Bränneriarbetare

[Kurt Åkerlind]

Min ffffff var verksam som bränneriarbetare på Gripsholms Bränneri på Kungl. Gripsholms Slott i Mariefred i slutet av 1700-talet.
Vad sysslade de med? Sprittillverkning?
Någon som vet?

[Håkan Skogsjö]

En av mina förfäder, Anders Setterqvist (1783-1831) kallas brännmästare när han omkring 1810 bodde vid Ullevi rusthåll i Sankt Nikolai socken (invid Nyköping). Därför blev jag intresserad av frågan och konsulterade den utmärkta Svenska akademins ordbok som finns på Nätet.
 
Ordet bränneriarbetare fanns inte med, däremot brännmästare, som kan syfta på en person som förestår ett tegelbränneri eller ett brännvinsbränneri. Eftersom något tegelbränneri veterligen inte fanns i trakten kring Ullevi utgår jag från att Setterqvist var föreståndare för ett brännvinsbränneri (det är också vad jag alltid föreställt mig tidigare, utan att ha kollat upp saken närmare).
 
När jag sökte på ordet bränneri visade det sig ha funnits ett otal olika typer av brännerier. Man kunde bränna brännvin, kol, pottaska, tjära, tran, tegel med mera, men det vanligaste verkar dock vara brännvinsbrännerier. Exempelvis nämns ordet bränneridräng, vilket ju har samma innebörd som bränneriarbetare, med förklaringen vid brännvinsbränneri anställd dräng.
 
Mycket tyder alltså på att din bränneriarbetare sysslade med brännvinstillverkning. Men för att bli helt säker råder jag dig till att försöka få reda på vad Gripsholms Bränneri sysslade med. Där finns det definitiva svaret på frågan.

[Fredrik Derefeldt]

Hej!
 
Här kommer svaret vad Gripsholms bränneri sysslade med.
 
Källa: Slott och herresäten i Sverige, Södermanland
finns på denna sida: http://www.kunskap-i-soermland.se/soc_s24.htm
 
”Gripsholms folkhögskola är sedan starten 1933 inrymd i gamla kronobränneriets byggnader, som Gustav III lät uppföra med början 1777. Kronans tillverkning av brännvin blev inte ekonomiskt lönsam utan 1787 tilläts åter hembränning och kronobränneriet vid Gripsholm lades ner. Från kronobränneriets tid kvarstår tre stora putsade stenhus, varav det ena kallas Kronomagasinet, samt två röda längor, som då var arbetarebostäder. Flera rödfärgade ålderdomliga ekonomibyggnader finns också bevarade.”
 
Med vänlig hälsning
Fredrik Derefeldt

[Erika Renberg]

Jag har snubblat över en man som var brännerist i Öveds församling. Är månne brännerist kopplat till ovanstående?  
För mig ter det sig inte helt omöjligt, men kanske någon vet bättre, eller kan bekräfta detta?

[Bengt Gran]

Min fmfmf Gustav Mentzer benämns brännmästare i ett domboksprotokoll från Göteborgs Rådhusrätt 1871.Han hade då varit död sedan 29 år.I de sam-
tida handlingarna, dödbok och bouppteckning,kallas
han endast arbetskarl. Han var bosatt på Lind-
holmen i Lundby socken på Hisingen.Av hfl framgår
att han levde intill ett salteri och en kummin-
oljefabrik.Min gissning är att han kanske arbetade
på ett trankokeri.Han dog i kräfta 1842, endast
38 år gammal.Månne ett resultat av ohälsosam arbetsmiljö?

[Fredrik Derefeldt]

Jag har märkt att även vissa typer av smeder kallas ibland för bränneridrängar, då i det fallen jag stött på det, främst stålsmeder. Benämningen förekommer vid Nykvarns stålbruk, Turinge sn (B).
 
Mvh
Fredrik

[Ulf Berggren]

Kan du berätta lite närmare, t ex vilken tid det handlar om?
Det är inget jag kan erinra mig att jag noterat.

[Stig Geber]

Ett förslag är att det är en variant av brännare, yrket rostbrännare förekommer vid masugnarna. Här avses nog en person som rostar malmen innan den behandlas i masugnen.

[Fredrik Derefeldt]

Ulf!
 
Se Svenska Smedsläkter nr 7, familj 10.
 
Följande står i Turinge AI:1 Nykvarns stålbruk:
 
Stålsmed mäster Henrik Jakobsson Bröms, f 1754
 
Följande står i Turinge AI:2 sid 51 Nykvarns stålbruk:
 
Stålbrännaren Henrik Jakobsson Bröms, f 1754
 
Mvh
Fredrik

[Ulf Berggren]

Hade du alltså inget exempel på att smeder kallas bränneridrängar?
Ditt exempel visar ju att en stålsmed ibland kallas stålbrännare, dvs. något helt annat och inte särskilt konstigt.

[Jan Kjellander]

Vad kan en 'bränneribetjent' i Falun tänkas ha sysslat med? Jag har en sådan ana, född 1750.
Fanns något kronobränneri i Falun eller kan det ha med gruvan att göra??

[Andrea R Jonasson]

Har en ana benämnd bränneridräng i början av 1820-talets Göteborg. Han tillhörde Domkyrko fs. Vet inte vilket bränneri han arbetade vid. Vad kan det ha funnits för brännerier vid denna tid i området? Var det uteslutande brännvinsbränneri?  
mvh

[Björn Ejdervall]

Det kommer en tanke om yrket brännare. Jag har funnit yrket brännmästare vid arbete med anor i Visby. Där finns benämningen brännmästarson hos en ana. Man ser då att det kommer in namnet guldarbete och guldarbetare ex. ibland dopfaddrar.
 
Det är känt att man brände guldamalgam vid förgyllningar,
(och de som utförde detta arbete inte blev särskilt gamla.)
 
Har denna sysselsättning givit oss en till yrkesgrupp, brännare och då i guldyrken.

[Fredrik Derefeldt]

Ulf.  
 
Nu har jag en exempel från Skeppsta bruk.
 
Gåsinge AI:1, s 258 (bild 253 SVAR)
 
Bränneridrängen Anders Lindström, f 1751, g m Stina Jernström, f 1768 (eller brände dom sprit till bruksfolket) =)
 
// Fredrik

[Ulf Berggren]

Oj, den diskussionen var ju länge sedan, så det känns knappast lika överraskande idag.
Dvs. att det förekommer bränneridrängar vid järnbruken.
 
Stigs förklaring från då låter troligast.