Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2008

[Bengt Landegren]

Stött på några saker i ett par bouppteckningar (Sunnerbo härad (G) år 1801 och 1805), som någon kanske kan hjälpa mig med. Vad är följande? Under gäld och skuld 1801:  
 
1. ”til förmyndare domen.....2 daler” 1 gift dotter, 4 omyndiga barn fanns.  
2. ”testamäntes päningerna.....24 öre”  
Ur 1805:  
3. ”til hosbonde skaten.....2 Rd 32 sk”  
4. ”til hosbonde skaten å såg skaten.....4 Rd 32 s”  
 
En del andra saker:  
5. ”2 st såg myle lina.....16 skilling” Sågmylesåg är en sågkvarn, men vad drev linan?  
6. ”29 myacubar...1Rd.32sk.”  
”30 dito gamla...1Rd.” Skrivaren använder c till k och ske-ljud. Det står mya, inte nya. Varför ha så många kubbar, om det nu är detta som avses? Och vad är mya?  
7. ”1 dml ciär sönder hoget” Vad skar man med denna, månntro? Får någon en association?  
8. Det står ibland ”i stugan” och ”i huset” efter saker. Betyder detta boningshuset och uthuset, eller storstugan och övriga delar av boningshuset?  
9. I bouppteckningen från 1801 används daler silvermynt och öre. I slutet växlas de till Riksdaler och skilling i gångbar riksgäldsmynt, som det heter. De har dividerat behållningen i daler med 6 ungefär, vilket stämmer dåligt med Anderös böcker (läseboken och ordboken). I dem står det dels att 1 daler motsvarar 25,5 gr rent silver, men även att riksdalern gör det! Skulle silvrets värde plötsligt krympa till en sjättedel? Rörigt så det förslår.  
10. Det finns bomärken mellan för- och efternamn i slutet. Det står ibland ”Afskrift” på snedden högst upp på första sidan. Då undrar man naturligtvis om det är ens förfäder som verkligen plitat in de här (i regel 3) bokstäverna? Hur är det egentligen med detta? Och fick de bara underteckna med bomärke, även om de var kapabla att skriva sin namnteckning?  
 
Har ni ett svar eller en idé på något här ovan, är jag tacksam för svar!  
 
Bengt Landegren, Borås

[Margareta Hartelius]

Bengt Landegren.
Om bomärken finns ett intressant kapitel i Nicolovius Folklivet i Skytts härad, som skildrar livet i Skytts hd i början av 1800-talet. Enligt honom var ett bomärke ett märke som följde med gården, bo-märke, och som användes även av de som kunde skriva, vilket inte var så många. Margareta Hartelius

[Stefan Sörensson]

Jag har stött på ett ord i en bouppteckning från 1830. Det gäller personens gångkläder och där nämns ett par lunskor. Vad var detta? Någon sorts skor alltså, men vad betyder just lun? Tacksam för svar.
 
Mvh, Stefan

[Torsten Berglund]

Står det möjligen hanskor (handskar)?

[Carina Andersson]

Hej Stefan,
 
Kan det möjligen betyda pälsklädda skor? Alltså ludna skor? Den formen har jag sett när det gäller pälsmössa t ex. Åtminstone i järvsömålet finns ordet loe(e)n alltså luden, men jag tror att det är ett ord som finns ganska utbrett i landet. Vart i landet var detta?

[Stefan Sörensson]

Hej Torsten och Carina,
 
Tack för Era svar. Personen som avled 1830, Sara Brita Lilljander, född Garneij, var änka efter sidenbandsfabrikören i Stockholm, Anders Lilljander (1752-1821), och Sara Brita avled i Norrbo prästgård, Hälsingland, hos sin dotter och måg, kyrkoherden där Lars Olof Berg. Jämtland och Hälsingland borde ju ha något sånär lika ord med tanke på den geografiska närheten.  
 
Ser fram emot ytterligare kommentarer från Er.
 
Mvh, Stefan

[Lennart Andersson]

Enligt SAOB finns bara en betydelse av lun och det är en av flera stavningsvarianter på lönn.
Så om det nu står lunskor borde deta vara träskor gjorda av lönn.
Jag har dock ingen aning om lönn användes till detta!

[Marita Persson]

Hej!
 
I en bouppteckning från Stora Mellby i Älvsborgs län år 1765 har jag under rubriken kreatur hittat föjande.
 
mancka hielmig
 
Vad betyder mancka?
 
Mvh Marita

[Jörgen Bengtsson]

Kan det stå mancha? Det betyder äta i så fall.
MVH Jörgen

[Marita Persson]

Hej Jörgen!
 
Tack för svar - men jag tycker inte att det stämmer in i sammanhanget. Under rubriken kreatur står följande:
 
1 swart häst
2 hielmige kor
1 röd blasig kos
1 grillig qwiga
1 mancka hielmig
1 röd stut
1 röd hielmig do
3 får med lam
3 år gl. baggar
1 laggsoo
1 ung galt
1 gris
1 grå gås
 
Orden hjälmig, bläsig och grillig beskriver hur djuret såg ut. Troligen är mancka ett djur. Det kan vara en beskrivning om det är en kviga som på raden ovanför och do är utelämnat.
 
