Äldre inlägg (arkiv) till 04 augusti, 2011

[Stig-Olof Olofsson]

Hej  
 
Jag har lite problem kring personer som byter efternamn och församling. Nu undrar jag om någon kan hjälpa mig med att beskriva hur man gick till väga när man ville byta efternamn i slutet på 1800-talet. Vem vända man sig till? Vilka regler gällde? Tacksam för upplysning!

[Tord Påhlman]

Denna fråga har varit uppe flera gånger här i Anbytarforum. Om du använder forumets sökmotor kan du säkert hitta både frågor och svar. Hursomhelst, före 1901 var inte namnbyte lagreglerat. Man kunde, i princip, kalla sig vad som helst. (Adelsnamn var dock skyddade, men trots det förekom det att folk olovandes lyckades ta adliga namn.) Om man ville byta namn var det bara att tala om det för prästen, så antecknade han detta i husförhörslängeden. Svårare än så var det inte. Du känner säkert till att indelta soldater blev tilldelade namn då de blev soldater, eftersom varje soldat inom kompaniet skulle ha ett unikt namn (det fanns ju inga personnummer). I äldre tider återlämnade soldaten soldatnamnet då han fick avsked, men i slutet av 1800-talet behöll han soldatnamnet som släktnamn och givetvis fick hans ättlingar samma namn. Av den anledningen finns det ofta flera personer med samma soldatnamn i samma trakt, utan att de för den skull är släkt. Lycka till!

[Stig-Olof Olofsson]

Tack för svaren. Jag har läst tidigare diskussioner men kanske missat något. Om jag fattat det rätt var det prästen som hade att hålla ordning på församlingen, då personnummer inte fanns var ju namnen desto viktigare. En namnändring skrevs alltså in i husförhörslängden. Men under perioden från det husförhörsböckerna slutade föras fram till 1901, var antecknade man namnbytet då? Min fråga kanske är dum men är man amatör så är man!

[Tord Påhlman]

Husförhörslängderna efterträddes av församlingsböckerna som egentligen fyllde samma uppgift. Skillnaden var att de obligatoriska husförhören inte längre behövde hållas. Dock brukar det i församlingsboken finnas en kolumn där prästen kunde markera om en person deltagit i husförhör. I de församlingsböcker jag tittat i har denna kolumn mestadels varit tom, så man var nog inte längre så angelägna att hålla husförhör då man inte längre måste, men undantag från detta fanns säkert.

[Patrick Lindblom]

Jag har blivit kontaktad av en person vars morfar (född 1893, bosatt i Halmstad) år 1917 tog efternamnet Leiding efter att ha fått godkännande för detta från Leiding-släkten i Stockholm (som alltså jag tillhör).
 
Vi undrar nu om man kan ta reda på vem i släkten som gav sitt godkännande och hur man i så fall skall gå tillväga.
 
Från Landsarkivet i Lund fick vi veta att Hallands läns landskanslis liggare angående uppgifter om antagna släktnamn 1902-1920 (serie C VIII) förvaras av Länsstyrelsen i Halmstad.  
 
Ett utdrag från denna liggare förtäljer endast följande:
 
8 juni 1917 meddelades af Konungens befallningshavare i Hallands län en resolution med anledning af skogseleven Gustaf Ivan Carlsson, Enslövs församling, om ansökan av nytt efternamn som godkändes af släkten Leiding i Stockholm
 
Frågan är nu om och i så fall hur man kan gå vidare för att få reda på hur detta godkännande har verifierats.
 
Tacksam för uppslag,
 
Patrick Lindblom

[Gita Wiklund]

Hej Patrick!  
 
Kanske kan du ställa din fråga hos PRV som idag är den myndighet som handlägger dessa ärenden. De borde veta reglerna för hur sådant godkännande skulle inhämtas vid den tid detta skedde. Ring och be att få tala med en handläggare.  
 
http://www.prv.se/guiden/namnguiden/index.html  
 
M v h  
 
Gita Wiklund

[Jörgen Tollesson]

Det du citerar är ju bara en liggare angående uppgifter om antagna släktnamn. Men landskansliet har ju protokoll över fattade beslut också, och där ska framgå aktnumret. Och med ledning av det kan man plocka fram handlingarna i ärendet - om de inte har gallrats....

[Isa Kilsbo]

Lite kuriosa i sammanhanget.
 
Mitt efternamn är som alla förstår taget. Mina föräldrar tog det samma år som jag började skolan (1951). Tidigare hette vi Karlsson. Namnet Kilsbo kommer ifrån Kils gård i Bo kommun. Kils gård hette vår busshållplats som givetvis låg vid Kils gård.
 
För ett par år sedan kontaktade jag PRV (patent och registreringsverket) för att få information om mitt efternamn verkligen var skyddat vilket den muntliga traditionen sade. Jag fick detta bekräftat och samtidigt fick jag kopior på ansökningshandlingarna från 1951.
 
Jag log för mig själv när jag såg dessa handlingar. Min mor hade som vanligt förfalskat min fars namnteckning. Hon kunde aldrig vänta på att han skulle komma hem från arbetet. Hon agerade!
 
Numera sitter kopiorna i min släktforskningspärm med kommentaren: OBS! denna namnteckning har min mor skrivit! Där finns också exempel på min fars namnteckning.
 
Båda är döda och begravna sedan många år tillbaka och mors brott må väl vara preskriberat vid det här laget.
 
Så det kan bli!

[Tord Påhlman]

Något annorlunda kuriosa.
 
En välkänd f d mälarångare (numera motoriserad) var under en tid upplagd d v s avförd ur - och ej godkänd för - trafik. (Den låg hela tiden i vattnet.) Den bar samma namn som en välkänd (vallon)släkt, vilket ansågs bero på att den någon gång ägts av en medlem av denna släkt. Efter några år fick den nya ägare, sattes i driftdugligt skick, fick ny motor och nytt namn. Det sistnämnda sägs ha berott på att en (!) medlem av ovannämnda släkt vägrade godkänna att fartyget fick bära hennes namn, d v s det gamla namnet. Eftersom fartyget varit upplagt var man tvungen att genomföra en rutin där namnsättning ingick som för ett nytt fartyg. Då måste namn godkännas som vid släktnamnsbyte, vilket alltså inte alla gick med på.

[Patrick Lindblom]

Tack Gita och Jörgen för tipsen. Jag kontaktar landsarkivet igen.

[emmy fridlund]

Hejsan alla..Jag undrar hur man ska få reda på vad en person hette innan hon gifte sig för hon finns inte på det efternamn hennes man hade.så jag tänkte att jag kanske kunde hitta henne på hennes flicknamn. hur gör jag??
Mvh emmy

[Ann-Cathrin Gustafsson]

Hej Emmy
Vet du när hon är född? Var hon är född? Föräldrar?
Vet du när och var hon föddes får du kolla i födelseboken för den församlingen.Vet du kanske när dom gifte sig, då brukar brudens flicknamn stå i vigselboken. Nu vet jag ju inte när detta gäller men vanligt var att barnen fick son/dotternamn efter faderns förnamn, t ex Peters-dotter eller liknande.
 
Mvh Ann-Cathrin

[Iffi Nilsson Kuylenstierna]

Jag undrar om det finns någon möjlighet att se om en släkting har bytt efternamn.
 
Det gäller min mm mf som enligt 1890 års folkräkning hette Per Johan Nordmark. Född 10 februari 1830 i Gåsborn, Värmland. Föräldrarna, till den enda Per Johan jag kan hitta som är född 1830 i Gåsborn, hette Jan Jansson och Anna Maria Dahlström.  
 
