Hovgårdarna? Kan vi ringa in vad detta var?

[Torbjörn Jerlerup]

Det finns hovgårdar lite överallt i Sverige. Den första hovgården jag stötte på var den i Väsby ( http://www.hembygdshistoria.se/kullens/kullabygd/vasbyhovgard.htm ) där några av mina anor kom ifrån. Min släktforskning och allmänna nyfikenhet har fört mig lite runt landet nu och det är hovgårdar lite överallt. Stjärnhov. Borlänge ( http://www.klippdej.nu/historik-om-hovgarden/ ), Adelsö givetvis, Farhult, Ivö, Hov, Munktorp, etc. etc...
 
Berättelserna verkar antyda att gårdarna varit på något sätt kopplade till det kungliga hovet. Men exakt hur? Vad säger forskningen? vad säger källorna?
 
Vad säger ni?
 
Och exakt hur har de hovgårdar ni har på er bostadsort fungerat? Vem har bott där så långt källorna kan se? Är det nån hovgård, förutom Adelsö, där man faktiskt kan belägga en koppling till staten konungen eller hovet?
 
/Torbjörn

[Jan Kärrman]

Jag har tyvärr inga svar på dina frågor, men Rosenberg har i alla fall 25 st hovgårdar.
 
Den i Borlänge uttalas f ö där oftast Hogårn, med stark betoning på första stavelsen.
 
/Jan
 
Hofgård i Hallands län. Herregård i Rolfstorps sn, Himle hd. Egendomen omfattar Gässlösa 1 mtl, Hofgård 1, Åkulla 3/4, tills. 2 3/4 mtl, tax. 44,500 kr. Hofgårds qvarn 8,000 kr.
Hofgård i Kronobergs län. Gård i Vissefjerda sn, Konga hd, med qvarn och såg, alt tillhörigt Linnefors bruk, som anlagts på dess mark.
Hofgård i Östergötlands län. By i Nykils sn, Valkebo hd.
Hofgården i Blekinge län. By i Hoby sn, Bräkne hd, vid Bräkneån.
Hofgården i Elfsborgs län, Ale hd. By i Östads sn vid sjön Mjörn.
Hofgården i Elfsborgs län, Flundre hd. Gård i Fors sn.
Hofgården i Elfsborgs län, Marks hd. Gård i Istorps sn vid Viskeån.
Hofgården i Göteborgs och Bohuslän. By i Björlanda sn, V. Hisings hd. qvarn tax. 5,000 kr.
Hofgården i Jönköpings län. Indr. militieboställe i Hultsjö sn, Vestra hd; ½ mtl.
Hofgården i Kalmar län, Algutsrums hd. By i Algutsrums sn på Ölands vestkust.
Hofgården i Kalmar län. Gård i Gladhammars sn, S. Tjusts hd, vid Verkebäcksviken af Östersjön nära Verkebäcks jernvägsstation. Lyder under Gunnebo bruk.
Hofgården i Kopparbergs län. Gård i St. Tuna sn och tg, nära Gustafs jernvägsstation; qvarn tax. 2,000 kr.
Hofgården i Kristianstads län. By i Ifö sn, Villands hd, på Iföns s. sida.
Hofgården i Kronobergs län. Herregård i Elghults sn, Uppvidinge hd, vid den lilla Hofgårdsfjärden, norrut från kyrkobyn. Egendomen är bildad af Krubbetorp 3/4 mtl, Marskog 1½ och Hofgård 1, tills. 3 1/4 mtl, tax. 64,100 kr., Marskogs och Hofgårds sågar 2,000 kronor.
Hofgården i Östergötlands län, Göstrings hd. Herregård i Hofs sn, vid sjön Tåkern, 0,8 mil från Vadstena; 7 1/4 mtl, tax. 265,000 kr.; tegelbruk tax. 1,500 kr. Egendomen är bekant för sitt jordbruk och mejeri samt anses som en mönstergård samt har egen folkskola. Hit räknas i Väfversunda sn: Schwartzwald, mark på Omberg, tax. 70,000 kr.
Hofgården i Södermanlands län, Åkers hd. Gård i Vansö sn på Fogdön; 1 1/6 mtl. tax. 25,500 kr.
Hofgården i Södermanlands län, Daga hd. Gård i Gryts sn vid Stjernhofs jernvägsstation. Eges under Stjernhof.
Hofgården i Stockholms län, Färentuna hd. By i Adelsö sn på Adelsön, vid Hofgårdsfjärden af Mälaren.
Hofgården i Stockholms län, Väddö skplg. Gård i Häfverö sn.
Hofgården i Upsala län, Olands hd. Gård i Films sn under Österby bruk.
Hofgården i Upsala län, Rasbo hd. Gård i Rasbo sn under Österby bruk.
Hofgården i Upsala län, Trögds hd. By i Torsvi sn, vid Torsviken af Mälaren.
Hofgården i Vestmanlands län, Åkerbo hd. Kungs Barkarö sn.
Hofgården i Vestmanlands län, Snefringe hd, Munktorps sn. Gård nära Mälaren. Tillhör Dåvön.
Hofgården i Vestmanlands län, Snefringe hd. By i Sura sn, nära Strömsholms kanal. Lyder under Vestsura.

