Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2007

[Andreas Karlsson]

Hej
Jag har följt ett mål i Faurås häradsrätt 1681 (Halland) där en rad släktingar är inblandade. Följande hände: Åborna i Munkagård instämde Sjöbols och Hulets åbor (Morup sn) för att de inte underhöll sin gamla gärdsgård som de gjort i alla tider. Sjöbol menade att Munkagård utökat sina intag och även dikat ut intagen så att det inte gick att ha betesdjur här då det blev för torrt. Då skulle de inte heller behöva arbeta med gärdsgården. Sjöbol menade också att M-gd inte borde ha en kohage intill deras åkerjord och än mindre hägna den. Sedan följer en lång rad vittnesmål där olika personer redogör för hur gärdsgården underhölls förr (”hölls wed lijke”). Redogörelserna är inte samstämmiga, men det verkar som om Sjöbol utfört arbetet innan dess att M-gds intag utökades.
 
Domen blev enl nedan. Kan någon hjälpa mig att översätta denna till nusvenska? Jag vet ej om jag riktigt förstår kontentan i domen… Stort tack på förhand! /Andreas.  
PS om någon vill ha foton på originaltexterna mailade till sig så säg bara till. /ds
 
”…. Kan Häradtsrätten eij annorlunda döma ähn Huuelte och Siöbohls männ ju icke mindre nu sedan östra afuen [aven= fuktig mark eller utmark] blef intäpt än tillförne då dhen som utmark höstat [=skördat] blef ähre skylldige sin gamble bollgiersgårdh laglig giöra och efter reparation wedh lijke hålla, hällst medan der en rätt skillnadt är på det stället emillan deras och Munkegårs ägendommar, och ingen annan utan de allmen och forne tijder anset. Men der emot Munkagårdhs män förplichtigas gårdbå?it ifrån Siööbohls gier uplösa waten(?) utj dhen gambla gropen [syftar på dikningen] låta rinna, och inga Creatur som en laga giersgård bryta kunna utj intaget för inslöppe, är på båda sijdor ähr inhöstat eftersom dermedh menats och huar på sin lagfäste egendomb skall fred hafva Munkagårdh men för Siööbohls (oswerz?) på dess gräs höö och beete utj intaget, och sjöbohlerna för Munkegårdh (gweek??) utj dess fierne giärde på korn, höö bete och annat, der elliest dhen emodh bryter icke will som een lagsens övuerträder effter rece:? straffas, huarmedh Munkegårdh män resitueras Expenserne. ”

[Olle Elm]

Andreas Karlsson,
Väldigt fritt skulle jag vilja tolka det som skrivs så här på någon sorts nusvenska:
 
….. Kan häradsrätten inte döma på annat sätt, än att Hulets och Sjöbods innevånare, - nu sedan östra aven blev mer tilltäppt  (och torr) än tidigare, då den skördades som utmark-, är skyldiga göra iordning sin gamla bolsgärdsgård, och efter denna reparation hålla den i stånd. Detta främst då den utgör den rätta gränsen mellan deras och Munkegårds mark, ( och att denna gräns dessutom är sedan forna tider allmänt ansedd som rätt gräns). Munkagårds innevånare förpliktigas att låta vatten rinna genom den gamla gropen, och att inte släppa in sådana kreatur på ängen, som kan förstöra gärdsgården, för än det är skördat på båda sidor; Och därmed menas att vars och ens egendom skall vara i fred.; Munkagårds innevånare för Sjöbols djur(?) vad gäller gräset, höet och själva betet på ängen, och Sjöbods innevånare på samma sätt för Munkegårds djur(?) när det gäller deras gärden längst bort med korn, hö och bete.  (Så kommer en slutkläm med hur de kommer att straffas om de bryter mot denna dom)
 
Vänligen,
Olle Elm

[Andreas Karlsson]

