Oäkta barns efternamn

[Carl-Fredrik Hanzon]

Bara en liten mariginalkommentar, Ulrika. Du skriver: Kan man rimligen tro att modern vetat om fadern, men inte velat ange honom? Ja, det kan man definitivt göra, för modern visste ju alltid vem fadern var, utom möjligen i synnerligen unika fall, som t.ex. kunde ha med våldtäkter, prostitution eller promiskuitet att göra. Och i de allra flesta fall visste dessutom många andra i moderns omgivning också vem fadern var, men att det fanns orsaker till att hans namn hemlighölls officiellt. Se vidare mitt inlägg under denna rubrik för exakt ett år sedan, dvs den 16 juni 2005.
 
Sedan är det ju naturligvis så att det inte går att resonera sig fram till en definitiv lösning när det gäller faderskapsfrågor. Varje fall är ju unikt, så det är svårt att tillämpa generella regler. Man kan naturligtvis ställa hypoteser och försöka pröva rimligheten i olika alternativa möjligheter (och där håller jag med dig om att din ovanstående hypotes har en hel del som talar för sig), men ett hundraprocentigt säkert svar kan man bara få genom upplysningar i källmaterialet.

[Sara Näslund]

Jag tror mig ha hittat en stark farskandidat till min oäkte farfarsmorfar Karl Adolf Hagman. En ogift kronolänsman vid namn Abel Adolf Hagman som bodde i samma Gård som Karl Adolfs mor Mathilda Carolina Selahn.
 
Hur stor är chansen egentligen att hitta källmaterial som kan bekräfta detta?

[Stig Ronnegren]

Hej Sara.
 
Försök få tag i bouppteckningen efter den tänkte kandidaten. För om han erkänt så finns den oä med som arvinge.
 
MVH Stig Ronnegren

[Sara Näslund]

Tack för tipset! Det ska jag göra!

[Eva Leksell]

Oäkta barn hade ingen arvsrätt efter fadern (inte ens om han erkänt faderskapet) förrän långt in på 1900-talet. Det är nog bara i undantagsfall sådana barn kan finnas med i en bouppteckning.

[Annika Nygren]

Oäkta barns efternamn?  
Hur gör man med ett oäkta barns efternamn när barnet dör som liten? I dödsnotisen står:  oäkta barnet Carl Johan.  Är det bara att acceptera att barnet har inget efternamn och kan heller inte få ett?  Så här i datatiderna så blir det ju konstigt vid inlägg i databasen när efternamn saknas.  
 
Annika

[Walter Fogelström]

Hej Annika
 
Jag har ochså funderat omkring detta.
Om en kvinna som hette Maria Andersdotter födde ett oäkta barn och fadern var okänd, vad skulle barnets efternamn då bli ?
Mariason resp Mariadotter ?
Finns det någon som träffat på det ?
Eller blev barnets efternamn Andersson ?
 
Walter

[Ulla Bagge]

Jodå, matronymikon/metronymikon t.ex Mariason resp Mariadotter förekommer.
Har sett det några gånger.  
Mvh Ulla

[Torsten Berglund]

Annika,
Det är nog bara att acceptera att barn oftast saknar efternamn i kyrkbokföringen i äldre tider, detta oavsett om de var utomäktenskapliga eller inomäktenskapliga. Att tillskriva dem ett efternamn som de aldrig burit vore ohistoriskt. Ofta är det först när barnen fördes in i konfirmationslängder eller när de flyttar hemifrån som man första gången träffar på efternamnet. Detta är också en av anledningarna till att helsyskon kunde få olika efternamn i slutet av 1800-talet, då det gamla namnskicket med patronymikon vacklade. De äldre barnen till en Anders Larsson kunde få efternamnet Andersson resp. Andersdotter i enlighet med det traditionella namnskicket medan de yngre syskonen kunde få efternamnet Larsson i enlighet med den nyare tidens syn på sammanhållande släktnamn inom familjen.  
 
Angående Walters fråga om metronymikon (modersnamn) så kunde de förekomma, som Ulla skriver. Min erfarenhet från olika delar av landet är dock att metronymikon var ovanliga, även om fadern var till synes okänd, åtminstone för den som förde kyrkböckerna. I sådana fall kunde också barnet få överta sin moders patronymikon (d v s Maria Andersdotters utomäktenskaplige son kom att heta Andersson) eller förstås få sin styvfars efternamn eller patronymikon bildat från styvfaderns förnamn om modern senare blev gift.
 
