Äldre inlägg (arkiv) till 1999-februari-20

[Annsofi Sterner]

Jag söker efter privata arkiv och hembygdsarkiv m fl som har någonting att berätta om svenska glasbruk från medeltiden och fram till 1800-talets slut. Om någon som tillhör en glasblåsarsläkt läser det här brevet skulle jag bli väldigt glad om ni vill dela med er av er historik. Min mor är född Kaufeldt och det är en glasblåsarsläkt där yrket gått från far till son i många århundraden. Ingifte i andra glasbrukarsläkter har i alla tider varit mer regel än undantag. Kaufeldt har verkat vid många svenska glasbruk, men även vid norska, danska, finska och ute i övriga världen verkar dom ännu idag inom yrket. De länder jag hittills vet att Kaufeldt verkar i är Storbritannien, Holland, Tyskland, Belgien, U.S.A., Italien, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern.  Om någon är intresserad av lite historik i ämnet kan jag rekommendera släkten Kaufeldts släktkrönika från åren 1836-1986 som min avlidne morbror Åke Kaufeldt framställt efter många år av aktiv forskning. LIBRIS har häftet registrerat på sin databas och jag tror att den kan fjärrlånas från Kungliga Biblioteket. Tyvärr verkar det inte som om dom statliga arkiven har särskilt mycket uppgifter i glasbrukshistoria, men om någon därifrån läser det här kan ni väl skriva till mig och rätta mig om jag har fel.

[Birgitta Lönnerberg]

Hej Annsofi!
I samband med mina efterforskningar efter släkten Jubel som eventuellt härstammar från glasblåsarsläkten Göbel/Jubel, fick jag kopior på ett par sidor ur en bok på tyska om svenska glasbruk. Den heter Wanderungen Deutscher Glashüttenleute und Schwedens Glasindustrie. In den letzten fünf Jahrhunderten, Smålands Museums skriftserie nr 3, Växjö 1988.
Kanske den kunde vara något för dig?
 
Om du är intresserad av släkten(-erna) Göbel/Jubel står jag gärna till tjänst med det jag har.
mvh Birgitta

[Peter Funke]

En Edvard Kaufeldt, född 1826 i Norge och inflyttad till Liljedals glasbruk i Värmland 1871 från Skön samt utflyttad 1872 till Sandvik finns
omnämnd i glasblåsarförteckningen i Fogelberg och Nisbeths bok om Liljedals glasbruk utgiven av Värmlands Museum, där den troligen ännu finns att köpa. Boken innehåller bra källhänvisningar. (Edvard K. anges f.ö. ha varit i Norge fram till 1858, därefter i Eda 1860-61, samt åter Skön från 1863, innan han kortvarigt var på Liljedal enl. ovan).

[Annsofi Sterner]

Hej Birgitta!
Jag tar gärna del av dina uppgifter om släkten Göbel. Tala bara om för mig hur vi ska ordna upp detaljerna. Jag har e-mail: annsofi.sterner@vpress.se

[Annsofi Sterner]

Hej Peter!
Tack för uppgifterna. Du och jag har ju brevväxlat tidigare om släkten Bånge! Edvard Kaufeldt är min morfars farfar.
Hälsningar
Annsofi Sterner

[Swen Stockhaus]

Annsofi: Jag undrar om glasbruk som var inriktade på blåsning av flaskor och ölbuteljer är av intresse? Det senare gäller främst 1800-talet.  
Där kan jag förmodligen bidra med något tips - jag är medlem i en samlarförening där flera samlar gamla ölbuteljer.  
Jag har noterat din e-mailadress - får jag lämna den till personer med detta specialintresse?
 
Peter: Du nämner orterna Skön och Sandvik.  
Avses Skönviks glasbruk, Sundsvall och Sandviks glasbruk, Bromma?
Jag vet annars inte var jag ska söka efter tips.
 
Några litteraturtips:
Överström, Simon: Det gamla glasbruket på Liljedahl (1973).
Olsson, Reinhold: Skönviks glasbruk 1811-1870.
 
Annsofi: Vill du ha fler litteraturtips?

[Peter Funke]

Sven, svar om Skön och Sandvik kan nog Annsofi ge,
eftersom hennes mf ff varit på de orterna. Jag tittade i boken, och törs nog säga att med Sandvik avses det i Bromma, eftersom det omnämnes på ytterligare ett ställe, då med tillägget Bromma. Skön bör vara ett svenskt bruk åtminstone, då nationalitetsbeteckning saknas.
Till litteraturtipsen kan även läggas
Nisbeth: Värmländska glasbruk (I), Karlstad 1963.

