Efternamn (stängd)

[Nils-Olov Freij]

Någon som kan hjälpa mig med detta tillnamn Lundelia? Personen som bar det hette Christina Lundelia (född Månsdotter). Hon dog 1746, 69 år gammal. Hennes hemort var då Göljahult Norrgård i Linneryd sn.

[Nils-Olov Freij]

Någon som kan hjälpa mig med detta tillnamn Lundelia? Vem tog eller gavs ett namn som detta? Någon speciell yrkes grupp? Isåfall vilken? Personen som bar det hette Christina Lundelia (född Månsdotter). Hon dog 1746, 69 år gammal. Hennes hemort var då Göljahult Norrgård i Linneryd sn.

[Arne Olsson]

Hej Nils-Olov!
Efter vad jag vet är Lundelia den feminina namnformen av Lundelius, som skulle kunna vara ett prästnamn. En dotter till en präst Lundelius kunde få namnet Lundelia. Enl. Sjöströms Smålands Nation fanns det i Kånna (G) en komminister Magnus Lundelius, som dog 1718. Han hade en son, Petrus Lundelius, som inskrevs i nationen 1712 som nr 320. Han efterträdde fadern och dog 1740. Magnus är ju en latiniserad form av Måns. Tänk om Petrus hade en syster Christina!
Jag har ingen aning om det var så, men Du kunde kanske undersöka Växjö Stifts Herdaminne.

[Bo Persson]

Magnus Pauli Lundelius finns som nr 991 i Molin/Wilstadius, Smolandi Upsalienses, född 1640 i Ivla, Södra Ljunga sn, död 1718 (trol. begr. 3 advent, då testamentspengar betalades efter honom till Ljungby kyrka). 5 barn räknas upp: Sven Lundelius (1682-1731), avsatt präst, senare klockare; Paulus Lundelius (f. 1685, scholaris i Växjö 1696, ej vidare känd; Margareta Lundelia (omkr. 1688-1760), g.m. korpralen Peter Bergquist; Petrus Lundelius (1689-1739), komminister i Kånna; samt Elisabet Lundelia omkr. 1691-1750, gift men ej av M/W känt med vem.

[Nils-Olov Freij]

Hej och Tack !
 
Jag har ytterligare frågor angånde Christinas Fam. men den tar jag till rubriken Småland/Socknar/Linneryd.
Mvh Nils-Olov

[Ulla Albano]

Jag har kört fast på min ff ff f. enligt de uppgifter jag har fått skall han heta Hans Dillström, född 1786-03-04 i Dalarna. Det har varit svårt att komma vidare eftersom jag inte har lyckats hitta varifrån i Dalarna han kom. Nu undrar jag litet över hans efternamn, var det inte ovanligtmed ett sådant efternamn vid den här tiden? Kan det ha att göra med att han är noterad som hästjägare? och finns det några militära register från den här tiden så att man kan hitta hans födelseförsamling? Ulla Albano

[Nils-Olov Freij]

Lundelia... Nu har jag fått en ny Ch. Lundelia. Denna gång genom en slump vid läsning av födda i S. Sandsjö sn året är 1744. Hon är där fadder till ett barn fött av en syster till den änka som gifter sig med änklingen efter den första Ch. Ch.nr1. är när jag först träffar på henne fadder till en yngre bror till änkan och barnaföderskan i S Sandsjö.(fadder till änkan är drygt 20år tidigare äklingen). Ch.nr2 tituleras vid dopet som Jungfru. År 1746 får denna barn med Adj. Minist. Peter Falk, Perstorp S.Sandsjö sn.Som fadder till deras femte barn finns en Ädle och Högl. Mag. Herr Petrus Lundelius året är då 1754.
Kan (Bo, Arne) eller någon annan se något samband mellan dessa två Ch. Lundelia, mer än att de är namne. Den förstas Christinas man har en förkortning KM. framför sitt namn står det möjligen för kyrkoman ?
Nils-Olov Freij

[Bo Persson]

Av Sjöströms Smålands nation i Lund (1922), s. 116 och 603 framgår att Petrus Falks hustru Christina Lundelia är syster till prosten Petrus Lundelius i Väckelsång (1724-1783). Denne var son till komministern Bengt Lundelius i Södra Sandsjö, som enl. Molin/Wilstadius, Smolandi Upsalienses del IV, s. 866, var född i Tolg 1678 10/7, stud. i Åbo 1702 23/7, död i Södra Sandsjö 1746 9/12 samt gift med Ingrid Osander, född 1682 6/11, död 1755 6/6 i Södra Sandsjö, dotter till prosten Petrus Nicolai Osander i Linneryd (1643-1727) och hans första hustru Christina Andersdotter (död trol. 1691). - Om Bengt Lundelii härstamning upplyses intet.
 
