Efternamn inspirerade av yrken

[Håkan Skogsjö]

Den absolut vanligaste inspirationskällan för efternamn i Sverige har varit - och är säkert fortfarande - ortnamn. Exempelvis kunde en person som var uppväxt på Mellangården i en by ta namnet Melander.
 
Men vad fanns det för andra inspirationskällor? En såg jag häromdagen, nämligen att skapa ett efternamn som var inspirerat av sitt yrkesområde. Sockenskräddaren Mats Persson i Rörstorp, Lemland sn (Åland), bytte omkring år 1800 namn till Trådström. Detta kan knappast vara annat än en direkt syftning på den tråd som skräddaren förstås ständigt arbetade med. Finns fler exempel på denna typ av namnskapande?
 
Och har någon exempel på helt andra inspirationskällor för efternamn (bortsett från rena hugskott)?

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Håkan,
 
Andra inspirationer till namn är ju egenskaper hos mannen. Bland båtsmän och soldater, kunde namn som - Fager, Hwitlock, Snäll, Hurtig m.m. förekomma.
 
När det gäller yrken, så såg jag en Erik Qvart, Fältmusikant f. 1864 i Vänersborg och en Soldat Börje Qvint, Älvsborg f. 1844.
En Lars Larsson Ångström, var ångpråmförare född 1835 i Rämmen, Värmland.
Det finns nog många andra anledningar till namnbyten.
Vänl. hälsn. Eivor

[Johan Sjöberg]

Hej Håkan
 
Jag har sett en uppgift om att en dam i min hemtrakt i Halland tagit namnet Bysmed efter faderns yrke. Jag tycker det är ett trevligt och välklingande namn.
Hälsningar
Johan Sjöberg

[Lars Öhman]

I Tyskland och England är yrkesbenämningar väldigt vanliga som släktnamn, M?ller (mjölnare) och Smith (smed) t.ex. Denna inspirationskälla förekommer förstås också i Sverige, men inte alls i samma omfattning.
 
Om man bortser från ortnamnen är det nog naturen som är vår absolut största inspirationskälla. Detta tycks särskilt gälla det lägre borgerskapet, som kanske inte visste från vilken ort deras förfäder härstammade. Lindberg, Lundström m.fl. är bland de vanligaste släktnamn vi har och särskilt då i städerna. Men även en nyadlad herre som Erik Dahlbergh på 1600-talet fann inspiration i naturen när han antog sitt nya släktnamn.
 
Naturen är däremot ingen inspirationskälla i Frankrike där man som släktnamn ibland använder sig av benämningar, vilka för oss kan te sig som rena öknamn. T.ex. Gros (tjock). Sådana benämningar är inte alls någon inspirationskälla för oss i Sverige.
 
Om man vidare jämför med utlandet så är vi i Sverige inte något vidare inspirerade av färger. Men utomlands finns hur många Black och White som helst. Det verkar bara vara naturens gröna färg som är gångbar i Sverige. Grönberg, Grönstedt, Grönhagen t.ex.  
 
Man kunde ju tänka sig att de som söker nya namn idag skulle inspireras av moderna företeelser, men så verkar inte vara fallet. Några namn med anknytning till elektronik eller data förefaller inte att existera. Inte heller några namn inspirerade av sportens och idrottens värld eller några hobbyverksamheter.  
 
Namn inspirerade av flora och fauna är kanske att se som en underavdelning till naturnamn. Där har vi förstås hämtat mycken inspiration. Mängder med människor har namn inspirerade av den av de gamla germanerna så hyllade eken. Även andra träd är vanligt förekommande som inspirationskälla. Men om man jämför med t.ex. de gamla grekernas stora förkärlek för hästar, vilket bl.a. avsatte så många namn som innehöll Hippos (häst), t.ex. Hippokrates, den traditionen har vi inte alls i Sverige.
 
Men kanske är ändå den allra största inspirationskällan helt enkelt det patronymikon man använde till dess att man blev tvingad att anta ett släktnamn. Eller var detta bara ett utslag av brist på fantasi i ett läge där ortnamnet redan var taget av någon annan.