Ett stort och hjärtligt tack för hjälpen! Det är så frustrerande när man hittar information om släktingar, får ihop det mesta av texten men ändock inte benar ut slutsatsen.  
(När det gäller de mystiska orden gweek och oswerz så är det en uppenbar risk att jag läst fel på någon bokstav, även om jag tycker att det står precis så här.)
Bästa hälsningar,
Andreas Karlsson

[Olle Elm]

Hej Andreas,
Om Du behöver hjälp med enstaka ord, eller en hel sida som denna, kan Du också lägga in frågor under Anbytarforum: Läshjälp på lämplig plats.
Bra att Du kunde använda min lilla översättning även om den på intet sätt är bokstavstrogen. Vet inte om Du läst tyska. Ibland får jag för mig att det, förutom att man efterhand blir van vid språket i domböckerna, kan underlätta förståelsen av de många och inbäddade bisatserna.
Vänligen,
Olle

[Andreas Karlsson]

Hej,
I Göta Hovrätts dom 1655 över en Anne Hansdotter som gjort sig skyldig till ett antal kyrkstölder i Halland finns en beskrivning på en av mässhakarna hon stulit. Kan någon hjälpa mig med att översätta detta till modern svenska?
 
En Tomete brun slet Flöyels messehage, Beredningen af Guldknipling vel et quarter bred, foruden en Rad runden omkring, och korset vnendraget med liffarn Sandug
 
knipling = spets
quarter = 1/4 aln
 
Tackar på förhand
Andreas

[Ann-Marie Gidå]

Hej !
 
Jag har i många domstolsprotokoll från N. Åsbo Häradsrätt i Skåne, företrädesvis 1820-1850, läst att käranden begärt öppen talan. På Landsarkivet i Lund har jag frågat vad detta innebär, men ingen har kunnat ge mig svar.
 
I en dombok från samma härad förekommer ordet svågerbarn. Personerna är enligt vad jag känner till kusiner, t.o.m. dubbelkusiner d.v.s. både på faderns och moderns sida. Är svågerbarn ett gammalt ord för detta förhållande eller ett gammalt ord för kusin ?
 
I en dombok från Bräkne härad i Blekinge omkr.1730 finns frasen  kärandens förman i äktenskapet. Vad är det för en person ?
 
Tacksam för hjälp med dessa kluriga ord !
 
Ann-Marie Gidå

[Camilla Eriksson]

Kärandens förman i äktenskapet borde innebära att kärandens hustru varit gift tidigare. Förmannen är alltså hennes tidigare (rimligen avlidne) make.

[Jan Wallander]

Ang öppen talan:
1734 års lag, Rättegångsbalken kap 14, 6? (utdrag): Haver den, som skriftligen sin talan eller svar företett, sig där i förbehållit, att ock muntligen hörd varda; ... förelägger Domaren viss tid och dag därtill, om det ej genast ske kan.  
 
En god gissning att det har samband med denna möjlighet för käranden att i sin skriftliga inlaga även förbehålla sig rätten till muntlig förhandling - i en tid då domstol kunde avgöra flera mål än med nuvarande rättegångsbalk, enbart på handlingarna.
 
Detta är taget ur en diskussion om öppen talan i Anbytarforum 2003. Jag skulle tro att det stämmer ganska väl.
 
Mvh
Jan W

[Marianne Solli]

På norsk betyr (fortsatt) svoger en ektefelles bror, eller det kan også bety en søsters ektemann. 
 
Hilsen Marianne.

[Ingela Martenius]

Svåger betydde - på svenska - en i släkten ingift man; alltså inte nödvändigtvis som idag make/makas bror eller systers man. Man kunde alltså säga svåger om en svärson eller om en kusins man.
 
Se SAOB ( http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ ).
 
Ingela

[Ann-Marie Gidå]

Hjärtligt tack till er fyra,Camilla, Jan, Marianne och Ingela, som svarat på mina frågor !
 