[Swen Stockhaus]

Peter: Jag inväntar svaret från Annsofi.
 
Annsofi: Det finns arkiv, i detta fall IVA, som har stor kännedom om litteratur i ämnet.  
 
Litteraturtips från IVA, allmänt:
Berättelser ur den äldre glasindustriens historia för svenska glasarbetare återgifna af Magnus Eidem (Göteborg 1912).
 
Raphael, E. Svenska kända glasbruk 1700-1830. Fataburen (1910).
 
Weidow, Jarl. Svenska glasbruk 1555-1965 (1969).
 
I boken Litteratur om svenska industriföretag av Inga-Britt Sandqvist (IVA-Meddelande 227, utgiven år 1979) finns litteratur om dessa enskilda glasbruk förtecknade (dock ej sorterade efter landskap):
Alsterfors, Arboga, Berghem, Björknäs, Boda, Brevik, Bromö, Casimirsborg, Cedersberg, Eda, Ettarp, Fjäl, Flygsfors, Fåglavik, Gryt, Gränna, Gullaskruf, Gyllenfors, Göteborg, Haga, Henrikstorp, Häljunga, Höganäs, Johansfors, Melchior Jung, Kosta, Kungsholm, Limmared, Långaskruv, Långviken, Mellin, Orrefors, Pukeberg, Reijmyre, Rosdala, Sandvik, Sophiedal, Strömbäck, Sund, Surte, Sölje, Ulvaskog, Wentzelholm, Westervik, Ytterstfors, Älghult.

[Håkan Henriksson]

Det finns även två böcker om Hammars glasbruk i Närke skrivna på 1990-talet av en studicirkel i Hammar. Glasbrukets arkiv förvaras nu på ArkivCentrum Örebro län i Örebro. Där kan man i räkenskaperna bland annat se vad de olika glasblåsarna tillverkade i slutet av 1800-talet.
 
Håkan Henriksson
Arkivarie på ArkivCentrum Örebro län

[Annsofi Sterner]

Hej Swen!
Vilken glad överraskning att få så mycket tips på en gång. Tack så väldigt mycket! Jag vill gärna ha mer litteraturtips och ser att du skickat det i ditt senaste brev från lördag, fast jag tar gärna emot mer tips om hur har. Som svar på frågan om buteljglasbruk kan jag tala om att dom flesta glasblåsare i min släkt gjorde troligen buteljer, så jag tar gärna emot alla uppgifter ni inom föreningen har om dom glasbruk. Det går bra att skicka e-post till mig. För att ekonomisera, kommer jag bara att gå ut på nätet söndagar, ifall ni undrar varför jag inte svarar samma dag. Tyvärr kan jag inte delge er några uppgifter, annat än dom jag har från vår släktbok från tiden 1836-1986 och det mesta härrör från norska glasbruk, om ni är intresserade.

[Annsofi Sterner]

Hej Swen!
Skönviks glasbruk fanns i Sköns församling i Sundsvall. Arkivet efter glasbruket finns hos Merlo slottsarkiv i Timrå, ägd av SCA. Sandviks glasbruk är en nyhet för mig att Edvard Kaufeldt även varit där.

[Annsofi Sterner]

Hej Håkan!
Tack så väldigt för uppgifterna.

[Swen Stockhaus]

Annsofi: Norska glasbruk är säkert intressant för någon av föreningens norska medlemmar! Jag ska skriva en blänkare om ditt intresse - hoppas att jag får anledning att återkomma, per e-mail.
 
Håkan: Kan du komplettera din uppgift om Hammars glasbruk och meddela den till IVA? Glasbruket saknas i IVA:s lista - kanske kommer en uppdaterad utgåva?

[Annsofi Sterner]

Hej Swen!
Det är korrekt som  du skrev att Edvard Kaufeldt verkat vid Sandviks glasbruk som var beläget i Bromma i Stockholm. Förlåt mig, jag borde ha läst innantill i släktboken innan, för det står faktisk där!