(Meddelandet ändrat av tbd den 27 januari, 2008)

[Annika Nygren]

Ja, efternamn i egentlig mening hade man ju inte. En äldre eller vuxen kallades vid patronymikon men ett litet barn som han dö innan det blev konfirmerat eller vuxet kan ju inte vi så här 150 år senare tillskriva ett namn de aldrig hade.  Men det stör ordningssinnet i dessa våra databas-orienterade tider.  
 
Hade barnet vuxit upp hade det kanske fått ett metronymikon, eller kanske man då visste vem som var fader eller kanske ett patronymikon utifrån en styvfader, eller en morfar.  Det finns många varianter som förekommet. Idag kan vi inte ge barnet ett namn det aldrig haft.  
 
Det är nog bara att acceptera hål i databasen.  
 
ANNIKA

[Karl Göran Eriksson]

Bland mina forskningsobjekt har jag några barnhusbarn som under sina liv aldrig erhöll några efternamn. Om man inte gör våld på verkligheten kan de alltså inte platsa i t.ex. DISBYT, där efternamn med emfas fordras.  
 
Idag är efternamnet det primära namnet för oss alla i officiella sammanhang, men i Norden är det en förhållandevis sen företeelse inom de breda folklagren. Går vi 200-300 år tillbaka och tidigare är det förnamnet som är viktigast.
I husförhörslängder från 1700-talet där jag påträffat pigor och drängar upptagna på särskilda sidor, är de alltid sorterade efter sina förnamn.
 
Denna tradition avspeglar sig i t.ex. namnregister till domboksutgåvor, men också inom biblioteksvärlden. På KB:s hemsida fann jag följande:  
Svenska personer med släktnamn skrivs alltid med omvänd ordföljd, medan personer med fadersnamn (son- eller dotternamn) alltid auktoriseras med rak namnföljd om de tillhör tiden/ huvudsakligen har verkat före 1700, därefter inverteras namnet. (http://www.kb.se//auktoritetspraxis/personer/riktlinjer.htm#5).
D.v.s. Heliga Birgitta söks alltså på Birgitta Ulfsdotter och inte Ulfsdotter, Birgitta.
 
När det gäller släktforskarprogrammen har de större anknytning till amerikansk tradition än svensk (nordisk). D.v.s. efternamnet (surname) är oftast inte bara den starkaste sorteringsgrunden utan också vanligen nödtvunget (jfr DISBYT). I t.ex. FamilySearch (FS) har alla efternamn, men många av dem är konstruerade. Söker man där på Anders Andersdotter får man upp ett antal. För de som är söner till en Anders är namnen förstås helt enkelt felskrivna, men det finns också de för vilka någon far inte finns angiven. De har istället fått moderns patronymikon som efternamn. Ett rent påhitt alltså från FS sida, vilket dessutom är nästan helt meningslöst i sökhänseende.
 
Det var förr ingen självklarhet att efternamn ärvdes (beträffande patronymikon behöver det inte påpekas), men att döma av CD-utgåvor och nätsajter kan man tro att många släktforskare är av den uppfattningen.
Eller kan vi skylla på programvaran ?

[Sylvia Clarke Dahlström]

Hej!
Håller med ovanstående. Själv har jag dock aldrig tagit för givet att ett efternamn ärvts. Det kan man lätt se att det inte är någon ide tycker jag då man på några generationer kan ha lika många efternamn som personer.

[Björn Engström]

Det finns faktiskt födelse- eller rättare sagt dopböcker där barnen är inskrivna med patronymikon. Så jag anser inte det vara fel att använda patronymikon på även små barn. Men oäkta barn är ju svåra att hitta vilket patronymikon/matronymikon/efternamn barnet hade haft. Jag brukar låta bli att ange efternamn/patronymikon på dessa innan jag hittar barnet med efternamn/patronymikon. Det kan också ibland ge ledtrådar till en tänkbar fader. Det vanligaste beteckningen på barnet var ju allmänt Anderses Erik som litet och sedan patronymikonet Andersson. Alternativt användes gårdsnamnet som t.ex. Svâlas Erik om det inte fanns flera då kunde även namnet kompletteras med lill- eller lissl-.
Förnamnet var viktigast och sedan gårdsnamnet och sist patronymikon. Många 1500-tals handlingar använder bara förnamnet och endat om det finns flera med samma förnamn i samma by anges den med patronymikon, gårdsnamn eller öknamn.
 
Det finns en hel del exempel på att efternamn försvinner och det övergår till patronymikon. Det är vanligare bland döttrarna än bland sönerna. Det är vanligast bland bruksarbetare och olika hantverkkare under 1700- och 1800-talen. Det är något som tagits efter finare folk och man har återgått till det allmogen använde. Ibland kan det finnas någon händelse som gjort efternamnet har fått en dålig klang.
 