Jag har även kontrollerat socknarna Färnebo och Rämmen. Inte heller där fanns någon Per Johan född 1830.
 
Var ifrån kommer då namnet Nordmark? Kan det vara så att Per Johan tog sig namnet Nordmark som vuxen?
 
Tacksam för svar,  
Mvh Iffi

[Ingela Martenius]

Innan Namnförordningen 1901 kunde man ta sig vilket efternamn som helst (utom ett adligt namn) genom att bara tala om för prästen vad man ville kallas för. Prästen förde därpå in det i Husförhörslängden och så var det klart. Man kunde byta efternamn hur många gånger som helst. Förfarandet var mycket vanligt och i vissa fall närmast obligatoriskt, t ex när det gällde någon som fick en statlig eller kommunal (motsv.) tjänst då det inte dög med ett patronymikon för en sådan offentlig ställning. Detta gällde även förhållandevis enkla tjänster som ex vis stadstjänare (motsv. idag närmast en polis).
 
Det finns två sätt att tackla Ditt problem:
1 Utgå från den Per Johan Du funnit i 1890 års folkräkning och följ honom bakåt i Husförhörslängderna.
2 Utgå från den Per Johan Du funnit i Gåsborn och följ honom framåt i Husförhörslängderna.
 
Själv skulle jag välja alternativ 1. Uppgivna födelsesocknar stämmer långt ifrån alltid.
 
Lycka till,
Ingela

[Iffi Nilsson Kuylenstierna]

Ingela!
Stort tack för hjälpen!
 
Mvh, Iffi

[liz]

Kunde man i mitten av 18oo-talet byta efternamn hur som helst och till vad som helst?  
 
Jag kan nämligen inte hitta en Anders Petter Bjelke i födelseboken från Kyrkefalla församling 1820-11-19. Var skall jag söka och hur vet jag om denne Anders Petter bara bytt till sig namnet Bjelke?
 
Var det så att vissa fick byta efternamn eller kunde vilken dräng som helst göra det? Kunde denne i så fall byta till ett efternamn som kan uppfattas som adligt, t ex Bjelke (adliga efternamnet: Bielke)?
 
Tacksam för svar.
 
/Liz

[Christina Skagerborg]

Hej Liz!
 
Man kunde fram till början av 1900-talet ta sig vilket namn som helst, dock inte ett adligt. Bjelke är troligen ett soldatnamn, det finns flera bjälkar i Centrala soldatregistret.
 
Hälsningar
Christina

[Elisabet Arvidsson]

Byta efternamn???
Man fick ju ofta ärva namnet om jag inte är helt bortblåst i historiken.
T.ex; När man kom som nyutbildad soldat eller båtsman till sitt nya vaktplats/hus så ärvde man det efternamn som föregående soldat/båtsman hade haft.
Så Liz,
ta persondatat och gå in under födelseboken..finn förnamnet och föräldrar samt platsen han är född...gå till hfl och kolla igenom alla i turordning och följ honom genom livet där tills han dör...kanske kan du finna orsaken till ditt efternamn under vägens / arbetets gång.
Lycka till  
elisabet
Ps....jag vet....det tar tid och det är ett gediget pusselarbete. Men det lönar sig.  
Jag fann honom lätt i 1890 Sveriges befolkning med familj om du vill ha det. Ds

[Stefan Simander]

Eftersom inte bara namnen, utan också stavningen var fri fram till 1900-talets början, så stavades namnet Bjälke sannolikt ibland också Bielke tidigare.
 
Det troligaste är väl att han tjänstgjorde som soldat, men det räcker att han lämnade jordbruksysslorna, för att han skulle ta sig ett så kallat tillnamn, dvs lämna patronymikonet (=fadersnamnet).

[liz]

Tack för hjälpen!
 
Men...Elisabet, problemet är att jag inte kan finna någon Anders Petter född 1820-11-19 i Kyrkefalla församlings födelse- och dopbok. Jag hittade också honom i Sv. bef 1890 och födelsedatumet fann jag i Skövde landsförsamlings hfl 1861-1869.  
Nu undrar jag bara hur jag skall kunna gå vidare bakåt? Då det verkar som om jag varken har rätt födelsedatum, något efternamn eller föräldrarnas namn.  
 
Tacksam för svar.
 
/Liz

[Stefan Simander]

Hej Liz!  
 
1) Står det inte i Skövde landsförsamlings hfl 1861-1869 var han kom ifrån dit?
 
Isåfall kan du söka honom bakåt i den församlingen.
 
2) a) Eller när han flyttade in?  
b) Kanske något inflyttningsnummer?
 
Då kan du hitta honom i inflyttningslängden och där bör det stå var han kom ifrån o sedan leta honom bakåt tills du får rätt uppgifter eller följa honom hela vägen till födelsen!
 
Det kan också vara värt att kolla några år framåt och bakåt i Kyrkefallas födelsebok om du inte gjort det, ifall datumet och/eller året är fel.

[Liz Bjelke]

Hej Simson!
 
Tack för hjälpen.
 
Det verkar dock ha varit ett populärt namn, Anders Petter, då jag hittade ett otal gossebarn födda runt 1820 i Kyrkefalla med detta namn. Inte helt lätt att veta vem som är vem; )
 
Jag skall se om jag kan hitta några mer ledtrådar i Skövde lfs hfl 1861-1869.
 
Mvh
Liz

[Inga-Lill Fjällström (Lillkatten)]

Hej!
Vad jag kan förstå så var det vanligt att män, framför allt bytte efternamn i samband med att dom blev soldater, men jag har vid ett flertal tillfällen hittat personer som bara har lagt till ett efternamn och därmed haft två efternamn en period och sedan antagit ett utav dom utan någon nämnbar orsak. Detta kan ha hänt från en hfl till nästa hfl. Vad kan orsaken till detta vara? Går det att få reda på det?
Mvh Inga-Lill

[Ingela Martenius]

Innan 1901 kunde man när som helst, av vilken orsak som helst anta ett efternamn. Det var bara att gå till prästen och säga vad man ville heta, så hette man det (undantaget adliga namn).
Att man redan hade ett efternamn var inget hinder för att byta. Prästen antecknade vartefter och strök inte det föregående namnet eftersom personen ju var känd under det namnet och innan det nya namnet var inarbetat så användes det gamla parallellt. Och ibland så visade sig naturligtvis det nyare namnet inte vara så bra av en eller annan anledning och då gick man lugnt tillbaka till det gamla. Ingen ordning alls kanske vi tycker.
 
Soldatnamn är en särskild historia; se t.ex. http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm#Soldatnamn
 
Ingela

[Sven-Ove Brattström]

Det var dock inte så vanligt med dubbla släktnamn. Däremot ser man man ofta patronymikon plus ett släktnamn, ex Peter Andersson Bergström. Patronymikon är ju inte ett släktnamn i egentlig mening. Vanligtvis är då patronymikon antecknat därför att det fanns två, eller flera, Peter Bergström.

[Inga-Lill Fjällström (Lillkatten)]

Hej Ingela!
Som du skrev så verkade det inte vara någon ordning alls. Så om man då vill ha reda på hur namnet kom till, så är det inte lätt med andra ord. Men om dom sen behöll det nya namnet samtidigt som det gamla, kan det ha betytt något?
Jag forskar åt en kompis, där en släkting till henne hette, Nils Jonas August Andersson Asplund. Han tog till sig namnet Asplund då han var 22 år och bodde bland boställslöse i Fredrika. Kanske det var så många där att han ville urskilja sig. Han levde bara tills han blev knappt 28 år och han behöll tills dess båda efternamnen. Hans båda pojkar fick sen heta Asplund. Det var väl inte så vanligt att dom hade två efternamn en längre tid?
Mvh Inga-Lill

[Tord Påhlman]

Som redan sagts ovan var patronymikon (fadersnamn) inte ett släktnamn och kunde därför enbart bäras av den som fått det efter sin fars namn, d v s bildat av faderns namn plus son eller dotter. Om de båda (patronymikonlösa) pojkarna - i likhet med sin far - skulle haft patronymikon tillsammans med släktnamnet Asplund borde de hetat Nilsson Asplund.

