Tänkespråk på latin - tolkning

[Göran Johansson]

Niclas Rosenbalcks tolkning av handskriften:
 
Vir rudis ternijus (domnj?) alumnus  
etiam in (ca)perto Ole veritatis  
nullum lumen vide(t) Rationis estus  
instar mortui nullum gustum sensuus  
viRTvTiS possidens  
 
Ordens betydelse?
Vir (man, en riktig man)  
rudis (otränad, inte slagen)  
ternijus (?) domnj? (sätter gränser)  
alumnus (fosterbarn, en som följer en ledare)  
etiam (också, vid sidan om)  
in (till, mot)  
aperto (öppen)  
Ole (lukta, stinka)  
veritatis  (sanning, ärlighet)
nullum (ingen)
lumen (ljus, ära)  
vide(t) (se, förstå)  
Rationis (räkning, orsak, metod)  
estus (sommar?)  
instar (moralvärde, grad, uppförande)  
mortui (död,  falla)  
nullum (ingen)  
gustum (ha någon erfarenhet av)  
sensuus (känsla)
viRTvTiS (manlighet, godhet)  
possidens (ägande, ha)
 
Tacksam för tolkning av nedanstående tänkespråk. Se också inlägg under rubrik: läshjälp, övrigt, autograf m.m. ur stambok

[Heikki Särkkä]

Min tolkning 'Homeri alumnus', om riktig, skulle innebära att vederbörande var poet, men bara lärjunge till Homerus (grekisk Homeros). Första bokstaven i ordet före alumnus har ett klart nedstreck, som gör d-tolkningen mindre trovärd.

[Göran Johansson]

Homeri alumnus är nog mer korrekt än (domnj?) alumnus. Det ser också ut att passa bättre in sammanhanget. Vore roligt att se hur din tolkning av hela texten blir översatt till svenska!

[Heikki Särkkä]

Kan bara säga, att Ole har troligen ingenting att göra med olere 'lukta'. Vad den betyder här, det har jag ingen aning om.

[Lars Hasselblad]

Gustum lär väl betyda smak. De gustibus non est disputandum (om tycke och smak ska man inte diskutera). Ö h t tycks ju den här stackars mannen hyvlas av å det grövsta. Inget sinne för smak/behag/stil.

[Göran Johansson]

Gustum kan enligt Oxford Latin Minidictionary och också betyda ungefär att smaka lite i sänder eller ha erfarenhet av. Det gör inte saken bättre. Håller med om att texten ser dyster ut. Om man utesluter allt mellan Vir rudis och Virtutis possidens kan man möjligen urskilja ett hopp om någon slags utveckling från att vara en otränad man till att förvärva manlighet eller godhet.

[Jenny Olsson]

Rudis kan betyda entledigande och okunnig, osofistikierad, utan erfarenhet. Ordet därefter ser mest ut som lorij, d v s rem el piska.  
 
Jag håller med Heikki om tolkningen av Ole. I betydelsen lukt heter det oleo/olui. Olim kan i formen olle skrivas ille, som har flera betydelser beroende av sammanhanget.
 
Och står det nullum? Jag tycker att det ser ut som millum, tusen, oräkneliga, tusenden.
 
Nedan följer ett alternativt förslag:
 
Första raden skulle jag läsa: Vir rudis lorij e(x) onus alumnus, d v s  en man som inte fått prygel (syndat) utan sörjt för ett fosterbarn.
 
Andra raden skulle jag läsa: Etiam in aperto ole/ille Veritatis, ung. på samma gång som sanningen är blottad är den frånvarande.
 
Tredje: Millum lumen videt Rationis est??, Ljus i tusenden uppenbarar åsikten/räkenskapen/omsorgen.
 
Fjärde: instar mortui millum gust uni sens???, när dödliga i tusenden får känna smaken.
 