   Dock är jag lite tveksam till Camillas förklaring. Kärandens hustru har ett äktenskap bakom sig, eftersom käranden har en styvson, men denna hustrus namn är okänt. Däremot anges namnet på kärandens förman i äktenskapet. Den angivne mannen lever fortfarande och jag har ingen anledning att misstänka en skillsmässa. Jag trodde möjligen att förman kunde vara ett annat ord för cautionsman eller löftesman, men det passar inte i sammanhanget. En gift kvinna är omyndig, men jag är så gott som säker på att en änka är myndig.
 
   Jag har läst om öppen talan på Anbytarforum,
men hittar ingenting i Sveriges Rikes lag 1734.
Visserligen är min bok tryckt 1930 och i den upplagan är mycket förändrat eller uteslutet, även om samma lagbok fortfarande gällde. Med stöd av tidigare inlägg tycker jag att Jans förslag verkar troligt.
 
Tyvärr Marianne, vet jag ej vad det norska ordet felles motsvarar på svenska.
 
Ingelas innebörd av ordet svåger var okänd för mig, men intressant. I mitt fall avser svågerbarn en fasters och en morbrors gemensamma barn. Fastern är svägerska till personens mor och morbrodern svåger till personens far.Både den jag här kallar personen och svågerbarnet är vuxna familjefäder och således svågerbarn till varandra, som jag ser det. Kanske är ordet logiskt i den generationen.
Jag har aldrig hört uttrycket förut och undrar om någon känner till om ordet svågerbarn fortfarande förekommer i någon del av landet !
Denna typ av släktskap är ju inte så vanlig, men just i denna familj återkommer företeelsen flera gånger.
 
M.v.h. Ann-Marie

[Björn Engström]

Förman i äktenskapet, kan vara någon som fungerar som förmyndare för hustrun om mannen är borta vid tillfället.
Benämningar på släktskap är olika i delar av landet. I Dalarna är beteckningar mellan olika släkter mycket strikta och en svåger är bara ingift med syskon. I äldre tider var det knappast en benämning på samma förhållande i ett andra gifte utan det nästan bara gällde i första giftet.
Jag har någon gång stött på beteckningen svågerbarn men då barn från ett främmande gifte.
 
Björn Engström

[Ann-Marie Gidå]

Hej Björn !
 
  Tack för att du drar ditt strå till stacken ! Tyvärr kan jg inte acceptera ditt förslag ang.kärandens förman i äktenskapet. Käranden var säkert närvarande vid rättegången men troligen inte hustrun. Ärendet rörde äganderätten till en kvarn, som käranden blivit 1/3 ägare till, tillsammans med sin styvson,genom sitt giftermål,men den namngivne kärandens förman i äktenskapet är gift sedan minst 30 år och hustrun lever fortfarande. Styvsonens patronymikon börjar på samma namn som förmannens namn. En förklaring till detta kan vara att kärandens förman i äktenskapet gissningsvis skulle vara halvbror till kärandens hustrus förre make.Det var ju inte ovanligt att halvbröder fick samma förnamn.
Detta gäller om det handlar om någon typ av förmyndarskap. Maken ansåg väl troligen att han ensam var förmyndare för sin hustru. Det kanske ska sättas likhetstecken mellan förman och talesman i detta protokoll. Jag har räknat med att det var en allmängiltig fras i gammal tid.
 