[Inga-Lill Fjällström (Lillkatten)]

Jag kanske är för enveten, men om Asplund är ett släktnamn, kan dom då ta det utan vidare? Vad jag hittills kan se så fanns inte det i släkten tidigare. Nils bröder hette Andersson och fadern hette Anders, det var bara Nils som hette både Andersson Asplund. Är bara så nyfiken vad han fick namnet ifrån. Jag kanske borde flytta frågan vidare till Fredrika?
Mvh Inga-Lill

[Åke Bjurström]

Det vi nu ser i kyrkböckerna är vad prästerna ansåg att folk borde heta, inte vad de själva och deras omgivning ansåg att de borde kallas.
För att hålla reda på församlingen var det kanske praktiskt för prästen att poängtera att Nils Asplund var Anders-son.
Det namn man valde var ofta geografiskt betingat.
En sökning på Lantmäteriet ger träff på 1615 kartbeteckningar av Asp-, 684 bebyggelsenamn som börjar med Asp-, så det fanns en del att välja på.

[Tord Påhlman]

Före 1901 kunde man alltså ta vilket släktnamn som helst utan vidare. Adelsnamn var undantagna, de fick man inte ta. Trots det förekom det (undantagsvis) att även adelsnamn togs av vanligt folk, men det var alltså inte tillåtet.
 
En liten historia om namnbyte fordomdags: På Lövsta bruk fanns det en barnmorska som var gift med smeden Anders Lyman. Vad barnmorskan egentligen hette har jag glömt. Hon hade namn och patronymikon (man gifte på den tiden inte till sig mannens efternamn), men kallades allmänt madam Lyman. Det bar sig inte bättre än att smeden Lyman dog och barnmorskan blev änka. Hon gifte så småningom om sig med bruksskräddaren Olof Alsterkvist. Trots detta fortsatte folket att kalla henne madam Lyman, hon var ju känd som det. För att inte skapa alltför mycket förvirring bytte därför skräddare Alsterkvist namn till Lyman och blev i fortsättningen bruksskräddaren Olof Lyman.

[Sven-Ove Brattström]

Nils Jonas August Andersson Asplund, f 1862-12-24 i Åsele (BD), var skomakare. Det var vanligt att hantverkare tog sig ett släktnamn, kanske var det därför han började kalla sig Asplund. Det fanns också en annan Nils Asplund i Fredrika (BD), f 1824.

[Inga-Lill Fjällström (Lillkatten)]

Tack för all hjälp med släktnamn och patronymikon! Det var intressant att få lära sig något nytt. Det att Nils...var skomakare det visste jag om, men inte att hantverkare tog sig släktnamn. Vad jag undrar nu av dig, Sven-Ove, om födelsedatumet på Nils. Jag har inte sett i födelseboken än, men i hfl så står det ju att han föddes 1862-07-24. Vet du vilket datum som är det rätta?
Mvh Inga-Lill

[Sven-Ove Brattström]

Han föddes i Åsele (BD) 1862-12-24.
Jag såg att hans bror Anders Olof, f 1864, tog sig namnet Söderlund innan hans son föddes 1893.
Deras far Anders Nilsson var född i Långbäcken, Fredrika (BD), 1832.

[Jan Appelquist]

Jag vet att det i princip var fritt att byta efternamn före 1901. Detta gör att en notering i en bok blir svårbegriplig. I Åbo Akademis Studentmatrikel (Supplementet sid 113) anges att Abraham Qvarnstedt På anhållan fått tillstånd 1788-04-25 att kalla sig Nordenstedt.
 
Är det någon som har något förslag på vart han gjorde anhållan och vilken instans som gav sitt tillstånd?
Mvh Janne

[Sven-Ove Brattström]

Kanske Åbo Akademi ?  Abraham var förmodligen inskriven med namnet Qvarnstedt, och det kunde nog inte ändras utan tillstånd.

[Göran Stenberg]

Just matrikeluppgifterna och vad som meddelades vid inskrivningen ansågs nog som mycket viktiga.

[Stig Ronnegren]

Hej.
Som ovanstående påstår, det var vanligt att en person kunde gå till prästen och tala om att från och med --- heter jag så. Detta förekommer före 1901.
Om orsaken var att man inte hade rent mjöl i påsen hittar jag inte.  
Detta finns även i min släkt orsaken kan vara att han var nära obestånd, vilket ändå resulterade senare i konkurs.
Hälsn Stig

[Stig-Arne Sköldberg]

Hej alla
En fråga om efternamn till barn med okänd far. Om exempelvis Lisa Larsdotter får en son, vad kommer han att få för efternamn? Kan han heta Lisasson eller rent av Larsdotter då modern heter så? I mina anteckningar har jag en man som heter Karlsdotter. (En uppgift jag fått, har ej källan).
Hälsningar
Stig-Arne

[Åke Holmberg]

Hej Stig-Arne
 
Jag har min forsknig hitta både och, min känsla är att det bekom på prästen vad barnen fick för namn då de föddes oäkta eller av okänd far. Dock har jag funnit till trots att det i dopboken står oäkta och fader okänd, har ett av barnen fått Gustavsson och den andra fått Kajsasdotter som efternamn. Mitt tips är att du kollar igenom dopboken under aktuelltid efter oäkta el okänd fader. Se sedan vad prästen har för namnstandard och följ sedan några av dessa i hfl för att se om namnen ändras när de når mer vuxenålder vilket är mer vanligt. Det var väl skammen att skylta med att man var oäkta med namnet som gjorde att de tog sig nya namn eller att fader inom släkten var känd.
 
Åke

[Torsten Berglund]

Stig-Arne,
 
Det finns åtminstone två olika diskussioner här i Anbytarforum som handlar om frågan om utomäktenskapliga barns efternamn, se under övriga ämnen: oä barns efternamn  och
Språk, ord och namn: Personnamn: Övrigt om personnamn: Oäkta barns efternamn.

[Ingegerd Johansson]

Hej Stig-Arne!
 
Det är i Rotemansarkivet, Jakobs församling 1890-91, vi hittar vår gemensamme släkting, Gustaf Elis, Demina Karlsdotters lille son född 1890, som fått efternamnet Karlsdotter. Jag har inte lyckats följa pojken längre än till 1891, eftersom roten de sen flyttade till ännu inte är sökbar på nätet.  
 
Mvh
Ingegerd

[Stefan Dake]

Hej Ingegerd m.fl.!
 
Gustaf Elis dör redan 23/1 1891. Dödsorsak: Sannolikt morbilli (mässling).
 

[Jakob & Johannes FIa:7 p. 228; SVAR-id: 00025665_00230]
 
mvh Stefan

[Stig-Arne Sköldberg]

Tack Åke, Torsten, Ingegerd och Stefan. Särskilt tack till Stefan för utdraget ur dödsboken. Denima hade ytterligare minst två pojkar. Elis Richard 1887-04-18 och Gustaf Elias 1890-07-04. Gustaf Elis visste jag faktiskt inte om.
Hälsningar
Stig-Arne

[Ingegerd Johansson]

Jag vill också säga ett stort tack till Stefan för utdraget ur dödboken.
Elis i stället för Elias, det var jag som skrev fel igår kväll. Även dödboken har Elis, medan födelseboken (hoppas jag minns rätt) har Elias. Det är samma pojke det rör sig om, ser vi av födelsedatumet.  
 
