Äldre inlägg (arkiv) till 13 april, 2007

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag använder ordet främmande, som liktydigt med att få besök.
 
För många år sedan, berättade en arbetskamrat, att hennes brors familj skulle komma och hälsa på henne. Jaha, du ska få främmande i helgen, sa jag då. Oj, vilken utskällning jag fick. Det var absolut inget främmande folk, som skulle komma till henne inte.
 
Hon kom från södra delen av Ångermanland. Var hon på dåligt humör eller hur vanligt är det att man använder ordet Främmande, lika med att få besök?

[Iréne Albinson nena]

Hej AnnMari!
I Småland där jag växte upp sa man främmande om besök. Kanske man om nära släktingar kom ibland sa bara släkten.
Säkert olika betydelse i olika delar av landet, men inte skulle du haft skäll.....
MVH Iréene

[Annika Lidén]

Hej AnnMarie.
Min erfarenhet är att i norra Ångermanland och i Västerbotten så säger vi att man skall få främmande = besök, oavsett vem som kommer.  
MVH Annika.

[Anders Berg]

Jag är halv-sydångermanlänning och som barn sas det ofta främmande om besök. Då gällde det besök utanför släkten.
 
Har inte hört det på många år, så det är nog föråldrat idag. Är din arbetskamrat yngre (under 40), Ann-Mari? När man tänker efter så låter det lite suspekt med dagens värderingar, så reaktionen var kanske inte så konstig (om man aldrig hört det förut).

[Iréne Segersköld-Lindén]

Hej, jag bor i Uppland på ostkusten och där har vi alltid sagt främmande om det ska komma någon på besök. Jag har alltid tyckt att det verkar så konstigt för oftast så känner man ju personerna som kommer väldigt väl och de är inte främmande för en. Dialektalt så säger man här...tex..såg att du hatt främmat i helgen
Soliga isvindshälsningar
Iréne

[Ann-Mari Bäckman]

Jag själv har sydvästerbottnisk och nordångermanländsk dialekterfarenhet.
 
Detta hände sig i mitten på 80-talet och arbetskompisen var ca 15-20 år yngre.
 
Jag och mina åldersjämlikar säger främmande om besök, då man inte närmare vill tala om vem som kommer. Annars så säger man naturligtvis vem det är som ska besöka en. Vad de yngre säger, vet jag inte. Om jag säger vi ska få främmande i morgon, så tycker jag det låter gemytligare, än att vi ska få besök i morgon. Det senare låter mer formellt, kanske besök av sotar?n eller annan okänd person.
 
Orden ändrar naturligtvis betydelse med åren. Jag har ännu inte förlikat med uttrycket, att bo själv = att bo ensam. Tydligen uppfattas ordet själv, som att man är självstädig, medan ensam, då är man en ofrivillig ensam stackare numera.
 
Det var intressant Anders, det du säger om att i södra Ångermanland användes ordet främmande inte om släktingar.
 
Nu kommer jag ihåg att arbetskamraten inte kom från Ångermanland utan från Medelpad.

[Lena Eriksson (Lena)]

Även i Dalarna som jag kommer ifrån, sa man främmande när man fick besök av de som man inte hade en nära relation till. Jag tror man tyckte det var lite fint att säga; vi får främmande till helgen. Det skulle förstås att det var ett lite speciellt besök och att man skulle bli mycket upptagen under dessa dagar. Att vara ute och leka med sina kompisar var helt uteslutet.
 
Ett uttryck jag hörde när jag växte upp (50-60 talet) var men kära främmande, när någon uttryckt en åsikt som man inte riktigt delade.

[Ingegerd Johansson]

I min hemtrakter i östra Sörmland sa vi främmande om besök, oavsett om det var släkt/nära vänner eller bara bekanta.
 
Jag är född 1944 och är alltså i samma ålder som dig, Ann-Mari (det har vi nog konstaterat i mailkorrespondens tidigare).
 
Jag har inte hört ordet främmande i betydelsen besök på väldigt länge. Nu skulle jag nog säga t. ex. att Christina kommer på besök, inte att jag får främmande av Christina.
 
Mvh
Ingegerd

[Jan Lilliesköld]

Har själv hört uttrycket hemma som barn (i Roslagen men med föräldrar födda i Gästrikland), och använder det nog själv av och till.  
Som jag själv har tolkat uttrycket - handlar det om personer som normalt inte hör hemma i ens hem - släkt eller inte.
 
Har nog redan som barn själv reagerat på det ologiska i uttrycket, och mina egna barn har gjort sammalunda. Men jag vet annars inte om/hur det används av ungdomar i dagsläget.
 
