Ruut

[Olle Elm]

Hej Anders,
Vad bra att Du kontrollerat. Läget är följande;  
1) Vet ej vilket underlag som har använts och kan ej nå avskrivaren just nu. Denne är dock en seriös person, och avskriften är omfattande.  
2) Vad som förbryllar är att avskriften omfattar samtliga år i luckan! Här några exempel som kanske intresserar:
 
Vigda 1738: ?[titel] Henrik Molin och änkan, hustrun Birgitta Skotte i staden.
Vigda 1739: Deserteuren ifrån Norgr. Jakob Larsson Berger m p Ingrid Larsdr i Uppgränna
Vigda 1741: Erik Björkman m jungfru Kristina Starkengren i staden
Vigde 1742: Borgaren Alexander Ruth med änkan Maria Skotte
Vigde1742: Handelsman Magnus Schenberg m p Katharina Skotte
Vigde1743: Borgaren Karl Ekebom och Sara Håkansdr i staden
 
3) I avskriften förekommer några s k sponsores vid vigslarna - en typ av anteckning jag inte ser under åren utanför luckan. (Kan det vara någon typ av kyrkoräkenskaper som inte finns på fische? Vi har ett sådant exempel från Vireda sn.) ...
 
Kanske Bo Lindwall vet? Bosse har väl gått igenom de flesta källor i sitt arbete med resande-elgen..
 
Återkommer om jag får ytterligare uppgifter.
Vänligen,
Olle
 
PS. Vad gäller födelsen för Margareta Svensdotter Ruth finns följande i avskriften:
[17]13-11-26 Margareta, Sven Rut och Elisabet Jandersdr (Andersdr) i staden. Avskrivaren har kanske inte kunnat identifiera namnet Sander som där möjligen står .. DS.

[Niklas Hertzman]

Hej Anders och Olle !
Jag skulle tro att det handlar om Charta Sigilla kvittenser. Här nere i Skåne finns de för åren 1733-1748. Dessa kvittenser återfinns bland länsräkenskapernas verifikationsband som i en del fall (läs år) ligger på Landsarkivet och i en del fall (läs år) ligger på Riksarkivet.
 
Dessa är en ypperlig ersättningskälla om de ordinarie vigselböckerna saknas. Ibland skriver man ut båda och ibland bara mannen.

[Anders Berg]

Hej Niklas och Olle,
 
Jag tänkte också på den möjligheten, men det är rätt fantastiskt om vittnen (sponsores) togs med i Charta Sigillata! Fast jag tror du har rätt, för när jag kollar på vigslarna som Olle nämner, så ser jag att Lars-Gunnar Sander i sin artikel om Skottesläkten i ShF 5/1998 har med ett trolovningsdatum 1742 21/3 mellan Magnus Schenberg och Catharina Skotte. Och enligt Anderö, Ordbok för släktforskare, var Charta Sigillata ett avgiftsbelagt stämpelpapper för lysningar, alltså inte för vigseln.
 
Vilka var sponsores vid vigslarna som du nämner ovan, Olle? Det är ju viktig information.

[Niclas Rosenbalck]

I Gränna C:5, s 415-438, finns trolovnings- och lysningslängd 5/10 1739 - ?/4 1745. Dito år 1738 å s 440-442. Dessa har tydligen ej kommit med i Jönköpingsbygdens databas.  
 
Gränna C:5,s 424; trolovningslängd år 1742:
Janu. den 8 Trolofwades Borgaren Alexander Ruth
med änckian Maria Scotte. Sponsores
Hand. Arvid Ruth och Hand. Carl Förberg
 
Gränna C:5,s 429; trolovningslängd år 1743:
dito [= 16 september] dato trolofwades Borg: Johan Perßon Frisk med
Pig: Maria Svensdr i staden. Sponsores Handels: Nils
Ruth, Borg Swen Larßon och Pähr Frisk
[kan Maria vara dotter till Sven Ruth?]
 
Gränna C:5, s  437; trolovningslämngd år 1745:
den 10 Jan trolofwades Båtzmannen Christian Ekebohm
och Borgare dottren Margareta Swensdr Ruth
sponsores Smeden Jonas Gadd, Stadstienaren Johan Flygare

[Olle Elm]

Niclas,
När jag ser att Du skriver Båtzmannen Christian Ekebohm om Margareta Svensdotter Ruths man, kan kanske följande vara av intresse från avskriften.
 
Vigda: 1715 Båtsman Karl Ekebom och Karin Karlsdr i staden.
född/döpt 1718-10-18 Karl, Karl Ekbom och Karin Persdr(?). Möjligen död 1760-01-17 Skomak. Karl Ekebom av huvudvärk, 41.  
 
