Utjord

[Stig Hansson]

Jag har även sett beteckningen utjord. Någon som kan tala om vad det betyder?
Stig
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn

[Maud Svensson]

Utjord enligt NE: obebyggd jordbruksfastighet eller annan skiftesenhet omgiven av andra jordägares mark, vanligen för liten att i äldre tid ha mantalstaxerats men med andel i byn vid skifte.  
Utjord kallas också en till en fastighet hörande markäga som ligger inom annan by; sådan utjord kallas ibland urfjäll.
Utjordar som fanns på 1500-talet och senare har ofta visat sig vara gårdar som ödelagts under medeltiden.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn

[Stig Hansson]

Hej Maud
Lite förvånad eftersom uttrycket kommer från folkräkningen 1890 där det står inom parantes efter namnet på hemorten för min ana. Född i skogen?
Stig
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn

[Lars Nylander]

I Hälsingland brukar gårdarna ha utjord och hemjord, där hemjorden är jorden runt gården och utjorden jord som ligger längre ifrån.
 
Folk som inte var självägande bönder bodde oftast inte i byklungan, utan runt omkring, och därför kallades denna befolkning för utanvidsbefolkning.  
 
Utjord i ovannämnda fall innebär, skulle jag tro, helt enkelt en utanvidsgård (= torp eller liknande) som låg vid utjorden.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn

[Björn Engström]

Utjord är efter någon skiftesreform t.ex. storskiftet en större jorddel en eller annan km från gården. Det var inte ovanligt att det blev 2 eller 3 skiften vid storskiftet. Dessa utjordar kunde senare bli bosättningar på genom delningar av gården (särskilt vanligt i Dalarna). Ibland fanns någon slogstuga på platsen som kunde bli bostad.  
 
Torp finns det flera typer av soldattorp (ej i Dalarna) där roten ägde torpet och soldaten hade brukningsrätt. Torp under större gårdar där de inte var ägare utan endast brukare under större gård eller herrgård. Finntorp eller nybyggartorp där ägaren hade fått tillåtelse att bruka ett nybygge och nyodling. Oftast var det kungliga brev som gav tillåtelse att göra bosättningen. Oftast fanns skattefria år. Formellt var dessa torp ända till de blev skatteköpta, då de hade full äganderätt. Även tidigare var de nästan ägare av torpet. Bruksherrar kunde dock skatteköpa sådana torp och då blev torpet landbonde hemman under bruket.
 
Ur mantal kom man om man var över 60 år och inte var ägare av gården. Före denna tid kunde man bli mantalsbefriade genom olika lyten och handikapp. Även fattigdom kunde vara en grund för att bli mantalsbefriade (ur mantal).
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn