Mökränkning

[Olle Elm]

Ordet mökränkt förekommer i en diskussion under ätten Gyllenpamp. Där efterfrågas vad det betyder.
Enligt SAOB har ordet följande betydelse:
MÖ-KRÄNKA(2),  
ORDKLASS: v. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) beröva (kvinna) mödomen gm samlag utanför äktenskapet, förföra (jungfrulig kvinna). BtFinlH 2: 37 (1544).
MÖ-KRÄNKNING(2).  
FORMVARIANTER: ( mö- 1538 osv. möe- 1615 )  
BRUK: (numera bl. arkaiserande, i sht om ä. förh.)
samlag med en intakt kvinna utanför äktenskapet; förr äv. i uttr. göra mökränkning (med l. på en kvinna) l. bedriva mökränkning. BtFinlH 2: 10 (1538).
 
Fall av s k mökränkning förekommer ofta i de 1600-talsdomböcker för Norra Småland jag studerar. Min ickevetenskapliga tolkning av ordet är att någon blir dömd för mökränkning om han har samlag med en kvinna - och att denna sannolikt blir gravid - men att mannen därefter ej vill gifta sig med henne. Troligen har ordet mökränkning att göra med den ålderdomliga föreställningen att kvinnan vid äktenskapets ingående skulle vara orörd - en föreställning som dessvärre fortlever i Sverige även i dag i familjer med speciell kultur - oftast med anknytning till Medelhavsområdet.
 
Vänligen,
Olle Elm

[Ingrid Wikberg]

Tack Olle, det var verkligen ett bra ord även om jag först gissade på våldtäkt. ( fast det kunde det kanske även vara...) Men kvinnor som hoppade över skaklarna fanns ju även på den tiden när endast (?) män kunde ha sex före äktenskap ( och inga barn blev gjorda) -men inte kvinnor. Hur de nu löste detta..... Tulipanaros?

[Janne Svensson]

Män fick inte heller ha sex före äktenskapet, var båda ogifta kallades det hor, var bara den ena gift kallades det enkelt hor och var båda gifta (på varsitt håll naturligtvis) kallades det dubbelt hor.  
Å andra sidan har det väl alltid varit olika syn på mäns och kvinnors sexvanor. Raskenstam var väl en riktig karlakarl, medan en kvinna i motsvarande position kallas något mycket värre.

[Olle Elm]

Lägger in ett mörkänkningsmål där det tydligen inte blev någon avkomma, men där blotta händelsen ger upphov till ett tingsärende.  
 
Vista häradsting 1679 24/3:
Dräng Lars Larsson i Krubbarp för mökränkt Inggärd Svensdotter ibidem, född av laggifto säng, dock ej barn med henne avlat, men bägge inför rätten lägerskapet bekänna, fast drängen ingalunda vill konan till äkta taga; varför ovanbemälte dräng Lars Larsson, fär mökränkning dömdes att böta 40 (?) till treskiftes efter Gift. B. 3 kap. samt bekosta konans kyrkogång till följe av herr Riksdrotsens givna förordning.
(Min nystavning. Ärendet förekommer under grevskapstiden - därav slutet sista meningen.)

[Anders Ryberg]

Hor krävde äktenskap. Var ingen gift var det ändå lönskaläge om de inte gifte sig, eller otidigt sängelag om de gifte sig. Jag har för mig att lönskaläge kunde ge dödsstraff under värsta otordoxin...

[Anna-Carin Betzén]

Anders,  
 
Menar du att distinktionen mellan lönskaläge och otidigt sängelag berodde av om de gifte sig efteråt eller ej? Var det inte snarare så att det var otidigt sängelag om de redan var fästfolk (trolovade), och lönskaläge om de inte ens var det?  
 
(Ursäkta om jag är onödigt petig om formuleringen! :-)

[Elisabeth Thorsell]

Otidigt sängalag var väl om de fick barn för nära in på vigseln, förslagsvis inom 7 månader eller så.

[Ingegärd Johansson]

Jag vet inte om mina anmödrar och anfäder var speciella, men under 1600 - 1700-talet var det snarare regel än undantag att första barnet föddes en ganska kort tid efter vigseln, i varje fall betydligt tidigare än nio månader. Det finns inga kommentarer till detta, och jag har i de här fallen inte heller hittat några rättegångar om otidigt sängelag.  
De blivande föräldrarna var säkert trolovade, och det var juridiskt bindande. Den kyrkliga ceremonin var ju faktiskt inte nödvändig, och jag tror att den ordnades vid ett lämpligt tillfälle, t ex när ett barn var på väg.
Vid ett tillfälle letade jag länge och väl efter en vigselnotis (tidigt 1700-tal) och jag fann den  ungefär ett år efter första barnets födelse. Barnet var inte noterat som oäkta, och föräldrarna noterades inte som fästefolk.  
Ang mökränkning så var det bara den manliga parten som bestraffades för detta fram till Karl XI:s kyrkolag 1685. Innan dess var kvinnan alltid oskyldig. Sedan blev straffet lika för både mannen och kvinnan.
Dödsstraff utdömdes när någon av parterna var gift, men lyckligtvis skickades alla dödsdomar vidare till hovrätten, där de oftast omvandlades till bötesstraff.

[Janne Svensson]

Att häradsrätten dömde ut dödsstraff berodde på att de dömde efter bibeln, Guds lag, och hovrätten efter landslagen.

[Anna-Carin Betzén]

Tack Elisabeth, så var det förstås.