Möjligen är följande deras dotter:
Död/begr 1735-01-09 Båtsman Karl Ekeboms dotter Ingeborg, 12 år
 
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hej Olle!
Karl Ekebom kan möjligen vara fadern till Christian Ekebom. Att han nämns född i Stockholm kan bero på att Karl Ekebom kan ha varit kommenderad dit i tjänsten. Familjen följde ofta med stadsbåtsmannen under hans tjänstetid vid sjöflottan och inkvarterades i städerna. I Christian Ekeboms dödbiografi (se här) nämns att hans mor är en Catharina ....? (osäker på efternamnet - en bättre bild behövs för att läsa efternamnet korrekt). Namnet Catharina är detsamma som Karin. Finns hon med i Gränna stads begravningslängd? Borgaren Karl Ekebom gifter ju (om?) sig 1743 i Gränna med Sara Håkansdotter. Kan sistnämnda vara en syster till båtsmannen David Håkansson Starkengren i Gränna ?

[Anders Berg]

En detalj: det borde vara två Carl Ekebom, där den ene, skomakaren död 1760 41 år gammal, möjligen är son till den äldre (båtsmannen). Barn till skomakaren är kanske skomakaren Abraham Ekebom, gift  två ggr 1766 och 1778 i Gränna, och Helena Ekebom, gift 1771 [källa JBGF avskrifter].
 
David Håkansson Starkengren har barn med namnen Sara och Abraham, så släktskap finns möjligen, även om Sara Håkansdotter borde vara en generation yngre än David, troligast. Det skiljer 28 år mellan deras respektive vigslar.

[Olle Elm]

Hej,
Kompletterar något så att det möjligen blir än mer tydligt.
Gick igenom avskriften ang dödsfallet för Båtsman Karl Ekeboms hustru Karin. Sökte på alla antecknade i staden, på rina och på Karin. Inget napp.
 
Troligen inte den ursprunglige båtsmannen som gifter om sig. Jämför uppgifter ur hfl 1757 (avskrift)
 
Skomakare Abraham Ekebom 22
modern, ä Karin Andersdr  60
Inh.p Lisken Jönsdr  28
 
Skomak. Karl Ekebom 33
h Sara Håkansdr  30
d Helena 10
g Isak Jonsson 11
 
Skulle behöva det riktiga materialet för att kunna bidra ordentligt, men det får anstå ..
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

1710 16/3 begrovs Johan Arvidsson, borgare av Gränna stad som var 23 år gammal. (Finja GID 1643.12.6900)
Rapporterar men osäker på om han redan är noterad.
Vänligen,
Olle Elm

[Hans Johansson]

Hittade i avskrifter en notis Ang. Arvid Nilsson Ruth.
 
Hjo 1698 12/10
Borg.h.Gränna stad Arvid Nilsson Ruth, blivit arresterad för mansdråp på ryttaren Lars Gudmundsson, misstänkt olaga arrest.
under samma arrest skulle och änkan hustru Margareta i Sörgården med bägge sina söner Jakob och Olof, tillbudit sig att gå i borgen och löfte för bem. Arvid Ruth med liv och gods och allt de äga.
 
Denne Margareta i Sörgården borde väl vara Jöns Jönsson i Sörgårdens hustru Margareta Jakobsdotter (ca1645-1713), isåfall är hennes båda söner Jakob ock Olof, Per Jönsson Hellbom Lindgrens båda bröder.
Har hittat en Olof Jönsson Krämare, Handelsman och senare Rådman i Hjo som 1697-1705 får flertalet barn med Ingrid Håkansdotter.
Är det någon som känner till mer om dessa ev. bröder till P.J.H Lindgren?

[Hans Johansson]

Hittade svaren på mina frågor under rubriken Historia och Hjo.
 
Hälsn. Hasse

[Niclas Rosenbalck]

U Hjo rådhusrätt 1713 (GLa):
 
Jn Jesu nomine
Anno 1713, den 7 Januarj höltz allmen Rådstuga,
nährvarande Borgmästaren herr Anders Lidström,
 Rådmännen
Bengt Olufson, Oluff Jönson, Måns Larson
och Lars Bengtson
 