  Jag börjar nu förstå att ordet svågerbarn endast var användbart i specifika släktkombinationer. Det är inte så, att jag inte känner till gängse betydelse av svåger och svägerska. Visserligen har varken min make eller jag några svågrar eller svägerskor,eftersom vi båda är enda barnet,men ordet svågerbarn är säkerligen inte möjligt att använda i traditionella relationer och kan troligen inte jämföras med fall i mina hjälpredors egna familjer. Det är betydligt krångligare än normalt. Det verkar, som om jag har svårt att göra mig förstådd. Jag försöker med en hypotes.
  Tänk dig att din far har en syster, som gifter sig med din mors bror.Det är första äktenskapet för dem båda. I denna familj föds barn. Har du, eller någon annan, hört ett ord som anger släktskapet mellan dig och dessa barn ? Jag tycker att dubbelkusinerskulle kunna vara användbart, men det är säkert inte vedertaget. Det är i ett sådant sammanhang, som svågerbarn förekommer i domstolsprotokollet. Varför i så fall inte svägerskebarn ? Men man räknade ju sällan med kvinnor på 1800-talet!
 
  Det är tacknämligt att kunna ventilera sina tankar i detta forum!
 
M.v.h. Ann-Marie

[Rune Johansson]

Ann-Marie!
 
Min tolkning om kärandens förman i äktenskapet är den att det avser något som rör hustruns äganderätt till kvarnen i hennes första äktenskap. Maken i andra äktenskapet är hennes förmyndare och han företräder henne som kärande.
 
Förman är i detta fall en tillsyningsman för kvarnarna, kanske för hela Bräkne härad eller för några socknar i häradet.
 
mvh/Rune

[Ann-Marie Gidå]

Hej Rune !
 
Tack för ditt svar ! Det förefaller vara det rimligaste hitintills. - Men det anges att kärandens förman i äktenskapet byggt kvarnen tillsammans med sin far (namngiven) och sin bror (namngiven) för mer än 40 år sedan, så något släktskap tycks föreligga. Kärandens förman i äktenskapet äger också 1/3 av kvarnen, så han kanske är vald till tillsyningsman för denna. Svaranden äger den återstående 1/3 delen, förmodligen genom arv. Närmare gåtans lösning lär jag nog inte komma.
 
  Fortfarande undrar jag om någon känner till ett ord för det släktskapsförhållande, som jag beskrev ovan och som i protokollet kallas svågerbarn.
 
Än en gång tack för delaktigheten i mina problem !
 
M.v.h. Ann-Marie

[Rune Johansson]

Ann-Marie!
 
Du får ännu en rimlig förklaring.
 
Tingsskrivaren hade säkerligen så danska rötter att han endast kände till formand och tog det närliggande svenska förman i stället för tillsyningsman.
 
För dem i Skåne och Blekinge tog det lång tid att vänja sig vid det svenska överhuvudet. Detta förmedlat av en som på 1650-talet till nästan 100 % har sina rötter söder om den gamla riksgränsen.
 
Mvh/Rune

[Marianne Solli]

Siden begge disse ektefellene var besvogret på to kanter, lyder - i mine ører - svogerbarn som et ganske fornuftig ord. Men det er antakelig ikke et helt godtatt ord, tror jeg. Kreativt i alle fall. 
 
Dobbelkusiner kan du trygt bruke. Jeg har brukt dobbelkusine i mange år om en kusine jeg har, der våre mødre er søstre og våre fedre er brødre. 
 
Hilsen Marianne.

[Ingela Martenius]

Enligt SAOB - som ju är extra bra på gamla ord och uttryck funna i skriftliga källor - så finns inte ordet svågerbarn. Men enligt samma källa kunde alltså ordet svåger betyda vilken ingift man som helst, inte nödvändigtvis bara vår moderna mening alltså. Det gör ju inte saken så mycket mer förståelig.
 
Svaret kanske möjligen istället - som Rune säger - skall sökas i ålderdomlig danska. Den kvarblivna danska som fanns kvar på den skånska landsbygden i början av 1800-talet var ju fossiliserad från slutet av 1600-talet. Just släktord lever gärna kvar - så frågan är: vad kan svågerbarn ha betytt på 1600-talsdanska?
 
Dubbelkusin är det accepterade sättet att tala om ett barn vars båda föräldrar är syskon till kusinens båda föräldrar.
 