Störst problem är när patronymikon byter till efternamn oftast runt förra sekelskiftet. Lokala variationer är stora när det inträffade och det finns exempel när barns efternamn byts till patronymikon i samband med flytt från en moderna församling till en ålderdomligare. Därutöver finns familjer där en del av barnkullen har patronymikon och andra efternamn vilket leder till att syskonen får olika efternam.
 
I passagerarlistorna för utflyttning till Amerika finns det flera exempel på söner som hetat Andersdotter. Det betyder att barnet fått moderns efternamn trots att det inte var hennes efternamn utan patronymikon.

[Mikael Wennersten]

Wennersten+Wijnbladh!
 
Hejsan! Min ana Johan Wennersten född 1766 i Stockhholm mne vet ej fadern eller modern.
Den första notisen om Johan är när han arbetar som dräng som 7-8 åring åt adelsmannen Olof Johan Wijnbladh född 1733 i Östuna.
Han bodde på kvarteret Solen Nr 66 i Jakobs fsf den tiden. Har inga bevis men det luktar att Olof Johan Wijnblad är fader till min ana för som oäkta barn åt adelssläkter fick inte ärva efternamnet men i Olof Johans släkt, så finns det en Wennersten som bodde i Thun och dör att få något slags efternamn, så fick min ana Wennersten.  
Som sagt, så är det bara spekulationer.
Rent allmänt, hur fungerade då en adelsman fick en oäkta barn.  
För i slutändan,så arbetade min ana åt många adelsmän som tex inspektor i Värmland.
Någon som har någon idé?
 
Mvh Mikael Wennersten Gävle

[Anne-Lee Wilson]

Hej!
 
Jag skulle vilja höra vad andra släktforskare tror.
Min mm mm m, Christina Svensdotter Länk f.12 Dec 1838 i Aringsås(G), reste till Schleswig-Holstein 22 Jul 1868 och återkom till Aringsås 9 Dec 1872. Hon födde en oäkta dotter i Aringsås 2 May 1873, Nanny Maria (min mm mm). Christina blev alltså gravid under tiden i Tyskland.
 
Senare står Nanny Maria med efternamnet Karlsson (aldrig Karlsdotter vad jag kan komma ihåg). Helt klar är att efternamnet inte kom ifrån modern Christina (eller ifrån Christinas föräldrars namn)så vad tror ni, hette den okände fadern Karl i förnamn eller Karlsson i efternamn? Kan det finnas andra anledningar till att Nanny Maria fått detta efternamn? Modern Christina Svensdotter Länk gifte sig aldrig.
 
Jag har kollat i födelseboken för Aringsås (SCB), där finns ingen fader uppgiven för Nanny Maria (på Christinas första barns födelse, oäkta dottern Johanna Carolina Jonasdotter f.22 Nov 1866 i Aringsås, finns en fader uppgiven)men jag kan ej finna den riktiga födelseboken för Aringsås år 1873 på Genline, endast SCB finns där.
 
Historien i familjen är(om jag nu minns rätt, ska kolla med min mamma!)att fadern var tysk (det kan ju hända att han ändå var svensk men som sagt bodde i Tyskland) och att han kommit till Sverige för att leva med Christina och barnet men att han inte trivdes så han flyttade igen. Tyvärr finns det inga som helst uppgifter i några kyrkböcker som styrker denna historia.
 
Jag har kollat inflyttningsboken i Aringsås tex. och det finns endast ett fåtal personer som inkommer till Aringsås ifrån Schleswig-Holstein/Holstein/Slesvig/Tyskland runt denna tid.  
Tex. finns det en man, Johan Gustaf Jonasson f.24 Jul 1845 i Dädesjö(G), som kom ifrån Slesvig-Holstein till Aringsås 15 Feb 1873  och stannade endast en månad i Aringsås innan han flyttade vidare till Älmeboda 24 Mar 1873, men han hette ju varken Karl i förnamn eller Karlsson i efternamn!  
I Aringsås hfl. AI:14 sid. 187,står det på honom:Saknar hinderlöshetsbetyg för tiden Nov 1868 till Jan 1873 så jag antar att han befann sig i Schleswig-Holstein under ganska exakt samma tid som Christina Svensdotter Länk.
 
Jag är ganska säker på att Christina Svensdotter Länk befann sig i den del av Schleswig-Holstein som nu är tyskt, då det finns en notering i hfl. 1871-1875 om att Ingrid Maria Svensdotter Länk (syster till Christina)ska gifta sig i Holstein. Ingrid Maria och Christina reste samtidigt till Schleswig-Holstein år 1868.
 