[Anders Ryberg]

Lars Ericson tar upp ett intressant fall av inspirationskälla för ett soldatnamn i sin Svenska knektar. Han skriver där om en soldat som först fick soldatnamnet Fyllehund, men efter fyra år fick byta till Förbättrader... Det är väl inte allt för svårt att se sambanden här...

[Erik Holmlund]

I Skellefteå kompani, Västerbottens regemente fanns ett soldatnamn 'Nimmernykter'. Nimmer kommer från tyskans ord för 'aldrig'. Verkar som att denne soldat hade vissa gemensamma drag med Fyllehund .

[Leif Olsen]

I Danmark er der utroligt mange efternavne, som stammer fra håndværk: Møller, Fisker, Snedker, Bødker (tunnbindare), Smed, Bonde f.eks.
Venlig hilsen Leif

[Lars Öhman]

I Dagens Nyheter, tror jag det var, kunde man för något år sedan läsa en otrolig historia om en soldat som hamnade under eld i något av våra många krig. Han försökte dra sig undan, men blev då tvungen att klättra över en gärdsgård varvid det inte bar sig bättre än att hans stövel fastnade när han klättrade över varvid han själv kom att hänga hjälplös upp och ner i gärdsgården utan möjlighet att ta sig loss. I detta ögonblick blev han beskjuten av fienden. Kulan tog dock precis på stövelklacken som lossnade och han själv ramlade huvudstupa ner på marken och lyckades undkomma och senare ansluta sig till sitt regemente. När hans regementschef fick höra talas om denna otroliga historia utbrast han, att det var det värsta han hört och gav på stående fot soldaten namnet Värre.

[Anders Ryberg]

Har nu kunnat slå upp Fyllehund. Han står omtalad på s 221 i Svenska knektar, var båtsman i Tuna i Medelpad 1687, och fick byta namn efter fyra år.

[Björn Engström]

I Gävle fanns hjulmakaren Wagnman.
I Falun fanns Bokbinardarmästaren Gustaf Waxmåth, som var gift med en prästdotter från Sundborn.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Bibi Gustafson]

Hej Björn!
 
Du vet möjligtvis inte under vilken period Gustaf Waxmåth var bokbindarmästare i Falun?
 
Mvh
Bibi Gustafson

[Carl-Fredrik Hanzon]

Bager; Släktens stamfader var Börje Joensson (död 1677), bagare i Malmö. Hans son Håkan Börjesson, handelsman i Malmö, upptog namnet Bager som släktnamn.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Treschow; Stamfadern var Niels Hansen (död 1593), handelsman i Naestved, Själland, vars söner förde tillnamnet Traeskomager (=träskomakare), varav namnet Treschow så småningom bildades.

[Björn Engström]

Gustav Waxmått figurerar i Sundborns dombok 1718 och ytterligare en gång ett eller annat år före.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Karin Jegelius]

Jag har en soldat Flatterskalle i min antavla, jag vågar inte ens tänka på varför han fick detta namn

[Anita Berglund Eriksson]

Hej Karin!
Nu blev jag nyfiken...Är det samma Flatterskalle som jag har bland mina anor? Rut Hans Hansson Flatterskalle f 1741-05-09 i Viborg Orsa. Soldat i Orsa kompani.
 
Mvh Anita

[Eva Leksell]

Om släktnamnet Scholander i Svenskt biografiskt handlexikon:  
 
”Släkten härstammar enligt släkttraditionen från en folkskollärare i Blekinge, hvilken af latinska ordet schola antog namnet Scholander.”
 
Waxmåth som nämnts ovan är väl bara en variant av släktnamnet Waxmuth, vilket låter som ett tyskt namn.

[Ulf Berggren]

Som Håkan borde känna till efter min artikel i förbundets årsbok 1998 så är det vanligt med denna typ av namn bland smeder.
 
Allra vanligast i det fallet är nog namn på Hammar-. Andra exempel är Dunderberg, Hjulström, Jernberg och Stålnacke.