Ingela

[Ann-Marie Gidå]

Hej igen !
 
Jag har själv varit inne på samma tankegång som du Rune, nämligen att det var det danska ordet formand, som låg i fatet. Så är det säkert!
Flera av männen, vars namn nämns i protokollet var födda på 1600-talet.
  Jag förstår danska bättre än norska, eftersom jag är uppvuxen i Helsingborg. Ditt sista inlägg Marianne, vållar mig inga problem. Intressant att du har stött på samma släktförhållande i din egen släkt.  Fenomenet förekommer i flera familjer i den släkt,som jag utgått ifrån. Dessutom känner jag mig trygg i att kunna bruka ordet dubbelkusiner, som jag tidigare alltid gjort. Jag tror att det är lättare att förstå för det stora flertalet.
  Det är ju tänkbart att även svågerbarn är av dansk härkomst. Så långt har jag inte tänkt, eftersom protokollet är från mitten av 1800-talet. Min farmor och farfar, som var födda på den skånska landsbygden, använde en hel del danska ord. Några danska ord hade tydligen också min far insugit med modersmjölken. Han var född i Helsingborg 1900. Ett och annat danskt ord kunde ibland komma över hans läppar.
  Nu känner jag mig tillfreds med alla era förklaringar. Mina har rätats ut under en veckohelg!
 
Hjärtligt tack till er alla !!!
från Ann-Marie.

[Marianne Solli]

Hei Ann-Marie. Jeg hadde brukt ordet ektefelle i et innlegg ovenfor, og det er det samme som maken eller maka er på svensk, men på norsk betyr det både den kvinnelige og den mannlige parten. Ektemake kan vi også bruke på norsk, og da er dette ordet også kjønnsnøytralt.
 
Jeg har faktisk ingen problemer med å lese og forstå svensk. Enkelte ganger tenker jeg heller ikke over at det er svensk jeg leser. Vi har jo flere svenske TV-kanaler, og jeg må si at jeg forstår ofte det svenske språket mye bedre enn mange av de forskjellige dialektene vi har i Norge. 
 
Ha en fin dag!

[Jörgen Tollesson]

De gånger jag har stött på uttrycket förman i äktenskapet - visserligen i Båhuslän, men under samma tidsperiod, början och mitten av 1700-talet - så har det avsett just det som Camilla säger, alltså den som tidigare varit gift med samma hustru. Det är ingen som helst tvekan om det i dessa fall, eftersom det bekräftas av övriga omständigheter.
 
Och jag ser ingen anledning att tro något annat i detta fall heller! Av flera skäl:
 
? Formuleringen kärandens förman i äktenskapet visar att det är kärandens förman och att det handlar om hans äktenskap. Vi kan då glömma en ev. kvarntillsyningsman och annat som inte rör äktenskapet.
 
? Kärandens hustru har varit gift tidigare, och hans styvson har ett patronymikon som passar till förmannens förnamn.
 
? Tvisten gäller en kvarn som förmannen byggt tillsammans med sin far och bror, och hans hustru troligen fått giftorätt i.
 
Denna förklaring kan inte avvisas för att du tidigare inte sett något skäl att misstänka skilsmässa - när detta är ett mycket starkt skäl för just en sådan misstanke. Om du nu är helt säker på att förmannen verkligen lever?
 
Har du gått igenom hela målet i domboken? Vilka fler fakta kommer fram? Och, inte minst viktigt, vad blir domen och hur motiveras den?
 
Jag föreslår att du att också kollar följande (om det inte redan är gjort):
 
? Domkapitlets (stiftsstyrelsens) arkiv (som finns på landsarkivet i Lund). Domkapitlet skulle ge tillstånd till skilsmässa.
 
? Domböckerna vid den troliga tidpunkten för en skilsmässa. Saken var säkerligen uppe vid tinget också, om inte annat så för bodelning.
 