Mvh Marita

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Marita!
 
Kan det möjligen betyda att den var hjälmig över manken? Och troligen är det väl en kviga som på raden ovanför.
 
Mvh//
Lotta

[Marita Persson]

Hej Lotta!
 
Den tanken har också slagit mej. Men en dam jag träffade var ganska säker på att hon i sin ungdom hört att det var ett speciellt nötkreatur. Hon var dock osäker på vilket.
 
Ordets placering tyder dock på att du skulle kunna ha rätt. Beskrivningarna har ju stått före de andra djuren som är uppräcknade.  
 
Mvh Marita

[Bertil Berglund]

Hejsan
Enligt Nordstedts Upplslagbok, Man?cha latin, betyder ofruktsam. Kan det då vara en ofruktsam kviga eller en kviga som inte blivit befruktad?
MVH
Bertil

[Marita Persson]

Hej Bertil!
 
Det skulle kunna stämma. Manckan var värderad till ett mindre belopp än kossorna och kvigan. En obefruktad kviga borde ju vara billigare än en befruktad.
 
I de andra 7 bouppteckningarna som jag gått igenom finns inte mancka med. Jag har tänkt gå igenom bouppteckningarna från Vistehärad (som ligger intill Bjärkehärad dit St.Mellby tillhör). Förhoppningsvis hittar jag ordet där och ser det tillsammans med andra ord som kan ge vägledning om vilken som är den rätta betydelsen.
 
Mvh Marita

[ola larsson]

I en bouppteckning efter en torpare i Huddinge, Stockholms län, 1863 finns bland tillgångarna en glaskula, som uppräknas efter silvret. I övrigt finns inte mycket av glasvaror i hemmet. Har inte sett en glaskula nämnd i någon annan av de bouppteckningar jag genomläst. Vad har den använts till?

[Helena Johansson]

Hej
I flera bouppteckningar återfinns bland husgeråden 1 knek o 1 pek. Värdet var ringa. Att 1 pek syftar på en kakepeck=brödnagg är väl troligt men vad är en knek.  
Hälsningar Helena

[Gunnar Jonsson]

En knäck är en brödnagg eller brödkavle med taggar, använd till att åstadkomma ränder, små hål o. dyl. i bröd.
 
Källa: Släktforskarens uppslagsbok av Barbro Lunsjö.

[Kicki Wahlström]

Hej!
Sitter och tittar i boupteckningar och stöter då och då på ord jag inte vet vad det är eller dess rätta användningsområde kan någon hjälpa mig.  
I Västerbotten förekommer det att de har dänglingar vet någon vad det är?  
 
Långrepa som finns under rubriken Körredskap och likaså repvagn?  
 
I en boupteckning i Östergötland fanns lafvettyxa, vad för speciellt användningsområde hade den typen av yxa?

[Bengt-Göran Nilsson]

I en bouppteckning från 1735 i Köping förekommer i samband med Lintyg, dvs linnetyg:
 
grannblaggarns lakan
och granblaggarns wide duk
 
Vad betyder första ordet? grann-blå-garn?

[Bo Berndtsson]

Blågarn, blångarn, blaggarn. Garn spunnit av blånor, d.v.s. korta linfibrer som bara går att spinna grovt garn av.

[Bengt-Göran Nilsson]

Tack Bo! I samma bouppteckning fanns även 1 st förlåt. Det är tydligen en slags gardin, ridå som sattes för där man låg i sängen och kan sägas
 om (gammaldags) sängomhänge l. sparlakan l. sänggardin, särsk. om kortare sådan(t)  

[Lars Norrby]

Hej!  
 
Jag har stött på en del konstiga och svårbegripliga ord i en bouppteckning från 1679 på Gotland. Särkilt textilier och kläder har jag problem med. Kanhända har jag läst fel men bland annat talas det om:
En brandett Oxe
2 zalsircher (någon typ av metallföremål)
tho bordkrandtz
fifphattes snörlÿf                
Eet g. pralsachtes snörlÿf                  halffemte qvarteer bruunt för-blomett fi..phatt                              
Tho opleder                            
Tho törreklädher                    
zefifshattes tröÿe..
Tho naff(?)rar (nämns i samband med yxor)
 
Som framgår är språket närmast danskt. Årtalet är 1679.
 
Någon som har en susning?
 
