Kofferdikapten

[Lars-Erik Gustavsson]

Se denna diskussion Kofferdikapten (Coopvaerdiekapten).
 
Lars-Erik

[Ann Hansson]

Tack för hjälpen!
Där fanns verkligen bra och utförlig information.
 
Ann

[Åke Södermark]

Hej,
är det någon som känner till Kofferdikapten Cornelius Nannings född 1758 och död 1 september 1809 i Katarina församling. Han var först gift med Dorothea Görges som dog 2 december 1800 i Katarina. Han gifte sedan om sig 31 maj 1801 med Christina Elisabeth Sundmark född 1760 och enligt uppgift var hennes far Kofferdikapten Nils Sundmark.
Mvh/Åke

[Helene Jorsell]

Har ett visst intresse för Handelsfartyg på 1700-talet och Kofferdikaptener iom att min anfader Fabian Löwen (1699-1773) förvärvade den tredje oktrojen i Ostindiska Kompaniet samt att jag har två kofferdikaptener på 1700-talet i mina anor.  
 
MEN, även om jag läst lite i ämnet, så nämns det aldrig hur det var för deras hustrun under de många och långa månader de var borta. Hur fungerade det om man tänker praktiskt? Idag har vi möjlighet att överföra pengar från ett konto till ett annat per telefon eller internet men hur gjorde maken på 1700-talet? Lämnade en säck med pengar och sa Adjö älskade, vi återses om 8 månader. Fick hustrun ansvara för ekonomin eller krävdes det en tillfällig förmyndare under den tid hon var gräsänka?
 
Helene

[Ingela Martenius]

Hustrurna till sjömän - oavsett om det var kaptener eller matroser - fick utbetalat en del av mannens lön medan han var borta.
Vanliga transaktioner som införskaffande av dagligvaror och betalande av normala räkningar och löner kunde hustrun utföra, men om det gällde ingående av helt nya avtal om betydande belopp så måste mannen ha lämnat en fullmakt, t.ex. till en advokat eller en nära släkting som en bror - eller, om maken trodde hustrun skulle klara ut det, till sin hustru.
 
Ingela

[Björn Engström]

Inköp av varor och förnödenheter gjordes sällan kontant utan vanligen med betalningsvillkor på 6 eller 9 månader och ibland på ännu längre tid. I vissa fall kunde det krävas borgesmän för inköpen.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Helene Jorsell]

Tack snälla Ingela och Björn för era intressanta svar. Verkligen mycket intressant.
 
mvh Helene

[Ingela Martenius]

Nu räckte ju inte sex eller nio månader för en ostindiefarare...de kunde vara borta i två år.
Och jag tror knappast att man fick några månaders krita på dagligvaror inhandlade av bönderna på torget.
Det är riktigt att en hel del varor ofta köptes på räkning, och det är precis sådant jag menar när jag skriver betalande av normala räkningar - men att hustrun utan fullmakt kunde öppna en ny räkning hos en ny handelsman är mycket tveksamt.
 
Ingela

[Eivor Andersson (Ema)]

Många kvinnor kunde försörja sig genom att tvätta för folk eller ta emot strykning eller klädsömnad i hemmet.
En del bakade bröd- brödmånglerskor -  arbetade i affärer t.ex eller sålde frukt-och grönt på torgen.
I en del fall kunde hustruns föräldrar hjälpa till . Det är ju samma situation som änkorna hamnade i egentligen.
 
Eivor

[Ingela Martenius]

Nej. Problemet är just att sjömanshustrur inte var änkor. En änka var myndig och kunde ägna sig åt diverse sysselsättningar. En gift kvinna kunde inte utan mannens bistånd ägna sig åt nästan någonting alls. Mannen var nämligen försörjningspliktig - och var han sjöman så hade han alltså ett jobb som skulle försörja familjen.
 
Och detta var inte bara på 1700-talet. Fram till 1921 var gifta kvinnor omyndiga i Sverige! Och i stort sett fram till andra världskriget vägrade de flesta att anställa gifta kvinnor, vare sig de hade barn eller inte (jodå, det fanns gifta kvinnor med jobb - men deras arbetsgivare visste sällan/aldrig om att de var gifta).
 
