Ord i domböcker

[Ann-Marie Gidå]

Tack Ingemar !
 
Ditt föslag verkar stämma bättre in i sammanhanget,för något val tycks det inte vara fråga om. Tidsmässigt passar det ju också - likaså tingsortens läge i (Bräkne) Hoby. Jättebra att få tips om en Ordbog för gammaldanska ord. Det kan säkert bli aktuellt att använda den många gånger, eftersom både min man och jag har våra anor spridda över Skåneland.
1000 takk !
 
M.v.h. Ann-Marie

[Inga-Kari Björner]

Hej!
 
I Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAAAF:4 (1618-1623) Bild 1690 står om jag läser rätt att en tjuv skulle dömas till galga och green. Vad menas med detta? Att galga är galge är klart, men vad är green?
Med vänlig hälsning  
Inga-Kari Björner
 

[Åke Carlsson]

Inga-Kari, frågan har diskuterats tidigare på forumet, t.ex här:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/1063/66201.html?1106771449
 
Se även SAOB.

[Inga-Kari Björner]

Tack för tipset Åke!
 
Jag hittade det också i SAOB förutom i ovan nämnda länk.

[Inga-Kari Björner]

Ytterligare en fråga från ett domstolsprotokoll, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAAAF:1 (1595-1610) Bild 300.
Ordet osådhe (om det nu står så) begriper jag inte, har inte heller hittat det i SAOB. Kan det betyda antingen att de gick var för sig (vilket framgår senare) eller att de var osams innan de gick?

[Elisabeth Thorsell]

Gissning: osåhr d.v.s. ingen av dem hade något sår när de lämnade platsen. Som sagt en gissning utan att känna till vad det hela handlade om.

[Martin Casterud]

Jag antar att det betyder osåte, det vill säga osams/oense.
 
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/177/111.html

[Björn Engström]

tydligt osåhr

[Bo Persson]

Det står 'osåthe' - jfr med andra ordet på samma rad: 'the'.

[Inga-Kari Björner]

Tack alla för ert engagemang.  
Jag tror på osåthe = oense. Det passar också bäst i sammanhanget. Några rader längre ner står ett ord jag inte kan tyda. Han (den anklagade) svär en ed att han är oskyldig, men vad står det före ordet Eede?  
Och frijdde sig med sielf??? Eede at han icke stod för honom i försåth, thess wiliande att göra sinom granna skada.

[Rune Johansson]

...Och frijde sig med sielf sine Eede...han friar sig själv med sin egen edgång

[Lars-Olov Eriksson]

Ny fråga:

Vid en gravöppning i kyrkan (men juridisk term) 1684 omnämns detta som
öppnades sal: Jakob Markussons grav för hans sanna dotters man. Dottern hette Hansdotter.

Vilken relation hade de ?

[Gunilla Ramstedt]

Har stött på en kvinna som i Uppsala Domkapitel anges år 1646 "Emedan Quinnan hafwer waridt lenge ifrån Salighetenes Medel" Vad menas med det?

[Eva Dalin]

Hon har varit  utesluten från att bruka sina salighetsmedel,  ej haft tillåtelse att gå till  Nattvarden.

[Gunilla Ramstedt]

Tack Eva!

[Bertil Johansson]

I Bara häradsrätt 28 november 1723 rannsakades en eldsvåda i Brågarp (M) då två gårdar brunnit ner. Två ord i referatet är jag osäker på.
 
Det ena är ”tonad/lintonad”, något som stått i ugnen under branden. Kan det röra sig om ett färgbad för färgning av lin?
 
Det andra ordet är ”ässja”, något som satt över eldstaden. Ässja betyder vanligen ”eldstad för smide”, men finns det även någon annan betydelse som kan passa in här?
 
Källa: Göta hovrätt Advokatfiskalen M län EVIIIAABB:187 (1723) sid 1357 f (AD bild 13920 f)

[Lars-Olov Eriksson]

Det första är torued, vilket kan betyda torrved eller törved (tjärved). Jag tror det senare.

Det andra är äsja. Det var det som var problemet, bidragande till eldsvådan, att eldstaden inte var annat än en ässja, som folk där på slätten alltför ofta använde på detta sätt (i bostäder).

[Karl Göran Eriksson]

Orden är tonad ¹⁾ och Lintonaden, vilkas betydelse framgår av Rietz dialektlexikon (http://runeberg.org/dialektl/0772.html). Varför linet (garnet/tyget) förvarats i ugnen framgår inte.
Ordet slätten bör vara ett dialektalt ord som har att göra med slåttern (http://runeberg.org/dialektl/0648.html).
Stavningen av tredje ordet är äsje.

1) Det som här kan förefalla vara ett diakritiskt tecken ovanför ett u, är en släng på d:et. De u:n som finns i texten har samtliga likartade diakritiska tecken (ungnen, huruledes, kummit, stugu etc.).

[Bertil Johansson]

Tack Lars-Olov och Karl Göran!

Att ässja här syftar på själva eldstaden verkar rimligt. Det som förbryllade mig var formuleringen "öfwer eldstaden ej warit annat än en äsje".


Och att "tonad" betyder lin kände jag inte till. Rietz dialektlexikon verkar vara en guldgruva, tack för den hänvisningen!


Ordet "slätten" tror jag i detta fall betyder just "slätten/slättbygden". Jfr Bara häradsrätt i samma hovrättsvolym sid 1419 (AD bild 14230) på tal om byggnadsvirke till ett ödehemman: "så mycket swårare at opbyggia, som hemmanet är på stora slätten beläget 2 milar från skogsbygden".