Angående de turkiska kreditorerna som inledde denna diskussion. Dessa orientalare ankom den 29 december 1715 till Ystad ifrån Stralsund. I början av januari 1716 ankom de till Karlshamn, där merparten kom att vistas. De bestod av polacker, turkar, judar, greker och armenier. Ibland dem fanns både kristna, judiska och muslimska trosanhängare. Över hälften bestod av muslimer, en del av dessa var araber, ett par tatarer och resten turkar. De sistnämnda var mestadels officerare och bar pasjatitel, en del var agor och det fanns även en mullah (religös ledare). Bland de övriga var judar i stor majoritet (bla polacken Marcus Marcovitz som anslutit sig till den svenska armén i Ukraina som vägvisare; tolken Marcus Betzel som blivit translator på kunglig lön). Av övriga judar (4-5 st) var en del bördiga ifrån Italien, en från Makedonien och de öävriga ifrån trakten av Bender. Av armenierna, till antalet sju - åtta, var fyra köpmän och persiske shahens undersåtar. Övriga hade verksamhet i Bender; från Angora i Anatolien var en grekisk köpman. Totalt bestod gruppen av omkring 60 stycken individer. Därtill kom överste Rosochackys till ett nittiotal uppgående manskap av polacker och tyskar som inkvarterades i Karlshamn.
Den äldste av kreditorerna var turken Jasmas Achmed Zielebi pasja, över 80 år gammal.
Alla orientalare vistades inte i Karlshamn hela tiden utan en del tjänstgjorde i Lund som tolkar åt kungen. Även turken Halib pasja vistades i Lund där han studerade turkiska böcker. Araben Hadju Yussuf arbetade i Lund, Göteborg och Strömstad som tältmakare mm.
I Karlshamns rådhusrätts domböcker nämns mycket om orientalarnas liv i staden. Det förekom bråk mellan de olika grupperna. En pasja Deli Mustafa mördade den 7 juni 1717 sin förman Omer Pasja på torget och dömdes att avrättas å kastellet samma år.
Orientalarnas förhållande med borgarna betecknades av traditionen som gott. De samlades varje dag på källaren och drack öl och spelade. All deras förtäring och räkningar betalade de riktigt. Deras fel, som oftast omtalas, var deras lust efter svenska kvinnor, vilket kämnärs-och rådhusrättens protokoll påvisar. Det borde vara intressant att studera födelseböckerna för Karlshamn och se resultatet av dessa förbindelser. Likaså hur många av gruppen som kom att stanna kvar i Sverige.