[Håkan Henriksson]

Angående Hammars glasbruk i Hammars församling, Närke.
Glasbruket existerade 1854-1992. Det sistnämnda året lade PLM ner tillverkningen. Arbetslösa glasbruksarbetare som gick en gräv-där-du-står-cirkel skrev sedan två böcker om bruket. De gavs ut av ABF Södra Närke.
Glasfolket. Buteljglasbruket i Hammar 1854-1930, ISBN 91 86204-33-5 (1991).
Glasfolket, del II. Buteljglasbruket i Hammar 1931-1992. ISBN 91 86204-37-8 (1994).

[Annsofi Sterner]

Hej Swen!
Mycket som är skrivet i vår släktbok är hämtat ur boken: de gamle priviligerte Norske glasverken som är skriven av författaren G.E. Christiansen och består av tre volymer. Ett axplock ur den: Hyttmästare Daniel Kauffeldt hade för glasverkets (Hurum) räkning varit till Tyskland för att värva nya gröntglasblåsare och buteljglasblåsare. (eg. hette glasbruket Schimmelmans glasbruk och var beläget i Hurum). Böckerna, som jag inte har i min ägo, innehåller många detaljer om hur bruken sköttes och om det vardagliga livet vid glasbruken full av schismer, rättstvister m.m. Det framgår också vilka glasbruk som blåste buteljer, bl a: Aas glasbruk i Sandsvaar (1748-1764);Biri glasbruk (1761-1843,1855-1880); Hadeland glasbruk (1762-1793,1794-än idag); Hurum glasbruk (1779-1832); Om ni vill att jag ska renskriva all text, som naturligtvis innehåller mycket av mina släktingar i centrum, kan jag göra det om ni skriver och meddelar mig. En annan källa som kan vara intressant för er är Kauffeldtgården i Gjövik, som Gjövik stad  gjort till museum och är uppkallad till minne av Gjöviks glasbruks grundare Caspar Henrik Kauffeldt. Jag har inte varit där, men en moster till mig har och hon sa att det fanns mycket sevärt där för den som är intresserad av glashistoria.

[Swen Stockhaus]

Annsofi: Tack för boktipset! Du har säkert bra ordning i dina papper, så inget behöver renskrivas just nu. Det viktigaste är ju att kunna bedriva anbyten eller byte av glasbrukshistoria, om  vi hittar intresserade i Norge.

[Swen Stockhaus]

Litteraturtips:
Fogelberg, Torbjörn: Sandö glasbruk 1750-1928 (1968)

[Annsofi Sterner]

Hej Swen!
Den som vill kan skriva närhelst dom vill något. Det där med ordning i pappren är en sanning med modifikation. I ärlighetens namn håller jag på att sammanställa den danska grenen Kaufeldt med den norska och eftersom det troligen finns lika mycket skrivet om den danska grenen är det lättare sagt än gjort. Det är ju inte bara namn som ska registreras när det handlar om glasbrukshistoria!

[Karin Edvardsson]

Hej Swen!
Kan Du ge mig ett tips hur jag får tag på boken (skriften) som Fogelberg, Torbjörn skrivit om Sandö glasbruk 1750-1928 (1968)Min ff fm far var glasblåsare där under början av 1800-talet.

[Swen Stockhaus]

Karin: Jag skickar ett tips på antikvariat, till din e-mail.

[Torbjörn Näs]

Karin,
Vilken släkt tillhör din ff fm f? Jag har forskat en hel del om glasblåsarsläkten Norman, och ingifta, på Sandö Glasbruk, de har varit verksamma där under hela 1800-talet.
 
Torbjörn Fogelbergs bok om Sandö Glasbruk går utmärkt att låna in till ditt bibliotek, det har jag gjort och även tagit kopior på väsentliga delar ifall du vill ha någon speciell uppgift ur boken.
/Torbjörn/

[Karin Edvardsson]

Swen och Torbjörn,
Tack för hjälpen om vart jag kan hitta boken.
 
Torbjörn, min ff fm f hette Måns Öman f 1799-04-10 (troligen på Sandö), hh Lisa Märta Ersdotter, f 1798-12-20, Torrom, Nora(Y).

[Torbjörn Näs]

Några uppgifter ur: Fogelberg, Torbjörn; Sandö Glasbruk 1750-1928, s 59-60.
 
Måns Öman antaogs 1827 21/4 som lärling på 5 års tid räknat från hösten samma år. Han var tidigare skyrare. Måns erhöll gesällbrev 1832 8/9, han arbetade på Sandö Glasbruk som Fönster- och grönglasblåsare.
 