I SAOL kan läsas bl a:
[color=0077aa]
5) om person: som icke har hemma på ett ställe l. i ett hem, utan mera tillfälligt kommit dit ss. besökande; stundom närmande sig bet.: resande, gäst.  
 
c) (i sht vard.) sbst. n.; koll.: personer som äro l. komma på besök, besökande; ofta: (in? bjudna) gäster; äv. i fråga om en enda person; i vissa uttr. närmande sig l. övergående i bet.: bjudning, kalas; äv. bildl. Har ert främmande rest? Ha l. se främmande (hos sig), i sht förr äv. taga emot främmande, ofta liktydigt med: ha bjudning l. kalas. Leka främmande [jfr d. lege fremmed, komme fremmed] , leka att komma på besök (bland barn, särsk. småflickor ofta före?kommande lek).
 
 jfr AFTON-, FRUNTIMMERS-, KARL-, KVINNO-, KÖKS-,  KVÄLLS-, MIDDAGS-, STOR-FRÄMMANDE.  - särsk. (i Finl.) i uttr. vara (komma) till främman(d)s, vara (komma) på besök, särsk. på bjudning l. kalas, gå till främman(d)s, gå på besök.
 
 
 jfr AFTON-, FRUNTIMMERS-, KARL-, KVINNO-, KÖKS-,  KVÄLLS-, MIDDAGS-, STOR-FRÄMMANDE.  - särsk. (i Finl.) i uttr. vara (komma) till främman(d)s, vara (komma) på besök, särsk. på bjudning l. kalas, gå till främman(d)s, gå på besök.
[/color]

[Ann-Mari Bäckman]

Ingegerd! Vad skulle du säga till någon, som undrar vad du skulle göra i helgen och den inte känner Christina? Då kanske du skulle säga: Tyvärr jag kan inte det och det, för att min kompis/kusin/syster skall komma. Så skulle jag också säga, men ibland har man inte lust att nämna vilka, som skall komma, kanske av den enkla anledningen att de är ingen personen känner, men att man ändå vill nämna orsaken till varför man ev är upptagen med annat.  
 
Stor-främmande, som Jan L. tar upp i sitt inlägg, det känner jag igen som: Men nu får vi stor-främmande! Det var väl sådana, som inte besökte en så ofta.

[Jan Lilliesköld]

Just det Ann-Mari !
 
Jag tror att mina svärföräldrar (västra Ångermanland) använde detta uttryck, såväl som mina egna föräldrar har använt det, likså vi själva J

[Annika Gylling]

Hemma i Blekinge har man alltid sagt, vad jag känner till i alla fall, att man får främmat. För många år sedan funderade jag till på ordet och tänkte att det är ju inte främmat som kommer, så numer säger jag att vi ska ha gäster istället. Om det inte är ungarna eller de allra närmsta som kommer förstås, då säger jag deras namn.

[Rune Edström]

Jag är mer hemma med lite kortare främmen. Tycker det var det stora flertalet som kom på besök som benämdes så.

[Birgit Hirsch (Giggi)]

alltid när  mina barn och barnbarn kommer på besök så säger vi  Nu kommer stor främmande  Vi är från Sthlm o höga kusten  
 
Låter ju lite pampigt för oss

[Ingela Martenius]

Från ett högborgerligt göteborgskt perspektiv på 1960-70-talet var främmande (oftast uttalat/förkortat främmat) något som folk på landet eller arbetare sade.
Hemma sade vi, som Annika i Blekinge numera säger, gäster. Gäster var heltäckande, från allra närmaste släkten och vännerna till affärsbekanta.
 
Ordet besök för, för mig, närmast tankarna till att någon från någon sorts officiell institution kom hem till en, nästan som en inspektion. Distriktssköterskan var här på besök.
 
Var det en god vän eller bekant som kom, så var det
- lite högtidligare (alternativt skämtsamt om det i realiteten var helt informellt) visit (Inga-Maj var här på en kort visit i förmiddags.)
- lite enklare, om det var en fråga om en nära vän eller släkting hälsa på (moster Lisa hälsade på oss i helgen).
 
Ingela

[Linda Wikland]

Hej!
Min mamma använder ofta uttrycket främmande, något som min bror och jag ofta reagerat på då vi tyckt det låtit avståndstagande. Vi har istället försökt lansera uttrycket ha gäster för mamma. Något som vi inte riktigt fått gehör för... Kanske är det en generationsfråga hur uttrycket klingar.

[Ingegerd Johansson]

Ann-Mari, jag skulle berätta hur jag lärt känna Christina, t. ex. tidigare arbetskamrat, barndomskompis från skoltiden eller vad det kan vara. Vad jag skulle säga om jag inte vill berätta vem som ska komma, det har jag faktiskt inte funderat över.
 
