Hur hantera ändrade ortnamn?

[Anders Ryberg]

Mycket släktforskning hanterar olika ortnamn, och man vill gärna ange dem på ett korrekt sätt, samtidigt som man vill hålla isär dem.
 
Men detta är tyvärr ibland problematiskt. Orter ändrar tidvis namn. Hur skall man till exempel skriva om en person som blev borgare i Bogesund 1721, och som fortfarande var borgare där 1751, när staden sedan tio år hetat Ulricehamn? I detta fall vet jag inte själv.
 
Och hur hanterar man orter som Stora Helvete i Förlanda i Halland, som någon finkänslig person döpt om till Stora Hällevik, och där namnbytet skett succecivt under 1800- och 1900-talet? Jag föredrar personligen Helvete än idag, men kartor anger ju Hällevik...
 
I vissa fall ger ju sammanhanget vad som är att föredra, man skriver Gråmunkeholmen när det handlar om 1400-talet och Riddarholmen när det handlar om 1800-talet, men ofta är det glidande.
 
Jag tycker själv att anakronismer ibland är att föredra, som i fallet med Västra och Östra Frölunda i Västergötland, där föredrar jag att alltid sätta ut detta, även innan man gjorde så lokalt, helt enkelt för att skilja dem åt. (Jag tycker att det blir för bökgit att hela tiden tala om Frölunda i Kinds härad respektive Frölunda i Askims härad.) Dock kan jag föreställa mig att andra kan ha andra uppfattningar.
 
Och hur hantera gårdar som bytt socken? Här måste man ju på något sätt ange att det är samma gård, men hur är enklast?

[Ingela Martenius]

Jag håller mig till ett par olika principer, av helt praktiska orsaker:
 
När det gäller socknar kallar jag dem så som Landsarkivet bestämt sig för att arkivera dem. Ex vis Edsleskog (Älvsborgs län) och inte Hesselskog. Däremot noterar jag på alla personer det är aktuellt för att Edsleskog kallades Hesselskog innan 1887: född 11 maj 1823 i Edsleskog (innan 1887 kallat Hesselskog). Gäller det bara en mindre variation noterar jag den inte, ex vis V:a Karaby, Malmöhus län som tidvis också kallats V:a Karleby.
Detta naturligtvis för att det är enklast att hitta enligt hur Landsarkivet organiserat sig - men det finns ju ibland interna hänvisningar och då är det praktiskt att ha även det alternativa namnet noterat.
 
När det gäller gårdar, byar etc kallar jag dem så som man gjorde vid den aktuella tidpunkten, men med en notering om att namnet varit ett annat vid en annan tidpunkt. Ex vis bodde 1816 på soldattorpet Sand (förut Kankerud).
Detta naturligtvis för att det är enklast att hitta en gård/by i Hfl etc enligt vad den kallades vid varje aktuell tidpunkt - men återigen, det kan finnas hänvisningar enligt ett annat namn (det tog ju tid innan ett nytt namn satt sig) och det är också intressant att kunna se att det är samma gård/by  fast namnet ändrats.
 
Däremot brukar jag normalisera stavningen: alltid Henkelstorp även fast man ibland kan se såväl Hinkelstorp, Hänkelstorp som Henckelstorp.
 
Så för Dina exempel så skulle jag skriva Ulricehamn (fram till 17xx kallat Bogesund); Ö:a Frölunda resp V:a Frölunda utan någon tilläggsnotering alls (om det inte motiverades av något alldeles speciellt - något missförstånd är ju svårt att tänka sig pga att man kvalificerar namnet); Stora Helvete (senare Stora Hällevik) - eller om tiden är när namnbytet trängt igenom Stora Hällevik (tidigare Stora Helvete).
 
Gårdar som bytt socken likadant: alltid först den officiella versionen, dvs var de verkligen är arkiverade vid varje tidpunkt, och så en notering om att gården bytt socken ett visst årtal: 09 dec 1819 på Särslöf nr 6 i Södervidinge (innan 1806 i Dagstorp).
 
Jaa, jag kan bara säga att det här fungerar bra för mig - och jag hoppas ju att andra som tar del av min forskning också tycker det är lättförståeligt.
 