MVH

[SE Svensson]

BORD-KRANS(6).  
#(borde- Arfskifte i Ågerups arkiv 1713. äfv. bords-) (nästan bl. i fråga om ä. förh.) metallring till underlag för (varma) fat l. karotter o. d. på matbordet;
Ur svenska akademiens stora ordbok
naffrarkan vara navare

[Berith Svantesson]

Flera av orden skulle man behöva läsa i orginal. Kan du inte lägga ut en kopia här? Ofta får man ledtrådar till ordens betydelse genom rubriker eller andra föremål.
 
snörl?f - snörliv, korsett.
törreklädher - torrkläde, duk att lägga över arm eller hålla i hand vid högtidliga tillfällen; huvudduk; halsduk; näsduk.
trö?e - tröja, stickad tröja för både män och kvinnor; kort jacka eller livrock för män, jacka för kvinnor (kort, höftlång eller fotsid).
 
halffemte - finns ju bl.a. halvtannat (1?) och halvfjärde (3?) osv.
qvarteer - rymdmått, men också längdmått = 14,8446 cm.
 
(Släktforskarens uppslagsbok, 3400 bouppteckningsord, Barbro Lunsjö)
 
/Berith

[Mikael Edberg]

Navare: lång borr med rännformig, med skärande kanter försedd urholkning för borrspårets upptagande o. med sfärisk avrundning av skäret
nedåt l. spiralformad o. slutande i en skruvformig spets; urspr. o. ännu vanl. använd för borrning av större hål i trä. [SAOB]  
 
Zalsircher påminner lite om orden
Sellsers,Seltsers: Saltglaserat.  
 
/Mikael

[Lars Norrby]

Tack för svaren!
 
Bordekrantz låter plausibelt (lågt värderat i dokumentet).  
 
Det konstiga fifphattes ska nog läsas som fifshattes, fifshaffes (dubbeltecknet som jag har svårt att rätt tolka tycks i texten beteckna flera kombinationer av två tecken)  
På ett ställer ser det ut att stå fifskaffes också. F:en har jag svårare att omtolka till andra bokstäver (möjligen p i så fall). Tycks vara textilmaterial.
 
Ytterligare ett ord - skjörtMaren (el Marne) - ett grönt filtes shiörtt.
Om jag har förstått det rätt var en tröja på  1600-talet inte riktigt samma sak som vi idag avser.  
Törrekläder verkar passa bra.  
 
Navare köper jag. Även här dubbeltecken (eller vad det kallas - diograf?) som kanske kan bli till nafver.  
Kan det t.ex. använts för att borra upp hål för dymlingar?
 
Zalsircher återkommer troligen som zaltzercher längre fram i texten, varför given tolkning verkar trolig (även om cher inte är helt begripligt.
 
Tyvärr Berit har jag tyvärr ingen scanner, även om det skulle underlätta betydligt.  
 
Till sist en stilla undran om värdering av saker vid denna tid: Fasta grunden värderades till 80 x(dansk daler? Gotland var fortfarande ockuperat av Danmark vid denna tid). Samtidigt värderas två sängar till 40 daler!  Tänkbar annons i Post och Inrikes Tidningar: Bytes: 4 begagnade sängar mot ett hemman.
 
MVH
 
Lars Norrby

[Rune Edström (Rune)]

Hej Lars
Med navare borrades hål i timmerstockarna när huset timrades och golvet inomhus narades. Sen hålet i stolpen för hässjetroen. Fanns i olika grovlekar.
mvh
rune

[Stefan Simander]

Hej Lars Anders Norrby! Får man vara nyfiken och fråga vems denna gamla spännande bouppteckning är upprättad efter och var denne bodde?

[Mikael Edberg]

Fiffskaft=Ett slags formskaftat tyg
Ett snörelijffz tyg 1 1/4 alnar fijffskaft(1649) [SAOB].
 
Kan Opleder vara samma som Ovanläder=Ovandel av sko?
 
Zalsircher: Om det är samma som Seltsers=Saltglaserat borde det stå vad som är glaserat, t. ex. Zalsircher Krus.
Gör det så, eller är det ett fristående ord?
 
mvh/
Mikael

[Mikael Edberg]

Brandett borde vara en ordvariant av Brandad.
 
Brandad:
Äro (hos nötkreaturen) svarta hår blandade med de öfriga håren, bilda de vanligen något när regelbundna strimmor, som sträcka sig tvärs öfver kroppen; man kallar dessa djur brandade, och de förekomma vanligen endast bland bruna och gula djur. SJÖSTEDT Husdj. 1: 256 (1860).[SAOB].
 
mvh/ Mikael

[Lars Norrby]

Tack Mikael!
Nu har du översatt det mest mystiska ordet till modern svenska. Det gäller barar  att översätta det för en person som har mindre klädombyten än en 1600-talsmänniska! Vad innebär skaftad?
 
Tack också för brandatt.
 
Språket är verkligen dansksvenska. Det blandas mellan Tho och Thuå, mellan Tinfadhe och Tinfath. Man skulle kunna tänka sig att det är en gutnisk skrivare som danats under dandsktiden, men med många års erfarenhet av svenska (Gotland blev svenskt 1645 och försvenskingnen var ganska mild till en början). Det återstår inte mer än en ett halvår till slutet av den danska ockupationen av Gotland 1679 och inte mer än en månad till att dankarna påbörjar fästet Visborgs förstörelse.  
 
