Latinisering av namn bland präster

[Dag Bremberg]

Grekifiering kan det väl ändå inte vara? Eftersom det slutar -inus måste det vara en latinisering, mest sannolikt av ett ortsnamn.
 
Frågan är vilken ort dessa präster P varit på där de inspirerats till namnet. Det borde väl kunna gå att följa det spåret. Var växte de upp, var var fädernesbyn när de utbildade sig och när det tog namnet?
Podol... låter ju väldigt osvenskt, men det kan vara en ort som stavades På..., t ex Pådal (som väl iofs inte ligger i Ö-götland). Det kan också vara en långt ortsnamn som inte blev snyggt att latinisera direkt, t ex Påskdalen, Påldalen osv.

[Olle Elm]

Även jag hänvisar till mitt senaste inlägg under Podelinus ovan.
Alla inlägg välkomnas!
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hej Dag, du har säkert rätt. Anledningen är att jag misstänkte en grekifiering var att fot (som Lotta indirekt tipsat om i sitt inlägg) på grekiska heter πόδι *(podl - kan uppenbarligen ej få in de grekiska bokstäverna här i texten); . Detta ihop med att jag tidigare sett att studenter blandat grekiska med latin då de skapat sina efternamn (tänker bl a på min egna förfäder Colliander, som bildat sitt efternamn på både en latinsk såväl som grekisk stavelse, collis (latin för kulle) och andros (grekiska för man)). Med ändelserna var de kanske däremot mer noggrannare. Rätta mig gärna, jag är lekman när det gäller latin.
 
vänligen,
Niclas

[Dag Bremberg]

Hej, Niclas! Det kan visa sig att det finns en grekisk koppling ändå.  
Vår Herr P benämns Podalinus (med a) 1615 när han studerar i Olomuc.
Det är eller var ett grekiskt namn.
Såvida det inte är en felstavning.
Hänvisar också t fortsatt diskussion under Podelinus.

[Jenny Möller]

Hej!
Jag har nyss upptäckt detta med avlatinisering av namn. En militär anfader Agrivill, var just son och sonson till präster Johan Agrivillius. Den äldre verksam ända till slutet 1735 i Enköping. Vet någon varifrån namnet kommer från början?
Mvh Jenny

[Leif Tennare]

Jenny,
 
I Uppsala Univeritets matrikel användes förkortningen Agrivillius om ngn som kom från Åkerby, Uppland.
 
Den förste Agrivillius som skrevs in i Uppsala var {N}Magni Agrivilius (upl), år 1625. Även om det fanns en Agrivilius från Ostergötland, vid samma tid, så är alla övriga, därefter vid universitetet inskrivna Agrivillius, från Uppland.
 
Sannolikheten är därför mycket stor att släktens ursprung är Åkerby, strax utanför Uppsala!
 
En Christina Agrivillius gifte sig f.ö. i Åkerby, Uppsala 1692.
 
Mvh
Leif

[Jenny Möller]

Wow!
Vilken spännande information. Tack!
Det ska ha funnits en Thomae Agrivill Bureus, tillhör han denna släkt?
Mvh Jenny

[Leif Tennare]

Jenny,
 
Om du går in på diskussionen under 'Släkter/Bureätten/Mellan Bure och Bureus', så hittar du ett svar från Michaël Lehman (Philippos) på din fråga:
 
I fallet med Johannes Bureus är namnet Bureus inte en latinisering av bärarens födelseort. Latiniseringen av hans födelseort är Agrivillensis, vilket han också bar som binamn (Johannes Thomæ Agrivillensis eller Johan Tomasson från Åkerby). Namnet Bureus torde därför i detta fall vara just en latinsk ekvivalent till Bure.  
 
Om detta innebär att han var släkt med prästsläkten Agrivillius vet jag inte..
Han var f.ö. inskriven vid Uppsala Universitet 1595.
 
Föreslår att du fortsätter diskussionen under Bureätten, som f.ö tillhör min hustrus anor! Där finns många experter som säkert kan hjälpa dig!
 
/Leif

[Jenny Möller]

Hej Leif!
Jag googlade på Åkerby Uppsala och hamnade på en herrgård vid Nora, Uppland. Är det där du menar? Eller finns det ett Åkerby precis vid Uppsala?
 