Km betyder komminister.

[Nils-Olov Freij]

Tack för svar Bo.
Mannen som har KM. framför sitt namn är Gudmund Didriksson f. 1688 och var gift med Christina Lundelia (Månsdotter).
Nils-Olov Freij

[Erik Ploetz]

Namn som slutar på stedt.
I t.ex. namnen Söderstedt, Klöverstedt.
Någon som vet om det finns en betydelse i detta stedt?

[Ulf Berggren]

Jag vet inte mer än att det verkar ha tyskt ursprung. Där finns ändelsen bl a i ortnamn.

[Sam Blixt]

Många namn som slutar på stedt kommer av stad.
 
Ett exempel bland mina egna förfäder är Hiertstedt som en prästsläkt från Järstad och visar hur präster skrev om ett ortnamn. Det finns flera sådana namn, jag kanske återkommer.
 
MVH/Sam

[Birgitta Rosén]

Min farfarsfar, Jonas Carlstedt, så småningom prost och kyrkoherde i Döderhult, föddes 1806 som bondson i Karamåla by , Vissefjärda sn, tog sig namnet Carlstedt efter hembyn.
Mvh
Birgitta R

[Carl-Fredrik Hanzon]

Den mera exakta formen -stedt torde mycket riktigt ha importerats från tyskan, där ortnamn på -stedt och -stadt förekommer. En parallellform är -sted på danskt språkområde. Ordet som otvivelaktigt är släkt med stad, torde gå tillbaka på ett uråldrigt germanskt ord stadha eller städe med betydelsen plats jfr ord som bostad, lägerstad och eldstad (= boplats, lägerplats, eldplats) resp. tillstädes (= på plats) och det gotländska ortnamnet Tingstäde (uppenbarligen en plats där man höll ting). På tyska har städe blivit stätte, ex. Gaststätte (= värdshus).  
 
Men överföringen av den exakta formen -stedt från Tyskland till Sverige har troligen gått till på följande sätt: En vanlig tysk namnform är ju namnen med prefixet von. Så småningom har ju detta kommit att betraktas som ett adelsprefix, såväl i Tyskland som i Sverige (i sistnämna fallet en ren status- eller associationsöverföring utan någon som helst språklig grund, som väl kan illustrera den av mig omhuldade tesen att en av de mest typiska egenheterna i svenskt kynne, är att tycka att allt utländskt är finare och märkvärdigare än det inhemska: många tyska eller tysk-baltiska adelsmän [främst officerare] som under Trettioåriga kriget värvades till den svenska armén, resp. invandrade till Sverige eller helt enkelt blev svenska undersåtar genom det svenska rikets utvidgning), men ursprungligen betecknade ifrågavarande prefix endast hemort eller ursprung (von som preposition betyder ju just från eller av). Det fanns i tyskan två sätt att beteckna ursprung: 1) prefixet von, 2) avledningen -er; ex. von Hamberg - Hamberger, von Bremen - Bremer, von Lindau - Lindauer. Troligen bildade man också namn efter orter, slutande på -stedt; t.ex. Eichstedt, och kom att heta von Eichstedt. En del av de tyskspåkiga personer som under stormaktstiden på de sätt jag ovan berörde kom att bli svenskar, eller i varje fall kom att tillhöra det svenska väldet , hade namn av denna typ: t. ex. von Warnstedt. På samma sätt som prefixet von, gick det så småningom status i namnformen, varför även infödda svenskar, när de adlades eller av andra anledningar bildade ett nytt släktnamn, började anta namn slutande på -stedt, precis som man tidigare hade gjort med t.ex. -berg, -borg, -ström, -hielm eller -gren. När vi kommit fram till ca 1700-talets mitt har nu -stedt helt förlorat kontakten med sin ursprungliga betydelse. Det har nu, och framgent kommit att bli ett av våra vanliga namnslut vid sidan av dem som jag ovan räknade upp. Ingen tänkte längre på vad det betydde eller varifrån det härstammade.