? Hustruns och förmannens bouppteckningar. En gemensam son ska ju finnas med där.

[Ann-Marie Gidå]

Hej Marianne!
 
Tack för ditt deltagande i debatten! Vem vet? Kanske finns det svågerbarn även bland de tilltrasslade familjerna kring kärandens förman i äktenskapet. Tror mig ha lärt lite både om svenska och norska släktförhållanden.
 
Hälsningar Ann-Marie.

[Ann-Marie Gidå]

Hej Jörgen !
 
Förlåt att jag dröjt med att svara. Intresset för mina frågor har varit stort, men jag ansåg att elden falnat, när du stack in en ny pinne i brasan och kom med kloka och informativa åsikter. Det var en tillfällighet, att min make stötte på kärandens förman i äktenskapet just som jag skulle skriva insändaren till Anbytarforum. Detta domstolsprotokoll ingår således i min mans forskning.
  Vi håller med om, att protokollets formulering kan ge anledning till att ifrågasätta om en skilsmässa förelåg. Min man har mängder av domstolsprotokoll angående personerna, som nämns både från tiden före och efter 1730. Namnet på kärandens hustru är nu funnet. De protokoll min make har tillgång till handlar om skiftande ämnen, gårdsköp, rågångsmärken, försummelser och överträdelser, testamente som senare kommer att annuleras och mycket annat. En handling gäller en skilsmässa, men med andra kontrahenter.Givetvis kan han ha missat något protokoll.
  1720 nämns prästens förman och samma år träder en 80-årig man fram och det talas om han och dess förmän. I båda dessa fall tolkar vi ordet förman som föregångare.
  Många personer bär samma både för och efternamn och bebor gårdar med samma namn men med tillägget stora eller lilla.Händelsen utspelas inte så avlägset från den danska tiden och Matz och Måns används om samma person även vad beträffar patronymikon.
  Ett litet tvivel börjar infinna sig om kärandens förman i äktenskapet är i livet eller ej, men fortfarande lutar vi däråt, men en förväxling kan ha skett.Även en hustru till honom lever, men om det är hustru 2 eller 3 är ovisst. Han kanske var en sol och vårare. Om hustruns förste man är död, bör han ha avlidit 1710 eller 1711.Den vi tror var hennes svärfar gick bort i pesten 1711, 100 år gammal.Inget av dessa skiften har gått att finna, däremot skiftet efter hustrun 1741, men det är knapphändigt och motsägelsefullt och bygger på hot och övertalning. Om den rätte förmannen är i livet, så dör hans hustru 1741. Kanske kan hennes bouppteckning ge något.Efter det tinget dömt att svaranden ska äga kvarnen går ärendet vidare till lagmansrätten i Karlshamn.
  Några bouppteckningar har min make ännu inte studerat. Han ska börja med en noggrann genomgång av de protokoll han har och därefter söka efter bouppteckningar. De börjar 1738 för Bräkne härad.
Ytterligare forskning krävs. Det är inte otroligt att du har rätt i dina antaganden.
 
Tack för dina tips! Skönt om de skulle leda fram till gåtans lösning.
 
M.v.h. Ann-Marie

[Rune Johansson]

Jörgens tankar om förman har även givit mig ny information om ordets betydelse.
 
Jag tror att tvisten rör något som mannen i första äktenskapet ingått med de andra parterna.
 
Utöver pesten finns den möjligheten att mannen varit ryttare och ridit för egen gård och avlidit ute på slagfältet. En kontroll med mönstringsrullorna är på sin plats.
 
Mvh/Rune

[Ann-Marie Gidå]

Hej igen !
 