Mvh
Ingegerd
 
(Meddelandet ändrat av gerda den 19 september, 2008)

[Stefan Simander]

Namnbyte är mycket populärt nu enligt:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3993777.ab
 
Även:
http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,70873333_852__,00.html
 
(Meddelandet ändrat av simson den 14 december, 2008)

[Christer Gustavii]

Hur följer man upp beslut om namnbyte i kyrkböckerna?
 
Jag forskar på släkten Garström stammande från Össeby-Garn i Uppland. Den äldste anfaderna jag funnit inom släkten Garström är sockenskräddaren i Österåker, Anders Garnström f. 1738 i Garn. Hans son Gustaf och dennes kommande släktingar heter Garström, medan faderns namn stavas ömsom Garnström och ömsom Garström i kyrkböckerna.
 
--------
Den äldsta notering jag funnit om Anders Garnström är i husförhörslängden för Sundtorpet i Österåkers församling (delbok 1766-1771) (GID 2587.36.51800) där man kan läsa:
Sockenskräddaren
And. Garnström
G. Anna Stina Berg
Do: Anna Maja Anddr. f. 1761
Son. Andreas f. 1768
Son. Carl Fredrich f. 1770
 
-----------
I husförhörslängden för Sundtorpet i Österåkers församling (delbok 1773-1778) (GID 2587.38.82000) kan man läsa:
Sockenskräddaren
Anders Garström f. 1738 i Garn, Inflyttad från Garn 1758
G. Gustafva Maria Lundgren, vigd i Stockholm d. 6 Octobr 74
Dr. Anna Maria f. 1761, Utflyttad till Ulriksdal
Son Carl Fredrich f. 1770
 
Garströms Syster Maria, Flyttat från Stockh. Flyttat till Lilla Säby, Gift 1774
------
 
Jag har inte kunnat finna någon Anders född 1738 i Össeby-Garn. Dock finns det flera Anders födda åren före och efter, men eftersom jag inte kan finna någon flyttlängd för den här tiden vet jag inte heller vad Anders hette när han flyttade till Österåker från Garn. Min teori är i alla fall att han tog sig namnet Garnström i samband med flytten från Garn och att det senare ändrades till Garström.
 
Nu skulle jag vilja veta var jag eventuellt kan finna noteringar om ett namnbyte av det här slaget. Hur gick det till på den tiden? Var det prästen som beslutade, eller var man tvungen att skicka in en ansökan till någon myndighet? Är det i så fall troligt att prästen gjort några noteringar om detta i någon av sina böcker och i så fall vilken bok?
 
Tack på förhand
 
//Christer

[Sven-Ove Brattström]

Det blir nog svårt att hitta noteringar. Var och en bestämde själv vad de skulle heta. Adliga ätters namn var dock skyddade. Det finns massor att läsa om namnbyten här på anbytarforum. Gör en sökning på forumet.
 
(Meddelandet ändrat av brattis den 14 januari, 2009)

[Per Thorsell]

Men Du kan också ha tur. När min farfars farfar flyttade från Torshälla bytte han namn från Carlsson till Thorsell. Tydligen begärde han då att få det nya namnet inskrivet på flyttattesten. Då skrev prästen också in i husförhörslängden: Kallar sig Thorsell. Om Du går igenom den aktuella husförhörslängden i Garn kan Du kanske finna en liknande notering.

[Marianne Bengtsson Rosander]

Jag har en fundering. Varför tog man sig ett nytt efternamn? Jag har en Per Persson född 1837 i Ingolsbenning,Norberg
I husförhör A 1/14  som börjar 1856 heter han plötsligt Snäll i efternamn.Vad jag kan förstå är han inte soldat.
Jag undrar varför man gjorde så, finns det någon förklaring eller bara gjorde man det för att man tyckte det var kul med nytt efternamn

[Lena Eriksson]

Marianne! I och med att han bodde i Norberg så var han kanske gruvarbetare, och gruvarbetarena var många många, och många hade samma namn så det var bara ett sätt att särskilja alla dessa Persson, Andersson etc. Man fick helt enkelt ett eget namn Min morfars farfar fick heta Baddare... också i Norberg

[Marianne Bengtsson Rosander]

Tack. Jag har kanske hittat en förklaring. Han var säkert gruvarbetare och behövde byta namn och jag har hittat hans farfar som var soldat och hette Snäller som soldatnamn. Kanske han tog Snäll  efter farfar

[Carl Szabad]

Alla namn som inte är patronymikon är tagna. Fast man tänker kanske inte så mycket på det när det gäller vanligare namn som Sandberg eller Lindström.
 
Under 1600-talet var det mest studerande pojkar som fick ett nytt namn i skolan, ofta byggt på byn eller socknen de kom ifrån. Även folk som flyttade in till städer tog sig gärna nya namn. Där var det en minoritet som behöll sina patronymikon.
 
Under 1800-talet när befolkningen sväller ut sker de flesta nya namntagningar även på landsbygden. Det var inte heller någon besvärlig procedur att ta sig ett nytt namn. Man meddelade bara prästen att man nu i stället kallar sig Snäll och så skrev han in det i husförhörslängden.

[Marianne Bengtsson Rosander]

Var det så enkelt att byta namn, då kan jag förstå varför han helt plötsligt heter Snäll, prästen skrev in det , men kan det vara så att dom tog det efter sin farfar soldaten Snäller

[Carl Szabad]

Säkert tog han sitt nya namn efter farfadern, men vill du vara säkrare kan du även kolla vad han skrivs under för namn i mantalslängden. Ju fler källor du använder om honom desto mer lär du känna honom. Man ska inte betrakta namn på den här tiden som huggna i sten, vilket många lätt gör i dagens datoriserade värld.

[Marianne Bengtsson Rosander]

Tack det ska jag göra
Marianne

[Staffan Benedictsson]

Hej!
 
En släkting till mig förlorade sin pappa vid två års ålder (1898) och 1907 gifter hans mamma om sig. Senare i livet har min släkting och hans barn haft dubbelt efternamn efter både fadern och styvfadern. Hans halvbröder i det andra giftet använde naturligtvis bara sin egen pappas namn. De bodde i Skäfthammar (C).  
 
Kan det finnas någon information om namnbytet någonstanns? Det bör ju ha skett 1907 eller senare. Kan han ha blivit adopterad av styvfadern och därför tagin hans namn också? Var hittar man i så fall information om en eventuell adoption?
 
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2009-08-15 10:34)

[Carl Szabad]

Staffan! Vid den tiden tar man sig fortfarande rätt obehindrat vilket namn man vill, även om den nya namnlagen som reglerar sådana frågor kom redan 1901. Kartan och verkligheten stämde som vanligt inte särskilt bra överens. Förmodligen meddelade man bara prästen vad barnen skulle heta.
 
Möjlighet till adoption infördes 1918, så någon sådan i formell mening har inte kunnat ske innan dess. Om det skett efter borde i så fall framgå av styvfaderns bouppteckning. Avled han i Skäfthammar finns bouppteckningen på Uppsala landsarkiv, om inte släktingen redan har den.

[Staffan Benedictsson]

Tack för ditt svar Carl.
 
Jag var rädd att det funka så även några år efter lagen kom.  
 
Det var intressant med att adoption infördes 1918. Då var gossen 22 år gammal och frågan är om man bryr sig om att adoptera när barnet redan är vuxet. Jag har en kopia av Bouppteckningen efter styvfadern, i den anges han som ett av barnen, ingen skillnad mellan honom och halvbröderna. I bouppteckningen använder han bara styvfaderns efternamn.

