Husarm

[Leif Mörkfors]

ORdet husrarm förekommer ofta i mantalslängder och skattelängder under 15- 16- & 1700-talen. Vad kan man säga om perons tillstånd som har denna beteckning. Hade han inget hus ? Eller var hans hushåll fattigt ?

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Leif,
 
Det kanske skall vara Husar-man ?
 
Hälsn. Eivor

[Leif Mörkfors]

Nej ordet husarm står frekvent i de förskoningslängder som förs över fattiga och lytta i åtmionstone Dalarnas.

[Elisabeth Thorsell]

Det betyder väl närmast utfattig.
 
Akademiens Ordbok säger: som knappast har det nödvändiga för livets uppehälle, dock utan att gå omkring och tigga l. vara intagen i försörjningsinrättning o. d.; (ut)fattig; ofta substantiverat;

[Lars-Erik Gustavsson]

Från SAOB:
 
HUS-ARM(4),  
ORDKLASS: adj.
ETYMOLOGI: [fsv. husarmber]
BRUK: (numera nästan bl. i fråga om ä. förh.)
 
BETYDELSE: som knappast har det nödvändiga för livets uppehälle, dock utan att gå omkring och tigga l. vara intagen i försörjningsinrättning o. d.; (ut)fattig; ofta substantiverat;  
jfr -FATTIG.
 
Mvh Lars-Erik Gustavsson

[Björn Engström]

Husarm är ett vanligt uttryck i en del mantalslängder. I vissa längder finns förteckningar över husarma. Bl.a. några terminer i Älvsborgens andra lösen.
Även i restlängder och olika förskoningar är de omnämnda åtminstone första gången de blir mantalsbefriade.
Det är omnämnt för att det var ett skäl att bli befriad från personskatten i Älvsborgs lösen och kvarntullsmantalsbeskattningen (den tillfälliga mantalsskatten som blev kvar mer än 300 år).
För att bli mantalsbefriad (ur mantal) krävdes att man var utfattig, blind, halt eller på annat  sätt ha svårt att försörja sig själv och kunna betala skatten.
Var nu gränsen mellan husarm och inte husarm kan vara kan ju alltid diskuteras.
 
Hälsningar
Björn Engström
     
 
 
Det är