. Var kommer det ifrån? Finns det något liknande namn idag?
 
Källa: Byakistorna i Anundsjö berättar
 
Ann-Mari
 
(Meddelandet ändrat av ines den 13 mars, 2009)

[Per Thorsell]

Det närmaste är väl Timar. På CD Sveriges Dödbol finns 80 st. med stark koncentration till Östergötland som födelselän.

[Niclas Rosenbalck]

Timme är ett namn som jag träffat på bland den danska frälsefamiljen Abildgaard under medeltiden. Även inom frälsesläkten Meinstorff på 1300-talet, en ätt som ursprungligen kom ifrån Holstein, förekommer namnet Timme. En spekulation kan vara att namnet Timme kommer av bibelns Timoteus, aposteln Paulus nära medarbetare.  
 
mvh
Niclas

[Ann-Mari Bäckman]

Många namn verkar ju ha sitt ursprung från bibeln. Sibbiorn och Kastilbiorn verkar mer vara nordiska namn. Vad är då Sibb- och Kastil-? Syftar det på björnen eller är det mer som ett dubbelnamn?
 
Ann-Mari

[Niclas Rosenbalck]

Kettilbjörn skulle jag gissa. Någon har läst fel när de tolkat texten. Det andra namnet är troligen Si(g)björn (jfr kortformen Sibbe). Är detta brev ifrån 1443 publicerat eller är det bara tolkningen som ovannämnda bok tar upp ?
Hör av dig till Sveriges medeltida personnamn och be dem skicka sina excerpter på Kättilbjörn/Kettilbjörn och Sigbjörn. De har bara publicerat till bokstaven H än så länge men har ett digert grundmaterial.

[Ann-Mari Bäckman]

Kalvskinnsdomen är en lagmansdom från 1443. Den har legat hopvikt i en trälåda, men på inrådan av Riksantikvarieämbetet, så ligger den nu i en liten låda med glaslock. Texten som sedan följer är en fri översättning efter en tolkning gjord av RA. Det handlar om Jon Kättilsson och Gulle i Gubbo, som sporde om en ny täkt och ett nytt byatag, som de hade täktat i Agnasio, om de fingo tillstånd därtill efter lagen.

[Carl Szabad]

Jag håller inte riktigt med om tolkningen av personnamnen. Jag har själv granskat brevet på plats i betongkryptan i Kubbe och även fotograferat av det. Bilden ligger här under. Det är dock tio år sen och digitalkamerorna var inte så utvecklade på den tiden. Dessutom är bilderna begränsade till max 100 kB i Anbytarforum, så det blir inte särskilt läsbart. Följande tolkning av namnen har jag gjort, med de nutida namnformerna inom parentes.
 

 
Jon Ranwalson (Ragvaldsson)
Sibbiorn i Snikkabole (Sigbjörn, Sig- betyder seger)
Thore i Flarka (Tore)
Olaff i Gerna (Olof)
Olaff i Østensio (Olof)
Michel i Auo (Mikael)
Hakon i Bilda (Håkan)
Jon i Habbasta
Per i Auo
Gulle i Flarka (smeknamn för Gullik, Gudfast eller Gudmund)
Sune vnd Aas
Kætilbiorn i Bilda (Kjellbjörn)
 
Förklaringar till personnamnen finns i vissa fall i Rötters namnnormeringslista här.
 
Sen anser jag att kalvskinnsdomen är ett alltför allmänt hållet namn på fastebrevet, eftersom i stort sett alla dombrev på den tiden var utfärdade på skinn, vanligtvis getskinn. De som undantagsvis är skrivna på papper kallas knappast pappersbrevet.

[Ann-Mari Bäckman]

Så det som har tolkats som Thime, ska enligt din mening vara Thore?

[Carl Szabad]

Ann-Mari! Namnet Thime känner jag inte igen från något annat belägg från den tiden, eller senare heller för den delen. Därför känns det rimligare att det avser ett namn som redan existerar och när jag granskat handlingen är Thore betydligt mer troligt. Det är inte helt enkelt att tolka medeltida handskrift, även beroende på att vissa bokstäver ibland utelämnas och ersätts med streck av olika utseende (abbreviaturer), så därför kan resultatet inte sällan bli olika beroende på vem som är uttolkare.
 
Var har du fått dina tolkningar av namnen ifrån? Den källa du anger kan jag inte hitta någonstans, vare sig via Google eller i Libris.
 
Niclas! Brevet finns även i flera avskrifter, bl a från 1777 av sedermera biskopen Carl Gustaf Nordin som på så sätt räddat ett antal norrländska medeltida brev till eftervärlden. Jag känner inte till om det är publicerat i tryck med källkritisk granskning. Svenskt diplomatarium har i alla fall ingen notering om det i sitt register.
 
Den i sammanhanget ovanliga prepositionen vnd[er] efter Sune gissar jag har en topografisk betydelse. Det är troligen Ås i Sidensjö som avses, eftersom byn åtminstone ett knappt sekel därefter redan hade tre gårdar.
 
(Meddelandet ändrat av carl den 15 mars, 2009)