Mvh
Ingegerd

[Olle Elm]

För mig som är uppvuxen i norra Småland med en far därifrån och en mor som var Bleking, är ordet främmande - Vi har främmande - helt naturligt. Men ...
Bor sedan 1970 i Göteborgsregionen och inser att jag har blivit fin; Jag säger, mina numera vuxna barn säger: Vi har gäster ...
 
Bra att den här typen av uttryck tas upp, så att vi får ta oss en funderare över hur vi är med och förändrar språket.
Vänligen,
Olle Elm

[Gudrun Wallengren]

I Danmark siger man også at der kommer fremmede, når man venter gæster. Måske var det mere brugt i min barndom end nu?
I ældre litteratur, bl.a. hos H.C.Andersen, er der en leg der hedder at komme fremmede.
Jeg ved faktisk ikke hvad den går ud på.
Mvh Gudrun

[Eivor Andersson (Ema)]

Ja, som Ingela skriver, så stämmer det att vi som kom från arbetarkvarteren på Hisingen, sa
att vi skall få främmat när någon kom på besök.
 
I Örgryte och Vasasta?n sa man säkert besök eller visit.
 
Eivor

[Ingela Martenius]

 Vasasta'n.  
Fast jag hade ju gott om vänner och klasskamrater även i Örgryte (och Lorensberg, Långedrag och Änggården...).
 
Ingela

[Ann-Mari Bäckman]

Det är tydligen en generationsfråga då? Om man har vuxit upp med ord och uttryck, blir det då viktigare vad man snappar upp från omgivningen, kompisar och TV t ex? Jag tycker det skulle vara naturligt att använda ordet utan att blinka, utan att börja analysera sönder det. Eller ligger det i tiden att en massa ord som har en negativ klang, ska konstrueras om t ex negerboll, rullstol, städerska, blind o s v?
 
Eftersom jag blev utskälld av min arbetskamrat, så antar jag att hon aldrig hade hört ordet användas rent allmänt om gäster eller så hade ordet en annan betydelse för henne, plus att hon kanske dessutom hade vaknat på fel sida.

[Helene Jorsell]

Det är nog som Ann-Mari skriver, en generationsfråga även om jag som är född i slutet på 1960-talet ibland använder uttrycket. Verkar vara ett nationellt uttryck då jag hörde både morfar och farfar (från Skåne) samt mormor (Gotland) samt farmor (Skaraborg) använda ordet.
 
Storfrämmande för mig är ett positivt ord. Det fick jag ofta höra när jag hälsade på mina mor- och farföräldrar.
 
Helene

[Helene Jorsell]

Kom att tänka på ett annat uttryck jag ofta hör appropå att ha gäster. Nu bor jag i Stockhomstrakten och vet inte om det är ett typiskt stockholmsuttryck eller nutida slang.  
 
Vi skall ha folk hemma i helgen eller som jag också har hört vi har bjudit hem lite folk i helgen.
 
Tycker jag låter mer konstigt. Låter som om man måste poängtera att det är människor man bjudit hem och inte apor.  
 
Helene

[Birgit Hirsch (Giggi)]

      jag är då infödd sthlmska . säger aldrig *ska ha folk hemma * Håller med . inte har bjudit in möss iaf . *skrattar*  
 
Jag frågade mitt 17-åriga barnbarn vad hon skulle säga . Främmande eller gäster ??
Hon säger bådeoch . men hör och häpna hon tycker  Gäster låter mer som okända än främmande ??!! nej jag säger främmande och kommer alltid säga det ./Birgit

[Ingela Martenius]

Jag uppfattar det nog mer som en klassfråga än en generationsfråga - fortfarande faktiskt, även om gränserna blivit bra mycket suddigare.
 
Ingela

[Björn Engström]

Vi ska vara rädd om våra dialekter och dialektala uttryck. Endera ske'en ha f?lk hemm? å är? nå oknug? så är? främmande äll?r ?m d?m ha kommi utan'en vet åv? förn d?m ä hänn?.  
 
Hälsningar
Björn Engström

[Lisbeth Petersson (Beth)]

På väg till tidningsbiblioteket idag hörde jag på bussen i Göteborg: Jag vet inte vad jag ska ha för efterrätt i morgon. Vi ska ha folk på middag.
 
Lisbeth

[Ann-Mari Bäckman]

Vad är nu detta för dialekt? Inte Västerbotten eller Ångermanland, antar jag. Du måste bara översätta!

[Anders Berg]

 Verkligen. Jag sökte lite på var Björn har skrivit i forumet, och gissar därför att det är dalmål.
 
Har svårt att förstå meningen med skriven dialekt. Det mesta som utmärker en dialekt går förlorat. Oknugo på er alla och trevlig helg!