Först framfordrandes för Rätten, Niels håkonson,
hwilken nästförleden den 16 Junj 1712, waritt
Här Antagen till Borgare och aflagdt sin bor-
gare Eedh på Rådmans här sammastädes
Oluff Jönsons Caution och försäkran, wara
redeligen och sigh så framdels förhålla skall, som
Protocollet af förenembde den 16 Junj 1712,
tydeligen Dicterar, hwilkett nu bleff up-
läsett, och tillfrågades Oluff Jönson, om
han icke wederkiendes en sådan Caution in-
gådt, hwar emoot han icke neeka kunde,
uthan begärade nu få upseya Cautionen,
dett honom icke tillåtas kunde, hälst så-
som benembde Niels håkonson Nu ähr
worden Angifwen för några fehlachtig-
heeter af honom och quinspersonen Be-
ata Ruut som han i selskaph medh
sigh hafft, på Landzbygden wara för-
öfwade, hwilket eendehls war angif-
wett, af kyrkioheerden i Fogellåhs,
Ehrewyrdige och höglärde Mag:r Petro
Hesselio och andra flere Spargamen-
ter, som upkombne ähra, Såsom 1mo att
mehrbenembde Niels håkonson och Beata
Ruuth, reest omkringh i Landet och för-
hållit sigh som ächta folck (*** struket?) ifrån förleden
Påsk ett åhr sedan, Men nu är tillskode de alldrigh
waritt wijgde åth ғ   , Emedler tijdh aflatt ett
Pilte barn tillsammans, Oluff kallat, född
   J Rångedahl
J Rångedahl, och der effter herr Andreæ Sylvj At-
test, af den 8 Julj 1712, barnett warit åthnu till
doph och Christendom, och modren kyrkiotagen,
2do Tillstodh Beata Ruut sielff, dett hon emul-
lan förleden Pingz och midsommar, warit hoos
en siuck drängh Oluf Olufson benembdh i
Lilla Allme och Fogelåhs giäldh, Mätitt hans
kråp medh en hampetrå, och slagett en knuut
på tråån för hwarje drängens Ledh i kråppen,
och befalt honom, nedergräfwa samma
tråå i Fogelåhsa kyrkiogårdh, dett han giordt,
och Beata Ruut, upburitt af drängen be-
talningh, för sitt kocklerij, tree Dr Smt  3tio
Framwijses  2ne zedlar, Berättade Borgaren
Lars Ambiörson, om 2 zedlar Beata Ruut
gifwett till benembde siuke drängh, och be-
falt honom lägga den ena under en Jordfast
steen, dett han giordt, och den Andre upwijstes nu
för Rätten, medh Bookstäfwer på K: P: D: någott
sönderrefwen  4to upwijstes  χ   en sådan zedell, som
Beata Ruut gifuet till Major wällborne herr
Bengt Lilliehöckz siuka bondedrängh att Boota
honom medh, hwar på fans Bookstäfwer K: O: D:
medh Andra skröpelige Figurer, 5to Äfwen wäll
framwijstes en zedell Beata Ruut gifuett till
Kyrkiowachtarens Bengtz hustru widh Cappel-
let i Fogellåhs giäldh, att Curera henne medh
för sin siuckdom, wille icke tillstå, hon för
deße seenare 2ne zedlar någon betalningh up-
burit, icke häller war någon som klagade der
Öfwer
Niels håkonson påstodh, alt hwadh han och
Beata Ruuth, på Landzbygden, i en och Annor
måtte förwärfwatt, ähr alt uthj Rådmannen
Oluff Jönsons huus Consummerat; och be-
   rättade
Berättade han gifwett till Oluf Jönson, en
gångh, Nembligen den 16 nästförweekne Junj, då
han Antogz till Borgare, och Aflade Borgare
Eeden, Femb Caroliner, Sedan Andre gången,
tree Caroliner och tridie resan  en Dr tiuge Fämb
öra Smt; Men Oluf Jönson wille icke we-
dergå, af honom inalles bekommet, mehr
Ähn 2 1/2 Carolinner, och dett för de giäst i hans
huus.
Borgaren Anders Wetterman framstegh för rät-
ten å samptelige Borgerskapetz wägnar, dett de widh
tillfrågan tillstode, Seyandes, dett Oluff Jönson,
håller intett sin aflagde Rådmans Eedh, ähr
intett nyttigh eller böör Lijdas widh Rådstugu
bordett, eendehls han bracht Staden på en
så orichtigh Borgare, som nu omrördt ähr,
dett Andra Borgerskapett till wahnheeder,
och elliest Annan fehlachtigheet, som han för
denne gången icke wille uppenbahra.
Krämaren Swen Anderson här i Staden, fram-
trädde widh Sluutett, berättandes Att denna
Beata Ruuth waritt i wästergården i Eskelijdh,
och Fogellåhsa giäldh, låfwatt en pijga Kir-
stin Nielsdotter benembdh Att igenskaffa
något Lärifft för henne, som war borttstulitt,
Att om hon wille hafwa dett lagdt på Kyr-
kio altaret, skulle dett skee, och pijgan gifwett
henne 9 öra Smt Men doch icke igen bekom-
mitt  någott Lärifft.
Sidst tillsporde Borgmästaren Borgerskapett
i gemeehn om de hade någott emoot honom χ  
swarade alla Ney, uthan önskade honom dem mycken
wälsignelse och herrans Nådh, sampt de öfrige
Rådmännen, och milderijka wällsignelse.  Resolutio
 
            Resolutio
J underdånigst,, och hörsampste föllie, af
högwällbohrne herr baron och Landzhöf-
dingens Cederhielms breff och ordres af
Mariæholm, den 6 Novemb. 1712, der
sådanne Sigener blifwa Apprehenderade,
skola de strax till Residenset, låta föras
och der medh behörigdt straff blifwa ansedde.
Blefwe alltså denne Delinquenter, till Mariæ-
holm öfwersende.
 