Femte: VIRTUTIS possidens, av vad som tillkommer DYGDEN/bara dygdiga el duktiga borde ha rätt till.
 
Visst har stamböcker använts för att tigga ihop pengar? Är det en man som känner sig illa behandlad eller utnyttjad? Eftersom mannen skrivit själv är det otroligt att han säger något så negativt om sig själv som jag först tolkade det (en korkad man som stinker). Min tolkning skulle förklara att så många skrivit under.

[Göran Johansson]

Hej Jenny, och stort tack för Ditt försök till tolkning. Vore glad om jag kunde få din mail-adress. Är det möjligt? Har lagt in min egen mailadress. Dubbelklicka på namnet.

[Jenny Olsson]

Instar ska nog förresten läsas i likhet med, därav: Ljus i tusenden uppenbarar åsikten/räkenskapen/omsorgen, i likhet med dödliga i tusenden får känna etc. De två millum ställs jämförande mot varandra.

[Göran Johansson]

Hej igen Jenny!
 
En stambok var en anteckningsbok, i vilken vänner ock släkt teckande sina namn, ritade sina vapen eller skrev allvarliga och humoristiska sentenser. I detta fall var det knappast en bok som användes för insamling av pengar.  
 
Kan din tolkning bli så här och vad är i så fall budskapet? Gissningsvis handlar det om ett tröstens ord till den nyblivne teologie doktorn Andreas Johannis Saebyensis formulerat på Bielkegodset Salsta juldagen 1619 av (läkaren) Stephanius Lönnius från staden Burgh.  
 
En man som inte syndat utan sörjt för ett fosterbarn.  
på samma gång som sanningen är blottad är den frånvarande.  
Ljus i tusenden uppenbarar omsorgen  
i likhet med dödliga i tusenden får känna smaken
av vad som tillkommer bara dygdiga borde ha rätt till
 
Har prästen Andreas kanske fått veta att någon var ett fosterbarn? Ska man kunna tolka texten så bokstavligt? Tänk om det i så fall handlar om svärmodern Margareta Eriksdotter! Det är förstås ett naivt önsketänkande men ändå spännande mot bakgrund av diskussionen om Margareta som frillodotter till Erik XIV.
 
Jenny, hur tolkar du autografskrivarens titel. Visst står det väl medicus? Tolkningen av efternamnet Lönnius, är det korrekt tror du? Lite märkligt kanske eftersom staden Burgh sannolikt ligger i Tyskland.

[Heikki Särkkä]

Här har vi nog nullum 'ingen, ingenting', som Niclas tolkar. Jag tror att veritatis nullum lumen vidit är en sammanhängande fras 'han ser inte sanningens ljus'. Rationis est is (?) instar mortui kunde betyda 'vad gäller hans intelligens liknar han en död man'. Det hela låter föga smickrande.

[Jenny Olsson]

Jag är övertygad om att det finns bättre översättningar än mitt lilla försök. Varje ord kan tolkas på minst tio sätt, så varje tolkning blir ett urval. Jag hade läst inlägget om Margareta Eriksdotter, så jag var styrd av den tanken när jag gjorde mitt urval.
 
Man måste sätta texten dels i förhållande till personen som avses, dels i den tid den hör hemma, dels till dem som den är riktad till, dels till vem som författat den. Vad kan avsikterna ha varit? Det är många ord som betonas, och man undrar varför.  
 
I den fjärde raden står det absolut millum tycker jag. Vad gäller den tredje raden, jämför bindingen mellan t och i i etiam. Jag tycker att det står millum i tredje raden också.  
 
Huruvida det ska stå lorij är jag däremot inte säker på: det blev det ordet genom uteslutningsmetoden. Samma sak med ordet därefter.
 
Att det kan bli villa före Burgh är jag inte övertygad om, däremot ser det ut som Lönnius, möjligen Linnius. Auilienij tycker jag heller inte att det ser ut som, för jag ser ett b som andra-tredje bokstaven från slutet.

