Prästbordet

[Sam Blixt]

Prästbordet kallas all mark som hör till kyrkan i norra Sverige
 
Hur långt söderut förekommer ordet Prästbordet, som benämning på den mark som tillhör kyrkan?
 
Det förekommer i Jämtland, Västernorrland, men även i Gästrikland.
 
MVH
 
Sam

[Bengt Rur]

Sam! Prästbordets avkastning utgjorde förr den  fasta delen av kyrkoherdarnas avlöning. Fanns i hela landet. Ibland nyttjades den latinska termen mensa pastoris. Hälsning, Bengt

[Bengt Rur]

Sam! Språkbruket snävade med tiden in begreppet Prästbordet så att man med detta kom att avse endast stom-, annex-, mensalhemman och liknande, d.v.s. fastigheter och annan jord utanför själva Prästgården. En smula ologiskt, men så var det. Jfr Bottin. Hälsning, Bengt

[Jörgen Tollesson]

Präst(e)bol heter det i Båhuslän.
 
I dialekter som saknar skorre-r blir bokstavskombinationen 'rd' till 'tjockt l'; 'bord' uttalas alltså 'bol'. Men i det här fallet är det inte fråga om detta, utan 'bol' är ett gammalt nordiskt ord som fritt översatt närmast kan sägas betyda 'jordegendom'.
 
Är då 'prästbord' inte bara det omvända, d.v.s. en klåfingrig uppsnyggning av 'prästbol'?
 
Eftersom det heter prästebol inte bara i Båhuslän, utan i hela Norge, så borde det rimligtvis heta det i Jamtland också. Eller?

[Samppa Asunta]

Hej!
Blandar mig i diskussionen utan tillräckliga kunskaper om svenskan och dess dialekter. Men även i Finland används termerna prästebol och klockarbol som inte torde ha något att göra med bord.  Å andra sidan tror jag inte att prästebordet inte sammanhänger med bolet eftersom det faktiskt existerar ett latinskt begrepp mensa pastoris = pastorns l. herdens bord - troligen använt redan under medeltiden.  Så det verkar vara närmast ett lustigt sammanträffande.  
   Sådana finns ju.  Kackerlackan torde t.ex. heta prussak på ryska, vilket betyder också preusser,  medan tyskarna kallar ohyran för Russack...
   Utan sakkännedom, mvh
   Samppa

[Samppa Asunta]

Tack så mycket, Tyrxfälls-Misse!
Du var ute och korrigerade igen, så det kom två inte i min text!  Jag menade givetvis att jag INTE tror att bol och bord har att göra med varann, eftersom termen mensa pastoris har funnits redan under medeltiden.  Eller har den?  Jag gissar bara.
Samppa

[Magnus Påhlsson]

Om man gör en sökning på Söderwalls Ordbok öfver Svenska Medeltids-språket på sidan http://spraakdata.gu.se/sdw/ så hittar följande långa förklaring till ordet Bol:
 
