ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Likstod / Likstol  (läst 2618 gånger)

2002-02-18, 10:08
läst 2618 gånger

Utloggad Kaj Borggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2011-06-24, 19:08
    • Visa profil
SHT,
I en bouppteckning från 1864 i Linneryd finns på skuldsidan upptaget bl a en obetald räkning för likkistan och en likstol.
När, Var och Hur användes en likstol?
Vh   Kaj

2002-02-18, 10:37
Svar #1

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 12:41
    • Visa profil
I SAOB finns två betydelser av ordet likstol:
 
LIK-STOL,  
BETYDELSE: benämning på en (efter den avlidnes förmögenhet beräknad) avgift till prästerskapet för jordfästning av lik.
 
BETYDELSE: ställning varpå ett lik placeras intill begravningen; äv.: likbår.

2002-02-18, 15:17
Svar #2

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11189
  • Senast inloggad: 2024-12-09, 19:11
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Likstol skrivs också likstod. I SAOB anges för etymolgi [fsv. liksto, likstod] vilket alltså torde vara det ursprungliga.  
Vore intressant att diskutera hur stor likstod/likstol som betalades efter en vuxen person - t ex en bonde/bondhustru, skatte/krono och/eller frälse, i olika delar av landet; För att få något att jämföra med då man sitter där med sin församling. Jag föreslår tiden omkring 1650.
Vänligen,
Olle Elm

2004-03-28, 13:01
Svar #3

Birgitta Ohlsson

  • Gäst
När man betalade för någons likstol, var det alltid en släktings likstol man betalade för eller vad gick man efter?
Mvh
 
Birgitta

2004-04-03, 16:49
Svar #4

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Likstol/likstod betalades normalt av dödsboet. Oftast lade någon släkting ut kostnaderna och var fodringsägare för summan i boet. Fanns sytningskontrakt var det oftast sytningsförmånstagaren som skulle betala avgiften.
Avgifterna för begravningar bestod av olika poster som ibland slogs ihop.
Klockringning
Gravöppning
Gravgrävning (sköttes normalt av släktingarna)
Hyra av bårkläde
Betalning till prästen  
Särskilda kostnader var det om begravning skedde i kyrkan. Den storleken bestämdes bla. gravplacering, gravstorlek och eventuellt murningsarbete eller andra kostnader som gravhällar.
Fattiga kunde begravas fritt eller med betalning via fattigvården/kyrkan.
Storleken på avgifterna var i förhållande till den begravdes ställning, men oftast uppstod en viss norm som de flesta följde.
 
Hälsningar
Björn Engström

2004-04-04, 11:56
Svar #5

Birgitta Ohlsson

  • Gäst
Hej Björn
 
Tack för ditt svar. Jag vet inte ännu vilket släktskapförhållande som fanns mellan min ana och den dam han betalade likstolen för eftersom damen i fråga inte hade ett patronymikon. Vad betyder sytning/sytningsförmånstagare?  
 
Mvh
 
Birgitta

2004-04-05, 04:27
Svar #6

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Sytningningen skedde genom kontrakt som förband oftast en släkting att sköta sina äldre föräldrar, fastrar eller andra släktingar till döddagar mot betalning av tillgångar i dödsboet som tillföll förmånstagaren efter den sytte hade dött. Oftast krävdes även att släktingen skulle sköta begravningen.  
 
Hälsningar
Björn Engström

2004-04-05, 20:30
Svar #7

Birgitta Ohlsson

  • Gäst
Tack för hjälpen. Nu när jag vet vad det betyder skall jag försöka gå vidare och ta reda på vilket släktskap som rådde mellan min ana och den som han betalade likstol för. Damen i fråga hade inget Patronymikon så det kan inte varit en syster eller dotter.
 
Mvh
 
Birgitta

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se