[Torsten Berglund]

Hovgård betyder herrgård, d.v.s. sätesgård för en herreman (frälseman) på medeltiden. Se t.ex. Harry Ståhl, Ortnamnen i Dalarna (1982) som tar upp Hovgården i Stora Tuna (utanför Borlänge) som exempel.  
 
Namnledet hov går även igen i senare tiders benämningar på adliga slott och herrgårdar som Åkeshov, Rålambshov osv.

[Patrick Karlsson Edlund]

Jag har lärt mig en gång i tiden (kommer inte ihåg var) att det inte har något att göra med något frälse/kunglig gård, utan är att det är en kult-plats och därmed en viktig plats i varje lokalt samhälle. Ett snabbt uppslag är tex http://www.arkeologi.uu.se/ark/education/CD/Cuppsats/Johansson.pdf
 
Mvh, Patrick
 
PS. Tar tacksamt emot fler referenser till ordet hovs definition. DS

[Kristina Gunnarsdotter]

Hov betyder gård, inhägnad plats etc. Se SAOB: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/98/24970.html
Men även furstlig boning: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/98/24971.html
 
(Meddelandet ändrat av Kristina1 2009-09-29 20:39)

[Torsten Berglund]

När det gäller ordet hovgård så är det tveklöst att ordet under medeltiden är en benämning för sätesgård, herrgård. Därom vittnar det svenska medeltida brevmaterialet, t.ex. omtalar ett pergamentsbrev från 1413 27/6 (SD fr.o.m. 1401, nr 1737) att dalafogden Jösse Finnsson ägde tre hovgårdar, 68 landbogårdar och tre hyttor i Dalarna. Därmed inte sagt att man kan ta för givet att alla orter med namnet Hovgården har samma ursprung och betydelse - det beror förstås på dess ålder och tillkomsthistoria.
 
Hov i betydelsen kultplats, helgedom, som Patrick är inne på, förekommer enligt ortnamnsforskarna i det västnordiska språkområdet området (Island, Norge). Däremot anses det mera tveksamt om det vanligt förekommande ortnamnet Hov och ortnamn som slutar på -hov på svenskt och danskt språkområde har samma ursprungliga betydelse som i de västnordiska språken, eftersom det i svenskt och danskt språkområde helt saknas med gudanamn som förled. Här har istället ordet harg betecknat helgedom.  
Se vidare uppslagsordet Hov og horg i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 7.
 