Vad beträffar Zalsircher så står det inte som attribut. Men visst ser det ut som ett adjektiv.
 
Jag har lånat en uppsju av ordböcker och diverse litteratur om äldre klädesplagg, men är inte mycket behjälpt av dem. Vad jag skulle behöva är någon bilderbok där man i bildform klär och klär av folk. Nog har man sett folkdräkter på bild, men för en modern människa är det svårt att se hur plaggen är sammansatta. Litteraturtips?
 
Stefan! Det är två uppteckningar: Det första från 1679, 3 Juni, efter Lars Jacobson, på Hajdebys, Kräklingbo. Det andra från 19 Juni 1682 med anledning att modern Anna nu dött och att sonen Jacob skiftar ut sina systrar Cathrina och Marina.  
Om du eller ni vill kan jag mejla över dokumentet.
Skicka en begäran genom att klicka på mitt namn ovan, så returnera jag dokumentet.
 
MVH
 
Lars Norrby

[Mikael Edberg]

Tyvärr så är min egna garderob minimerad.
Huruvida jag har några skaftade kläder där har jag ingen aning om, men sannolikheten är nog väldigt låg  
 
Verbet skafta förekommer i vävsammanhang, varför det eventuellt skulle ge något att leta i vävböcker.
 
Skafta:
BETYDELSE: till I 4: träda (varp l. varptråd) genom skaft, solva; äv. abs.; numera bl. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (ss. senare led i ssgr med förled angivande antal), om vävnad: vävd med (så l. så många) skaft.?[SAOB].
 
Lycka till/
Mikael

[Jan Wallander]

Hej alla som funderar över skaftad.
 
När man väver ett tyg så flätas trådarna samman i mer eller mindre fantasifulla mönster. För att kunna göra detta fordras minst två trådsystem: ett som går i vävstolens längdriktning, det kallas varpen, och ett i tvärriktningen, väften.
 
När flätningen skall ske lyfts vissa varptrådar upp medan väfttråden skjuts in från sida till sida med hjälp av en skyttel. När skytteln skall gå tillbaka lyfts andra varptrådar och på det sättet bildas en väv.
 
För att varptrådarna skall kunna lyftas fordras att de, en och en, är trädda genom ett öga, ett solv. Varje sådant solv sitter fastspänt i ett skaft. Antalet skaft varierar beroende på vävens komplexitet. Den enklaste väven heter 2-skaft, alltså bara  2 skaft, dvs att varannan varptråd sitter solvad på skaft 1 resp 2 och varannan tråd lyfts alltså varje gång som skytteln passerar. Firtråden eller firskaften som alltså arbetar med 4 skaft återfinns inte sällan i bou. Den sortens väv kallas vanligen kypert.
 
Till sist Mikael, jo, Du har förhoppningsvis skaftade kläder, annars är risken uppenbar att dom faller isär. Undantag är T-shirts o liknande som inte är vävda utan stickade.
 
Mvh
Jan W

[Rolf Nordin]

Hej,
I en bouppteckning från 1809 står noterat under skulder följande post (stavningen något moderniserad): ”för påskrivning vid domstol”. (Skulden är 12 sk.)  Eftersom posten är upptagen under skulder förefaller det vara någon sorts bot eller avgift. Men vad kan det innebära?
 
Med vänlig släktforskarhälsning,
Rolf Nordin, Hässelby

[Björn Engström]

Påskrivning vid domstol
Med tanke på beloppet 12 sk. bör det vara den avgift som betalas för att stämma någon till tinget i ett civilrättsligt mål.
 
mvh.  
Björn

[Lars Norrby]

Hej igen!
 
Här är jag med ytterligare en gotländsk bouppteckning. Nu gäller det inte så mycket enskilda ord som själva sammanhanget:  
 
Ao 1651 d 21 April voro vy? (hörnet avrivet)
NH      kalladhe af Rassmus Person och hans s-t (syster? - hörnet avrivet)
    Gjiärtru bondes till Smitz i Kräcklingbo soch..
att hålla ett skifte och bytte emellan dem och  
deres brödher Sören och Båttil Person Norbÿ
 i Hedebÿ sochen om alt deras fädernes och Mödernez  
arf. Blef dem emellan sålledes fulkommeligen
derom beslutit och afskeedat at förebemelte Rasmuss  
Person och Giärtru Persdotter skall gifva förebtz (?)
deres Bröder Sören och Båtil Persson Norbÿs för
foreskreefvne deres färderne och Möderne arf uthÿ
löst och fast inte undantagandes af huad nampn (?)
dett warra kunde, föruthan dett dee tillförne bekomit
hafua till hemgift åttio dalher silfvermÿntt såsom  
och en fierdhels deel uthj det ?örke jord som
kalles nässett i hvileket 1/4 ?orkejord Sören Och Båtil Pers-
son och derass arfvingar skulle behålla och giöra sigh så
nyttigh der af som dee bäst kunde. Der Emot skall Rasmus
och Giärtru med deras barn och ??(Eeftl) komandhe sedher
behålla Smids gårdh grund och dess ägor i sampt al Jnan-
döme  ?useht och dädt med huad nampn dett ähr eller
nämpnas kan, huar sin helftt partt och hvilken som  
detta ögger eller igen kallar skall hafva förligt till
Cronan, Kräcklingebo kiörkia och talet femtijo
daler söfr mynt, partorna blefvo med deelt huar sin
giånpartt datum Smids gårdh i Kräklingbo sochn Ano
till ut supra
 
