Sel eller seland

[Amelie Näsvall]

Mina anors gårdar delades upp i sel. Hur mycket var ett sel? (seland?)
 
Undrar Amelie Näsvall

[Stefan Dake]

Hej!
 
Ett seland var 9800 kvadratalnar » 3528 m2.
 
Stefan
 
(Meddelandet ändrat av Bobbo 2012-01-26 12:16)

[Kristina Gunnarsdotter]

Ordet seland kommer av sädesland. Det och mera kan man läsa på SAOB:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

[Carl Szabad]

Seland var ett skattebegrepp som endast användes i Ångermanland. Det går inte att översätta i en areal utan är en bedömning av skattekraften hos ett hemman. Under 1600-talet översattes ibland selandtalet till mantal, som är det skattetal som användes i en stor del av övriga landet och då gick det 24 seland på ett mantal. Eftersom man på tinget kunde höja eller sänka selandtalet för en gård kan det således inte direkt översättas till en areal. Där har SAOB fel.

[Kristina Gunnarsdotter]

SAOB anger två betydelser:
 
...dels så stor jordareal som besåddes med en under olika tider o. i olika trakter växlande mängd ... utsäde,  
dels en areal av ung. 9800 kvadratalnar  numera vanl. (kam., i fråga om förh. i Ångermanl.) om i sht förr använt mått för jordegendoms kamerala storlek, motsv. 1/24 mantal.
 
Är båda fel?

[Carl Szabad]

Jag skulle tro att de gamla uttrycken tunn- och sädesland är de ursprungliga för att ange en skattekraft. Att sen försöka göra en fixerad areal med två siffrors noggrannhet av de måtten blir helt fel, om man sett att skattekraften kan fördubblas eller minskas till hälften på ett ting, beroende på yttre omständigheter (inte utökning av fysiska arealer). Jorden kunde också ha helt olika bördighet på olika håll, där då den bördigare naturligtvis gav mer avkastning är en magrare jord, även om de omfattade samma areal.
 
Den senare delen av citatet håller jag alltså med om, där det talas om den kamerala storleken.
 
Ett normalstort hemman i Ångermanland hade ett skattetal på omkring 6 seland.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2012-01-26 22:12)

[Björn Sonesson]

P g a erosion orsakad av ändrat lopp i älvfåran kunde mark spolas bort. Detta har hänt t ex i Mora och Leksand i Dalarna och i Ekshärad i Värmland (del av byn Haras mark försvann ca 1750 - skattemantalet nedsatt). I dalasocknarnas fall försvann t o m hela byhemman. Skattetalet blev då noll och byn nedlagd som enhet och så fördes kvarvarande ängar och åkrar till grannbyarna efter att laga tings beslut. Grannbyarnas skattetal utökades då, antar jag.
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-01-27 16:35)

[Carl Szabad]

Då har i och för sig arealen förändrats, men jag har sett mål på tinget där grannarna klagat på att en nygyggare haft för lågt skattetal under en lång tid. Beslutet blev att skattetalet fördubblades, utan att arealen förändrades.

[Lasse Bergdahl]

Carl har alldeles rätt i att de gamla måtten, t ex tunnland, en gång i tiden gav uttryck för skattekraft genom att jordens bördighet vägdes in. Detta framgår t ex av 1634 år lantmäteriinstruktion, där det står att varje tunnland skall räknas som 14 000 kvadratalnar, men man skall ta hänsyn till åkerns eller ängens kvalitet och anpassa storleken på tunnlandet därefter. Tunnlandet beskriver alltså här både areal och avkastning, där 14000 kvadratalnar väl får anses vara något slags standardvärde för en normalgod åker som besås med en tunna utsäde. Tillsammans med andra nyttigheter som gården omfattar, ger detta så småningom örestalet eller motsvarande, som är gårdens värde (eller skatteunderlag, om man så vill).
 
Men redan nästa år, i 1635 års instruktion försvinner detta med att anpassa storleken efter kvalitet, och tunnlandet övergår till att bara vara en arealbeskrivning. Pia Nilsson beskriver det på sid 62 i sin doktorsavhandling Bortom åker och äng (SLU Uppsala 2010) så¨här: Åkern beskrivs i tunnor utsäde eller tunnland. Båda begreppen avser ett ytmått om 14 000 kvadratalnar enligt instruktionen 1634 (...), vilket motsvarar cirka 4 900 kvadratmeter, alltså knappt ett halvt hektar.
 
Det är alltså mycket länge sedan som ett tunnland verkligen hade med utsädesmängden att göra. Troligen är väl saken densamma med selandet
 
Med bästa hälsningar,
Lasse Bergdahl

[Gunnar Håkansson]

Nu börjar jag känna mig lätt förvirrad. I min begreppsvärld är tunnlandet och skäpplandet arealmått, noga definierade. Skattemåttet, som i södra Sverige normalt kallades mantal under senare århundraden, var däremot ett mått på avkastningen, alltså en produkt av areal och bonitet, om man får använda moderna begrepp. Det förmedlades vid behov, alltså höjdes eller sänktes, när gården blivit bättre eller sämre. Denna förmedling upphörde dock någon gång omkring år 1800, vilket kraftigt befordrade nyodlingen (man slapp ju skatta för det tillskottet) och därmed folkökningen i riket (vilket var vad de styrande hade avsett).

[Carl Szabad]

Det var en tankelapsus som gjorde att jag blandade in tunnlandet i den här diskussionen. Visst är tunnlandet än idag noga definierat som arealmått.

[Rune Johansson]

En kort sammanfattning från Mått och Vikt.
 
Det var från rymd- och längdmått man utgick vid uppmätning av åkern. För skattekraften utgick man från utsädet. Därav namnen spannland och tunnland. I vissa trakter bildades andra namn: i Hälsingland och Medelpad mål, i Ångermanland sädesland eller seland, i Västerbotten pundland.
 
Ibland lade man avkastningen av utsädet i kärvar eller band som kunde erhållas på en viss jordrymd. Så uppkom band-, snes- tegland, hundratland i Dalarna och skelsland i Västerbotten.
 
Då det gällde skattläggning var det inte nog med arealuträkningen utan man måste ta hänsyn till jordens godhet. När jorden var av sämre beskaffenhet lade man till några alnar eller stänger. Härigenom uppkom en skillnad i ytskillnaden och det kallades graderat ytmått. Ett graderat ytmått fick ett namn, oftast från skatteverket så att ett graderat tunnland kallades ett öresland.