[Birgitta Lindborg]

I en inflyttningslängd Stockholm Hedvig Eleonora 1913 finns en namnändring noterad för en 7-årig flicka, född i ett tidigare äktenskap.
Modern till flickan är skild och har gift om sig. Ändringen visas så att styvfaderns efternamn tillagts med * och förklaras:
Enligt Kungl M utslag 3/10 13.
 
Var kan jag ta del av ansökan till Kungl. Maj:t. om detta namnbyte, ev orsak samt beslut?
 
Mvh Birgitta

[Annica Näslund]

Hej!
 
Jag undrar hur det kommer sig att efternamnen kom att bli så lokala. Att det inom samma socken fanns flera med samma nya efternamn, som inte var släkt med varandra. Har hört att det var i samband med att männens rekryt som de fick nya efternamn och att de då hade att välja mellan ett antal efternamn. Jag hette Nordlöf som flicka och de flesta inom födelsesocknen som heter Nordlöf är inte släkt med varandra. Så har jag också uppfattat att det är på många håll åtminstone här i Västernorrland och Västerbotten.

[Björn Engström]

Före 1901 kunde man byta efternamn nästan utan inskränkningar. De flesta efternamn har anknytingar till födelseorten eller vistelseorten (bydel, by eller socken)och då blir det lätt att det finns många med samma efternamn i en bygd. Det kan också bildas vid andra lokala företeelser som med mitt efternamn Engström, som togs vid storskiftet 1858 när gården flyttades till en äng (eng)vid en ström.

[Vincent Eldefors]

Vad menar du med rekryt? Misstänker att du syftar på soldatnamn? Dessa blev normalt sett inte släktnamn förrän under 1800-talet men det var inte ens då säkert att barnen använde soldatnamnet utan det kunde lika gärna bli patronymikon även då. Förstår inte riktigt vad du menar med lokala heller? Mindre kreativa och unika namn blir det självfallet många olika personer utan närmare inbördes släktskap som kommer att bära.

[Jimmy Dahlund]

Mitt namn Dahlund låter inte särskilt exotiskt men det finns bara 63 personer i Sverige som heter så. De allra flesta härstammar från någon av de kronobåtsmän i Dalens rote i Valbo i Gästrikland som fick namnet som soldatnamn. Det är lite förvånande att inte fler släkter bär namnet då ortnamn på dal är vanliga i Sverige.

[Ingela Martenius]

Just i Norrland, där man jämfört med södra Sverige var tidigt ute med att anta familjenamn, blev det i vissa trakter inte ovanligt att mer eller mindre en hel by fullt medvetet antog samma eller mycket likartade namn. Det var lite som en demonstration: vi från den här bygden. Många - de flesta kanske? - i byarna var ju släkt, men även där man inte var släkt förekom detta, vilket för oss moderna människor som så gärna vill betona vår individualitet kan förefalla främmande.
 
Män som gjorde rekryt, dvs. värnplikt, fick inga nya namn. Värnplikten förekom ju i ökande grad från början av 1800-talet och blev allenarådande efter indelningsverket lades ner i början av 1900-talet.
Enbart de soldater som ingick i indelningsverket eller hörde till de värvade trupperna fick soldatnamn. Soldatnamnen delades ut efter olika principer i olika regementen (och i olika tider). På vissa ställen förekom det att soldaterna fick välja fritt eller från en lista, på andra bestämde befälen och på många ställen (kanske vanligast?) fick soldaten ta namn efter den soldatrote han tillhörde (flyttade han till en annan rote fick han följaktligen ett nytt namn). Det finns naturigtvis alltid undantag, men att använda soldatnamnet som familjenamn blev inte allmänt förrän under andra halvan av 1800-talet; riktigt vanligt blev det först fram emot 1880-talet.
 
Ingela

[Arne Kling]

Hej alla släktforskare  
Jag tar mig friheten att berätta hur min morfar Johan Edor Johansson. Född som oäkta barn 1866-06-07 i Öxabäck Älvsborgs län tog och skaffade sig släktnamnet Skönvall.  
Enl. samtal med äldre släktingar så ville han byta efternamn. Om det var på inrådan vid rekryteringen vid Pontonjärsbataljonen på Kungsholmen i Stockholm framgår ej men kan bidraga till det.  
I alla fall så fick han tag på prästen och resonerade så här:  
Alla som känner mig i Sjuhäradsbygden har alltid kallat mig för Skoenevadar\n, i folkmun och på halländskt dialekt Genevadar\n från Genevad.  
Efter lite resonerande kom de fram till ett lämpligt efternamn såsom Skönvall vilket han antog och som prästen skrev in. Skönvall är ett unikt släktnamn som det nu finns 59st. ättlingar av i Sverige. De flesta i Västra Götaland och en liten utflugen flock runt Askersund.  
 
M.v.h Arne
 
(Meddelandet ändrat av Arnekling 2010-01-16 18:37)

[Anki Sandberg]

Hej!
Nu kommer en ny dum fråga...
Jag har en Nils olofsson Höna soldat som även hette Svensberg.
Frågan är alltså var det vanligt att soldater bytte soldatnamn?
Först tänkte jag det var fel men sen såg jag att barnen hängde mer framåt...
 
MVH
Anki

[Sylvia Leijon]

Min man har en ana som först fick sodatnamnet Gädda. (Hans rote hette Fiskebäck!)Han bytte sedan till namnet Frisk.
Kanske gjorde folk sig lustiga över sådana namn som Höna och Gädda, och då kunde det kännas bra att byta.
Bara en liten fundering.
Sylvia

[Anki Sandberg]

hihi Men då bytte han åt fel håll för han dog som Höna :-)
Tror även han kan haft nått mer namn var kanske en besvärlig en flyttade runt en hel del jösses va jag har jagat runt i samma socken som tur är...
 
Anki

[Elisabeth Thorsell]

Ibland byter soldaterna namn för att de flyttar till ett annat soldattorp i en annan rote, och får då det namn som soldaten i den roten brukar ha.

[Lina Libell]

Ibland kunde väl soldater också få nytt namn i samband med kommenderingar, utan att själva byta rote.  
 
Jag har en ana som kallades Per Lind i tjugotalet år, men när flera kompanier slogs ihop till en gemensam bataljon under Pommerska kriget 1759 fick han namnet Råbock. Kanske var Lind ett alltför vanligt namn så att det redan fanns flera inom bataljonen. Senare när han fått avsked och blivit nybyggare verkar han växelvis ha använt han alla tre namnen Lind, Råbock eller Andersson lite beroende på situation. Det tog lite tid att räkna ut att det var samme man, ett tag verkade det ha bott flera olika män men bara en hustru på nybygget.
 
/Lina

[Ingela Martenius]

Soldater kunde få nya namn om de flyttade till ett annat torp - säkert den vanligaste orsaken - eller vid en sådan händelse som Lina beskriver, dvs. att flera kompanier slogs ihop.
 
Det förekom också att soldaterna fick lov att byta namn för att de inte gillade sitt ursprungliga namn, men då fick det nog vara snälla befäl och en duktig soldat.
 
Men namnbyten initierades också av befälen, för att uppmuntra eller bestraffa soldaten. T.ex. läste jag om en båtsman som hade ett namn i stil med Suput men som några år senare fick byta till något liknande Nykter.
Kanske uppförde sig soldat Svensberg lite virrigt vid några tillfällen, fick öknamnet Höna och efter några år fick han helt enkelt byta till det namnet för ingen använde längre hans riktiga namn - det kan ju bli så med öknamn.
 