Ingela

[Jan-Christer Strahlert]

Kalla platsen för det vad den hette vid varje givet tillfälle, dvs om den bytte namn vid ett visst årtal , ta då detta namn från detta år, svårare är det inte, eller?
Jan-Christer

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jag instämmer med Jan-Christer, och jag brukar försöka hålla mig till den princip, som han förespråkar.

[Ingegärd Johansson]

Ingela, dina regler verkar både enkla och praktiska, men det är svårt att vara konsekvent.
I mitt släktforskarprogram har jag registrerat en massa anor i Västra Torsås(G), trots att nästan alla levde i Torsås socken i Kronobergs län. Namnet Västra Torsås kom till på 1860-talet. Egentligen tycker jag att det är fel, men SVAR-korten är märkta Västra Torsås, vi efterlyser våra Torsås-anor under Västra Torsås på Anbytarforum och undviker förväxlingar med Torsås(H). Ett ständigt tillägg enligt din modell vill jag inte heller ha; det skulle kännas väldigt tjatigt.
Men när jag anger källor skriver jag t ex Födelselängd för Torsås socken 1830, eftersom det aldrig har funnits någon Födelselängd för Västra Torsås 1830.
 
För övrigt är det ju inte så att orter med olika namn alltid byter namn vid en viss tid. I min forskning har jag hittat flera gårdar/byar med parallellnamn. Råsarna och Skantsåsa är namn på samma gård och de har använts växelvis från tidigt 1600-tal till våra dar. Jag skriver Råsarna (Skantsåsa), även om Skantsåsa är det nuvarande officiella namnet, eftersom Råsarna tycks vara det tidigaste namnet och det man alltjämt använder i dagligt tal.
 
Ingegärd

[Ingela Martenius]

Ja, Ingegärd, Du gör ju precis som jag. Jag skriver alltså inte heller V:a Karaby (V:a Karleby) och inte heller V:a Frölunda (Frölunda). Som jag skrev ovan, 1. variationen är för liten eller 2. det är ett mer kvalificerat namn som används idag och det är det som Landsarkivet använder så är det ju inget att tjafsa om eftersom ingen förvirring kan uppstå.
Och precis som Du skriver Råsarna (Skantsåsa) skriver jag Kankerud (senare Sand) - fast jag ändrar naturligtvis när bäst före-datum är passerat: Sand (förut Kankerud).
 
Jaa, Jan-Christer och Micha?l. Man får ju hoppas att ingen annan skall läsa er dokumentation då eftersom den blir ganska svår att följa. Själv vet jag att ex vis Edsleskog församling hette Hesselskog innan 1887 - men alla vet inte det och kommer att slösa bort en massa tid och energi på att söka efter en församling som Landsarkivet katalogiserar under Edsleskog, som inte finns i NAD och som i min dokumentation skulle stå som född i Hesselskog 1791. Eller att ens släkt bott på samma gård i ett par hundra år - men den har bytt namn kanske både en och två gånger, det finns ingen notering om det och det verkar alltså som om släkten flyttat några gånger.
 
Och visst, det blir mycket att notera. Men man kan ju fråga sig: forskar jag bara för mig själv eller för att andra - som inte alls är så insatta - skall kunna ta del också?
Och även om man bara forskar för sig själv så är det inte alltid man kommer ihåg varje detalj när databasen kommer upp över tusen personer och så ödar man själv tid på att söka fakta man en gång hade.
 
Ingela

[Michaël Lehman (Philippos)]

Nå väl, inget sätt är problemfritt. Riksarkivet kan få för sig att förändra även nuvarande arkivläggningar på grund av ortnamnsbyten, avskaffande av församlingarna (socknarna) som bas i folkbokföringen, eller presumptiva framtida EU-direktiv, och faller den förmenta enkelheten i Ingelas system. Ett mål i min forskning är att minimera antalet av anakronismer. Om detta innebärer, att de, som tager del av min forskning, måste vara insatta i - eller sätta sig in i - vissa historiska förhållanden, så är det enbart positivt.