En gift kvinna med en man som var arbetsförmögen och hade ett arbete ansågs, om hon tog ett arbete, vara illojal konkurrens. Hon kunde arbeta (i någon assisterande funktion) i mannens verksamhet eller hon kunde ta emot tvätt, strykning och sömnad för att utföra i hemmet. Men sedan var det i stort sett slut för gifta kvinnor.
 
En liten flicka tillfrågades för sådär 120 år sedan om hur hon hade tänkt sig framtiden.
- Jo, svarade hon, jag vill bli änka. För är jag ogift blir jag kallad gammal nucka och det vill jag inte, och är jag gift så bestämmer min man över mig och det vill jag inte heller.
 
 
Ingela

[Bo-Arne Stenqvist]

Hej,
 
några av mina anor är också Kofferdiskeppare/kaptener. Det nämns också att de har diplomutbildning och kallas diplomskeppare. Är det någon som vet vad det är för skillnad. Dessa anor var födda på 1700-talets första hälft i Halland men hade också handelshus i Visby där de förde skepp.
 
Vh
 
B-A Stenqvist

[Ulla Torin]

Hej!
 
Intressant läsning om yrket Kofferdikaptener.
 
Jag har en anfader - kofferdikapten Niklas Stenmani Onsala.
 
I husförhören står att läsa att han är född 1731-??-?? i Sthlm's stad.
Även i vigselboken för Onsala 1762-12-16 där han gifter sig med Anna Olufsdotter Wessing, står att läsa att han är född i Sthlm's stad, likaså när han dör 1785-02-04.
 
Hur i allsin dar skall jag få reda på VAR i Sthlm's stad?
 
Jag började en gång med att söka igenom ALLA församlingar i Sthlm - födda 1731 - men gav upp.
 
Det är möjligtvis ingen annan, som har stött på familjen Stenman i Onsala (N)under 1700-talet?
 
Hälsn.
Ulla

[Lisabet Larsson]

Forskar på Stockelberg i Halland och har kommit till Kofferdie kapten Hans Stockelberg f 1767 i Släp i  
Halland död 1833 Blixered Tölö Halland. En lucka i folkbokföringen det år han föddes gör att vi inte hittat hans föräldrar och syskon.
Borde man inte kunna hitta honom via något register över kaptener i handelsflottan el möjligen ostindiska kompaniet om det skulle vara där han arbetade?

[Moderator Yrken]

Ett inlägg om kofferdikapten Olof Nordstedt (1758-1818) har raderats, då samma fråga även har postats under .

[Helen Anstrin]

Hej,
i min släkttavla (nedskriven av ff Erik Anstrin) förekommer flera kofferdikaptener men med stavningen Coopvaerdie-Capitaine. Någon som sett den varianten tidigare?
Mvh,
Helen Anstrin

[Ingela Martenius]

Här har Du  SAOB:s stavningsvarianter:
 
KOFFERDI koferdi, n. (SAHLSTEDT 1773. WoJ (1891)), l. r. l. f. (BJÖRKMAN 1889, VL 1907, nr 6, s. 3); pl. (?, i bet. 2) -er (OxBr. 8: 582 1644, NORDBERG C12 2: 147 (1740)). (förr ofta skrivet co-. ko- (co-) 1715-1870. kof- (cof-) 1658 osv. comf- 1668. kon- (con-) 1668-1909. coop- 1662-1874. kop- (cop-) 1644-1870. cou- 1730-1736. couf- 1690-1740. koup- (coup-) 1693-1752 -fardi(e) (-phardie, -vardi(e)) 1644-1870 -ferdi(e) (-færdi(e), -faerdie(e), -vaerdi(e)) 1662 osv. -fordi(e) 1668-1715. -fördie 1644  
[jfr d. koffardi, ä. d. kopfardi m. m., nor. koffardi, handelssjöfart; av nt. kopfardie l. holl. koop. vaardij (jfr t. kauffartei), handelssjöfart; avledn. av mnt. kopfart (se KOFFART, sbst.) resp. en mnl. motsvarighet till detta ord]
 
Ingela
 
(Meddelandet ändrat av Isulv 2011-09-24 20:15)

[Moderator Yrken]

Rubriken har slagits ihop med en numera raderad rubrik med samma namn, och inläggen har sorterats kronologiskt.