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket tar upp 6 möjliga betydelser av ordet hov:
1. gård, hemman? hedniskt tempel, helgedom?
2. en furstes eller förnäm mans boning, gård
3. hov, hovhåll­ning, riddaren . . . haldar rikt hof
4. de som vistas eller uppträder vid hovet, konungens omgivning eller följe, de under konungen lydande stormännen
5. sammankomst av stormän
6. festligt samkväm (oftas ett sådant som anställdes vid hovet eller av en furstl­ig person), gästabud; i synnerhet med riddarspel förenad fest

[Mikael Nahlén]

Ytterligare ett exempel är Kungsgården i Bjärtrå sn kallas även Hovgården,här residerade fogden fram till Härnösand bildades som stad,

[Björn Engström]

Dialektalt använder vi ordet hova (inte håva) i betydelsen samla in, men även hofta (inte höft utan kanske av hova) i betydelse ungefär. Kanske inte relevant i denna diskussion men jag nämner det ändå.

[Torsten Berglund]

Komplettering till mitt tidigare inlägg:
För hovgård som beteckning på medeltida sätesgård/större egendom - d.v.s. en huvudgård med underliggande landbohemman - finns en utförlig artikel av Carl Göran Andræ under uppslagsordet hovedgård i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (KLNM), band 6.  
 
Intressant för diskussionen om betydelsen av förledet hov- i ortnamn är också artikeln under uppslagsordet hovman (KLNM, band 7) - ibland sammandraget till homman. Ordet förekommer i ortnamn som t.ex. Hovmanstorp, och hovman avser här en frälseman (särskilt krigare) ryttare, frälsetjänare, krigare etc. Ordet förekommer också som binamn/tillnamn på medeltiden och senare.

[Torbjörn Jerlerup]

Detta är ungefär vad jag kommit fram till också. Men då är nästa fråga denna: till vilken grad kan det beläggas att hovgårdarna runt om i landet är exempelvis medeltida sätesgård. Kan Hovgården i Ivö, eller i Stjärnhov nära där jag bor, eller i mina anors hem i Väsby kopplas till en direkt ort för herrefolk?
 
Stjärnhov kan kanske. Denna hovgård låg väldigt nära ett senare säteri.
 
Väsby? Kanske. Historikerna pratar om att man på den danska tiden hade en herrgård i Tågalycke ca en km från Hovgården. Den lär ha brunnit ned nån gång på 1500-talet.
 
Men bevis? Inte, men starka incidier.
 
Hur är det med de andra ställena? Berätta vad ni vet om dem!

[Torbjörn Jerlerup]

Jag satt och surfade igår och funderade över paralellerna med begreppet Kungsgård. Det finns en och annan sån också, tex Hjälmshults kungsgård i Allerum som länge fungerade som officersbostad.
 
På wiki har någon gett en bra förteckning på dessa kungsgårdar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsg%C3%A5rd
 
Gästrikland [redigera]
Kungsgården, Hedesunda
Kungsgården, Österfärnebo
Kungsgården, Ovansjö
Medelpad [redigera]
Kungsgården, Dövikssjön
Hälsingland [redigera]
Kungsgården, Norrala
Kungsgården, Hög
Kungsgården, Jättendal
Ångermanland [redigera]
Bjärtrå kungsgård dvs. Kutuby.
Norrstigs kungsgård
Västerbotten [redigera]
Uma kungsgård
Svealand [redigera]
 
Dalarna [redigera]
Säter var kungsgård och blev stad 1642.
Näs i Hedemora
Södermanland [redigera]
Hundhammar blev kungsgård på 1200-talet under Magnus Ladulås
Väderbrunn
Uppland [redigera]
Håtuna kungsgård utanför Sigtuna
Stockholm [redigera]
Alsnöhus vid Hovgården på Adelsö, troligen anlagd före år 700.
Drottningholms kungsgård
Haga
Husby
Karlberg
Kaknäs
Kungsberga
Medelby
Svartsjö
Unnanrör
Vädla
Götaland [redigera]
 