[Anders Ryberg]

Problemet med Micha?ls och Jan-Christers princip är väl dels när en peron bar i en ort som byter namn under en period, till exempel någon som är borgare i Ulricehamn/Bogesund 1730-50. En variant är ju att helt enkelt notera namnbytet i notisen, till exempel borgare i Bogesund, som 1741 bytte namn till Ulricehamn 1730-1750, en aningen otymplig, men kanske nödvändig lösning. Men hur hanterar man platser som långsamt byter namn, som Stora Helvete eller Gråmunkeholmen? Vilket namn är rätt vid vilken tid. En variant är att skriva verksam på Gråmunkeholmen, som under periodens slut börjar kallas Riddarholmen ibland, 1600-1630, men återigen, går det att vara mindre otymplig?
Anakronismer är ett problem, men jag ser knappast möjlighet att undgå dem helt.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Denna sorts problemata uppstår inte enbart i fråga om ortnamn. Huru görer man t. ex. med en person, som vid födseln får enbart ett patronymikon, vid tio års ålder utöver sitt patronymikon får det släktnamn, som fadern antager, vid 20 års ålder tilldelas rotens soldatnamn, och slutligen som avskedad soldat återgår till släktnamnet, men denna gång utan patronymikon?
 
Jag instämmer i, att det är oerhört svårt att helt undkomma anakronismer, men man kan göra sitt bästa för att minimera dem. Att utgå från dagens läge medförer ju problemet, att det kan vara inaktuellt imorgon. En, som har utgått från dagens läge, är Sigurd Sjödin i arbetena Stigsjöbor 1500-1825 och Viksjöbor 1500-1800. Problemet med detta är, att inga Viksjöbor har funnits tidigare än 1771, då Viksjö bröts ut ur Västanå som kapellförsamling till Stigsjö. Den, som söker efter sina i Billen under tidigt 1700-tal boende anor i Viksjös kyrkobarkiv, söker förgäves...

[Jan-Christer Strahlert]

Den princip som jag har följt, har inte stött på några problem. I den socken som jag i huvudsak har forskat i (Torsås H), har många gårdar bytt namn under tidens gång. Baggensmåla blev Eskebäcksmåla, Svinhult blev Strömby, Labbekulla blev Strömsberg osv. Båtsmännen i socknen bytte båtsmansnamn, en del flera ggr under indelningsverkets tid. Många båtsmän eller soldater bytte namn en eller flera ggr under sin tjänstgöring, ofta pga rote eller vapenslagsbyte. Detta har jag aldrig funnit svårt att dokumentera. Bm Per Lycka kunde bli Per Söderström vid ett visst årtal, men han var fortfarande samma person. Brukarna i Svinhult bodde plötsligt i Strömby, men de var ju samma personer fastän byn bytte namn. Jag ser det inte svårare än vad som skett i våra dagar när någon bytt namn, telefonnr eller postnummer. Problem kan det bli när gårdar byter sockentillhörighet eller ännu värre länstillhörighet under tidens gång. Även den saken går att lösa. Kåraböket i Vissefjärda sn är ett sådant skolexempel, svårt att utreda men utmanande och roligt att få det löst. Jag tror inte att ngn läsare av de utgivna häftena för Torsås sn (H), har ngn svårighet att följa de namnändringar som förekommer, varken för platser eller personer.  
Jan-Christer

[Ingela Martenius]

Jag har aldrig sagt att mitt system är enkelt (den förmenta enkelheten?); vad jag försöker säga är att jag tycker att varje relevant ändring av ortsnamn bör dokumenteras för varje person.
Har jag en person född på torpet Kankerud och Kankerud senare ändrar namn till Sand så skriver jag det: född 1805 på Kankerud (senare Sand) eller om årtalet för namnbytet är klart: född 1805 på Kankerud (från 1816 Sand).
Detta är knappast anakronistiskt; kriteriet för att skriva så är naturligtvis att personen fortfarande har en anknytning när namnbytet sker. Flyttar familjen 1807 ifrån Kankerud så är det ju ingen idé att tala om att det kallas Sand från 1816.
Anakronistiskt blir det när jag skriver Edsleskog om någon som är född i den socknen före 1887 - men det är ju så Landsarkivet bestämt sig för att arkivera det. Och då tycker jag det är motiverat att tala om att socknen hette något annat 1816 - men nyckelbegreppet tycker jag måste bli Edsleskog så att man enkelt kan följa upp dokumentationen.
Är det inte lite elitistiskt att säga Om detta innebärer, att de, som tager del av min forskning, måste vara insatta i - eller sätta sig in i - vissa historiska förhållanden, så är det enbart positivt.?? Min släkt t ex tycker det är kul att se vad för resultat min släktforskning ger, men de har verkligen ingen önskan att sätta sig in när socknar på Dal bytt namn - de vill ha en ansedel de förstår vid en enda genomläsning utan hänvisningar till annan dokumentation och de vill inte känna sig dumma för att jag utgår ifrån att ett namnbyte i en del av landet de inte ens besökt är känt för envar.
Att oroa sig för hur administrativa indelningar kan komma att ändras i framtiden tycker jag är overkill - det får vi väl se då. Men en fingervisning är väl att de nya länsnamnen inte verkar användas i släktforskarsammanhang. Och skall det ändras blir väl det ett bra tillfälle att gå igenom all dokumentation! J
 