[Helen Anstrin]

Tack för det!

[Moderator Yrken]

Sju inlägg har flyttats hit från den numera raderade rubriken Yrken » Övrigt » Gräsänka på 1700-talet.

[Leif Jaxmar]

Den 15 februari 1846 dog uti Raus församling Coophordie Kapitain Christian Thimm, se bifogad bild hämtad från Raus CI:3 (1828-1861) Bild 391 / Sid 375 (AD Online).
Vad gjorde en Coophordie Kapitain ?

 
Inlägget har flyttats hit 2012 11/7 från Yrken A-E » Coophordie Kapitain. /Moderator Yrken

[Elisabeth Thorsell]

En Coophordie Capitain kallades mer vanligt för en kofferdikapten, och var alltså en sjökapten på ett handelsfartyg. Det finns flera tidigare diskussioner om kofferdikaptener, som du nog kan hitta om du använder Anbytarforums sökmotor.
 
Inlägget har flyttats hit 2012 11/7 från Yrken A-E » Coophordie Kapitain. /Moderator Yrken

[Leif Jaxmar]

Tack så mycket för tipsen och inte minst ordet kofferdikapten, plötsligt blev det då träff på till exempel http://runeberg.org/nfbn/0263.html, med flera platser, för intressant läsning.
Något tips på källor där man själv kan finna härledningarna mellan Coophordi Kapitain - Kofferdikapten och Coopcaardij, som nämns i Runeberg?
 
(Meddelandet ändrat av 413jaxmar 2012-07-10 07:46)
 
Inlägget har flyttats hit 2012 11/7 från Yrken A-E » Coophordie Kapitain. /Moderator Yrken

[Elisabeth Thorsell]

Svenska akademiens Ordbok har en hel del information, sök på kofferdi: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
 
Inlägget har flyttats hit 2012 11/7 från Yrken A-E » Coophordie Kapitain. /Moderator Yrken

[Anne Marie Tålig]

Jag letar efter fler uppgifter om Coopvaerdie Capitainen i Karlshamn, Anders Jeansson. Han tycks vara född i Westervik, gifte sig två gånger; 1) 20 dec. 1818 med Ingrid Brita Bokelund i Karlshamn, död 16/9 1822, 2) 10 /6 1823 med Christina Augusta Lagström  i Karlshamn. Sonen Johan August föddes 18 sept. 1823 i Karlshamn. Jag hittar varken födelse eller dödsuppgifter på kaptenen. Eftersom hans andra hustru gifter om sig 15 maj 1830 i Karlshamn, borde han ju ha varit avliden då, men jag hittar ingen notering i Karlshamns dödsbok. Hade handelsflottan några register på Coopvaerdecapitainer? Fler söktips?
Förlåt om jag har lagt det här meddelandet på fel ställe. Jag är ny.

[Moderator Yrken]

Sex inlägg har flyttats hit från den numera raderade rubriken Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » Copværdieskeppare.

[Christina Hjalmarson]

Är det någon som känner till kofferdikapten And. Ahlström? Han var gift med B.C. Dahlin (f. omkring 1758)?
En son till dem föddes i Göteborgs Amiralitetsförsamling 1800-07-26.
 
Finns det några register förutom Sjömanshuset i Göteborg D1b:.. - Påmönstringsliggare ? Nämnda böcker innehåller många, många hundra sidor att söka i.
 
Med vänlig hälsning
Christina

[Christina Helmby]

Det finns ett Hf-register
 
Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling HFReg:1 (1790-1827) Bild 48 / sid 87
som hänvisar till
Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling AI:3 (1805-1827) Bild 11 / sid 13

[Christina Hjalmarson]

Tack Christina för hjälpen!
Mvh Christina