[Jenny Olsson]

Jag tycker att Heikkis tolkning i mycket är rimlig om man ser bokstäverna. Men personen i fråga blev ändå godkänd till att vara präst? Var det för VIRTUTIS possidens? Dygden var viktigare än intelligensen?

[Niclas Rosenbalck]

Diskussionen om stamboken och de inscannade texterna finns här.
 
mvh Niclas R.

[Heikki Särkkä]

Jfr. u och i. På u-et har vi alltid en liten båge och på i-et bara ett prick. Texten har nullum två gånger. Tusen på latin är mille, pl. milia.
 
Det syns att sista frasen är nullum gustum sensu(?) virtutis possidens 'har inte ett dugg av sensu(?) virtutis. Jag tycker att en sådan text talar mera om skribenten än personen som beskrivs. Tydligen hatade han den senare av en eller annan orsak.

[Heikki Särkkä]

Kom att tänka på att skribenten beskriver sig sjäv i ytterst anspråkslösa ordalag! Ett par ord tycker jag är förkortade. Kan någon lista ut om förkortningarna i nästa address kan ge någon hjälp?
http://www.bibliographics.com/PALAEOG-lite/HECTOR.htm

[Jenny Olsson]

Ja så kan det vara! Det var typiskt för den tiden: Luther trodde på anspråkslöshet och späkning och sådant. En riktigt god präst med den tidens ideal med andra ord.

[Jenny Olsson]

Det står alltså: Jag, en knäppskalle (Einstein-krumellur), etc.

[Göran Johansson]

Det här var svårt!
 
 
År 1619 vid tiden då jungrun födde
Salstad
 
En man som inte syndat utan sörjt för ett fosterbarn
på samma gång som sanningen är blottad är den frånvarande
Ljus ? uppenbarar omsorgen
i likhet med dödliga ? får känna smaken
av vad som tillkommer endast dygdiga borde ha rätt till
 
Säker och orubblig vänskap
ärligt tillägnad Dr Andr
Johannes från Småland etc
 
Stephanius ?
Lönnius från lantgården  
Burgh; läkare

[Niclas Rosenbalck]

Det står inte Dr, dvs doktor, utan Dn (dvs dominus = herr) som titel på Andreas Johannis. Nämnde AJ var alltså inte teologie doktor som Göran påstår ovan i inlägget (09 dec 2003 kl. 19.11). Hans biografi återfinns i G Molins: Smolandi Upsalienses del I, (sid.100-101) biografi nr 69.
 
mvh Niclas R.

[Göran Johansson]

Niclas har naturligtvis rätt. Det var ju mycket ovanligt att promoveras till doktor på 1600-talet. Magister torde väl vara en mer korrekt titel.  
 
Det finns en dödsruna bevarad efter Andreas J. Saebyensis son Samuel Loftander där förkortningen Dn. används. ?Texten är skriven av rektorn för Uppsala Akademi Christian Ravius Berlinas den 17 maj 1663.  
 
Familjen omtalas så här:  
Caeter?m natus eret Humanissimus nuper Dn. Loftander anno M.D.C.XXXIV. Patre Venerabili Viro, ANDREA, Pastoris Praeposito in Lofta Tustiae, Ostro-Gothiae noto tractu; Matre Castissima, EMERENTIA, Rev. Dn. Olai Pastoris in Horn Filia.  
 
Texten i översättning:  
Men den högt bildade herr Loftander var född år 1634, hans far var den vördige mannen ANDREAS, pastor och prost i Lofta och Tjust, en känd trakt i Östergötland; modern den kyska EMERENTIA, dotter till vördig herr Olaus, pastor i Horn.
 
Här finns förkortning Dn. Lägg märke till att rektorn för akademin i Uppsala placerade Tjust härad i Östergötland! Samuel Loftanders liktåg utgick från herr VERELIUS hus till graven i katadralen.