 
Anno 1713, den 12 Januarj höltz Allmen
Rådstugu, Nährwarande Borgmäsatren herr
    Anders Lidström
           Rådmännen
Bengt Olufson, Måns Larson, och Lars
Bengtson
 
Rådmannen Oluf Jönson anhölt om De-
mission här ifrån Rådstugu Rätten, och Rich-
tigdt afskeedh. Så hwadh som Demissionen an-
gåår, så kunde dett honom icke wägras; Men
hwadh afskedz attesten wedkommer, så kunde
dett för denne gången intett skee, innan nähr-
mare blifwer underkunnogdt om hans för-
hållande.
 
Nils Håkansson anges vara född i Skåne då han antogs som borgare 1712. Är han mer känd?
Beata Ruut kan vara densamme som Beata Isaksdotter Krook, dotter till fältskären Isak Krook ohh Kerstin Arvidsdotter Ruut i Gränna - se nedan:
 
 
Jfr:
Eksjö CI:2, s 460, år 1700:  
[i vänster marginal längst upp: Anders Swenßon  
Beata Isaks-  
dotter Krook ]  
Dito[= 6 juni 1700] lofwad Muggeswens Anders, at wilia med ächtenskap uprätta sin belä-  
grade qwinna, Beata Isaksdotter Krook, som han länge daskat med, och derpå  
handräckt henne, uti kyrkioherdens, och gudmund Skomakares när-  
waro, som med honom hans begäran framstälte, och det med allerför-  
sta fulborda; det han och på Rådstugun, genom Byfogden Lars Perßon,  
den 2 hujus, innan han giorde sin Borgare Eed, utlofwat hade; Ehuru han  
Anders, den 6. November 1699, på Ekesiö Rådstugu, tå dhee bägge wore här  
för rätta, enständigt nekat, willia äga henne, blifwandes dhe för  
denskull remitterade til V. Consistorium i Linköping, som sedan intet  
är af them effterkommit och fulfölgt, förmedelst hans ostadige sinne och  
uteblifwande; hwilket, med mycket annat, blef honom widlyffte  
ligen förstält och satt under ögonen, samt hwad för stoor fara  
och Siälewåda han länge sträfwat uti, emädan han i sin ogudachtighet  
och synder, utom någon sann bätring, fortfarit; det honom högst åliger,  
nu i Nådenes tid, med rätsinnig ånger och botfärdighet at taga i noga  
acht och läggia på hiertat, så kärt honom är at salig blifwa. det han  
utlofwade wilia göra. Och hon sammaledes. Löfftesmän för honom  
äro Anders Frijbiörn, och Jonas gudmundson pott, och det om Söndags Morgonen  
klockan 6. 10 Junii, innan lysningen skedde, blef och tilsagd, nästkom. Söndag at begå  
den heliga Natwarden, hwilket han hörsamligen effterkom. Wigdes här i kyrkan  
den 26 Junii, klockan 10, effter 3ne laga lysningar. derom them gafs skriffteligit witnesbörd.  
 
Beata Isaksdotter Krook är dotter till Isak Krook och Kirstin Ruut i Gränna. Om henne nämner Zielfelt i sin artikel å sidan 24:  
Beata. Om henne är ej annat känt än vad som står i Gränna dombok 1715 3/10, då hon begärde attestatum om sin födelse i Gränna: att krämareänkan Beata Isaksdotter var där barnfödd av ärliga föräldrar och äkta säng, fadern var fordom sal. riksdrotsens hr greve Pähr Brahes fältskär Mäster Isak Krook, modern ärlig hustru Kirstin Arvidsdotter Ruut.
 
 
Jämför även med att Anders Svensson Mugg var en av faddrarna vid dopet den 13 februari 1701 i Eksjö av borgaren o pinkaren Erngisel Larssons ifrån Växjö son Lars. Då närvarade flera av Rutesläktet och även häktmakaren Johan Hindrichsson ifrån Vimmerby - som bevisligen är av resandesläkt (han kallas för tartar och zigenare, och hans sons familj kallas även för zigenare och tartarer i Vimmerby RR dombok; JH är stamfader för bl a släkten Wimmercrantz o Molin ifrån Vimmerby).
Beata Isaksdotter Krok (alias Beata Ruut?) var dotter till stadsfältskären och barberaren i Gränna Isak Krook (död 1695) ohh Kerstin Arvidsdotter Ruth (c1646-1702). En kusin till Beata var ”Margareta Ruut” (alias Margareta Nilsdotter - hon kallade sig Ruut efter sin mor Dordi Arvidsdotter Ruut (c1624-1709) i Gränna (denne gift med häktmakaren Nils Persson i Gränna) kallas i Vimmerby dombok för ”tattarekärring”. Margareta Nilsdotter (Margareta Ruut) (f 1656 i Gränna, döpt palmsöndagen, levde 1704) g1)m. häktmakaren Christian Johansson, i bl a Skänninge , 2) senast 1680 m. häktmakaren Johan Jonsson , borgare i Vimmerby (död 1693).