Nils Erik Öhman antogs 1837 25/10 som vitglasblåsarelärling på 5 år för att blåsa alla sorters fönsterglas och glaskärl.
 
Vad gjorde en Skyrare?
 
/Torbjörn/

[Erik Holmlund]

Jag forskar på glasblåsarsläkten Faller. Den äldste kände är Mattias Faller f.1726, enligt uppgift kom han från Böhmen, d.17700308. Han var glasblåsarmästare på Sandö Glasbruk 1756-1770 och
ytterligare uppgifter om honom skulle uppskattas.
 
Mattias Fallers hustru hette Anna Maria Clemensdotter och hon omnämnes som glasbinderska. Hon föddes enligt uppgift ca1733 och hon dog 18180320 i Nora sn. Jag saknar uppgifter om hennes
föräldrar och ursprung.
 
En av parets söner heter Christian Faller f.1760 i
Gudmundrå sn. Han var hyttmästare vid Sandö glasbruk 1795-1801 och sedan hyttmästare vid Långviks glasbruk [Piteå sn (BD)] 1801-19. När han
dör är oklart. Jag söker uppgifter om Christian Fallers hustru Elisabeth Sjöstedt, född trol.1768
och hon dog 18140721 i Piteå sn. Vem var hennes
föräldrar?

[Anders Berg]

Hej Torbjörn och Karin (fyrmänning!),
 
jag härstammar också från Måns Ö(h)man på Sandö. Hans föräldrar ska enligt mina något gamla anteckningar vara dagsverkskarlen Nils Ersson och Cajsa Månsdotter på Sandö och farföräldrarna dagsverkskarlen Erik Nilsson och Anna Mårtensdotter, som 1775 flyttade till Sandö från Berge, Nora.
 
Kan du Torbjörn kolla i Fogelbergs bok om det står något om dessa dagsverkskarlar (vad gjorde dessa egentligen?) och även om det står något om Mårten Sandberg f 1766 och Erik Nyman f 1793, som jag misstänker trots andra namn att de tillhör samma släkt.

[Torbjörn Näs]

Uppgifter ur: Fogelberg, Torbjörn; Sandö Glasbruk 1750-1928.
 
Erik Nyman, född 1793. Verksam vid bruket från 1812. Son till dagverkskarlen och skyraren Nils Ersson. Inskriven som lärling på 5 år 1812 28/9 och blev gesäll 1819 24/4. Fönster- och grönglasblåsare.
 
Mårten Sandberg, verksam som smältare från 1812. Han antecknas som smältare redan 1800 15/11 i 1801-års mantalslängd för Sandö Glasbruk tillsammans med hustru.
 
Bland dagkarlarna i 1801-års mtl finns även en Erik Sandström med hustru och en Nils Ersson med hustru.
 
En annan person som ev. kan ha något samband med Mårten Sandberg var Per Nilsson, verksam som smältare 1767 och sannolikt densamme som två år senare (1769) antecknas som Per Nilsson Sandberg även han smältare.
 
/Torbjörn/

[Annsofi Sterner]

Hej Birgitta!
Ett lästips som jag fann i min pärm om glasbruk:
Tidskriften: Från Borås och de sju häraderna, år 1994; s.69-89.
Rubrik: Göbel, Gauffin och Schmidt, tre glasblåsarsläkter i Limmared.

[Bodil Westberg]

Om ni inte redan vet, Fjäl som fanns i uppräkningen av glasbruk ligger i Hässjö församling (Y). Det var i dag när jag letade en person i utflyttningslängden i slutet av 1800-talet som jag upptäckte att det legat ett glasbruk i Fjäl, där min mans farföräldrar hade sitt torp, Det verkar som det var en stor  aktivitet där med in och utflyttningar under den sista delen av 1800-talet

[Harry Holm]

Hej alla,
Jag har bland min hustrus anor skomakaren Hans Torstensson (1786-1834), gift med Sara Lisa Greiner. Båda var från glasblåsarsläkter. Jag har deras anor tämligen väl kartlagda men det finns luckor. Bland deras anor finns namn som Ditzler, Fillion och Eder. Om någon har dessa personer i sin forskning så är jag intresserad av en kontakt. Jag har ganska bra koll även på andra glasblåsarsläkter som jag träffat på i jakten mellan glasbruken.