Ingela

[Ann-Mari Ekman]

Min farmors far hade soldat namnet Grip,men då han fria till farmors mammma så vägra hon att gifta sig om han inte bytte namn, för hon ville inte bli kallad Grippan så han tog namnet Wallström,så det var nog många anledningar till alla namnbyten.
ann-mari.

[Anki Sandberg]

Så kan det vara här för jag kolla namnet Svensberg i Glava under denna tiden så var det en hel bunt dock inte min  men under höna namnet står han med..
Anki

[Kenneth Larsson]

Höna var inget öknamn - det var soldatnamnet för soldaten i Hönacka i Glava. Nils var säkert tidigare soldat i Svenserud i Glava, och hette då Svensberg. Jag har för övrigt en svåger som härstammar från en Nils Höna i Glava, den senare född 1752. Svågern heter dock inte Höna .
 
MVH Kenneth Larsson, Mangskog

[Anki Sandberg]

Se där då är jag släkt med din svåger  
 
MVh
Anki

[Björn Engström]

Soldatnamn har troligen förekommit sedan 1500-talet och namnskicket har varierat under århundraden. Det var inte så ovanligt att nya moderna soldatnamn byts in som t.ex. Corage under en period när fransk kultur var populär. Det var inte heller ovanligt att två rotar bytte namn med varandra och ibland som orsak att soldaten bytte rote (kanske orsaken var att soldaten och rotebonden inte kom överens). Det har också skett olika förändringar av roteindelningen som har gjort att rotar bytt namn. Nu är ju mina erfarenheter mest från ett område utan soldattorp och fri bostadsort.

[Lena Svensson]

Hej!
Släktforskar i Dalarna och där står på vissa ställen före deras förnamn HÅKAS
vad menas med det?
Hur fick man ett annat efternamn på 1850-talet kunde man själv lägga till vad man ville eller?
Har en o.ä son Carl Carlsson som tog sig namnet Nyrén,han gick som smedlärling
tog man kanske då ett till efternamn?
Sen undrar jag över (har inget med namn att göra)varför det står Lösa också framför deras namn.
MVH Lena

[Erika Lindqvist]

Hej
Jag har för mig att jag hört att de lade till gårds namnet före sitt förnamn i Dalarna.  
Mvh Erika

[Elisabeth Thorsell]

Ja, Håkas är personens gårdsnamn, och det står först. Mycket vanligt i Siljanstrakten, men även i resten av Dalarna.
 
Fram till namnlagen 1901 fick man hitta på vilket efternamn man ville, bara adliga namn var skyddade. Hantverkare var en befolkningsgrupp som gärna började använda släktnamn.
 
En lös person var oftast en som inte hade fast anställning, det måste man ha, annars kunde man bli haffad för lösdriveri.

[Susanne Häll Lundmark]

Hej Jag behöver hjälp. Jag forskar på Lundmark. Vi har en Erik Nils Lundmark 1820-06-14 i Hemmingsmark Piteå Landsförsamling. Vad jag kan se så hans far hette Nils Jonsson eller Jönsson och va gift med en Samuelsdotter. Nils va född 1777 eller 76 han dog 1861. Det verkar som hans barn heter Lundmark. Kan någon hjälpa mig att lösa detta mysteriet skulle jag bli glad.Hur har man fått namnet Lundmark?. MVH Susanne

[Anders Ellerstrand]

Var han hantverkare? Det var vanligt att hantverkare tog sig ett efternamn då de blev gesäller.

[Susanne Häll Lundmark]

Hej. Nej det verkar som han va bonde Och att barnen har fått namnet Lundmark. Kan det vara så att stället dom bott på hette något sådanttror du??

[Anders Ellerstrand]

Från vilken tid förekommer det nya namnet?
 
Om du på Wikipedia söker på efternamn hittar du en artikel som rätt väl beskriver hur det sett ut i olika tider. Min bild är att det någon gång i mitten/slutet av 1800-talet blev vanligare att ta sig ett släktnamn. Ofta tog man inspiration av lokala ortsnamn eller av naturen.
 
Jag har t.ex. sett hur människor från byn Starby kallat sig Starfelt, Starbrant och Starling och en från Stehag som kallade sig Stehager. Mitt eget efternamn är troligen inspirerat av hembygdens våtmarker där al växte på åns stränder. Det var just en hantverkare som tog sig namnet då han blev gesäll.
 
Min farmors far och hans bröder blev alla hantverkare, men tog sig tre olika efternamn då de blev gesäller - Holmberg, Hultmark och Friberg. Alla tre allmänna namn som det är svårt att knyta till någon speciell inspirationskälla.
 
Ett sådant namn som Lundmark kan väl inspireras av nästan vilken natur eller bygd som helst. Om det nu inte finns något namn i trakten som kan ha inspirerat.

[Anna-Carin Betzén]

Lundmark och Hemmingsmark är väl alltid något? Skog fanns där nog...

[Sven-Ove Brattström]

Erik Nilsson Lundmarks bror Johan, f 1807, var den förste att kalla sig Lundmark. I husförhörslängder ser man att fler och fler av innevånarna i Hemmingsmark började använda ett släktnamn redan 1820/30-talen.
Johan Lundmark med familj står som inhyses under 1830-talet, vilket kan tyda på att han var hantverkare av något slag.

[Susanne Häll Lundmark]

Tack snälla! Nu har jag flera förklaringar. Nu fortsätter jag min forskning.

[Ingela Martenius]

I Norrland var man mycket tidigt ute med att ta sig efternamn bland bondebefolkningen. Man hade också ett något avvikande mönster när det gällde förnamn, gentemot övriga Sverige.
Orsaken var naturligtvis att Norrland inte var så traditionstyngt, det var ju nybyggarland, och man skapade sina egna seder och bruk.
 
Nja, Lundmark - Hemmingsmark tror jag inte så mycket på. Det var första ledet av namnet som var den viktiga delen, den som syftade på något särskilt, andra delen togs ur ett begränsat förråd av naturangivelser (-kvist, -lund, -mark, -berg, -gren, -blad etc.). Men visst, anledningen till att det blev just Lundmark istället för Lundgren, Lundberg eller Lundblad etc. var måhända - mycket måhända - inspirerat av Hemmingsmark... Men antingen gillade man helt enkelt just lund eller så fanns det en lund vid gården eller så.
 
Ingela

[Tommy Karlsson]

Hur registrerades efternamnsbyte?
Min anfader Anders Johan född 1859 07 24 hette fram till 1897 12 11 Petersson(giftemålsanteckning).När han flyttar till Mariefred/Södertälje 1898 03 08 dvs ett kvartal senare står det Anders Johan (Pet.)Ljungqvist som han heter  fram till sin död 1942.
Var kan jag hitta den mer exakta tidpunkten för namnbytet och ev skälet för detta.  
 
Hälsningar Tommy

[Tord Påhlman]

Innan tillkomsten av Släktnamnsförordningen 1901 skrevs det nya namnet in i husförhörslängden, så det är där du ska leta. Något skäl för namnbytet behövde inte anges.

[Ingela Martenius]

Även efter Släktnamnsförordningens införande skrevs namnbytet in i församlingslängden: antagit namnet Xylofonander enligt beslut meddelat 31.3.1921.
Skillnaden var alltså att namnbytet först måste godkännas och registreras för att därefter aviseras församlingen och införas i böckerna. Något skäl för namnbytet brukar inte heller här stå i kyrkböckerna.
 
Namnbyte är fortfarande en av svenskarnas populäraste hobbies. Förra året lär fler svenskar än någonsin förr ha bytt efternamn!
 
Ingela

[Lars Bjarme]

Vet någon om man under första hälften av 1800-talet måste ha någon form av tillstånd för att byta efternamn? Eller kunde man bara anmäla till församlingsprästen att man nu ville heta si eller så istället för den gängse patronymen?
 
