Häradshövding

[Staffan Benedictsson]

Hej!
 
Jag har i Biographica hittat ett brev som en släkting skickade till kungen (1748) och bad om att kungen skulle skicka remiss och befallning till Göta hovrätt och föra upp honom som en av kandidaterna till tjänsten som Häradshövding i Torna, Bara och Harjagers härader i Skåne. Har jag uppfattat det rätt att det var Hovrätterna som tillsatte Häradshövdingar och har det alltid varit så?  
 
Var hovrätterna involverade i att tillsätta andra jobb såsom befallningsmän och räntmästare eller sköttes det av länsstyrelsen (eller dylikt)?

[Björn Sonesson]

Hej, vill här meddela och sprida kunskap om en kvinnlig domare, Sveriges första? Beata Nilsdotter (Grip av Hammersta) var häradshövding åren 1541-1547 i Skärkinds härad i Östergötlands län.  
 
Min källa är Jan-Eric Almquists bok Lagsagor och domsagor i Sverige, del II, tryckt 1955, sidan 48. Jag har inte första delen, men registret hänvisar till sidan 314. Hon anges också av Almquist vara nämnd på sidan 92 i Schlegel & Klingspors Den ointroducerade svenska adelns ättartaflor (1875).  
 
mvh Björn
 
Detta inlägg och den följande diskussionen har flyttats hit 2009-10-24 från Ointroducerad adel - Grip. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

[Anders Berg]

Intressant Björn! Något för Dick Harrison att skriva om kanske.
 
Enligt Schlegel & Klingspor s 92f levde Beata 1495-1547 och var dotter till Nils Bosson till Vinäs (född omkring 1460, mördad 14 febr 1522) av den s.k. yngre släkten Grip, och Anna Arvidsdotter (Trolle) (1476-1532). Beata gifte sig 1514 med riddaren och riksrådet Holger Karlsson (Gera) till Björkvik, död 1541.
 
Var det således hennes make hon efterträdde som häradshövding? Jag har inte tillgång till Almqvists bok här och nu. S&K nämner ingenting om detta.

[Kaj Janzon]

En noggrann läsning  av sidan 314 ger vid handen att änkan Beata Nilsdotter (Grip) var innehavare av häradshövdingeräntan efter sin man Holger Karlsson (Gera), dvs att hon fick uppbära makens lön som ett slags änkepension under några år efter hans död 1541.

[Henrik Mosén]

Beata Nilsdotter (Grip) innehade enligt Almquist, a.a., s 314, häradshövdingeräntan från Skärkind, men det måste vad jag förstår inte vara liktydigt med att hon agerade häradshövding - andra som vet bättre kan kanske uttala sig om det över huvud taget var möjligt.
 
[tillagt: min webläsare uppdaterades tydligen inte under tiden jag lade ett barn så jag missade Kaj Janzons inlägg ovan]
 
(Meddelandet ändrat av Teofil 2009-10-14 20:53)

[Kaj Janzon]

Det blev teoretiskt möjligt 1909 genom en grundlagsändring men när den första kvinnliga domaren de facto utnämndes har jag inte en aning om. Sveriges första kvinnliga doktor i juridik Elsa Eschelsson (1861-1911) tog sin jur kand 1892 och var 1892-93 biträde vid domargöromål i Uppsala läns södra domsaga maj 1892-juli 1893 [SBL band 14 s 514].

[Henrik Mosén]

Jag blev lite intresserad av detta med kvinnliga domare och hittade ett examensarbete av en Malin Bergman vid Lunds universitet, jur.fak. Examensarbetet är från ht2001 och kallas När lagen mötte verkligheten - Kvinnors tillträde till akademiska studier och högre statliga tjänster 1870-1930, finns tillgängligt för läsning på nätet på: http://web2.jur.lu.se/Internet/Biblioteket/Examensarbeten.nsf/0/8F2396C3BC7B4055 C1256BC5004FCCC2/$File/exam.pdf?OpenElement
 
Där står att läsa på sidan 54:  
 
I början av 1928 erhöll den
första kvinnliga juristen förordnande som ordförande i häradsrätt. Detta fick
betraktas som en milstolpe för kvinnorna på domarbanan, men det skulle
dröja till 1933, då en ny domsagostadga trädde i kraft där kvinnliga och
manliga aspiranters utbildning erhöll enhetliga bestämmelser, innan den
formella likställigheten för män och kvinnors tillträde till domartjänster var
fullt genomförd
 
Malin Bergman hänvisar till Gärde Widemar 1945 s 81 f., vilket avser skriften Gärde Widemar, Ingrid: Hatt och huva. Hur stat och kommun tillämpa
behörighetslagens principer. Stockholm 1945.