Tacksam om ni vill säga vad ni tror om efternamnet/okända fadern till Nanny Maria!
 
Med vänlig hälsning,
Anne-Lee Wilson

[Bengt-Arne Andersson]

På denna tråd skrevs om något liknande för lite sedan:
/ Hur gör jag?(Metodfrågor)Varför fick 7-åriga Clara Sofia detta efternamn?
 
Och där finns mera sådant om möjligheten att med namnet peka ut en okänd fader.
 
Om det var Johan Gustaf, kan det ha funnits någon anledning att inte peka ut honom ?
Det är väl lika stor schans att det faktiskt är en tysk Karl som är den skyldige.

[Anne-Lee Wilson]

Hej Bengt-Arne och alla andra släktforskare!
 
Det finns en stor anledning till att Christina Svensdotter Länk kanske inte ville peka ut honom som fader (tycker jag),om han nu var fadern.
Jag har följt denna Johan Gustaf Jonasson lite och det visar sig att han tydligen befann sig i Mecklenburg innan han kom till Aringsås(G) (där han endast stannade ca. 1 månad)och därefter begav sig till Älmeboda(G).(Hur kommer det sig att det då stod Slesvig på inflyttningen i Aringsås om han faktiskt befann sig i Mecklenburg?)
I Folsebo Södergård Lyckanshöjd, Älmeboda(G) föder pigan Mathilda Petersdotter (f.22 Feb 1846,Älmeboda)29 Nov 1872 en oäkta dotter, Selma Augusta.
Det uppges att hon rest till Danmark 25 Sep 1868 men vid återresan 6 Sep 1872 uppger hon att hon befunnit sig i Mecklenburg.
30 Mar 1873 (6 dagar efter att Johan Gustaf lämnat Aringsås!)är det lysning för honom och Mathilda Petersdotter och de gifter sig 26 Apr 1873 och dottern Selma Augusta står ej längre som oäkta.  
Kan han kanske ha gjort både Mathilda Petersdotter och Christina Svensdotter Länk med barn men valt att gifta sig med Mathilda så därför ville Christina ej namnge fadern då hon blivit ratad av honom?
Det blir ju inte lätt att finna svaret på den frågan!  
 
Källor:
Älmeboda 1871-1875 AI:22 sid. 706 bild 315 av 407 GID: 863.36.31500
Älmeboda 1871-1875 AI:22 sid. 789 bild 398 av 407 GID: 863.36.39800
 
Mvh,
Anne-Lee

[Elin Lindberg]

Hej!  
 
Jag undrar om det är någon som vet hur efternamnet till Josephina Albertina Forsberg (g. Strengbohm) kommit till? (Skrivs också som: Josephine, Forssberg, Strengbom)  
 
Född: 31 aug 1849 I Västeråsdomkyrka  
Modern: Anna Maria Östergren (Östgren), född 10 jun 1819 (Har uppgifter som säger att hon är född i Bred, Upplands län eller Västmanlands län men har inte hittat henne där)  
Gift med: Carl Arvid Strengbohm, född 10 maj 1854 i Eskilstuna  
 
I födelseboken står fadern som okänd (eller han står inte nämnd alls) men Josephina tar ändå ett annat namn än modern. Namnet behöver egentligen inte ha någon koppling till fadern då modern arbetar som piga i en familj vars namn är Forsberg och att hon då helt enkelt bara tagit familjens efternamn. Kan eventuellt vara så att fadern är en av medlemmarna i den familjen men har inte hittat något bevis på detta. (En annan möjlighet är att hon helt tillfälligt tagit detta namnet som vuxen men det känns inte som att det är fallet). Hon har även två halvbröder, en storebror och en lillebror. Lillebrodern dör tidigt men storebrodern tar namnet efter modern, alltså Östergren (Östgren). Någon som kan hjälpa till med några tips?  
 
Väldigt tacksam för alla hjälp jag kan få!  
/Elin

[Anders Hedman]

Tack för utförligt svar! Man kanske ska ha 1850 ungefär som gräns. Före det betraktar jag patronymika som upplysning om förälders namn, och efter det som släktnamn - om inte annat framkommit. Lustigt det där med Islands president. Jag läste att de isländska ishockeyspelarna tvingades ha sina patronymika skrivna på ryggarna istället för sina namn! Stackare, jag skulle i alla fall inte vilja att det stod "son till Gunnar" istället för mitt namn på ryggen om jag vore hockeyspelare.