[Anders Berg]

Hej Niclas!
 
Du har tidigare kort nämnt en häktmakare Nils Håkansson Katt i Eksjö. Har du uppgifter som gör att man kan utesluta honom som borgaren i Hjo? Nils Katts andra hustru (ej namngiven) dör 1704 22/2 i Eksjö.
 
Rådmannen och krämaren Olof Jönsson, som är löftesman till Nils Håkansson, kan misstänkas vara en halvbror till Per Jönsson Lindgren Hellbom (se tidigare diskussioner).

[Olle Elm]

1683 anges i Haurida kyräk: Arvid Ruuts piga Karin Persdotter.
(Haurda C:1, sid 103.)
S å Arvid Ruut i Gränna.
(Haurda C:1, sid 105.)
 
 
(Meddelandet ändrat av smol den 22 augusti, 2008)

[Niclas Rosenbalck]

Vem är fadern till Petrus Ruth, militis gregarii Filius in Paræcia Wimmerby, dum annum agebat VII. Reliquit. som inskrevs i Vimmerby skola den 1 april 1726 ?
Denne Peter Ruth född omkr. 1719 är alltså son till en simpel/enkel soldat i Vimmerby. Några tips om faderskapet och eventuell koppling till Grännafamiljen?

[Niclas Rosenbalck]

Korpral Olof Segerström vid Norra skånska kavalleriregementet (1720-talet) ska vara släkting till handelsmannen Anders (Andersson) Ruth (död 1729 i Linneryd sn) eller dennes hustru Annika Persdotter (de vigdes 1704 den 24/1 i Skatelöv (G)). Går Segerström att återfinna i källorna ?
 
 
Anders Ruths änka Annika Persdotter är omgift (1730 28/12 i Linneryd k:a) med bonden Håkan Matthisson (c1704-1742) i Öljemåla södregård, Linneryd sn (han i sin tur är son till skattebonden Matthis Olofsson ohh Kirstin i Öljemåla sg , se bl a Linneryd AI:1 s 56).  
 
Annikas dödsnotis:
Linneryd C:2 , s 611, dödlängd 1758, september:
den 27 afled Enkan Annika Petersdr Siöström i Öljemåla
Sgård. och begrofs den 1 följande Oct. 77 åhr gammal
[=född ca 1681, men enligt Linneryd AI:3 s 82 ska hon vara född 1686]
 
Anders Ruths hustru Annika Persdotter var syster till borgaren Anders murmästare i Växjö (gift med Catharina Andersdotter; båda levde 1730). Går dessa att återfinna i Växjö och vem är Annika dotter till?

[Anders Berg]

Hej Niclas! Det kanske handlar om förlofvade Corporalen Oluf Segerström som dör 44 år gammal i Lökaröd, Degeberga, 1737 begr 24/6. Det finns bouppteckning efter honom [Gärd hd 1737-39:52].
 
Vad är källan till släktskapet med Ruth?

[Niclas Rosenbalck]

Det framkommer av sonen Anders Andersson Ruths (född ca 1705) egen berättelse om sitt liv vid en krigsrättegång i Stralsund 1731. Anders Ruth (d.y.) berättade att han vid 13 år givit sig iväg ifrån sina föräldrar (som nämns varit boende i Karlshamn och Växjö, innan de flyttade till Linneryd (Sölvesborg nämns överhuvudtaget inte!)) och kommit till sin morbror Anders murmästare i Växjö, men sedan tjänat hos sin moders släkting Christopher Sw(änson?) och hos borgaren Claes Christophersson i Växjö [CC är ju gift med Britta Thoresdotter (aka Britta Ruth) - en dotter till Elisabeth Arvidsdotter Ruth/Ruut som jag misstänker i sitt andra gifte med ryttaren Anders Bengtsson är mor till handelsmannen Anders Andersson Ruth (d.ä.) ovan, dvs CC skulle då vara AAR (d.y.) halvfasters make], sedan 1/2 år tjänat hos rådman Olof Swart i Laholm. Han var därefter i tjänst hos sin släkting korpralen Olof Segerström vid Norra Skånska kavalleriregementet innan han antogs som soldat vid Posses värvade regemente 1722. Han kommenderades redan 1724 till Stralsund (vid samma kompani och trupp som blev kommenderad fanns Israel Eliasson Wimmerstedt av Vimmerbytartarerna , fadern till Isack Wimmercranz!). Anders Ruth (d.y.) är kvar vid samma kompani och den Stralsundskontingent under Posses (ifrån 1728 Carl August Dohnas) regemente, fram till 1735 den 24 januari då han anges ha rymt. Hans senare öden känner jag ej till.  
 