[Björn Sonesson]

Hej och tack för era svar Anders, Kaj och Henrik.  
 
Nej, med ledning av uttrycket innehavare av häradshövdingeräntan kan vi nog dra följande slutsats; att den kära Beata inte var Sveriges första kvinnliga domare. Jag gjorde mitt inlägg efter att ha hört Dick Harrison berätta i Falköping att att Erik av Pommerns drottning Filippa styrde Sverige fram tills att hon dog. Det var först efter Fiippas död som Engelbrektsupproret bröt ut. Jag funderade på möjligheten att Beata skulle ha lärt sig en del av sin man och eventuellt av sin far. I Almquists bok (del II) står också att hennes man var domare för Skärkinds härad fram till sin död 1541.  
 
(1741 står det i Anders inlägg - 200 års tilläggstid i ålder )
Rättat! mvh Anders även moderator  
 
Jag undrar nu om det står i första delen av Almquist verk Lagsagor och domsagor i Sverige, del I, vem som i så fall är häradshövding 1541-1547, för någon måste fortsätta döma. Men när man studerar denna tid, så fanns även det även underhäradshövdingar. Var det dessa som gjorde det egentliga arbetet 1541-1547 och överhuvudtaget i det prktiska dömandet istället för häradshövdingen?  
 
De tycks ha gjort det i Västmanland-Dala lagsaga, sannolikt för att denna domsaga var så vidsträckt geografiskt. Dala hundare som det hette hade tidigt en egen underhäradshövding.  Västmanland hade flera underhäradshövdingar för olika häraden. Häradshövdingen kanske nöjde sig att döma i ett härad.  
 
Före tidigt 1300-tal finns inga uppgifter om häradshövdingar och deras medhjälpare i Västmanland-Dalarna, varför det?  
 
Intressant med uppgifterna om grundslagändringen 1909, Elsa Eschelssons tjänstgöring som biträde och om att det är så sent som 1928 innan vi får en kvinnlig häradshövding, bara 40 år innan titeln försvinner. Först 1933 blir det lika villkor för båda könen att tillträda domartjänster! Det är ingen klyscha att samhället förändras verkligen ganska mycket på några årtionden.  
 
mvh Björn
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2009-10-16 20:32)
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2009-10-16 20:44)

[Moderator Yrken]

Ett inlägg av Bengt Dahlbeck, har med efterföljande svar flyttats till .

[Björn Sonesson]

Hej igen!  
 
Jag har hittat ett bra och tydligt svar angående häradshövding och underhäradshövding/vikarie/lagläsare under Anbytarforums Yrken F-I:Häradsdomare i Rolf Liljhammars inlägg den 7 januari 2000.  
 
Det jag anser vara mest troligt är att en underhäradshövding/lagläsare tjänstgjorde som häradshövdingens vikarie vid häradsrätten med de praktiska sysslorna när Beata uppbar häradshövdingeräntan. Det kan ha varit samma sak, redan under Beata Nilsdotter (Grip) makes Holgers livstid.  
 
Före 1300-talet finns det sannolikt inga belägg för häradshövdingar. Fogdeväldet inrättas först omkring år 1300 i Dalarna. Skriftliga dokument ökar också först efter år 1300 och hänger samman med stärkt kungavälde i Dalarna. En parallell kan dras med området som idag kallas för Småland, där finns inte heller mycket dokument före 1300-talet.  
 
mvh Björn

[Niclas Rosenbalck]

Vid vilken minimiålder tillsattes en häradshövding under 1500-talet ? Finns det någon information om åldrar för de som tillsattes ? Är det rimligt att en ung man av lågfrälset vid 23 års ålder, eller yngre, skulle kunna ha blivit utsedd till ett dylikt ämbete ?

[Martin Brandt]

Jag är också nyfiken på Niclas fråga ovan, någon som vet något om detta?