Gotland [redigera]
Roma kungsgård
Göteborg [redigera]
Älvsborgs kungsladugård, numera ett primärområde i stadsdelen Majorna i Göteborg.
Kvilleheds kungsgård, Säve (Göteborg)
Halland [redigera]
Åsklosters kungsgård
Lindhovs kungsgård
Västergötland [redigera]
Götala kungsgård, länsresidens mellan 1612 (när danskar ödelade Skaraborg) och 1660 när residenset flyttades till Mariestad.
Eriksberg
Hjälmared
Lena kungsgård, Kungslena kungsgård
Longs kungsgård, Longs kungsgård, Vara kommun
Läckö Kungsgård, Otterstad, Lidköpings kommun
Skalunda Kungsgård, Lidköpings kommun
Skåne [redigera]
Alnarps kungsgård
Borrby kungsgård
Bäckaskogs kungsgård
Dalby kungsgård
Flyinge kungsgård
Herrevadskloster
Ivö kungsgård
Lillö kungsgård
Norra Sandby kungsgård
Rebbelberga kungsgård - numera riven
Tomarps kungsgård
Vens kungsgård
Öland [redigera]
Borgholms kungsgård
Ottenby
Östergötland [redigera]
Bråborg
Kungsbro
Kungs Norrby
Motala Hus
Norrköpingshus
Tuna kungsgård
Vadstena kungsgård.
Vreta kungsgård.
Se även [redigera]
 
Gård
Husaby
Uppsala öd

[Torbjörn Jerlerup]

Jag såg också på wiki direkta referenser till landskapslagarna som jag ska kolla upp hemma (jag har några gamla lagtexter hemma):
 
Kungsgårdar som begrepp har varit detsamma överallt, kungens gård i grannskapet, hans visthusbod och skattekista på orten. Hit kunde kungen komma ridande med hirden, sitt beridna följe, och hovet, för att inspektera egendom eller bara konsumera de magasinerade födoämnerna. Här var också platsen för konungens utsände, här togs politiska och praktiska beslut. Sveakungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.
Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810.
I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon - vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon.
I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.
 
Skatteverket (!) beskriver det så här:
 
Uppsala öd och gästning gick till kungens underhåll
Det enda synliga föreningsband som fanns emellan landskapen var kungen, som dömdes till konung på de olika landskapstingen. Hans uppgifter var att styra riket, upprätthålla lag och hålla fred. De rättigheter som tillkom honom var i främsta hand Uppsala öd, bestående av de kungsgårdar som låg spridda över riket, där avkastningen var kungens egendom. Då det var kungens uppgift att skipa rättvisa tvingades han ut på resor i riket och han och hans följe, hirden, tog då in på dessa gårdar och kunde på så sätt förbruka de produkter som där fanns samlade. (Dessutom hade kungen rätt till de böter han utdömde).
Ursprungligen skulle Uppsala öds avkastning vara tillräcklig för kungens underhåll. Vad vi nu för tiden i dagligt tal kallar för skatter var det inte fråga om - den frie mannen kunde inte påtvingas några avgifter. Däremot hade den frie mannen tjänsteplikt.
En sådan tjänsteplikt var gästningen, skyldigheten att ta emot och underhålla -kungen och hans följe när de var på resa. Förmodligen ingick det i gästningen att bidraga med produkter till kungsgården, när kungen och hans följe väntades på besök och kungsgårdens egna produkter inte beräknades räcka till. Antagligen kunde denna tjänsteplikt kännas mycket tung emedan hirden oftast var talrik - en typ av maktdemonstration från kungens sida. Det är lätt att tänka sig den förtvivlade bonden efter ett dylikt besök med skövlade visthusbodar och tomma förråd. Hur skulle han nu kunna försörja sin familj och sina underlydande på gården?  
 