Söffren Norbÿs Båtill Norbys
Egen Hand   Rasmus/t (+?) Smidts
    Giertrud Smidts
 
Johan Efvertson  
Rehnn  
 
...
 
Jag har förkortat texten något. Tyvärr gick det inte bibehålla ursprunglig disposition. En del har jag inte rätt lyckats tyda eller förstå, men det väsentliga ska vara med.
 
Nu till frågorna:
af huad nampnt det är eller kunna benämpnas - betyder vad?
Kunde män få hemgift?
Går det i texten sluta sig till att syskonen på Smits har fått barn eller kan det syfta på blivande barn?
Törkejord el. Störkejord - är vad?
Det står verkligen efterkommande sedher - felstavning eller?
Hafva förligt till Cronan?
Om Gertrud hade make - skulle då inte han underteckna?
 
Experter - hör av er!
 
MVH
 
Lars Norrby

[Lennart Almkvist]

Hej Lars Anders!
 
Har en del kommentarer till texten ovan.
1. Det är ett arvskifte (kallades ofta byte), ej bouppteckning. De som nämns som 'vi' och underskrivit har förrättat detta.  
 
2. Skiftet gäller fördelningen av föräldraarv för 4 syskon, i löst och fast.
 
3. Rasmus och Gertrud ska ge de andra 60 dr smt samt 1/4 (Näset). Jorden ska de och deras efterkommande behålla - betyder ej att de har några när det skrevs, snarare att innehavet är 'evigt'.
 
4. Rasmus och Gertrud får istället behålla Smits gård på samma sätt. Här verkar det vara en del fel, seder står det säkert inte
 
5. Formuleringarna 'av vad namn det vara må' betyder ungefär 'av vad slag som helst', och syns ofta i köpebrev som standardfras.  
 
6. Söner fick också ofta en hemgift.
 
7. Rasmus och Getrud skulle trol. ha hälften var av Smits gård.  
 
8. Formuleringen 'hvilken som detta ögger eller igen kallar' tyder på fastebrev, som man ju inte fick klandra (man kunde gå till högre instans, lagmansrätt). Och böter har utsatts för detta, 50 dr smt, som tydligen skulle gå till tre parter (förvärkas): Kungen, kyrkan och talet. Nåt fel är det där.
 
9. örkejord etc vet jag inte vad det är, väl något jordemått (gotländskt ?).
 
10. Gertruds underteckande, ev. man var hennes förmyndare, var hon änka kunde hon skriva på. Men kanske kunde det ske i en del andra fall också,  om hon var gift. Motsatsen var vanlig, att mannen skrev på utan att hustrun gjorde det. Åtminstone senare krävde då ofta domstolen att även de skulle skriva på.
 
mvh Lennart

[Gudrun Wallengren]

Hej Lars og Lennart
 
Det minder om gammelt dansk sprog. 
Örkejord er vel tør og dårlig jord, udtørret og udvasket for muldjord, ikke særlig anvendelig til nogenting.
Jeg kan ikke omskrive alt til nutidsdansk, men en del af det kan nok lade sig gøre at omskrive.
Vil det være en hjælp?
 
Mvh
Gudrun

[Lars Norrby]

Tack för edra svar, Lennart och Gudrun!
 
Lennart: Att jag kallar det för bouppteckning var något som bara slank med (hittade handlingen i ett bouppteckningsregister på Visby landsarkiv). Sedher tycks det verkligen stå  - det är samma s som i sigh, och skrivs som ett v med öga nedtill. I övrigt skrivs s även som ett djupt v - också initialt. Har aldrig förstått varför man varierar skrivningen på detta sätt. S:et kanske ska uppfattas som ett l.  
Men vad betyder då N/Köggen? Själva ordet - i synnerhet de fyra första bokstäverna är accentuerade i texten, första bokstaven ser ut som versal. Det ord efter kyrkan har jag nu tolkat till hospitalet - skrivaren snajdar till det med ett äktlatinskt H, men orkar eller kan inte fullfölja sina intentioner och återgår till tysk stil.    
Det verkar passa bra med att hon är änka eller ogift! Kan nämna att Rasmus dör samma år och gården förblir odelad fram till början av 1700-talet. Gertrud kan vara mor ett gårdens blivande brukare, men tycks ha varit hela 51 år vid dennes födelse, vilket inte gör henne trolig mor.
 