Bland mina förfäder från Västerbotten finns en Per Anton Ersson (Ericsson), född i Robertsfors 1820, som plötsligt i senare husförhörslängder förekommer som Per Anton Westerlund. Jag kan lokalisera när namnbytet måste ha skett, men kan inte hitta någon anteckning om själva namnbytet.
 
Jag vet att vid ett efternamnsbyte 1909 krävdes i Stockholm Överståthållarämbetets tillstånd och i övriga landet tillstånd från Länsstyrelsen. I detta speciella fall finns en anteckning i församlingsboken med referens till Överståthållarämbetets resolution om namnbytet.

[Birgitta Berkemar]

Lars
 
Namnlagen kom 1901 och då blev tagandet av släktnamn reglerat. Innan dess kunde man själv anmäla namnbyte till prästen.
 
MVH
Birgitta B

[Caroline Bodehed.]

Jag släktforskar på min pappas sida, dom heter Wassberg. Jag har alltid hört att vår Wassbergs släkt inkl. namnet ursprungligen kommer från Finland.
 
Men nu har jag kommit fram till att namnet kanske är taget? Kan det vara möjligt?  
 
Isåfall var det en Anders Pehrsson från Wasselhyttan, Lindesberg som tog namnet Wassberg.  
Låter ju faktiskt troligt, eller? Hittar nämnligen bara en Anders i från Lindesberg (Linde) född den 6/2 1814. Namnet Anders Wassberg finns senare i Wasselhyttans hfl, där det står att denne flyttar till Ramsberg, där jag vet att han bott.
 
Någon som kan få mig att få rätsida på detta?  
 
Mvh Line

[Carl Szabad]

Caroline: Alla namn, som inte är patronymikon, är tagna. Under 1800-talet blev det vanligt att man bytte ut fadersnamnet mot ett släktnamn, ofta grundat på födelsebyn eller -socknen. Ofta skedde detta när man flyttade utsocknes, gissningsvis för att skapa sig en ny identitet. Om du följer honom bakåt i kyrkböckerna ser du när han tar sig namnet. I folkräkningen 1880 bor han i alla fall i Nederhyttan i Ramsberg under namnet Wassberg.

[Ingela Martenius]

Om med skapa sig en ny identitet menas att man övergick från bondeståndet till - t.ex. - borgarståndet, dvs. ändrade sin livssituation, så stämmer det bra. Det är egentligen mest i Norrland (där man på många sätt var modernare, mindre traditionsbunden, än söderöver) som bönder redan från första halvan av 1800-talet började ta släktnamn, även om det förekom söderut också men då mest bland mer förmögna bönder - eller, givetvis, om bonden blev utnämnd till länsman eller liknande.
 
Fram till mitten av 1800-talet hade följande familjenamn: adel, präster och borgare (köpmän, tjänstemän, hantverkare av alla sorter) samt smeder. På landet dessutom alla som hade någon form av högre tjänst, t.ex. skogvaktare, husfru på gods etc. Soldater hade soldatnamn, som det inte var meningen att resten av familjen skulle bruka (även om det förekom). 90 % av befolkningen var allmoge, och de hade alltså som regel inga familjenamn utan bara patronymikon. Inte heller fabriksarbetare och tjänstefolk i städerna hade vanligen familjenamn.
 
Innan 1901 var det fritt fram för vems som helst att kalla sig vad som helst som efternamn, när som helst (adliga namn hade visst skydd). Man skaffade/bytte namn bara genom att säga till prästen.
 
Läs mer om  namn.
 
Ingela

[Carl Szabad]

Eftersom Anders Persson var född utom äktenskapet (även om fadern för ovanlighetens skull var inskriven i födelseboken) var hans möjligheter att bli fullt socialt accepterad i sin födelsesocken begränsade. Om han då flyttade utsocknes och samtidigt tog sig ett släktnamn blev hans bakgrund mindre belastande. Han var inte längre drängen Pers oäkta son, utan rätt och slätt Wassberg.
 
Åtminstone när äldste sonen föds skrivs han Wassberg (Ramsberg: AI:16 sid 68, C:7 1841 nr 107). Följ honom bakåt därifrån så ser du när han tar sig namnet.

[Caroline Bodehed.]

Tack så mycket för era svar!  
 
Ja jag hittar honom ensam som Wassberg i Lindesberg HFL, Wasselhyttan, sid 802, 1816-.  
Dock inte i utflyttningslängden. Men det måste ju vara han!
 
Tack igen för era svar

[Susanne Lamby]

Hej !
 
Jag är lite nyfiken på varför min farmors farfar hade tagit en extra efternman Persson Backman medan hans son Per August bytte till Pettersson. Hur vanligt är det? Skulle man inte ha form av tillstånd att byta efternamn som man gör idag? Hur är det vanligt på 1800 talet då? Kan någon hjälpa mig och förklarade. Hur kan man få tag på papper på det att man har bytt efternamn?  Jag vet att Per August inte varit soldat eller militär i sitt liv. Men man vet ju inte ännu.
 
Mvh
Susanne L

[Carl Szabad]

Det finns tillräckligt mycket skrivet i den här diskussionen om hur man tog sig nya efternamn, senast igår, men det tål tydligen att upprepas.
 
Under 1800-talet var det vanligt att man tog sig nya efternamn i takt med att befolkningen ökade och patronymikonet blev alltmer anonymt. Det behövdes inga formella skäl att byta namn, man meddelade bara prästen att i fortsättningen kallar jag mig Backman, och sen var det inte mer med det. Varför sonen kallade sig Pettersson är svårt att säja, när man inte vet vad fadern hette i förnamn. Hette han Petter var det rätt självklart, men annars är Petter och Per bara olika former av samma namn.

[Susanne Lamby]

Hej Carl Szabad,
 
Det var inte meningen att jag frågade. Men jag orkade inte läsa tidigare inlägget från 2000-2009.. Men hur som helst hade jag fått alla fall en liten förklarningen på varför och hur det gick till med det som t ex via präst att man talade om  nu ska jag byta ny efternman utan  förklarningen.
 
Men tack alla fall. jag ska försöka läsa tidigare inlägget m.fl.
 
Mvh Susanne

[Antonio Palm]

Hej jag söker min mormors far föräldrar det enda jag har att gå på är när han är född  död efternamn o namn
 
Han hette Otto Carlmo men jag vet att han hette Karlsson från början
 
Karl Otto Karlsson (Carlmo) f 1894-11-04 d 1946-02-16 gm Brita Maria Carlmo f 1895-01-27 d 1982-12-01
 
vore tacksam fö all hjälp

[Allan Sjöö]

Hej
 
Otto Ludvig är född 8/11 1894 i Mariehof, Drothem (E)
Föräldrarna är Carl Fredrik Carlsson, född 12/6 1855 i Kuddby (E) och
Hilma Christina Boström, född 20/2 1861 i Skönberga (E)
 
Källa: Begravda i Sverige, SvBef 1900 och Drothem fb C:9, hfl AI:28 sid 7
 
mvh Allan

[Anna-Carin Sagrelius]

Jag har en flicka född u ä 1883. Fadern är ej nämnd i fb eller senare. Jag har följt hfl och hennes efternamn nämns aldrig. När hon emigrerar som 17-åring har hon ett efternamn, som är den trolige faderns. Om hon först vid emigrationen tar detta efternamn var hittar jag noteringen om detta? Året är 1900. Kan man som omyndig byta namn? Om fadern är död sedan länge är då detta möjligt (och etiskt)?  
 