Sedan tycker jag att Michaël helt riktigt tar upp ett mycket större problem: hur bära sig åt med folk som envisas med att byta namn flera gånger om?!
Här vacklar jag fram och tillbaka men försöker se efter vad personen blir mest känd som / använder längst (en gissning, vad prästen skriver motsvarar ju inte nödvändigtvis verkligheten), använder det namnet som rubrik och dokumenterar i noter namnbytena ... Ja, vad gör man?!
 
Ingela

[Michaël Lehman (Philippos)]

Det är möjligt, att man kan uppfatta min formulering ovan som elitistisk. Min självklara motfråga blir då: Vad är det för fel med det?
 
Den nya länsindelningen kommer väldigt snart att bli en del av verkligheten även för släktforskare - om den inte redan är det. Tänk bara på länsstyrelsernas arkivmaterial, som i sin arkivbildarestruktur naturligtvis utgår från den vid varje tid rådande länsindelningen. Angående problemet med att angiva var en församling (socken) är belägen, föredrager jag dock att angiva i vilket landskap den är belägen.

[Per-Åke Svensson]

En möjlighet att få hjälp med att lösa problemet med förändrade ortnamn och förändrad tillhörighet erbjuder exv DISGEN genom att användning av ortbeskrivningarna.
 
Man definerar då orten under det vid varje tidpunkt gällande namnet med aktuell sockentillhörighet osv.
 
Sedan beskriver man i ortbeskrivningen för respektive ort (och inte i samband med någon person) när det ena namnet upphör att gälla och övergår i ett annat. Där refererar man då också till det nya namnet. På så sätt räcker det med att dokumentera förändringen en enda gång.
 
Sedan får man lära sig att alltid kolla i ortregistret när det handlar om den här typen av orter.
 
Metoden är inte idealisk, egentligen handlar det ju om att man vill hitta samma fysiska objekt under olika adresser (genom olika sökträd). Här ersätts detta enda objekt med flera objekt som referar till varandra inbördes. Men det fungerar. Också i utsktifter.

[Göran Nilsson]

Hejsan,
 
Har en födelseort Grisnäs Lillegård. Detta ortsnamn finns inte längre utan heter numera Grimsnäs. Hur anger jag nu födelseorten? Kan man skriva Grimsnäs [Grisnäs Lillegård] eller vad är praxis?
 
Hälsningar
Göran

[Rune Johansson]

Jag har gjort så här: Grimsnäs (tidigare Grisnäs)

[Göran Nilsson]

Hej Rune,
 
Lite tydligare än vad jag förslog. Men vore det då inte bättre att skriva Grisnäs (idag Grimsnäs)?
 
/Göran

[Rune Johansson]

Jag håller med dig Göran. Det jag tänkte på, är om jag skriver min berättelse i nutid, då skall dagens namn gälla. Skriver jag i dåtid, då följer jag dåtidens namnskick. Sedan får en förklaring komma inom parentes.

[Jörgen Ingman]

Hej!
 
Jag har nog haft tur hittills, mina byar har inte ändrat namn speciellt mycket. Gärdnäset i Ströms sn heter väl Gärdnäs idag tror jag, men det är ju obetydlig skillnad. Sen hette Oslo Kristiania och den ändringen är radikal förstås.
 
Men jag undrar hur ni gör med dem som är födda, bor osv  på bruk? Skriver ni Forsbacka bruk eller bara Forsbacka, Upperuds bruk eller bara Upperud osv?
 
Med vänlig hälsning,
Jörgen

[Gunnar Jonsson]

Då skriver man väl exempelvis Forsbacka bruk.
Forsbacka kan ju vara så mycket mer än själva bruket.
Kanske finns Forsbacka hemman, Forsbacka säteri, Forsbacka bruk.