Dags för nya krångliga ord - denna gång från Bräkne härad i Blekinge 1675. Knutarna lyckades så småningom att lösas upp härförleden, så jag hoppas att det går vägen även denna gång.
Men först några ord om en ny förman. Han fanns i Bräkne härad 1746.I detta exempel betyder förman uppenbarligen inte hustruns förre man, men så sägs heller ingenting om äktenskapet. Här är förman likställt med företrädare. I detta fall tydligen gårdens förre ägare. Texten lyder:.....tjänade hos Åkes förman och svärfar Per Månsson i tolv år. Innebörden glasklar !
   Mina nya frågor. Ärende som följer: En man med kaldsmän(två namngivna personer) kärar en annan man angående skuld till hoppmannen och ryttmästaren.(inga namn angivna)  
Vad är kaldsmän för figurer ? Kan hoppman vara en vardaglig titel på ryttmästare, eller gäller det skuld till två personer, där hoppman har en helt annan innebörd ? ( I ett travlopp sägs en galopperande häst hoppa och ett sto benämns ibland hoppa.)
 
Tacksam om någon kan ge mig ett svar ev. med hjälp av geniknölarnas gnuggning. !
 
Ann-Marie

[Marita Persson]

Hej Ann-Marie!
 
Svenska Akademins OrdBok ger följande förklaringar:
 
hoppman (hauptman) =  person som har befäl l. uppsikt över ngt l. ledningen av ngt.  
 
kaldsman (kallsman) = elek?tor för utseende av kyrkoherde i en församling
 
elektor = väljare, valman; i sht om person som vid indirekt valsätt utses att ss. ombud för en kår av valberättigade utöva deras rösträtt.  
 
Mvh Marita
www.domboksforskning.se

[Ann-Marie Gidå]

Hej Marita !
 
Tack för ditt snabba och övertygande svar !
Jag kan inte förlåta mig själv. Alltid börjar jag med att söka i vanliga uppslagsböcker, Svenska Akademiens ordlista, Bonniers Ordbok, Ordbok för släktforskare och ibland ännu fler uppslagsverk, när jag stöter på ett för mig okänt gammalt ord - för det mesta utan att finna svar. Nu har jag kollat i SAOB på nätet och funnit det du fann. I fortsättningen ska detta sökinstrument vara mitt första alternativ. Då kanske jag slipper besvära andra forskare med att leta upp lösningar åt mig, som jag egentligen har lika stor chans att finna på egen hand.
   Tack för hjälpen och för att du påminde mig om detta utmärkta hjälpmedel.
 
M.V.H. Ann-Marie

[Marita Persson]

Hej Ann-Marie!
 
Inte var det något stort besvär! Men SAOB är väldigt bra när det gäller gamla ord så länge orden börjar mellan A och T. Ibland hittar man inget där då kan det vara bra med att känna till andra ordlistor.
Länkar till fler historiska ordlistor och även dialektordlistor har jag lagt ut på min hemsida  Domböcker och domboksforskning under rubriken Ordlistor.
 
Mvh Marita

[Ingemar Wickström]

Hej!
Bara en komplettering. I äldre dansk terminologi hade ordet kaldsmand även betydelsen stämningsman (d.v.s. den som kallar svaranden till tinget). Se Ordbog over det danske sprog, som finns på hemsidan ordnet.dk.
Skånelagen, som ju var gällande rätt i Blekinge ända fram till 1683, stipulerade i Addendum XIII om stämning till konungens ting: Den som vill lagsöka en annan, han skall hava två mäns vittnesbörd för varje käromål, att han har blivit lagligen stämd, och tage så skrift och brev om honom (Holmbäck-Wess?ns utgåva,1943,s. 159).
I t.ex. Frosta dombok på 1670-talet finns många exempel på hur käranden kommer till tinget med två kaldsmän, oftast förkortat till K:M:, som instämt svaranden.
Vänligen Ingemar Wickström

[Marita Persson]

Hej Ann-Marie och Ingemar!
 
När det gäller ordet kaldsman har troligen Ingemar rätt i att det är den danska betydelsen och inte den svenska betydelsen som är rätt i detta mål.  
 
Mvh Marita