Bouppteckningen efter Olof Segerström i Gärds härad låter mycket intressant.

[Anders Berg]

Bara en notering att Olof Swart verkligen var rådman i Laholm åtminstone åren 1721-1724, enligt mantalslängd och dombok.

[Niclas Rosenbalck]

Målaren  ifrån Växjö som i sitt yrkesliv var verksam lite överallt i Småland och Skåne kan tillhöra samma släkt som handelsmannen Anders Ruth (död 1729 i Linneryd). Carl Ruth ska under 1710-talet ha varit artillerikonstapel i Stockholm där han även lärt sig målarkonsten. Han beskylls av sina avundsjuka målarkonkurrenter i Jönköping för bönhasare och en av dessa som ”stryka landet omkring och borttaga deras bröd och förtjänst”. Vidare nämns till hans försvar att han såsom en före detta militär sökte ”ärligen förtjäna sitt bröd med vad han i kristlig stillhet kan göra” hellre än att gå omkring och tigga, ljuga, bedraga och stjäla, ”som landsstrykares manér är”. Hustrun till Carl Ruth hette (1734) Anna Maria Heggman.  
Har mer information framkommit om Carl Ruth/Ruuth?

[Anders Berg]

Det bör väl vara mästaren Carl Johanson Ruuth som gifter sig 1718 28/2 i Helsingborg (Raus ligger alldeles nära) med Anna Maria Hedman, trots att hustruns efternamn avviker något.

[Niclas Rosenbalck]

Målaren Carl Ruut blev 1717 borgare i Landskrona. I borgarlängden är tillagt borta, han var troligen genantborgare där en kortare tid. Är det känt vem han är son till? Han bör tillhöra Gränna-Växjösläkten Ruut.

[Peder Andersson]

Hej!
 
Jag vet att en del av dessa uppgifter är kända sedan tidigare, men vet ej om alla är det.
 
 
En del av artikelförfattaren Lennart Zielfelts anor (s. 288):
 
Ff ff m
Gretha (Margaretha) Ruth, född 1732 i Gränna, död 1777 i Gränna. - Gift 1747 i Gränna med
 
Ff ff mf
Arvid Persson Ruth, född 16(94), död 1747. Handlande i Gränna. - Gift med
 
Ff ff mm
Maria Skotte, födelse- och dödsår okända. Hon var syster till kopparslagaren i Växjö Peter Schotte (Gränna dombok 1745 2/1), enl. uppgift benämndes hon Olofsdotter, hennes son fick namnet Olof. Maria Skotte gifte om sig 1748 med tullnären Jonas Sandahl från Jönköping. Enligt Schimmelpfenning, Sveriges Apotekarehistoria, del III, s. 1615 (om hennes son Arvid Ruth) var hon född 1700 och död 1751, men detta är fel - det fanns tre andra hustrur Maria Skotte i Gränna vid denna tid - en Nilsdotter, en Johansdotter och en Eliædotter - så förväxlingen är förklarlig. [Sic!] Hon levde ännu 1764 i Skara, där mannen då var tullinspektor och dog 1769, 60 år. Denne nämnes i P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala (tr. 1917), s. 237.
 
Ff ff mf f
Petter Nilsson Ruuth, död 1719. Borgare i Gränna. - Gift med
 
Ff ff mf m
Christina Jönsdotter, född 16(60), död 1736.
 
Ff ff mm f
Olof Skotte (trol. fader till Maria Skotte). Blev borgare i Växjö 1701 31/8, förekommer i en kontributionslängd där ännu 1709, då han erlade avgift för sin handel (VLA).
 
Ff ff mf ff
Nils Persson Skatte, kallad Skatte Nils, död 16(95). Borgare i Gränna. - [Gift? med]
 
Ff ff mf fm
Dordi Arvidsdotter Ruuth, [född ca 1624, enl. åu], död 1709 om 85 år enl. dödboken, drev liksom många andra i denna släktkrets handel med kramgods o. dyl., som de reste kring på marknader och sålde; var en styrande och energisk kvinna; två systrar kända, men ej föräldrarna, man vet endast faderns förnamn, Grännabor voro de säkerligen icke. Barnen togo moderns släktnamn.
 