Gudrun: Det döljer sig säkert danska ord i handlingen, Gotland hade ju bara varit svenskt i 6 år. Lagläsaren Evertsson Rehn (inkompetensförklarad något år senare enl nyutkommen avhandling) som var närvarande vid förrättningen var dock norrlänning. Svenskarna vinnlade sig dock om att byta ut dansk administrativ och juridisk personal mot svensk. Att textens språk i huvudsak är svenska tror jag nog ändå. Det stor inte og t.ex. för och. Inte desto mindre bör det finnas en del danska termer kvar i språket. Jag tar gärna del av dina funderingar om vad som är danskt i texten. örkejord är kanske Törkejord - torr jord. Är detta ett ord som kan ha använts i danskan?  
PS
Heureka! Det står ju naturligtvis hospitalet efter kyrkan. Skrivaren har velat snitsa till det och skriva ett latinskt H, men sedan tröttnat och gått tillbaka till tysk stil.  
 
MVH
 
Lars Norrby

[Lennart Almkvist]

Hejsan,
 
möjligen kan det stå kyrkojord - körkejord, dvs den kamerala beteckningen på jord, som tidigare ägts av kyrkan.  
 
Det är ju flera lite märkliga ord, som kanske är svårlästa. Lars, om du kan lägga in en bild på texten (till Läshjälp här i forumet), kan kanske det hela klarna lite mer
 
mvh Lennart

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hejsan!
 
sedher måste väl nästan vara leder, alltså kommande släktled. Det står ju Der Emot skall Rasmus och Giärtru med deras barn och ??(Eeftl) komandhe sedher(=efterkommande leder, min anm) behålla Smids gårdh..., vilket är en vanlig formulering i handlingar som rör gårdabyten och köp och liknande. Det är alltså inte bara Rasmus och Gertruds barn utan även barnbarn och så vidare som ska behålla gården.
 
(N/K)ögger skulle jag kunna tänka mig att det betyder rögger, d v s ryggar=backar ur. Den som backar ur eller återkallar överenskommelsen ska böta till kronan, kyrkan och hospitalet.  
 
örkejord tror jag också att det syftar på kyrkojord. Det står att den kallas nässett, och det borde nog via jordebok eller liknande gå att ta reda på om det fanns något som hette Näset som var kyrkojord i den socken det är frågan om.
 
Mvh//
Lotta

[Jan-Erik Björk]

Hej Lars Anders
 
Jag har publicerat sammandrag av Älvdals härads domböcker för åren 1600-1649. Där träffade jag på ordet örka. Ordet kan med hänvisning till Magnus Erikssons landslag (kommentarerna) härledas till det fornsvenska ordet yrkia lika med arbeta i jorden. I sydsvenska dialekter blir det örka och på dansk dialekt örke. I detta fall torde betydelsen vara brukningsjord eller arbetsjord.
 
hälsn
 
Jan-Erik Björk

[Gudrun Wallengren]

Hej alle

Ørken bruges også idag i dansk sprog, eks.: Saharas Ørken.
Det er et ord hvis betydning jeg tager som en selvfølge - men det stod faktisk også i "Ordbog Over Det danske Sprog", som et ældre udtryk.

Törkejord forbinder jeg med tør og udtørret jord.
Störkejord med stivnet eller størknet jord.

Eks: når et lys slukkes stivner eller størkner den stearin der er smeltet.

Begge disse ord bruges idag - de findes dog også i Ordbog over det danske sprog, som ældre udtryk.

Passer denne forklaring ikke meget godt med, at Søren og Bertil Persson og deres arvinger skal beholde denne jord og få så meget ud af den som muligt, som de bedst kunne?

Et næs er et lille stykke land der går ud i vandet, enten i en sø eller i et hav.

"Sednare" er et gammelt ord for "senere" eller "senere hen". Det passer vel godt nok i sammenhængen?

"Afskeedat" betyder "vedtaget" eller "aftalt".

- Det værste er at jeg ikke ved hvilke ord der er problematiske!

Venlig hilsen
Gudrun

[Lars Norrby]

Tack för alla ert stora engagemang!
 
