Lakun

[Bibbi Larsson]

Hej!
 
Har stött på ordet lakun i samband med en förlossning men kan inte förstå det hela. Det skall betyda hålighet, tomt och liknande. Det stod likadant på en annan förlossning några rader nedanför. Jag hittar heller inget mer om något barn med detta födelsedatum.
 
Menade man att barnet dog/var dött vid födelsen? Skengraviditeter drabbar väl inte människor?
 
Kan någon hjälpa mig vidare? Släktdata,Skallsjö (P), löpnr 796 resp 809 (detta barn verkar dock konstigt nog döpas då det har faddrar, bagge har ju O i könskolumnen).
 
Många hälsningar och tack på förhand
Bibbi

[Lotta Nordin]

Hej Bibbi,
det är inte lätt att veta vilka barn du menar när du varken skriver år, datum eller namn.
Men i det här fallet betyder det nog att det är en lucka i texten. Det fattas alltså något i originalboken, exempelvis ett namn på barnet eller modern. Du får kontrollera i dopboken och se hur det ser ut där.

[Bibbi Larsson]

Hej Lotta!
 
Ledsen att jag glömde födelsedatumen, trodde att det räckte med löpnummren men det behöver vi inte prata om nu.  
 
Men jag tror att Du är inne på helt rätt spår, prästen har (i fall nr 1) glömt att skriva in alla uppgifter, i fall 2 så tycker jag mig utläsa namnet Olof - och där fanns ju vittnen angivna så barnet borde ju då ha levt ett tag. Beträffande O i könskolumnen, jag kanske inte behöver spekulera så långt som till hemafroditer även om det ju givetvis förekom även då, nej det är nog skrivluckor som Du säger. Jag har även tittat i alla mina latinska lexikon och böcker men där inte hittat något som kan ha med en ovanlig förlossning att göra.
 
Det första barnet var fött 1741-03-11 i Skallsjö (P), föräldrarna var Conrad W. von Döbeln med hustru det andra 1741-11-29, Anders Bryngelsson och Ingebor (det är här jag tycker mig läsa namnet Olof). (Skallsjö, C:2, 1730 - 73, sid 188 resp 190 (SVAR COO44782_00077 resp 00078).
 
Det jag tycker är underligt är - om det nu är så som vi tror - att man från Släktdatas sida i så fall valt att använda detta ord på latin istället för att skriva oläsbart
eller något liknande men det kanske finns någon bestämmelse om det.
 
Hälsningar och tack
Bibbi

[Anna-Carin Betzén]

Om man tittar i den filen på Släktdata, så har personen som matat in registret använt ordet lakun lite varstans för att markera luckor i texten, och det har sina fördelar!
 
Ta till exempel dopvittnet hustru (lakun) Bryngelshustru i Ubbared - den skrivningen tydliggör att hennes förnamn saknas i källan; hade det bara stått hustru Bryngelshustru i Ubbared så kunde felet lika gärna ha skett vid avskriften.

[Lotta Nordin]

O(=okänt) i könskolumnen betyder helt enkelt att det inte framgår av födelse- och dopboken vilket kön barnet hade.  
 
Det barn som döptes 1741-11-29 nämns inte med något namn. Den Olof som står i notisen är en dräng i Ubbared som är fadder.

[Bibbi Larsson]

Hej Anna-Carin!
Vi verkar tycka samma, att det är bra att markera luckor/oläsbart osv på något sätt.  
Beträffande min ursprungliga fråga, om vad ordet lakun användes för/betydde så såg jag det bara vid de ovan nämnda förlossningarna (jag letade efter något helt annat) och blev därför intresserad (läs nyfiken). Ingen av dem som jag frågade om det hade heller stött på ordet tidigare eller den bestämmelse som då tydligen finns om att använda detta ord. Det är alltid kul att få lära sig nya saker - i synnerhet då man har nytta av dem. Tack för all information.
Hälsningar
Bibbi

[Anna-Carin Betzén]

Jag tvivlar på att Släktdata har någon sådan bestämmelse - jag har nämligen inte träffat på ordet lakun i deras filer tidigare. Det är kanske bara personen som gjort just den här avskriften som tyckt att det är en praktisk konvention.  
 
(Meddelandet ändrat av acb 2012-06-26 12:55)

[Leif Gson Nygård]

Hämtat från SAOB, Svenska Akademiens Ordbok:
 
LAKUN lak4n (Anm. Ordet uttalades förr äv. på franskt sätt: lakyn PFEIFFER 1837, -kyn EKBOHRN (1868)), r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra sv.) äv. - ; pl. -er. (förr äv. lac-. -un 1771 osv. -yn 1837)
[jfr d. lakune, nor. lakun, t. lakune, ävensom fr. lacunre; av lat. lacuna, fördjupning, håla, grop äv. bildt.: lucka, brist i ngt, avledn. av lacus, fördjupning, damm, insjö (jfr LAGUN)]
[LAKUN 0]
(i sht i fackspr.) hålighet; tomrum; lucka. Bokstäfverne synas väl och äro läslige, ehuru här och där äro Lacuner, där volumen gåt sönder. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 227 (1771). Hos många lägre djur rör sig blodet endast i de lakuner .., som förefinnas mellan kroppens organer. THORELL Zool. 1: 1 (1860). Han .. lyckades .. utfylla de lakuner i den av tiden härjade handskriften (vilka osv.). FRIESEN o. GRAPE CodArg. 167 (1928). - Särsk.
[LAKUN .a]
a) anat. om håligheter i benvävnaden i vilka benceller finnas; i ssgn BEN-LAKUN.
[LAKUN .b]
b) bot. om håligheter mellan celler i växtvävnaden (vilka äro fyllda med luft). WIKSTRÖM Årsb VetA 1838, s. 307. BotN 1918, s. 121. jfr LUFT-LAKUN.
[LAKUN .c]
c) bildl.: lucka; brist. LBÄ 11- 13: 111 (1798). Man märker .. ofta .. lacuner i .. (Baaders filoso- fiska) system. BÖTTIGER 6: 206 (1835). En .. lacun i vårt vetande, som (osv.). Fennia XLIX. 4: 6 1926.