Ur Våra ord, kortfattad etymologisk ordbok, Norstedts: (vet inte hur man gör kursiverad stil)
1 skräppa skryta: fsv skræppa(kurs), no skreppa(kurs) med samma bet., sv. dial. skräppa(kurs) även 'smälla, knalla; skrocka, kackla'; jfr sv. dial. skroppa(kurs) skryta; bullra, färöiska skroppa(kurs) larma, stoja; trol. med grundbet. 'bullra', ljudhärmande
2 skräppa (växtnamn, om arter av släktet Rumex): fsv skræppa(kurs) (Rumex), no. skreppa(kurs) (Tussilago); i sv. och da. dial. om olika storbladiga växter (Rumex, kardborre, hästhov, pepparrot o. a.); troligen till 1 s k r ä p p a bullra, skryta
Här tycker jag att man förstår både den etymologiska kopplingen mellan växtnamnet och skrytbegreppet samt anspleningen på stora öron/blad
Anders N