Ff ff mm ff
Per Andersson eller Santesson (troligen fader till Olof Skotte), nämnd i Växjö dombok 1694 19/2. Andersson här, bör väl vara Sandersson!?
 
Ff ff mf ff f
Per Persson Skatte i Husaby (inkorporerat med Gränna), kallad Skatte Per, nämnd i mtl 1640-45, var död 1653. - Gift med
 
Ff ff mf ff m
Maria eller Marit Persdotter, levde ännu 1653.
 
 
 
Källa: Släkt och Hävd 1973:2, Två århundraden av min antavla (s. 285-321), artikel av Lennart Zielfelt.
 
 
Mvh
 
//Peder

[Niclas Rosenbalck]

Lennart Zielfelt har felaktiga uppgifter om ff ff mm ff Per Andersson eller Santesson. Denne heter Per Sandersson/Alexandersson (även Per Sandersson Skotte, Petter Skotte (jfr uppgift i Bogesunds dombok)). Se vidare Lars-Gunnar Sanders redogörelse för släkten Skotte (vars medlemmar var borgare i Växjö-Gränna-Skänninge) i Släkthistorisk Forum 1998:5, s 1-4, och Annika Davidssons tillägg till artikeln i ShF 1999:4. Se även inlägg under Anbytarforum » Släkter » Övriga släkter S » Skotte / Schotte .  
 
 
För att återknyta till släkten Ruut och dess upprinnelse. Går stamfadern häktmakaren Arvid Ruut att belägga i källor ?  Var han borgare i Vadstena eller i vilka städer har han verkat?  
 
De uppgifter som framkommit är svaga och kräver större analys:
 
1643 - den 28 maj vid Vimmerby rådhusrätt nämns Signill Månsdotter, vederlagskvinna i staden, och att hon sagt att hennes man haft lägerskap med Arfwidh Ruuths i Norrköping hustru.  
 
1643 i Vadstena vigs Ingrid Persdotter i Ekeby-Rinna som tjänt hos häktemakare Arvid Ruut. Densamme lever trol 1656 8/10 och finns antecknad i stadens prot - otydligt ang vad. (Källa: Claes Westlings avhandling, bil del 1)  
 
1650  - Arvid Ruut, häktmakare i Vadstena , finns nämnd bland Vadstenas befolkning 1650 (inalles 2 häktmakare), i Claes Westlings avhandling
 
1693: den 2 april begravdes i Godegård (Ögl.)Arwids Ruuth i Godegård, 80 år gammal. Gavs till kyrkan 9 öhre. (meddelat av Sonia Biörkeroth) [kan denne verkligen vara häktmakaren som omnämns ovan?]
 
- gemensamma nämnaren är att han förekommer på platser i Östergötland. Går häktmakaren Arvid Ruut att återfinna i någon småstads skattelängder under 1630- och 1640-talet ?

[Niclas Rosenbalck]

Anders Andersson Ruth var borgare i Ystad åtminstone på papperet 1722-23:
Ystad Magistrat och rådhusrätts arkiv DIV:1 s 4, år 1722:


 
 Är de andra borgarna (Mårten Malmström och Nils Pettersson Bång) som antogs samtidigt i Ystad 1722 möjligen även kopplade till resandesläkter?
 
 
Anders Andersson Ruth dyker sedan upp i slutet av en mantalslängd för Sölvesborg stad, daterad 1724 3/12:
Anders Andersson Ruth, hustru - samtidigt figurerar jämte honom i längden Per Jacobsson Sahlberg med hustru - är denne sistnämnde resande ?
I föregående mantalslängd som är daterad 1724 22/1 finns inte Anders Ruth upptagen, varför man exakt kan sätta hans borgerskapet i Sölvesborg till start år 1724.
I nästa bevarade mantalslängd (en däremellan saknas, åtminstone hos SVAR) som är daterad 1726 7/12 finns inte Anders Ruth kvar i Sölvesborg. Sonen Hans (sedermera hovslagare vid Smålands kavalleri och bosatt i Ökna socken (F)) föds den 26 december 1725 i Norje, Ysane socken utanför Sölvesborg. Sonen Peter föds 1728 31/7 i Blötvik, Linneryd socken. Familjen har alltså avflyttat till Linneryd socken någon gång under perioden 1726-28. Varför de flyttar just till Linneryd socken har jag inget svar på. Änkan Annika Persdotter/Petersdotter (Siöström) (c1681?-1758) gifter 1730 om sig med bondsonen Håkan Mattisson i Öljemåla södregård, Linneryd socken (jfr ovan).

[Dag Bremberg]

Ang. Petter Nilsson Ruuth, död 1719.
Var han inte gift m systern Margaretas man Johan Jonsson Linds halvsyster Kerstin Henriksdtr?
(Källa: rådsturätten 1693 30/8, enl Berit S.)