Bondebefolkningen fick leverera livsmedel och andra varor till kungsgårdarna. Kungen och hans följe tog in där under resor i landet. Dessa skatteprestationer kallades gästning och gengärd. Bild: Ola Nyberg.
 
Åter till mina egna funderingar...
 
It makes sense. Upsala Öd var ett intressant system som lämnat en mängd kungsgårdar efter sig i Sverige. Det fanns liknande system i Danmark vilket givetvis satt spår i Skåne, Blekinge och Halland. Systemet lär ha existerat fram till 1600-talet i nån form.
 
 
Vad säger då detta om HOVGÅRDARNA?
 
Att begreppen Hovgård och kunglig fogde/övernattningsgård (Kungsgård) hade med varandra att göra syns på de exempel av Hovgårdar som nyttjats av kungar. Hovgården i Adelsö lär väl vara praktexemplet av de alla. Kungsgården i Bjärtå som nämndes ovan och som också kallats Kungsgård tyder på samma.
 
Men har begreppet HOV-gård en betydelse som inte är kunglig också, som ni andra visat att många anser?
 
Var Hov-gård en frälsesläkts gård/fogdeplats också? Är det skillnaden? Eller har äkta hovgårdar ett kungligt ursprung?
 
 
Jag spånar lite, har inte lösningarna på detta men fascineras av ämnet.
 
 
Ska dyka ner i landskapslagarna. Nåt säger mig att svaret finns där.
 
 
/Torbjörn

[Pierre Petersson]

Jag tror att dessa platser behöver bedömas från fall till fall, det kan vara vanskligt att generalisera för mycket. Olika platser har haft olika funktioner, olika tidsdjup, olika sammanhang.  
 
Kan tillägga att hovgård också kan betyda huvudgård, dvs kärnan i ett godskomplex. Även en sätesgård är normalt en huvudgård. Skillnaden är att på sätesgården var dess ägare bosatt (hade sitt säte). Huvudgården däremot kunde skötas av en förvaltare. Sådana gårdar ägdes ofta av frälset eller ibland kyrkan.
 
/Pierre

[Torbjörn Jerlerup]

Pierre. jag håller helt med. Det är därför jag tar upp det. Går det att sortera redan idag lite, utifrån vad vi vet? Vilka är bevisade kungs- eller hovgårdar? Vilka har kallats så jättelänge, etc...  Kungsgården i Allerum (Hjälmshult, Skåne) och kungsgården i Lena (V-götaland) kan man lugnt säga bevisats vara det. I Väsby, Skåne, har rykten funnits i trehundra år om vad Hovgården en gång varit samma i Stjärnhov, Sörmland.

[Pierre Petersson]

Såg i din tidigare länk att hovgården i Väsby legat nära kyrkan. Det kan vara ett gott tecken eftersom uppförandet av medeltidskyrkorna ofta var privata initiativ knutna till storgårdarna.
 
Stjärnhov gav intryck av att vara ett realtivt ungt namn, en titt i diplomatariet visade att platsen hetat Bonde-Nässelsta på medeltiden. Jag har inga närmare kunskaper om platsen och vet intre hur och var Stjärnhov kommer in i bilden? Du skrev något om ett säteri, kan namnet ha uppkommit i samband med detta? I såfall är det ett oäkta hov-namn.

[Eva Magnusson]

Med vad sysslade då en hovinköpare. Johannes Bergman född 1764 var rusthållare och verksam som hovinköpare.  Eva.

[Torsten Berglund]

Eva, det redan finns en diskussion i Anbytarforum om yrket hovinköpare (som inte har någon direktkoppling till benämningen hovgård eller ortnamnet Hovgården), nämligen under: Yrken »  Yrken F-I » Hovinköpare.  
 
Se här.

[Torbjörn Jerlerup]

Ska skriva sen vad tidskriften Kullabygd har att säga om Kungsgården i Hjälmshult. Det är intressant och ger en bra idé om fenomenet hov- och kungsgårdar.