**************************************************
[SAOB: BÅL ]
bol
(bool. bul SD 1: 93 (1167-85)), n. [Isl. b?l]
L.  
 
1) boning. hann foor vp till hynnerikis helga bool MD 69.  
2) gård, landtgård. waro ther a boleno for honom flere nidherfellugh hws SD NS 2: 259 (1410). alt fodher skal å bole nötas GS 72 (1514; på båda dessa ställen är det fråga om en gård som innehafves af landbo). pro prediis ipsius in linhofd que wlgariter dictuntur bol SD 1: 437 (1266); möjl. att föra till 3.  
3) nybygge, torp, på allmänning el. utmark upptagen lägenhet el. gård. ju silua. que rudhaskogh? dicitur . . . mansiones et habitaciones. dictas wigariter bool sibi reeceperant ac edificia construxerant SD 4: 509 (1336). vnum bol, siue vtskipth, iuxta curiam nostram ib 3: 548 (1322). en gammel konungx gardh . . . och eth bool ther vnderligger FM 182 (1504). omnia . . . bona mea in hoffgierde . . . cum mansiuncula olaui skall? dicta bool SD 4: 743 (1340). quod . . . priorissam de guthem super duabus mansionibus, dictis bool, in havän situatis . . . impetitis minus iuste SD 3: 162 (1314, bref till inbyggarne i Vartofta härad). illud bol . . . quod colonus hemwid primus incoluit ib 1: 228 (1222-30, bref utfärdadt af kon. Erik Eriksson). uice istius bol claustro abiudicatj reddimus aluastri claustro totam nostram terciam partem in duobus bolum que habent in grutbec ib.  
4) hemmen, hel gård, jordegendom af visst mått el. värde enn parte sua quam babuit in froalc que dicitur vnum bol SD 2: 202 (1299). duas mansiunculas integras que nocantur bol cum omnibus pertinentijs suis ib 1: 93 (1167-85). mansiunculam integram que uocatur bul cum omnibus appendiciis suis ib (1167-85). predia mea, videlicet duo bool, vnum ad orintalem partem et aliud ad occidentalem in villa dicta wagleue, cum omnibus eisdem prediis attinciis ib 4: 235 (1331, nyare afskr.). ib 262 (1332, nyare afskr.), 378 (1334, nyare afskr.). recipiens ab eodem domino . . . pro predijs predictis, predia infrascripta, videlict duo bol, in villa waghlewi . . .vnum bol in ?lghsiohult . . . et vnum dimidum attung in villa tunum ib 263 (1332); de hittills anförda språkprofven skulle möjligen kunna föras till 2 eller 3. recognoscimus nos partes nostras in sk?rfsiorydh . . . uendidisse, videlicet in markasamoghla fiardhong, cuius medietatem possident monachi, scilicet quinque bool alia quinque bol vendidimus . . . in vtroque tam starflohult quam skarfsiorydh . . . dimidium bol in sk?rfisoryd tantum, . . . dimidum bol in vtroque . . . integrum bol in vtroque SD 3: 54 (1312). possident integrum bol et dimidium ib 55. execpta quarta parte de vno bol ib excepta quarta parte vnius bol ib. vnum bool et vnum attungxbool ib 4: 170 (1330, nyare afskr.). vnum dimidium bool in sibboby ib 77 (1328, gammal afskr.). eet halfft bool ib NS 2: 143 (1409). tre öraland jordh i kylunge i resbo kyle oc een tridiungh aff eno bole i sama boolstadenom ib 1: 668 (1407). alt wort godz i bornaby som är eth halfft bool iordh och nyo markskatta ib 2: 304 (1410, nyare afskr.).
- Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 1: 245 f.; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 122 f., 169 f.  
5) en af de delar hvari uti Finland en socken (med afs. på skatteuppbörden) var delad. BtFH 1: 324 (1463), 325 o. s. v. Jfr bolman.
- Jfr arva-, attungs-, biskops-, bygninga-, fiärdhungs-, frälsis-, gipto-, kirkio-, landboa-, löpa-, marka-, nat-, natta-, nytia-, provasta-, prästa-, vitnis-, ängia-, ö?e-, ödhis-, öris-, örtogha-bol samt bole, böle.
- bola bro, f.L.
- bolaman (bole-), m. = bolman. BtFH 323 (1463), 324 o. s. v.
- bolaskipte (-skifti), n. den ett hemman tillkommande del i allmänning? saluis mihi . . . partibus meis tam emptis legaliter litigio pendente, quam prius possessis jure communitatis ex parte ville, fr?lc, quod wlgariter bolaskifti muncunpatur SD 2: 636 (1310). bola täkia (-täkkia), f.L.
- bolsaker, m. v.id gården belägen åker? ss ortnamn. cum duobus agris, dictis sy[streck över o] lykkia, bolsaker SD 4: 378 (1334, nyare afskr.).
- bolsbrygh?i, n.L.
- bolsmärki, n.L.
**************************************************

[Sam Blixt]

Tack för alla intressanta svar!
 
Förekommer Prästebordet egentligen som ortnamn.
 
Jag hittade det som ortnamn när jag leta efter en person i Selånger. Det var vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg, när jag hjälpte Genline med släktforskning.
 
Då frågade jag Carl Szabad vad det var och han blev mycket snopen när jag berättade att jag inte sett det i Småland, i varje fall inte som ortnamn.
 
Min undran äre således fortfarande; Hur långt söderut i Sverige förekommer begreppet Prästbordet som ortnamn?
 
Hälsningar
 
Sam

[Bengt Rur]

Sam! I Rosenberg finns en rad ortsnamn Prestbol länsvis uppräknade. Gården Prestbol i Solberga utanför Marstrand o.s.v. Hälsning, Bengt

[Björn Engström]

För mig är Prästbord ett nyare begrepp som används under 1800-talet och även 1700-tal. Prästbol är dock ett äldre uttryck som har använts tidigare och inte helt säkert att det bara var prästens utan kunde också innefatta biskopsmark.

[Irma Ridbäck]

En viktig källa till information om prästbol och annat inom kyrklig administration och kyrkorätt kan vara:
  Swea rikes ecclesiastiqve werk, i alphabetisk ordning sammandragit utur lag och förordningar, privilegier och resolutioner, samt andra handlingar. Af Sven Wilskman. ... Örebro, tryckt hos Joh. Lindh. =1-2. 1781-82=.
 
Utgivaren Sven Wilskman bodde i Skara, där han bl a hade hand om stiftsbiblioteket.

[Bengt Rur]

Björn! Man skilde mellan prästgods, biskopsgods och kapitelgods.  
 
Betänk termerna mensa episcopis och mensa capituli. Båda slagen konfiskerades av Gustaf Vasa och gjordes till krono. Kvar fanns endast Prästbordet. Hälsning, Bengt

[Björn Engström]

I samband med klyvningar av socknar på 1600-talet förekom att delar av biskopsjord eller f.d biskopsjord som delvis vara av bergsfrälsenatur överfördes till att bygga prästgård på genom olika donationer. Prästgård kunde därför byggas på biskopsjord eller möjligen f.d. biskopsjord, kronojord, prästjord, och privata donationer.
 
Hälsningar
Björn

[Sverker]

alltså mensa betyder ju bord-bol är nåt annat!

[Sylvia Leijon]

Kan det inte handla om en förändring av uttalet? Just -rd i slutet av ord blir ofta ett s.k. tjockt l i många dialekter. Några av mina förfäder bodde i byn Nordmyra, men en del präster har skrivit Nolmyra, förmodligen för att de hörde folket uttala namnet just så.
 
Vänligen/Sylvia