Mvh Jenny

[Leif Tennare]

Jenny,
 
Åkerby församling är en församling i Uppsala stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ingår i Bälinge pastorat.
Församlingen ligger i Uppsala kommun, ca 10 km nordväst om Uppsala. Förr i tiden, när församlingen var en socken, tillhörde den Bälinge härad i Tiundaland.
 
Om du googlar på Åkerby församling - det gjorde jag -så kommer du rätt!
 
Leif

[Anna-Lisa Göransson]

Kan och vill någon förklara vad som gällde den latinska namnsättningen som var så vanlig vad gällde bl.a. 1600-talets präster.
Vilka ev. regler som fanns. Samt undantagen från dessa regler.
 
Jag tackar på förhand. Utifall jag skulle få något svar på denna fråga. Det skulle vara mycket värdefullt för mig. Jag har en följdfråga, men den får vänta så länge.
 
M.v.h.
Anna-Lisa

[Carl Szabad]

När gossen Per Nilsson fick möjlighet att studera så var latin ett av de första ämnena. En stor del av undervisningen på 1600-talet ägde nämligen rum på latin, särskilt teologi om han skulle bli präst. En latinisering av hans förnamn och patronymikon blir då Petrus Nicolai. Sen lades det ofta till ett namn som vanligtvis byggde på hans ursprung, by, socken eller landskap. Kom han från Norr- eller Västerbotten kunde han alltså få tillnamnet Bothniensis. Några särkilda regler eller undantag talar man inte om, det här var vanliga, men ej lagstadgade företeelser.
 
I sin privata roll behöll dock Per Nilsson sitt ursprungliga namn. Om han blir kyrkoherde i en socken och samtidigt har ett eget hemman där så kan man då se att Per Nilsson eller möjligen Herr Per står för hemmanet i längden, men när han sen undertecknar den skriver han sig som Petrus Nicolai.

[Mats Pettersson]

En liten trevlig artikel om detta ämne Svenskt lärt namnskick - hjälpreda vid släktforskning skrev Bror Olsson 1946 i serien Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund. Den kostade då 1:50 och finns idag på ett par antikvariat för 100 resp 175 spänn!
Meddelar Mats

[Anna-Lisa Göransson]

Carl Szabad och Mats Pettersson.
 
Tusen tack för de båda svaren. Här kommer en följdfråga. Jag har en del präster bland mina anor. De flesta har i namnet ett latinskt (heter det så ) tillägg som tydligt visar var personen kommer från. Med några få undantag. Bl.a. Ragvaldi Fagrelius. Han sägs komma från Järperud och kallas Fagrelius. Finns det något som kan sägas om det?
 
Mvh.
Anna-Lisa

[Carl Szabad]

Spojntant tänker jag på Fägre i Västergötland, även om Järperud är en by i Gunnarskog i Värmland. Men han kanske inte är den förste i släkten som bär namnet. Och troligen hette han Ragvald i förnamn, inte Ragvaldi, eftersom i-et är en genitivändelse som på svenska skulle översättas till Ragvaldsson.

[Anna-Lisa Göransson]

Carl Szabad.
 
Tack för ditt svar. Ett intressant förslag det där om Västergötland.
Det har ju varit uppe en annan släkt Fagrell här på Rötter. I förra veckan tror jag. Man borde kanske kolla lite på den.  
 
Nu är det väl dags att sluta.Ett nytt dygn har ju börjat. Men innan jag slutar, min ana Ellica kallas överallt för Raguelsdotter.
 
Mvh.
Anna-Lisa

[Carl Szabad]

Raguel = Ragvald = Raffual = Raval, lite beroende på geografisk hemort, se också Rötters namnnormeringslista här.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2012-02-06 05:57)

[Anna-Lisa Göransson]

Carl.
 
Tack för svar och för påpekandet beträffande förnamnet. Det var bra. Man ska helst lära något nytt varje dag. Så länge det nu går. Men sen är det det där med minnet också. Som inte fungerar så bra alla  gånger.
 
Mvh.
Anna-Lisa