[Monica Manitski]

Jag har i min släktforskning hittat flera personer som har dubbla efternamn.  
 
Vad jag kan förstå är dessa personer inte soldater utan bönder och torpare.
Några exempel är Jonas Larsson-Lindberg och Johannes Jonasson-Berggren. Dessa personer levde under slutet av 1700-talet i Småland.
När man kommer in på mitten av 1800-talet heter de bara Lindberg och Berggren i efternamn.
 
Är det vanligt att det är så och varför?
 
Monica Manitski

[Olle Elm]

Ovanstående namnkombinationer är presenterade med bindestreck, ex vis Larsson-Lindberg. Är det verkligen med den skrivningen de återfinns i primärkällan?

[Anders Pemer]

Det är väl försvinnande liten sannolikhet att det är så de är presenterade i primärkällan. Det är det här som är vådan av att vi under 1900-talet införde de otympliga dubbelnamnen i stället för (den enda?) förbättringen i namnlag 1982:670, konstruktionen med efternamn och ett dubbelnamn, där det fortfarande är efternamnet som förs vidare till kommande generationer.
 
Med dubbelnamn får vi ju risk för trippel- eller kvadruppelnamn, eller hur mycket som helst, om föräldrar som båda har dubbelnamn får barn tillsammans, och tycker att de ska dubblera i ett led till.
 
Och dessutom blandar alltså massor av släktforskare idag ihop vår tids dubbelnamn med bindestreck med den här typen av kombination av patronymikon och släktnamn i förgången tid, och riskerar att förändra historien för kommande led, som kanske okritiskt tar till sig de avskrivna versionerna med bindestreck.
 
Och de säkert fruktansvärt vanliga missupfattningarna av folk som bär mellannamn och efternamn utan bindestreck, men själva petar in bindestreck, eller att okunniga journalister skriver om, för att ta samma exempel som sist jag nämnde det, Ebba Blitz-Osvald.
 
En annan sak att jag fick påpekat för mig privat via mail att många kvinnor i en yngre generation tycker att det är det nya påbudet med ohistoriska mellannamn utan bindestreck känns omotiverat, när deras aningen äldre släktingar bär dubbelnamn med bindestreck. Det är iofs en inställning till dekret uppifrån som jag tycker är hedervärd, men ju mer jag funderar på saken kan jag INTE tycka att jag föredrar dubbelnamn med bindestreck före mellannamn utan.
 
Dubbelnamnen är enligt min mening mera ett historiskt misstag som den nya lagen har ställt till rätta.

[Carl Szabad (Carl)]

Monica! Seden att ta sig ett nytt efternamn i stället för patronymikonet Larsson eller Jonasson utvecklades vanligtvis när bondsöner skickades till skola från 1600-talet och framåt eller flyttade in till en stad. På 1800-talet blev det också vanligt att vanliga bönder och torpare tog sig andra namn. I de allra flesta fall bygger namnet på de by de kommer ifrån. Således kan båda dina exempel vara född i en by som heter Berg, och sedan lade man till ett lämpligt för- eller efterled så att det lät bra, och kanske inte heller krockade med andra i byn som tagit sig nya namn.
 
Sitt patronymikon lämnade man oftast, men det förekommer att man behöll det så att det ser ut som om personen hade två efternamn. Dock använde man aldrig på den tiden, så vitt jag sett och som även Anders påpekat, bindestreck, det är en ren efterkonstruktion.

[Monica Manitski]

Tack Carl för din hjälp.
 
Monica Manitski

[Carina Lindberg]

Jag undrar om det är någon som känner till Oscar Söderlund från Järpås.Har hört att hans farfar hette Bremer och var från Tyskland.Oscar var gift med Rosa, hennes flicknamn har jag inte.Det vore jätte kul om jag kunde få reda på detta.Jag har inget födelse datum på någon av dom.Oscar var min farfar,men jag har inga papper el.nåt om varken honom eller hans fru.

[Olle Elm]

Carina Lindberg,
Ortnamnet Järpås finns både i Värmland och i Västra Götalands län. Tror Du kan få bättre hjälp om Du placerar Din fråga under den socken Järpås ligger i - och om det nu är Järpås sn, under den socknen. Tar Du sedan med någon årsangivelse, är chansen ändå större att få hjälp.