Hälsningar
Anna-Carin Sagrelius

[Ingela Martenius]

Innan 1901 kunde man när som helst lägga sig till med ett familjenamn coh byta det hur ofta man ville - namnet var det man sade att det var vid varje tillfälle.
 
Uä barn använde gärna ett familjenamn istället för ett patronymikon (fadersnamn).
Emigranter bytte gärna till ett familjenamn av två orsaker. Dels var det en gammal sedvänja att byta till ett familjenamn om man flyttade in till en stad (om man inte var fabriksarbetare eller tjänstefolk) och emigrationen likställdes med flytten in till en stad. Dels var det vanskligt med patronymikon i USA eftersom systemet inte förstods i USA och man kunde uppfattas som just illegitim (massor med papper krävde att man angav föräldrarnas namn) vilket inte heller i USA var socialt accepterat.
Så sammantaget var det nog inget svårt beslut för en uä amigrant att byta till ett familjenamn.
 
Kvinnor blev inte myndiga förrän vid 25 (om de var ogifta, gifta kvinnor var aldrig myndiga), och omyndiga skulle ha förmyndares (i detta fall modern) tillstånd att byta namn. Möjligen var detta en bidragande orsak till att relativt få kvinnor bytte till familjenamn.
 
Notering om namnbytet finns antingen i den Hfl/Fl som har flickan som emigrant, eller så bytte hon så sent att det aldrig hanns med att noteras. Om hon i Hfl/Fl står utan efternamn men har familjenamnet i hamnpolisens listor, så var det på kajen i Göteborg (eller Malmö etc.) som hon lade sig till med namnet. Möjligen var det t.o.m. ett krav från hamnpolisen!
 
Familjenamn kunde som sagt väljas fritt innan 1901 - förutom adliga namn - så om flickan valde sin förmodade fars namn eller inte var en smaksak. Ingen, varken presumtiv far eller hans släkt, kunde på något sätt göra invändningar. Kanske tyckte både flickan och hennes mor att det var en lite kul hämnd mot en far som aldrig erkänt henne - hur etiskt är det att inte erkänna sitt barn?! Och som hon dessutom använde namnet först när hon emigrerade kan jag inte se att det skadade någon.
 
Ingela
PS Du kan läsa mer om namn här.

[Anna-Carin Sagrelius]

Tack Ingela för bra svar! Jag inser nu att jag inte kan hitta några ledtrådar om flickans far i hennes utresepapper. Får lägga min energi på något annat :-).
 
Hälsningar
Anna-Carin

[Lotta Andersson]

jag har en fråga..
kan man hitta någon information på nätet om levande personer som har bytt efternamn?
finns en person med vårat släktnamn som startade med min morfars farfar. Ingen utom ättlingar och in gifta har detta namn och nyligen fick vi nys om en person med detta namn som ingen känner till, han är född med ett son-namn, har en bror som fortfarande har kvar samma son-namn, är gift med en som är född någonting annat.
Hur det kommer sig att dom tagit vårat namn vet ingen och ingen verkar ha blivit tillfrågad heller.
Kan man se när eller hur detta skatt på något vis?

[Carl Szabad]

Andersson kan man knappast ta . Fast du kanske menar något annat namn. Svårt att svara om du inte anger vilket namn det handlar om.

[Eva Dahlberg]

Det kan du väl kanske få reda på genom att kontakta personen eller genom Skattemyndigheten och/eller eventuellt Patent- och registreringsverket. Det gäller en nu levande person och ett antar jag väldigt ovanligt efternamn? Då ska det kanske inte diskuteras här i klartext  
 
Har ni koll på alla ättlingar och ingifta som ni anser ska ha rätt att bära namnet? Man kan ju föra över det via giftermål.
Finns det enbart i er släkt?
 
Hälsningar,
Eva

[Staffan Benedictsson]

Om personen har antagit namnet såsom ett nytt namn eller ett gammalt släktnamn så bör han ha lämnat in en ansökan hos patent och registreringsverket.  
Här är en länk till PRVs info om efternamnsbyte:
http://www.prv.se/Personnamn/Byta-personnamn/Byta-efternamn/
 
För namn som förvärvas i samband med giftermål tror jag att det räcker med att anmäla till skatteverket, men det låter inte på din beskrivning som om så kan vara fallet.
 
Har du gjort en sökning på skivan Sveriges befolkning 1980 för att kolla om någon av hans, eller hustruns, föräldrar känns bekanta eller bär namnet?

[Lotta Andersson]

Carl: Ville inte peka ut någon eftersom bara vår släkt har detta namn, det finns bara 37 personer i sverige enligt eniro.
 
Eva: Jag har koll på alla utom denna killen.
Finns ingen pappa att hitta, 1970 bor mamman ensam, 1980 bor hon ensam med två barn.
Dom är födda i Sverige, så är mamman också, Ingen annan från vår släkt har rört sig i den trakten de kommer ifrån.
Jag vet inget sätt att hitta pappan till barn födda så nyligen, finns det?

[Carl Szabad]

Vad jag menade var om namnet kan ha importerats. Bara för att det är unikt i Sverige behöver det ju inte vara det i andra länder.

[Tord Påhlman]

Vill man veta exakt hur många som bär ett visst efternamn bör man titta in på SCBs hemsida. Eniro innehåller ju enbart dem som har telefonabonnemang och inte har hemligt nummer. Vill du veta vilka personerna är kan du titta in på www.upplysning.se, där upp till 100 personer över 16 år, och med samma namn, visas med namn, adress och personnummer.

[Eva Dahlberg]

Hej Lotta, det finns  
- killen själv, eller hans mamma (hon kan ha rest om inte dina släktingar gjort det ...),
* födelseboken i den församling han är född (finns på Landsarkivet i Göteborg, kontakta dem) - primärkälla
* Skatteverket - sekundärkälla (de tog över 1991)
 
Om efternamnet togs efter 1991 så finns uppgifter hos Skatteverket om datumet, och de kan svara på om det är sökt hos dem eller PRV.
 
Hälsningar,
Eva

[Kjell Arvidsson]

Att ta, eller att få ett annat efternamn
 
Min farfars farfar hette Westerdahl. Han blev knekt och fick där namnet Bl?cher
Vid avsked från knekteriet tog han sig det typiskt skånska namnet Jönsson
 
Så kan det bli

[Moderator Västergötland]

För att inte det ska vara möjligt att identifiera personen i ovanstående diskussion har jag ändrat texten något i två inlägg.
 
Med vänlig hälsning,
Viktoria Jonasson
Moderator Västergötland

[Lotta Andersson]

Nu var det hela löst, visade sig inte vara så komplicerat ändå..  
Hade med honom i mitt släkt träd redan innan, fast med fel namn och utan datum.  
Tack för hjälpen

[Moderator Övriga ämnen]

En fråga (efterlysning) dubblerades och har därför tagits bort samt dessutom två inlägg med anledning av frågan. Frågan är även ställd 22 mars 2011 - 22:42  under Släkter - Övriga släkter G - Götvik, vilket är den korrekta platsen för frågan.

[Susanne Häll Lundmark]

Hej. Jag behöver hjälp. Jag har en Nils kellberg 17621209 död 18110212 I Göteryd Kronobergslän och hans fru Lena Nilsdotter 17680608 död 18110828 Göteryd.När dom dör lämnar dom en son Gustaf född 18000928 Klockaregården Göteryd efter sig. Sonen hittar jag ibland tjänstefolket på Askenäs gods i Göteryd han verkar fått flytta dit när han blev föräldralös. Nu till mitt problem. 1826 hittar jag Gustaf som brukare på Askenäs lillegård då med efternamnet Fältström.Kan någon förklara hur han fått detta namn?

[Carl Szabad]

Se mitt senaste svar här ovanför.