Först och främst kan jag bekräfta anknytningen till kyrkans jord. I den för Gotländsk släktforskning så viktiga Revisionsbok av 1653 står följande under gården Norrbys i Heideby, vilken brukas av handlingens Sören:
Härunder bruckas een frijordh kallas Smidtsnääs i Kräcklingeboo sochn belägen, består af 5 mans slätt ängh och 2 (3 i Domkapitlets version av revisionsboken) hästars beete, hwilket härtill är kommet af ordsack Söfren Pedhersson, Som är föddh i Smidts gård i Kräcklingeboo och dijt dhenne frijjordh är först kiöpt, hafwer henne ärfdt effter sijne förälldrar.
Item arftligen medh sigh till dhenne gårdh dragit 1 stycke jordh kallas Wijdhänget, hwilcket räcknas wara 1/2 marckeleij widh Kräcklings ängh i Kräcklingeboo sochn belägen, beståår af 5 manss slätt ängh, hwarföre han åhrligen skattar 16 öre smtt och hafuer hans fadherfadher anno 1580/som tå war pastor dher sammastädhes/kiöpt dhenne ängh ifrån Ganna gårdh i Kräcklingeboo sochn
 
Tyvärr åter igen - jag har ingen scanner, men kanske kan jag låna en av någon bekant. Första tecknet i ordet kan jag svårligen få till ett t. Snarare St - vilket gör Gudruns kommentar om störkejord intressant. Används detta verkligen om jordar, Gudrun? Kanske kan det handla om allvarsliknande mark. Teorin om örke går inte riktigt ihop, så vida man inte tolkar det som ett st. örkejord.
Visst bör det vara ledher, men skrivaren var tydligen trött och skrev sedher. Ordet Rögger låter intressant, har för mig att jag vid något tillfälle nyligen såg ordet ryggier, vilket kan röra sig om samma begrepp. Eeftl kan nog vid närmare granskning läsas som efter.
 
Vänner! Skall sökia migh en skannier.
 
Må väl
 
Lars Norrby

[Annelie Biller]

Hejsan!
Dags att väcka liv i en gammal diskussion igen, jag har nu kommit så långt som till mitten av 1800-talet i mitt bouppteckningsläsande. Mycket vackert må jag säga, men för mig som enkom lärt mig den textade skrivstilen från 70-talet är detta närmast hieroglyfer mer än bokstäver. Mycket av texten förstår jag förståss men vissa meningar ger mig inget sammanhang och vissa ord är för mig mycket konstiga. Är det någon som kanske kan hjälpa till att rätta till mina felläsningar tro. Jag har försökt att skriva av texten. Så vitt jag förstått är valutan daler, mark och shilling, kan detta stämma?  
 
 
Qhib in Tjust W.T. 1844       Jaen Broddson
 
År 1843 den 12 junius forretades af undertecknad efter erder bönande anmodan laga bouppteckning å aflidne torparen Arfvid Persson i Nybo och Åldersbecks ägor, Westerums socken, som genom döden hedan kallades den 7 junius 1843 och qvarlåtenskapen till arfvingar. efterlevande
 
1 Enkan Maria Jansdoter
2 Omyndiga doteren Anna Maria 11 år gamel
3 Omyndiga doteren Kari 8 år gamel
4 Omyndiga doteren Tillda 5 år gamel
5 Omyndiga doteren Christina ? dels år gamel
 
Enkan Maria Jansdoter hvilket sjelf bevakade dess vid tillfellet. berörde ref. uppgaf ägendomen i henseende kvar till hon är indrack om lagens jönesskreft i 13 c capitlet 1.8 arfdabalken att rederligen och vid äds förpliktelse uppgifter fullföra.  
 
Å omyndigas wägner var tillkallat att iacktagas dess ferunder birörde före man såsom god er man eller bestå stek toman, Lars Persson, Abeido Kettelsta socken. hvilket härmed påmindes om dess lagga plikt i följd af erad han sig ålgit.  
 
Koper Tenn
 
1 st koper pane                     -.8,-
1 st tennstop                       -.16.-
1st Ten stakel, 1 st mesingstake    -.6.-
 
Postelin ock glas
 
4 st postelintalelriker              -.16.-
1 st liten halvstopsflasko, 1 qverters -.12.-
1 st seyrsglas, 1 drekoglas            -.4.-
1 st selbrings kvike                   -.6.-
7 st Buteljer, 4 mindre drypsflaskor   -.16.-
 
Bleksaker
 
1 st refgern, 1 st jusstake, 1 ljusjouma -.6.-
2 st qvertus mot 6 trat                  -.6.-
 
hemgeråssaker
1 St Birång skop                        4.-.-
1 st gamelt skop, 1 st bord             -.16.-
5 st stolar, 1 st veggur med troverk    -.32.-
2 st speglar, 1 st lyckta               -.24.-
1 st draseng, 1 st stån seng             2.-.-
1 st skrin                              -.32.-
 
Kök saker
 
3 st grytor                           1.24.-
3 st jutenspanor                      -.32.-
2 st jutnelåts, 1 elltång, 1 grype    -.6.-
 
Kop ock kar
 
1 st bykså, 1 bälja, 3 bytto med låts   -.16.-
1 st miöltine, 1 bytta, 1 kerbal, 1 vattenconron                            -.12.-
2 st miölkbonke, 1 sil                  -.4.-
 
