Mala

[Walter Haury]

Hej!
 
Om Jöns Andersson står i Hålanda C:2 s.342: fans död en Söndag morgon på wiersbacke, då han skulle till Ålanda att ma(h)la.
 
Jag skulle inte tveka att tolka mahla som mala, men jag undrar om det är tänkbart att 1741 någon fick gå eller köra att mala på en Söndag.
 
Kunde mahla betyda något annat?
 
Tacksama hälsningar från Tyskland
 
Walter

[Marianne Solli]

Jeg undres om ikke han bare skulle gå en tur på egen hånd og fundere over saker og ting. Siden det var søndag skulle han neppe gjøre et stykke arbeid. I Norstedts svenska ordbok forklares mala også med denne betydningen: ..fortgå på enehanda sätt (om tankar, smärtor o. d.: Tankarna mal och mal). 
 
Hilsen Marianne

[Ann Little]

Hej Walter!
 
Jag tror inte alls att han skulle iväg till Ålanda för att 'tänka över något'; kan inte förstå varför en sådan sak skulle noteras i en dödbok. Men visst säger man att tankarna malde i huvudet  på någon, så det är ju rätt i och för sig.  
 
Jag vet att man inte vanligtvis arbetade på söndagar förr i tiden, men kanske folk nödgades göra det ibland under svåra tider och möjligtvis hade kyrkan överseende med sådant.
 
Kan det stå 'måla' istället för 'mala' kanske?
 
Mvh
Ann

[Walter Haury]

Hej Marianne och Ann!
 
Tack för ert intresse och era föreslag! Det står faktiskt mahla och inte måhla. Möjligen kunde h tydas som s, masla alltså, men detta ord har jag inte heller hittat och dessutom borde väl vid denna position inom ordet stå ett runt s som t.e. vid wiersbacke i samma sats.
 
Förresten har jag hittills inte lyckats med att följa vägen han skulle ha tagit, men det hör ju inte hit under språkfrågor.  
 
I alla fall verkar han inte ha varit i kyrkan på söndag morgon, annars skulle han lever fortfarande! :-)
 
Walter

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Jag satsar en liten slant på mala
 
Får jag bidraga med följande från Dorotea sockens historia, om sönerna till Samuel Mört, Sikås, Hammerdal.  
 
Bröderna CARL och ISRAEL SAMUELSSON var arbetssamma även på  
helgerna,vilket varken länsman JOHAN EDIN eller prästen gillade.
Länsman JOHAN EDIN,renlevnadsmannen och (enl.prästen NENS?N)
jesuiten,stämde dom till tinget 1767 för sabbatsbrott,dvs dom hade  
arbetat på söndagar.
Båda skulle ha kört kvarnlass första söndagen i fastan.CARL
dessutom låtit tvätta dess byggning.ISRAEL skafvit rön.
Bevisningen var för dålig varför länsman ville återkomma nästa år.  
Dom klarade sig troligtvis för nästa år fanns dom inte i protokollen från tinget.
 
mvh
rune

[Walter Haury]

Hej och tack, Rune!
 
Jag ser det likadant under tiden. Men gärna hade jag vetat, vilket straff de båda Samuelssöner blev dömde till resp. vilket straff man överhuvudtagit fick vänta sig för sabbatsbrott under 1700-talet. Även dödsstraffet?
Dessutom intresserar jag mig för länsmannen. Vad var en renlevnadsman under 1760-talet? Och vad menade prästen med att beteckna honom som jesuit? Fanns de bland länsmännen verkligen dolda krypto-jesuiter i dåtida Sverige, eller rörde det sig bara om enligt prästens åsikt katoliserande tendenser in hans uppfattningar?
 
Med vänliga hälsningar
 
Walter