[Anders Berg]

En soldat Rut vid kapten Renats kompani i Kalmar nämns 1745 som fader till Anna Catharina Ekmans oäkta barn Lars. Se under . Denne Lars heter sedermera (och redan som 15-åring 1760) Hasselgren.
 
Jag har en teori att Rut är soldaten nr 90 vid Kronprinsens regemente och Bresnards kompani Elias Ruth, som enligt GMR antogs 1744 5/10 och fick avsked 1745 17/9, Blev igenkänd av Artilleriet och fördes till Stockholm d.18 september 1745.. Min tanke är att han är identisk med artillerihantlangaren Elias Hasselgren, som 1745 28/11 sitter på Varbergs fästning dömd av General- och Leuterationsrätten för stöld och rymmande till 3 års arbete . Han sitter där ännu 1747 31/7 [Hallands landskontor GVIII:1].  
 
Notera också att Lars Hasselgrens barn född 1771 26/1 i Hästveda döps till Elias.

[Sebastian Casinge]

Artillerihantlangare Ruut efterfrågades i en skrivelse från Nyköpings landskansli till Slottskansliet daterad den 28 feb 1751. Vid ett urtima ting i Höleby HR mot artilllerihantlangaren Johan Hedman och bonden Nils Andersson i Sund rörande en krutstöld hade framkommit att Ruut bedrivit handel med krut vid Påhlsund (?) och var stöldens egentliga upphovsman. Ruut satt f.n. i Smedjegårdshäktet och begärdes nu försänd till ordinarie vintertinget i Höleby (Källa Södermanlands länsstyrelse, landskansliet, brevkoncept 1751). Jag fann inte målet vid en hastig koll i domböckerna i ULA och vet inte om det är fråga om en person av resandesläkten Ruut.

[Olle Elm]

Fredrik Salomonsson har lämnat ett fynd under  som jag även lägger in här - om det inte är noterat tidigare:
 
Fynd nummer 2 i Barkeryd:
 
1749-01-31 begravdes borgaren från Gränna, Alexander Ruth, 40 år gammal
 
 
Barkeryd C:2 (1725-1772) Bild 82 / sid 157
 
Vänligen,
Olle Elm

[Peter Wirdemo]

Arfwedh Ruuth i Gränna 1689:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:1725 (1688-1695) Bild 56 (AID: v185796.b56, NAD: SE/VALA/0382503)

[Olle Elm]

Har ni sett att Räkenskaper för 1735-1780 är filmade? Ett exempel:

 
Gränna rådhusrätt och magistrat HI:2 (0-9999) Bild 90
 
Vänligen,
Olle Elm

[Martin Brandt]

Stötte på Arvid Nilsson Ruut i Västra häradsrätt kring en olycka/dråp
 
 
 
Arvid Nilsson kring en olycka/dråp (längst ner höger)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:61 (1681-1686) Bild 2830 (AID: v190338.b2830, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Arvid Nilsson född i Gränna
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:61 (1681-1686) Bild 2850 (AID: v190338.b2850, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Arvid Nilsson Ruuth om dråp
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:61 (1681-1686) Bild 3290 (AID: v190338.b3290, NAD: SE/VALA/0382503)
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2015-04-12 18:25)

[Olle Elm]

1715 Älmeboda (G) LIa:2 (1712-1757) Bild 630 / sid 115
Testamente efter borgaren från Växjö Anders Ruths lilla son som då begrovs.

Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Om jag inte lagt in detta tidigare.
1662 förekommer gåvor i Ölmstad kyrkoräkenskaper.
Olof Häcktemakare
Arvid Ruths änka

Ölmstad (F) KI:1 (1639-1666) Bild 31 / sid 57 [AD-bildid: v62920.b31.s57].

[Olle Elm]

1702 i Lommaryd kyräk förekommer Ruthe Johan i Gränna stad förmodligen i samband med marknad i Lommaryd.
Lommaryd (F) LIa:2 (1644-1710) Bild 166 / sid 171 (AID: v48805.b166.s171, NAD: SE/VALA/00233).

[Olle Elm]

En Jon Ruth nämns vid Vista häradstinget 1662. Om denne har samband med Ruthar i Gränna är okänt.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:14 (1653-1662)
(AID: v190290.b2150.s39).

[Linus Blomlöf]

Ramlade över ett fynd i domboken att jag är släkt med Skeppstimmermannen Lars Ruut via hans hustru.
Han ägde jord i Funbo socken (C). Var död 1703.


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:719 (1703) Bild 4640 / sid 455 (AID: v494069.b4640.s455, NAD: SE/RA/42042202)

[Olle Elm]

Den 11 mars 1687 pliktar Arvid Ruut för mandråp.
Gränna (F) LIa:1 (1686-1704) (AID: v311730.b120.s17).