Snikaredskap
 
3 st hanfogar med tener i  så ner än    -.24.-
3 st stekhyfvell, 1 st lagghyfvell      -.24.-
5 st lesthyflar, 1 st sprekplog         -.16.-
4 st nafve med skaft                    -.24.-
4 st bår med 2 skat, 1 bankhif 1 rarsåg -.12.-
7 st ståre mindre huggern 2 st rasper 1 fill                                    -.16.-
1 st svelon, 3 st bet mot 2 st bågsågar -.16.-
1 st hanyhamor lång 3 nebtenger         1.-.-
1 st hyfvelbenk, 2 st skyrymow 2 st löfbakor                                1.-.-
1 st låda med skrepjern 4 st fiskmidon                               -.8.-
 
Seng ock linnekledon
 
1 st tierder dynavegor, 10 löd, 8 sefa                                   1.32.-
1 st dyna med vadmal                   -.24.-
1 st klelbecke, 1 lakan, 2 st fellow, 1 st dyna                                   2.24.-
 
aflidne mangångskledon
 
en mörkblå klening med sarket och byxor                                  4.-.-
en svart dito med dito                 6.-.-
en linklening dito                     3.-.-
en grå sarket, en gamel dito          3.24.-
1 ny kartunsvest, en bombasengsvest 2 linvestar                              1.-.-
1 st harullshat, 1 ullhat, 1 gamel anysa                                  -.32.-
1 blå gm klening med trogen byxa                                   1.-.-
4 gm byxor, 2 gm vestar, 1? aln vadmal                                 1.-.-
1 st skjortor, 1 par stövlar          -.12.-
1 par stumpor, 1 par fingerhandskar, 1 p onmdor                                -.16.-
 
Bökor
 
nye testamentet, 1 psalmbok           -.12.-
diverse bökor, bonpratiga                            -.8.-
 
diverse varor
 
1 st snusdosa 1 rakqnif               -.12.-
4 st kravatter, 3 halsduk, 1 snytklede -.16.-
1 st båtåka, 1 st bagge               1.32.-
4 par gal br ock knifve af ben skaft 4 par samre                                 -.16.-
1 par skaeska 3 st fiskorg             -.8.-
2 st sekor 2 st fafe koppes           -.32.-
 
summa tillgång banko                   46,30
 
Sterthusets Gravattioner
 
Skuld i westervik till Jan Jansson för ledes                                   2,16,-
dito till dea vid ådldersbeck till begrafning                              7,42,-
dito i westervik till bodeker ock son kårsplåt                                1,-,-
dito till Anders Persson i Remers resföd                                  -,32,-
Dito till inspektorn Calberg vid Begrafningen                            6,18,-
 
dito dito efter dagsverksboken bokens utvignud                               29,46,8
dito skuld till Jan Nilsson i ytterhult                               1,3,-
 
dito till Jonas Peter Danielsson vela for auktion                                 2,25,6
dito for dene boupptakningsarfvode      2,16,-
fattigprocent                           -,3,-
summa skuld i banko                    54,10,2
 
å glömt än betydlig skuld till Nils Brefström                               20,-,-
 
Balansen                               74,10,2
 
                                                                                       27,28,2
 
 
Mvh Annelie

[Leif Gson Nygård]

Annelie,
 
Vill föreslå att du scannar av och lägger in dokumentet, del för del. Hoppas att det inte är för mycket begärt?
 
Annars blir det ju så att vi får gissa oss till vad orden betyder. Med originaltexten blir det lättare att tolka och också ev. rätta din översättning.
 
Mvh / Leif

[Åsa Jonsson]

Bengt Landegren, ang. sågmyle.
 
Någon sågmyle eller myle hittade jag inte i SAOB, däremot det här:
 
MYLLE, mylie?(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) del av årder vid vilken billen är fäst, årderstock.  
 
Jag tror att din sågmyle kan ha varit någon sorts handtag till en såg, där själva sågbladet saknades.
 
Mvh /Åsa

[Samppa Asunta]

Hej.
Vet inte alls om detta passar in i sammanhanget, men ett sågverk har ju ofta kombinerats med en kvarn. Och tyskans Mühle betyder ju kvarn...
Jfr. danskans ”mølle”.

[Tord Påhlman]

.....eller finskans mylly....

[Heikki Särkkä]

Jfr. också engelskans sawmill *sågverk'. Resell bör rimligen vara ränsel.

[gunhild svenonius]

Oljetenn
Hittat tennfat av oljetenn i en bouppteckning från 1846. Slår man på oljetenn i Google så finns två bouppteckningar och ett brottmålsprotokoll. I brottmålsprotokollet säger den åtalade något om att inte ha sett att det var nytt oljetenn (och inte gammalt tenn)
snälla - någon som vet !

[Torbjörn Norman]

Slå upp bad i en äldre ordbok t ex Svensk Uppslagsbok 1931. För att få ett finare resultat kan tenn nedsänkas i ett bad för att erhålla en jämn temperatur varvid man erhåller ett finare resultat. Oljebad ger t ex en temperatur av 250 grader, vatten 100 grader osv.
 
Det kanske finns någon tennsmed på orten som kan berätta mera.